KVALITETSREDOVISNING FÖR FAMILJEDAGHEMMET KORALLEN HÖSTEN 2011 OCH

KVALITETSREDOVISNING FÖR FAMILJEDAGHEMMET KORALLEN HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Förskolechefens redovisning 2 Beskrivning av verksamheten 6 Verksamhetens förutsättningar 6 Korallens redovisning 7 Femårsgruppens redovisning 12 Redovisning av vårt systematiska kvalitetsarbete 13

INLEDNING Dagbarnvårdarverksamheten upprättar årligen en kvalitetsredovisning för verksamheten. Redovisningen tjänar flera olika syften. Den ska fungera som hjälpmedel för att utveckla och förbättra verksamheten. Föräldrar och andra intressenter ska få en god information om verksamheten. Föräldrar ska också få ett bra underlag för val av plats inom förskoleverksamheten. Kvalitetsredovisningen innehåller en kort beskrivning av hur vi arbetat med våra olika mål, vilka resultat som uppnåtts, exempel på hur barn lär, vilka lärdomar som gjorts och vilka framtida åtgärder vi kommer att arbeta med kommande verksamhetsår. Resultat för oss innebär i vilken mån vårt arbete främjat barnens utveckling när det gäller omsorg, fostran och lärande. Lärdomar för oss innebär ett förändrat förhållningssätt eller arbetssätt utifrån dragna slutsatser. Vår kvalitetsredovisning utgår ifrån dagbarnvårdarverksamhetens arbetsplan som i sin tur utgår ifrån Läroplan för förskolan. Kvalitetsredovisningen inleds med förskolechefens redovisning. Därefter presenteras en beskrivning av verksamheten och dess förutsättningar. Fortsättningsvis redovisas arbetsplanens mål och avslutningsvis redovisas vårt systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisningen delas ut till alla föräldrar inom dagbarnvårdarverksamheten. Den presenteras och diskuteras också i vårt brukarråd. Kvalitetsredovisningen lämnas dessutom till Barn- och ungdomssektorn, som i sin tur ger den till politikerna i Barn- och Ungdomsutskottet. Den finns även med på vår hemsida. Vi hoppas att föräldrar och andra intressenter kommer att finna denna läsning intressant och givande. Vi tar tacksamt emot synpunkter på innehållet i vår kvalitetsredovisning. 1

FÖRSKOLECHEFENS REDOVISNING Personalen Kompetent personal är enligt min åsikt den viktigaste resursen för att uppnå en god kvalitet i en verksamhet. Dagbarnvårdarna har god kunskap om barnens olika förutsättningar och behov och anpassar verksamheten utifrån denna kunskap. Jag uppfattar dagbarnvårdarna som engagerade och positiva människor. De trivs mycket bra på sina arbetsplatser och är trygga i sin yrkesroll. Dagbarnvårdarna erbjuder en hemtrevlig miljö, vilket uppskattas av föräldrarna. De värnar om sina familjedaghem genom att ha god ordning och bra städrutiner. Dagbarnvårdarna serverar god och näringsrik hemlagad mat och erbjuder trivsamma måltidsstunder. De små barngrupperna och de goda dagliga rutinerna i familjedaghemmen bidrar till att en låg ljud- och stressnivå kan erbjudas, vilket jag anser vara en viktig kvalitetsfaktor. Läroplanen - arbetsplanen Under våren 2011 påbörjade vi arbetet med att implementera den reviderade läroplanen som började gälla 1 juli 2011. Vi fördjupade oss i dess innehåll och utifrån den kunskap vi då fick reviderade vi vår egen arbetsplan. All personal har visat ett stort intresse för att sätta sig in i de revideringar som är gjorda och jag bedömer att vi är väl förtrogna med vår reviderade läroplan. I augusti 2011 delade vi ut en folder till alla föräldrar som informerade om den reviderade läroplanen. I november 2011 deltog all personal i en föreläsning om den reviderade läroplanen. Under våren 2012 har vi i tvärgrupper diskuterat hur vi konkret arbetar med läroplanens 30 mål. Detta arbete kommer vi att fortsätta med även under hösten 2012. I juni 2012 gjorde vi ytterligare några justeringar i vår arbetsplan utifrån de diskussioner vi haft, om läroplanens mål, under våren 2012. Personalen arbetar utifrån målen i vår arbetsplan. Målen är strävansmål och i arbetsplanen beskrivs också hur vi strävar mot målen. Inför varje nytt verksamhetsår beslutas om vilket prioriterat mål som vi ska arbeta med. Vi tycker att det sker en tydligare utveckling av vår verksamhet när vi fokuserar på ett visst mål. Valet av det prioriterade målet görs utifrån att det är något område vi vill utveckla. När vi bedömer att det prioriterade målet är en del av verksamheten samt fungerar bra, väljer vi ett nytt prioriterat mål. 2

Verksamhetsårets prioriterade mål har varit att utveckla barnens intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik. Detta mål har vi valt utifrån att vi aldrig tidigare haft det som prioriterat mål samt att den reviderade läroplanen uttrycker att vi inom förskoleverksamheten ska satsa extra på dessa två områden. Till kommande verksamhetsår har vi valt att fortsätta med samma prioriterade mål som föregående verksamhetsår. Värdegrunden Dagbarnvårdarverksamheten har sedan 1998 en nedskriven värdegrund som beskrivs i sex olika mål. Målen beskriver förhållningssättet till barn, föräldrar, besökare och varandra och hur dessa mål ska nås. Målen i värdegrunden ser vi som de allra viktigaste målen att arbeta med, för att uppnå en god kvalitet i vår verksamhet. Föräldrarna uttrycker att de har en god och nära kontakt med dagbarnvårdarna, där den dagliga kontakten är den viktigaste. Vid mina besök i verksamheten kan jag se att barnen möts med omtanke och respekt. Barnen blir positivt bemötta och accepteras precis som de är. Jag upplever att barnen trivs och är trygga i vår verksamhet. Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen ser vi som ett komplement till den nedskrivna värdegrunden. Målet i planen är nolltolerans mot all kränkande behandling. En ny likabehandlingsplanen ska årligen upprättas och vi följer då upp fjolårets åtgärder, kartlägger nuläget, sätter upp mål för kommande verksamhetsår samt beslutar om åtgärder för kommande år. Detta görs i juni och i augusti/september delas den nya likabehandlingsplanen ut till alla föräldrar. I brukarrådets enkät går att utläsa att alla föräldrar som svarat på enkäten är nöjda med planens innehåll och även att arbetet kring kränkande behandling är tillfredställande. Jag har uppmärksammat att vi nu arbetar mer medvetet än tidigare med att förebygga, upptäcka och ta tag i kränkande behandling. Brukarrådet Vårt brukarråd är aktivt på många sätt. Vi har fem möten per år och närvaron är hög. Föräldrarna är mycket intresserade av vår verksamhet och kommer gärna med förslag på förbättringar. De deltar alltid på storbrukarrådets möten och informerar om brukarrådet på våra föräldraträffar. Sedan år 2002 genomför brukarrådet årligen en enkätundersökning. Frågorna behandlar hur hämtning och lämning fungerar, hur bra barnen trivs, om barnen erbjuds tillfredställande aktiviteter, om mat och matsituationen är tillfredställande, om likabehandlingsplanen är bra, om arbetet kring kränkande behandling fungerar och om brukarrådets arbete fungerar. Svarsfrekvensen var i år 71% och förra året var den 67%. Enkätundersökningen uppvisar ett mycket gott resultat. Resultatet av enkäten delas ut till alla föräldrar och diskuteras även i brukarrådet. 3

Kompetensutvecklingen Kompetensutveckling anser jag vara en viktig kvalitetsfaktor för att bibehålla och höja kvalitén i verksamheten. När en eller ett fåtal personal deltagit i en kompetensutveckling delger den eller de övriga dagbarnvårdare. Två dagbarnvårdare läser till förskollärare på distans. I januari 2012 fick en av dem sin förskollärarexamen. Hon måste dock arbeta ett år på en förskola för att få sin legitimation och kommer därför att vara tjänstledig under hösten 2012 och våren 2013. På våra arbetsplatsträffar informerar de från sina förskollärarutbildningar, vilket är utvecklande för alla dagbarnvårdarna. I november deltog en personal i en halvdagsföreläsning om Barn och unga med psykisk ohälsa. Under våren 2012 har all personal deltagit i två kvällsföreläsningar i ämnet friskvård. I mars föreläste den mentale styrketränaren Olof Röhlander under rubriken Det blir alltid som man tänkt sig. I april föreläste Babben Larsson och tog då bland annat upp vikten av att nå balans i tillvaron och om positivt tänkande. I mars deltog tre personer i en tvådagarskonferens i Stockholm i ämnet Flerspråkighet i fokus. I april deltog all personal i en brandutbildning med räddningstjänsten. Efter varje genomförd kompetensutveckling redovisar personalen, i sina individuella kompetensutvecklingsplaner, ett omdöme om kursen samt lärdomar. Modellområden Eksjö kommun deltar i projektet Modellområden. Det är ett utvecklingsarbete inom Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet ska ta fram praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder kring barn och ungdomars psykiska hälsa. Inom förskoleverksamheten har representanter från förskola, barnhälsovård och familjeenheten arbetat fram ett flödesschema som ska handleda personalen i att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd och att göra rätt insatser. I juni 2012 utvärderades flödesschemat och resultatet visade då att 96 % av kommunens förskoleavdelningar/familjedaghem använder sig av flödesschemat. Utifrån synpunkter som framkommit i utvärderingen kommer en dokumentationsmall att arbetas fram. Mallen kommer att användas när ett barn uppvisar ett behov av stöd och som får personalen att särskilt vilja observera ett barn. 4

Besparingar inom förskoleverksamheten I januari 2012 sänktes barnomsorgspengen i Eksjö kommun med 2,5 miljoner. Detta innebär att vi ska ta emot fler barn i grupperna, än vi gjort tidigare år, för att hålla budget. Jag, som förskolechef, är väl medveten om mitt uppdrag som ekonomiskt ansvarig, men har inte bedömt att det varit möjligt att ta emot så många barn att budgeten hålls. I mitt uppdrag ingår också att ansvara för barnens säkerhet och utveckling samt personalens arbetsmiljö. Jag har informerat min chef och sektorns ekonom om det ekonomiska läget. Dessutom har jag i vårens verksamhetsrapport till politikerna skrivit att jag inte är nöjd med den situation som uppstått för oss förskolechefer i och med denna stora besparing. Kvalitetsredovisningen Personalen har lagt ner ett stort arbete på att utvärdera vår verksamhet genom att bedöma våra mål, diskutera sina lärdomar och besluta om framtida åtgärder. Vi har nu skrivit kvalitetsredovisningar sedan 2002 och jag har uppmärksammat att medvetenheten hos personalen om vad som fungerar bra, vad som kan utvecklas och på vilket sätt detta kan göras, har ökat. Enligt min mening bidrar detta till att den goda kvalitet som erbjuds inom dagbarnvårdarverksamheten kan bibehållas. Jag ser fram emot att tillsammans med personalen fortsätta utveckla vår verksamhet genom att arbeta med våra gemensamt uppställda mål och på allra bästa sätt tillgodose varje enskilt barns behov utifrån dess egna förutsättningar. Lena Henriksson Förskolechef 5

BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN I Eksjö tätort arbetar 11 dagbarnvårdare som sammanlagt tar hand om ca 55 barn. Barnen är i åldern 1-5 år. Vår verksamhet har öppet kl. 06.00 18.30. En dagbarnvårdare arbetar i sitt egna hem och har under året ansvarat för fyra barn under hösten och fem barn under våren. Tio dagbarnvårdare arbetar tillsammans, två och två, i fem olika lägenheter. Lägenheterna finns på Stocksnäsvägen, Justeliusgatan, Dukers Väg och Grenadjärgatan. I varje lägenhet är nio till elva barn placerade beroende på barnens åldrar, behov och antal omsorgstimmar. I januari 2011 infördes barnomsorgspeng i Eksjö kommun, vilket innebär att varje barn genererar en viss summa pengar per månad. Storleken på summan pengar var under 2011 kopplad till barnens åldrar samt omsorgstid. Från och med januari 2012 är barnomsorgspengen endast kopplad till barnens åldrar. Vårt uppdrag är att ta emot det antal barn som krävs för att vår budget ska vara i balans. Dagbarnvårdarna arbetar sedan våren 2007 antingen efter ett årsarbetstidsavtal eller efter AB05. Avtalen innebär en arbetsvecka på 40 timmar, men där schematiden planeras på olika sätt. I AB05 schemaläggs dagbarnvårdarna så att det så gott som aldrig uppstår någon övertid. I årsarbetstidsavtalet planerar dagbarnvårdarna själva sin schematid utifrån barnens vistelsetid. VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Inom dagbarnvårdarverksamheten har vi låg personalomsättning. Det har varit svårt att rekrytera nya dagbarnvårdare, som vill arbeta i sina egna hem. Därför har vi startat upp alternativa familjedaghem, där två dagbarnvårdare arbetar tillsammans i en lägenhet som kommunen hyr. I juni 2010 upphörde poolverksamheten på Västerlånggatan. Ett av familjedaghemmen har nu istället fungerat som pool för de dagbarn vars dagbarnvårdare arbetar i sitt egna hem. Verksamheten leds av en förskolechef. Vår totala budget år 2011 för vår ledningsenhet, där Kullalyckan och dagbarnvårdarna i Eksjö ingår, var 10.737.000 och bokslutet visade på plus 245.100. Detta plus beror i stor del på att det varit många yngre barn med många timmar i verksamheten. 6

KORALLENS REDOVISNING Vårt prioriterade mål för år 2012 och 2013 är att utveckla barnens intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik. Naturvetenskap. Målet är att skapa intresse, respekt och kunskap för allt som lever och växer i naturen samt naturens kretslopp. Vi vistas mycket i naturen och tar tillvara på barnens intresse. För att vara rädda om naturen har vi pratat med barnen om att inte kasta skräp och inte bryta kvistar. Barnen är med och sorterar avfall. Resultatet är att barnen visar nyfikenhet, fått större kunskap och blivit mer varsamma om naturen och miljön. Barnen lär exempelvis genom att ställa frågor, få förklaringar och uppleva naturen. Vår framtida åtgärd är att gräva ner olika saker i marken och se vad som hänt efter en tid. Vi kommer också att göra en naturruta i skogen där vi kommer att följa vad som händer i naturen under ett år. Teknik. Målet är att barnen lär sig urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Vi har experimenterat med till exempel magneter, färgat vitsippor i olika färger, placerat apelsin och gurka i vatten och sett vad som händer under en vecka. Barnen bygger med till exempel kapplastavar, lego och träklossar i olika färger. Resultatet är att barnen visar sin fantasiförmåga i att konstruera med hjälp av olika material. Barnen har visat intresse för att experimentera och tycker att det är spännande att se vad som händer. Barnen lär exempelvis genom att iaktta, undersöka, pröva och ställa frågor. Vår framtida åtgärd är att hitta fler experiment som passar vår barngrupp. 7

Värdegrund. Målet med en egen nedskriven värdegrund är att ha en gemensam grund för verksamheten. Vi arbetar för att alla barn ska känna sig välkomna och bli mottagna med omtanke och respekt. Vi arbetar också för att alla barn och vuxna ska få uppleva glädje, trygghet och gemenskap i vår verksamhet. Vi tycker att omsorg, fostran och lärande är viktiga bitar i vårt dagliga arbete. Resultatet är glada och trygga barn. Barnen lär exempelvis genom att härma hur vuxna och andra barn gör. Likabehandling. Målet är att agera utifrån ett gemensamt förhållningssätt till kränkande behandling. Vi arbetar aktivt för att motverka all kränkande behandling. I vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling finns beskrivet hur vi arbetar. Planen revideras årligen. Inskolning. Målet är att barn, föräldrar och dagbarnvårdare ska lära känna varandra. Målet är också att barnet ska få en trygg start och att föräldrarna ska få information om verksamheten. Vi erbjuder hembesök och anpassar inskolningstiden efter barnets behov. Resultatet är att barnen känner sig trygga och kommer lätt in i verksamheten. Föräldrarna upplever hembesöken positiva. Föräldrasamverkan. Målet är att skapa en öppen och ärlig kommunikation kring barns lärande och utveckling. Vi har daglig kontakt, föräldraträffar, utvecklingssamtal och brukarråd. Resultatet är att föräldrarna visar delaktighet och intresse för vår verksamhet. Vi upplever att vi har en öppen och ärlig kommunikation med föräldrarna. 8

Rutinsituationer. Målet är att ge alla barn en strukturerad och trygg vistelse i familjedaghemmet. Vi har dagliga rutiner som ger tydlig struktur. Vi ger barnen utrymme och tid för att tillgodose deras behov. Resultatet är att våra rutiner inger trygghet för barnen. Barnen lär exempelvis genom att upprepa, få beröm och imitera. Leken. Målet är att stimulera fantasin, lära barnen hantera konflikter och känna empati. Målet är också att utveckla språket och motoriken. Vi ger barnen tid till att leka utan att bli avbrutna och vid behov ger vi stöd i leken. Vi erbjuder material som inbjuder till lek så som rollek, bygglek och docklek. Vi har placerat vårt material mer tillgängligt och synligt. Barnen leker tillsammans, både pojkar och flickor i blandade åldrar. Resultatet är glada barn med fantasi som leker bra tillsammans. Barnen lär exempelvis genom att iaktta, ha kul, kommunicera och samspela med varandra. Vår lärdom är att när vi har vårt material mer tillgängligt för barnen inbjuder det till att barnen själva spontant väljer vad de vill leka med. Vår framtida åtgärd är att leka fler styrda lekar utomhus och att leka Kims lek. Matematik. Målet är att utveckla förståelsen för innebörden av olika begrepp och därigenom använda matematik i meningsfulla sammanhang. I allt det vardagliga benämner vi till exempel om antal, lägesord och former. I samband med utevistelsen arbetar vi utifrån boken Leka och lära matematik ute. Vi för också in matematiken i lekar, sånger, sagor, ramsor och spel. Resultatet är att barnen visar glädje och vilja till att lära. Barnen lär exempelvis genom att upprepa, samtala, ställa frågor och få förklaringar. Vår framtida åtgärd är att experimentera kring volym i olika kärl. 9

Språk och kommunikation. Målet är att utveckla ett rikt och nyanserat språk. Vi pratar mycket med barnen, läser sagor, sjunger, använder rim och ramsor. Vi har organiserade lekar, då vi lär barnen att ta instruktioner. Vi låter alla barn få utrymme att berätta vad de upplevt, till exempel i helgen. Vi talar tydligt till barnen och uttrycker oss i fullständiga meningar. Vi samtalar med barnen om bilderna i fotoramen. Resulterat är att barnen är pratglada och vågar uttrycka sig. Barnen lär exempelvis genom att lyssna, kommunicera och våga uttrycka sig. Vår framtida åtgärd är att använda materialet Fono Mix Munmetoden som är ett sätt att fortare och lättare komma igång med att förstå och kunna göra ord. Metoden går ut på att göra ljudet lika synligt som bokstaven. Skapande verksamhet. Målet är att ge barnen utlopp för sin fantasi och kreativitet samt utveckla sitt bildspråk. Vi erbjuder både planerad och spontant skapande då olika tekniker finns att använda. Materialet finns lätt tillgängligt då skaparlusten finns. Barnens alster sätts upp i hallen så att föräldrarna kan se vad vi gjort. Barnen visar gärna sina och andra barns alster och kommenterar dem. Resultatet är att barnen fått ett större intresse för att utveckla sig i bild och form samt låtit sin fantasi flöda. Vi har också sett att barnens alster ser mer olika ut när vi inte styr deras tankar och fantasi. Barnen lär exempelvis genom att pröva på, när de utmanas och när vi tar tillvara på deras idéer. Massage. Målet är att ge barnen positiv beröring och lära sig att slappna av. Vi har systematiskt arbetat med massage. När vi har massage tänder vi ljus, lyssnar på lugn musik och använder oss av en massagesaga. Barnen har också fått pröva på hand- och fotmassage. Resultatet är att barnen ser fram emot våra massagestunder och att barnen gillar beröring. Vi kan se att barnen lärt sig att slappna av och att barnen kan beröra varandra. Barnen lär exempelvis genom att pröva på, uppleva och våga ge och ta emot massage. 10

Traditioner. Målet är att föra den svenska traditionen vidare och att få kännedom och respekt för våra barns olika länders traditioner. Vi firar födelsedagar, advent, lucia, jul, påsk och midsommar. Vid dessa tillfällen vill vi skapa gemenskap och ge barnen kunskap om varför vi firar de olika traditionerna. När vi får barn från andra kulturer uppmärksammar vi detta. Resultatet är att barnen är förväntansfulla och ser fram emot att få fira, till exempel sin födelsedag. Barnen tycker det är spännande och visar sin uppskattning när vi gör vardagen till en fest. Barnen lär exempelvis genom att uppleva, känna glädje, ställa frågor och få förklaringar. Kultur. Målet är att ta del av de kulturevenemang som erbjuds. Detta verksamhetsår har vi inte varit på något kulturevenemang. Vår framtida åtgärd är att kommande verksamhetsår delta i något kulturevenemang. Dokumentation. Målet är att utveckla kvaliteten i verksamheten för att främja barns utveckling och lärande. Vi använder oss av olika observationsmaterial till exempel TRAS (tidig registrering av språket), MIO ( matematik, individen, omgivningen) samt våra egna observationsmaterial. Digitalkameran är ett bra redskap för fotodokumentation som vi visar både i fotoram och på fotopapper. Barnens alster samlar vi tillsammans med fotografier i barnens egna pärmar som de sedan får med sig när de slutar hos oss. Resultatet är att vi är mer uppmärksamma på barnens intresse och behov. Detta styr utvecklingen av verksamheten. Christina Andersson och Malini Nilsson. Familjedaghemmet Korallen 11

Femårsgruppen. Målet med femårsgruppen är att barnen ska få lära känna andra barn i samma ålder och vara med om olika aktiviteter som stärker dem inför skolstarten. Vår röda tråd har varit att barnen ska samarbeta i olika gruppkonstellationer. Vi har gett barnen olika uppdrag som de tillsammans ska göra. Barnen har hela tiden visat engagemang i de uppdrag vi gett dem. Vår idé har varit att varva uppdrag med den fria leken, som har varit ett önskemål från barnen. Studiebesöken samt experimenten har varit uppskattade av barnen, även vår avslutande hajk med en äventyrsbana. Barnen har varit måna om varandra och hela tiden sett till att alla har fått vara med i de olika aktiviteterna. Det har varit en härlig kamratanda mellan barnen. Vi har upplevt att tiden i femårsgruppen varit positiv och lärorik. Annamaria Hurtig och Veronica Andersson Ansvariga för femårsgruppen 12

REDOVISNING AV VÅRT SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UNDER VERKSAMHETSÅRET HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 Augusti September Oktober November December Januari Februari April April - Maj Maj Juni Förskolechefens vision och förväntningar presenterades. Personalens förväntningar för kommande verksamhetsår skrevs ner. Prioriterat mål för verksamhetsåret beslutades. Arbetet under sommaren utvärderades. Föräldraträffar ägde rum. Brukarrådsenkäten följdes upp på föräldraträffarna. Likabehandlingsplanen presenterades på föräldraträffarna. Höstens föräldraträffar utvärderades. Medarbetarsamtal genomfördes. Uppföljningar och åtgärder gjordes när alla medarbetarsamtal var slutförda. Kvalitetsredovisningen lämnades in. Framtida åtgärder utifrån kvalitetsredovisningen sammanställdes. Verksamhetsrapport till politikerna lämnades in. Barnkonferenser genomfördes. Förskolechefen deltog. Kartläggning av barn i behov av särskilt stöd lämnades in. Personalen utvärderade verksamheten för hösten. Förskolechefen deltog. Statistik över barnens närvaro för våren och hösten sammanställdes. Arbetet under julen utvärderades. Barnkonferenser genomfördes. Förskolechefen deltog. Brukarrådsenkät från brukarrådet delades ut till föräldrarna. Utvecklingssamtal erbjöds föräldrarna. Verksamhetsrapport till politikerna lämnades in. Personalen utvärderade verksamheten för våren. Förskolechefen deltog. Personalens förväntningar på innevarande år följdes upp. De framtida åtgärderna utifrån kvalitetsredovisningen följdes upp. Arbetsplanen reviderades. Likabehandlingsplan för kommande år upprättades. Arbetet med kvalitetsredovisningen påbörjades. Flödesschemat utvärderades. 13