Yttrande över om tillverkningsindustrin i Kalmar län - nuläge och framtida möjligheter

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Monica Björkegren-Ohlsson 2013-02-26 KS 2013/0040 Kommunstyrelsen Yttrande över om tillverkningsindustrin i Kalmar län - nuläge och framtida möjligheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt och överlämnar det till Regionförbundet i Kalmar län som Kalmar kommuns yttrande över rapporten Tillverkningsindustrin i Kalmar län 2012 nuläge och framtida möjligheter. Bakgrund Regionförbundet i Kalmar län har ställt samman en rapport som belyser tillverkningsindustrins betydelse för länet nu och i framtiden. Till grund ligger bland annat OECD-rapporten Småland, Öland och Blekinge och analys gjord av Grufman Reje Management AB. OECD konstaterar i sin analys av Småland, Öland och Blekinge att sydöstra Sverige är landets mest industritäta region. De fyra länen har den högsta sysselsättningsgraden inom tillverkningsindustrin i Sverige. Regionen är således mycket beroende av industrin som arbetsgivare och som ekonomisk bas i den regionala ekonomin, särskilt också som tillverkningsindustrin, enligt Grufman och Rejes undersökning 2010, genererar det högsta förädlingsvärdet av samtliga näringar. De verksamheter som relaterar till den tillverkande industrin enligt Grufman och Reje är: - verkstadsindustri och fordon, - tillverkning trä och möbel, - areella näringar och livsmedelstillverkning, - tillverkning av elektronik, - tillverkning av papper/massa och - tillverkning av plast. Regionförbundet i Kalmar län uttalar i sin rapport att tillverkningsindustrin är och fortsatt kommer vara viktig i Kalmar län. OECD och Grufman Reje kon- Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47 jonas.sverken@kalmar.se

KS 2013/0040 2 (2) staterar i sina analyser att vi har ett bra utgångsläge med den struktur och det goda ledarskap som idag finns i näringslivet, men att vi dock har en hel del utmaningar framför oss. Yttrande Även Kalmar kommun kan konstatera att tillverkningsindustrin fortsatt kommer vara viktig för Kalmar kommun och för länet i sin helhet. Kalmar kommun instämmer därför i de slutsatser som är gjorda i rapporten kring vikten av humankapital, vikten av att stimulera innovation och förnyelse och även vikten av ökad internationalisering men självklart även det som ligger i vårt eget uppdrag, nämligen att sörja för god infrastruktur och därmed också regionförstoring. I sammanhanget vill vi dock särskilt lyfta fram areella näringar och livsmedelstillverkning som är på stark tillväxt i regionen. Som Grufman och Reje beskriver i sin rapport så domineras sektorn idag av ett antal riktigt stora livsmedelsföretag med god och stabil konkurrenskraft. Tillväxten är påtaglig mätt i både omsättning, antal anställda och produktivitet. De största företagen inom området enligt Grufman Reje, sett till antal anställda 2011, är KLS Ugglarps, Guldfågeln, Åbro Bryggeri, Frödinge Mejeri och Arla Foods. Även Kalmar Lantmän är en stor arbetsgivare inom sektorn i länet. Enligt uppgift från Kalmar Lantmän har deras omsättning ökat de senaste sex åren från drygt 700 milj./kr till dagens cirka 1,2 miljarder kronor. I de samtal som idag också förs med representanter för näringarna så är framtidstron stor och andan offensiv. Vi ser därför än större utvecklingsmöjligheter för areella näringar och livsmedelstillverkning i regionen. Kalmar kommun ser behov av att underlätta och stödja insatser, samverkansprojekt och klusterinitiativ som leder till att fler företag inom näringarna kan bli mer effektiva och mer konkurrenskraftiga och därmed också ge ökat förädlingsvärde per anställd. Det är också av största vikt att myndigheter, universitet och kommuner stödjer ökad primärproduktion genom god service, dialog och korta handläggningstider. Vi ser stora möjligheter till att vi i vår region kan bli ledande i Sverige inom livsmedelsproduktion. Thomas Davidsson näringslivschef Monica Björkegren-Ohlsson inflyttarlots Bilaga: Remiss

Tillverkningsindustrin i Kalmar län 2012 nuläge och framtida möjligheter

2012-11-16 2/23 rev 2012-12-20 1. Inledning OECD konstaterar i sin analys av Småland, Öland och Blekinge att sydöstra Sverige är landets mest industritäta region. De fyra länen har den högsta sysselsättningsgraden inom tillverkningsindustrin i Sverige. Cirka 20 % totala arbetskraften arbetade i den tillverkande industrin 2010 i alla fyra länen. Vi är således mycket beroende av industrin som arbetsgivare och som ekonomisk bas i den regionala ekonomin, särskilt eftersom tillverkningsindustrin genererar det högsta förädlingsvärdet av samliga näringar (Grufman Reje 2010). 1.1 Trender och utmaningar i ett nationellt och internationellt perspektiv Sverige är en av de mest innovativa OECD-ekonomierna. FoU satsningarna är 2,70 % i jämförelse med OECD:s genomsnitt på 1,56 %. Sverige har också den näst högsta andelen forskare per 1000 sysselsatta. Även antalet patent ligger i topp bland OECD-länderna. Det är dock ett fåtal företag som står för den stora mängden FoU, företag som oftast finns i storstadsregionerna. I Småland Blekinge är andelen FoU betydligt lägre än riksgenomsnittet. Endast Blekinge län har siffror i nivå med riket medan Kalmar län ligger i det absoluta bottenskiktet. Blekinge län 2,6 % Kalmar län 0,4 % Kronobergs län 1,0 % Jönköpings län 1,2 % Tabell 1. FoU som andel av BRP Källa: OECD Territorial review SMÅLAND BLEKINGE, SVERIGE 2012 I Sverige är det tydligt att den ekonomiska aktiviteten är koncentrerad till storstäderna. I de tre storstadsregionerna bor 51 % av landets befolkning men där genereras 57 % av BNP och hela 70 % av tillväxten. Skillnaderna ökar sålunda. Situationen är på intet sätt unik men Sverige tillhör de OECD-länder som har högst storstadskoncentration. Koncentrationen ger särskilt tydliga effekter i kunskapsintensiva delar av näringslivet den kritiska massa av befolkning som behövs för att verklig dynamik ska kunna uppstå saknas på de flesta orter. Utflyttning av främst yngre och välutbildade från de mindre befolkningstäta regionerna förstärker ytterligare effekten. Det är dock inte en självklarhet att en koncentration av människor och verksamheter är en förutsättning för en god ekonomisk utveckling. Nackdelarna av hög befolkningskoncentration i form av trängsel, överhettning, bostadsbrist etc. kan äta upp fördelarna. Det finns gott om

2012-11-16 3/23 exempel, i Europa såväl som i den övriga världen, på regioner med goda livsvillkor och förhållandevis liten befolkning. 1.2 Den regionala strukturen och kontexten Arbetskraft per sektor Det kan synas förbryllande att Blekinge som hade den lägsta BRP per capita av de fyra 1995 har haft den bästa utvecklingen medan Kalmar län som hade en högre BRP har haft den sämsta utvecklingen. Förklaringen kan sökas i att Blekinge och Kalmar län genomgått liknande omställningsperiod, med omfattande industrinedläggningar, men vid olika tidpunkter innan 1995 i Blekinge och efter 1995 i Kalmar län. Det har också medfört att andelen anställda i industrin har minskat avsevärt medan andra sektorer, t ex handel och företagstjänster, har ökat. Handel och besöksnäring +5329 +30% Utbildning +2830 +30% Företagstjänster +2294 +25% Tillverkningsindustri -4849-21% Personliga/kulturella tjänster -2072-39% Hälso- o sjukvård -2058-17% Tabell 2. Förändring av antalet anställda per sektor 2000-2008 Källa: Anställda per sektor 2000-2008, Regionförbundet i Kalmar län 2008 Totalt ökade arbetskraftsutbudet i länet under samma period med drygt 4 % vilket helt förklaras av minskad arbetslöshet. I siffrorna döljer sig en del strukturförändringar och vissa metodologiska frågor. I viss utsträckning har minskningen av direkt anställda i tillverkningsindustrin kompenserats av en ökning av anställda i bemanningsföretag som är inhyrda hos industrin. I statistiken återfinns dessa under företagstjänster. Delar av minskningen på personliga och kulturella tjänster liksom inom hälso- och sjukvård beror istället på förändringar av statistiska definitioner. Anställda i i olika företagsstorlekar. Andelen anställda i riktigt stora företag minskar medan andelen i de riktigt små och i de medelstora ökar något. Noteras kan att andelen anställda i företag mellan 51-100 anställda är fortsatt låg vilket är ett generellt problem bland svenska företag. Det finns tillväxthinder som gör att få företag utvecklas från små till medelstora.

2012-11-16 4/23 Anställda 2008 2011 Förändring 0-4 12 % 14 % +17 % 5-9 12 % 11 % -8 % 10-50 26 % 26 % 0 % 51-100 9 % 10 % +11 % 101-500 24 % 26 % + 8 % >500 17% 13 % - 24% Tabell 3. Anställda i respektive företagsstorlek Källa: Regionstudie 2010, GRUFMAN REJE Observera att förändringen anges som procent och inte procentenheter. Materialet avser endast aktiebolag Förädlingsvärde och konkurrenskraft i respektive bransch Diagrammet på nästa sida visar de olika branschernas konkurrenskraft enligt den s.k. Simplermetoden. Metoden illustrerar en grupp av företags konkurrenskraft utifrån dess förmåga att betala sina kostnader och förmåga att ge avkastning till ägarna. Ett värde innanför den diagonala linjen innebär att företaget/branschen förmår betala kostnader för både insatsvaror, personal och kapital och dessutom ger ägarna en rimlig avkastning, ju närmare origo desto större konkurrenskraft och därmed potentiell avkastning eller investeringsförmåga. Ett värde högre än 1 på någon av axlarna innebär förlust. X-axeln avser kapitalkostnader, Y-axeln personalkostnader, företag till höger har alltså hög kapitalintensitet medan företag högt upp är personalintensiva. Cirklarnas diameter illustrerar volymen.

2012-11-16 5/23 Figur 1. Konkurrenskraft per bransch 2011 Källa: Analys av näringslivet i Kalmar län 2011, GRUFMAN REJE Kommentarer Verkstad är både stor och konkurrenskraftig. Även annan tillverkningsindustri som Elektronik och Plast uppvisar mycket goda siffror. Trä/Möbel har mycket stora problem 2011 och får inte ens plats i diagrammet. Hårt pressade den internationell konkurrens och valutaläget krisar flera stora företag, både råvarusidan och företag med mer utvecklade produkter. Låg innovationsgrad är gemensamt för flera, men inte alla, krisföretag. Undantag finns också några få företag går mycket bra. I siffran för Energi måste tas i beaktande de stora investeringsvolymer som energiproduktion och distribution normalt oftast kräver. Avkastningen på insatt kapital är låg men långsiktig i dessa företag varför modellen inte riktigt skapar jämförbarhet. Likaså har ofta företag i Besöksnäring låga krav på kapitalavkastning. Många företag drivs med andra värden i fokus men fenomenet skapar hinder för investeringar.

2012-11-16 6/23 Huvudkontor avser företag med säte i Kalmar län som har den egentliga verksamheten i andra bolag, i eller utanför länet, men där de ekonomiska resultaten inte på ett självklart sätt har kunnat fördelas i rätt bransch. Finans är i allmänhet företag som, som synes med begränsad framgång just under 2011, ägnar sig åt värdepappersförvaltning. Dessa företag rör sig ofta snabbt mellan hög och låg avkastning. Om man detaljstuderar de fina siffrorna för verkstad visar det sig att de fem största företagen har ett väsentligt mycket högre förädlingsvärde än övriga. Figur 1b. Förädlingsvärde hos i verkstadsföretagen fördelat på storlek Källa: Analys av näringslivet i Kalmar län 2011, GRUFMAN REJE De fem största i branschen är Scania, Xylem, Metallfabriken Ljunghäll, Gunnebo och Elajo Mekanik. Samtliga utmärks av hög innovationsbenägenhet, mer komplexitet i både produktinnehåll och tillverkningsprocess samt påtaglig internationell konkurrens. Dessa fem företag sysselsätter nästan lika många som de övrig företagen i branschen. Den paradox OECD beskriver att Kalmar län trots sin problematiska struktur visar relativt goda resultat kan troligen till inte oväsentlig del förklaras utifrån dessa fem företag. I synnerhet Scania och Xylem, två företag i världsklass, genererar mycket stora värden.

2012-11-16 7/23 Figur 2. Antal anställda per bransch i Kalmar län 2011 Källa: Analys av näringslivet i Kalmar län 2011, GRUFMAN REJE Sysselsättningens fördelning på respektive bransch visar att större delen av arbetskraften i den privata sektorn arbetar i branscher med hög konkurrenskraft. Ett orosmoln är den krisande trä och möbelindustrin som 2011 ungefär sysselsatte 6,4 % av arbetskraften i företagen vilket är lika mycket som länets två största företag, Scania och Xylem, tillsammans.

2012-11-16 8/23 Andel företag med export resp import Av de cirka 1200 företag som definieras som tillverkningsindustri i länet har cirka 31 % direkt export och ungefär lika många har egen import. Andelen exporterande företag har i princip legat still under 20 år medan andelen företag med egen import har ökat från 26 % till 32 %. Volymen export har under samma period ökat med knappt 14 %. Exportens värde i Kalmar län var 2011 drygt 14 miljarder kronor. Globaliseringen påverkar inte bara export och import utan också ägandet. Andelen utländskt ägda företag och arbetsställen har mer än tredubblats på 20 år. 1990 2010 Utlandsägda företag 34 105 Utlandsägda arbetsställen 75 380 Tabell 4. Utländskt ägande i Kalmar län Källa: SCB 2011 1.3 Utbildningsnivåer OECD påpekar särskilt vikten av att sänka andelen lågutbildade i regionen, personer som enbart har grundskoleutbildning. Arbetstillfällen för lågutbildade nyskapas i princip inte alls varför sådana som idag förvärvsarbetar får extremt svårt att hitta ett nytt arbete om de skulle behöva byta jobb. De arbetstillfällen som finns för dessa personer har dessutom i allmänhet låg produktivitet vilket gör att risken för arbetslöshet är stor. Figur 3. Andel låg- respektive lågutbildade i de fyra länen i sydost. Källa: OECD Territorial review SMÅLAND BLEKINGE, SVERIGE 2012

2012-11-16 9/23 Satsningarna på högskole- och universitetsutbildning i regionen har inneburit att utbudet av högutbildade är större än efterfrågan inom vissa områden. Detta kan delvis bero på att inte utbildningarna matchar det behov som finns inom näringslivet och/eller att det finns ett motstånd i näringslivet att ta in akademiskt utbildad personal. Resultatet blir att välutbildade människor väljer att flytta från regionen. Det finns enligt vissa studier ett behov av en kategori medelhögt utbildade tekniker. Industrin efterfrågar enligt Arbetsförmedlingen oftare till exempel de tidigare gymnasieingenjörerna eller mellaningenjörerna än civilingenjörer. I alla regioner sker en både utflyttning och inflyttning av ungdomar, i synnerhet högutbildade, som väljer att bosätta sig på annan ort för arbete eller studier. Det har många positiva effekter men i regioner där är nettoflödet av högutbildade blir kraftigt negativt leder det till brain drain och en negativ spiral. De fyra länen i sydost lider, i varierande grad, alla av detta fenomen. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 average of Swedish regions Figur 4. Andel utexaminerade från högskola/universitet 2007/2008 som bor kvar i samma län 2010. Källa: OECD Territorial review SMÅLAND BLEKINGE, SVERIGE 2012

2012-11-16 10/23 Yrkesavgångar Vi är mitt i ett generationsskifte där den så kallade rekordgenerationen, grovt sett personer födda på 40- och 50-talen, går i pension och ersätts av betydligt mindre årskullar. De sektorer som i nominella tal kommer drabbas hårdast är vård och omsorg, chefer på olika nivåer, byggnadsarbetare och maskinoperatörer. I kombination med höjda krav på teknikutveckling och innovation skapas dessutom multipikatoreffekter. Ingenjörer och tekniker är en grupp, som inte bara genom åldersavgångar, utan också genom industrins strukturomvandling och teknisk utveckling inom alla branscher och sektorer kommer att behöva rekrytera relativt stora volymer fram t.o.m. 2019. Källa: Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge, Arbetsförmedlingens analysavdelning 2012 Inom byggbranschen är söktrycket på framförallt gymnasieutbildningarna relativt bra vilket gör bristen på arbetskraft hanterbar. Inom industrin ser det avsevärt mycket värre ut, många industriprogram har svårt att fylla platserna och en del skolor tvingats lägga ner sina industriprogram. Näringslivet och skolorna står här inför en stor gemensam utmaning. Ett annat område med svårfyllda rekryteringsbehov är att många ägarledda företag saknar en ny generation som står redo att ta över. Det kommer att behövas åtskilda anställda VD:ar i dessa företag. De absoluta volymerna är långt ifrån försumbara men framförallt riskerar brist på kvalificerade kandidater att få allvarliga konsekvenser.

2012-11-16 11/23 2. Analys 2.1 Konkurrenskraften i näringslivet OECD konstaterar att välståndet i Småland och Blekinge är en paradox om man ser till förutsättningarna och innehållet i de verksamheter som genererar förädlingsvärde och BRP. Man menar att regionen lider brist på grundläggande och viktiga faktorer för tillväxt; infrastruktur, täthet i humankapital, innovationsbenägenhet och överhuvudtaget en täthet av människor och verksamheter. Trots detta visar regionen upp både god tillväxt och BRP en bra bit över OECD-snittet. Figur 5. Index företag i låg- mellan- och högteknologisk industri samt industriföretag som klassas som kunskapsintensiva, 2007 och 1993 Källa: OECD Territorial review SMÅLAND BLEKINGE, SVERIGE 2012

2012-11-16 12/23 OECD påpekar bl.a. att andelen högteknologiska och kunskapsintensiva (vilket inte nödvändigtvis är samma sak) företag i Kalmar län är låg vilket gör det extra svårt för företagen att upprätthålla konkurrenskraften. Utvecklingen har dessutom varit negativ jämför med 1993. Även om resultaten, så här långt, har varit förhållandevis goda måste de dåliga förutsättningarna tas på mycket stort allvar. Det står utom allt tvivel att en hårdnande internationell konkurrens till slut kommer att skapa stora problem i länet om inte förutsättningarna förbättras. Hittills har de lågteknologiska företagen kunnat klara sig på en långt driven produktivitet och ett föredömligt entreprenörskap, men för varje år närmar sig konkurrenterna även i dessa avseenden. Rapporten visar också mycket riktigt att den finansiella krisen 2008 har påskyndat takten för de strukturella förändringarna i alla OECD-ekonomier, men att effekterna för Kalmar län har varit extra stora. Internationaliseringens påverkan på konkurrenskraften Internationaliseringen är inte bara ett hot utan framförallt en möjlighet. Om företagen kan kombinera sin höga produktivitet och sitt goda entreprenörskap med högre grad av innovation är förutsättningarna på exportmarknaderna goda. Internationalisering innebär inte endast export- och importaktiviteter utan kan också innefatta andra former av internationalisering, att företaget bedriver verksamhet i ett annat land eller att företaget har ett utländskt ägande eller äger verksamheter på utomlands (Internationalisering i svenska små och medelstora företag, Tillväxtverket 2011). Kortsiktigt kan internationaliseringen innebära nya affärsmöjligheter i form av nya marknader och nya produktsegment. På lång sikt är internationalisering en förutsättning för dynamik och skapar förutsättningar för tillväxt i små och medelstora företag att småländska företag möter nya konkurrenter, leverantörer och kunder med nya idéer är nödvändigt för den egna utvecklingen och konkurrenskraften. Samtidigt är det viktigt att utländska företag har ett fortsatt intresse för att behålla och etablera sin verksamhet i landet då det på samma sätt är viktig källa till kunskaps- och teknologiflöden mellan företag och länder. Internationalisering bidrar på dessa sätt till en positiv utvecklingsspiral.

2012-11-16 13/23 Internationaliseringen av tillverkningsindustrin i Kalmar län har successivt ökat både vad gäller export, import och ägande. Exporten påverkas generellt starkt av konjunkturen samt av kronans värde vilket blir tydligt sett till en längre tidsperiod. Det finns inget entydigt sätt att mäta export så att siffrorna blir jämförbara över tid. Diagrammen nedan bygger på SCB:s siffror som har de längsta jämförbara serierna. Utrikesdepartementet har statistik som delvis är framtagen på ett annat sätt där man kommer fram till en mer positiv utveckling de senaste åren med en exportökning från 2008-2011 på hela 37 %. Skillnaderna har delvis sin förklaring hur produkter tillverkade i Kalmar län av företag med säte i annat län redovisas. Övrigt 3% Livsmedel 3% Trä, massa/papper 14% Maskiner etc 37% Kemi, gummi, plast 12% Metallvaror 11% Fordon 6% Elektronik 14% Figur 6. Exportvärdet i Kalmar län 2005-2011 (Mkr) samt fördelning 2011 Källa SCB Utrikeshandel med varor 2012

2012-11-16 14/23 Det som inte framgår av det statistiska materialet men som framkommit i diskussion med ett antal enskilda företag, samt aktörer som på olika sätt arbetar med att stödja företagens utveckling, är att flera företag under krisen 2008-2009 arbetade för, och lyckades, att hitta nya kundgrupper på både den nationella som internationella marknaden. Man hittade nya segment där man kunde nyttja sin befintliga kompetens. Resultatet blev att länets tillverkningsindustri drabbades i väsentligt mindre utsträckning än grannlänen av den mycket branta konjunkturinbromsning som skedde. Orsaken står med all säkerhet att finna i det goda ledarskap och entreprenörskap som återfinns i många företag i länet. Branschernas respektive konkurrenskraft Den tidigare nämnda analysen som analysföretaget Grufman Reje gjort på uppdrag av Regionförbundet och länets kommuner analyserar konkurrenskraften i länets näringsliv enligt den s.k. Simplermetoden. Man har studerat åren 2001, 2004 samt perioden 2007-2011. Metoden bygger på data från bokslut i aktiebolag. Metoden har svagheten att enskilda firmor m.fl. som inte har offentliga bokslut inte finns med i statistiken. Aktiebolagen står dock för en så stor majoritet av den ekonomiska aktiviteten i länet att resultaten ändå äger stor giltighet. De verksamheter som relaterar till den tillverkande industrin i studien är: Verkstad och Fordon, Trä, Möbel och Papper/Massa, Tillverkning av elektronik, Tillverkning av plast, Areella näringar och Livsmedel. Figur 6. Förädlingsvärde per anställd i respektive bransch 2011 Källa: Analys av näringslivet i Kalmar län 2011, GRUFMAN REJE

2012-11-16 15/23 Förädlingsvärdet per anställd skiljer sig kraftigt åt i olika branscher. En stor delen av dessa skillnader beror av den kapitalintensitet som gäller för branschen. Mycket kapitalintensiva branscher som t ex fastighet eller finans måste ha hög omsättning och höga förädlingsvärden per anställd medan företag i t ex tjänstenäringar kan ha avsevärt mycket lägre förädlingsvärde och ändå vara konkurrenskraftiga i sin bransch. Vissa företag har avsevärt högre förädlingsgrad än genomsnittet i branschen. Det kan ha sin förklaring i skalfördelar, innovationsgrad eller en bra nischning. Oftast hänger dessa faktorer ihop helt enkelt att duktiga företag växer mer än mindre duktiga! Som tidigare nämnts är de tillverkningsföretag i länet som har högst förädlingsvärde är Scania, Xylem, Metallfabriken Ljunghäll, Gunnebo och Elajo Mekanik. I denna grupp ligger det genomsnittliga förädlingsvärdet mer än dubbelt så högt som bland resterande tillverkningsföretag 1 317 tkr/anställd jämfört med 522 tkr/anställd, en skillnad på hela 152 %! Ungefär hälften av alla anställda i länets tillverkningsindustri arbetar i dessa fem företag. Siffran antyder den enorma potential som finns i om resterande företag kan närma sig de fem största företagens innovationsbenägenhet. Kommentarer till situationen i respektive bransch Verkstad o fordon Branschen uppvisar en stark konkurrenskraft under hela perioden och den representeras av flera större konkurrenskraftiga företag. Förädlingsgraden var på topp 2009 med 46 % men har minskat till 33 % 2011, fortfarande en mycket hög siffra. Inom analysen är det länets två industribjässar Xylem och Scania som har den högsta konkurrenskraften vilket gäller under hela undersökningsperioden 2001-2011. Även metallegoarbeten och tillverkning av delar och tillbehör till fordon visar en bättre position 2011 än tidigare år. Områden som visar något sämre konkurrenskraft är framförallt gjutning av lättmetall och tillverkning av metalltrådvaror. Tillverkning av elektronik Denna sektor visar upp en god konkurrenskraft under hela perioden. Här finns bland annat tillverkning av batterier, tillverkning av isolationsmaterial, styr- och mätutrustning, belysningsarmaturer och legotillverkning av elektronik. Tillverkning av plast Även denna bransch visar upp en bra konkurrenskraft för hela perioden. Branschen har stor spännvidd och finns spridd över hela länet. I gruppen ingår till exempel leverantörer till fordonsindustrin, tillverkare av ytbehandlingsmateriel, leverantörer till medicinteknikindustrin och leverantörer till försvarsindustrin.

2012-11-16 16/23 Trä och möbler Branschen visar svag position genom hela perioden med undantag för 2010. De sektorer som visar en stark återhämtning 2010 är framför allt papper/massa, sågverk/hyvleri samt byggnadssnickerier. 2011 föll dock resultat och konkurrenskraft dramatiskt, delvis beroende på effekter av den starka kronan i förhållande till euron och dollarn. Sågverk och hyvleri samt massa tappar stort men även trägolv och trähustillverkning försämras från ett redan dåligt läge. Konkurrenskraften hos länets trähustillverkare är den sämsta hos alla delbranscher i undersökningen, vilket är särskilt allvarligt eftersom det finns ett par relativt stora arbetsgivare i kategorin. De enda delsektorer som uppvisar god konkurrenskraft är tillverkning av dörrar och fönster samt tillverkning av träbränslen. Energi Konkurrenskraften i energisektorn är bara delvis jämförbar med andra branscher. Investeringar i kraftverk har mycket långa avskrivningstider i jämförelse med andra industriinvesteringar, avkastningskraven blir därför lägre. Bjässen i länet är OKG som, även om räntabiliteten är låg, visar en avsevärd intjänandeförmåga under många år. Areella näringar och livsmedel Sektorn domineras av ett antal riktigt stora livsmedelsföretag med god och stabil konkurrenskraft för hela perioden. Tillväxten är påtaglig både i omsättning, antal anställda och produktivitet. 2006 2011 förändring Omsättning, Mkr 4294 7654 +78 % Anställda 2023 2823 +40 % Omsättning/anst, tkr 2122 2711 +28 % Tabell 5. Areella näringar i Kalmar län 2006 och 2011 Källa: Analys av näringslivet i Kalmar län 2011, GRUFMAN REJE Det är inte svårt att ur materialet dra slutsatsen att de konkurrenskraftiga branscherna ofta är de som har en högre innovationsbenägenhet och att problemsektorerna har en lägre innovationsbenägenhet. Iakttagelsen blir ännu tydligare om man går ner på företagsnivå även om undantagen, i båda riktningarna, då blir många. En annan faktor som påverkar konkurrenskraften i elintensiva företag och branscher är den nya indelningen i elmarknadsområden där företag från Oskarshamn och söderut drabbas av högre elpriser än övriga Sverige, beroende på att elöverföringskapaciteten mellan södra och

2012-11-16 17/23 norra Sverige anses som för liten. Uppdelningen uppfattas som orättvis inte minst som gränsen är dragen mellan Oskarshamns stad och kärnkraftverket! 2.2 Tillväxtanalys Växande branscher och sektorer Grufman Reje har på uppdrag av Linnéuniversitet också studerat vilka tillväxtbranscher som finns i Linnéregionen Kalmar och Kronobergs län. Man har analyserat vilka sektorer eller nischer som växer och som har potential att bli stora i framtiden. I studien har man gjort jämförelser med samma branscher och nischer i fyra andra län: Östergötland, Värmland, Halland och Blekinge. Man har analyserat sektorer som vuxit mest under perioden 2005-2007 och som dessutom klarat perioden 2007-2010 utan alltför stort tapp. De sektorer som uppfyller dessa kriterier är: Skog och trä med skogsskötsel, skogsförvaltning, papper/massa och träindustri, exklusive byggnadssnickerier och partihandel Elektronikindustrin Maskintillverkning IT med delbranscherna dataprogrammering och datakonsulter Tekniska konsulter Plastindustrin Analysen visar att tillväxten ofta ligger i speciella nischer. I två av sektorerna, elektronikindustri och maskintillverkning, är Linnéregionen tillväxtledande i jämförelse med de andra länen. I fyra sektorer är det ett annat län som uppvisar högst tillväxt. I dessa fall beräknar analysen de antal arbetstillfällen som skulle kunna skapas om tillväxten stimuleras att bli lika hög som i detta län: Skog och trä växer fram till 2007, därefter ingen tillväxt. Värmland har högre tillväxt. Om tillväxten varit lika hög i Linnéregionen som i Värmland skulle det ha kunnat generera ca 1 900 nya arbetstillfällen, baserat på det förädlingsvärde per anställd som gällde i Linnéregionen år 2005.

2012-11-16 18/23 Speciella tillväxtnischer: Tillverkning av småhus, fönster av trä, dörrar av trä samt träförpackningar. Notera dock att tillverkning av småhus har dramatiskt sämre konkurrenskraft 2011. Elektronikindustrin växer i förädlingsvärde och sysselsättning med god konkurrenskraft. Linnéregionen har högst tillväxt. Speciella tillväxtnischer: Tillverkning av elmotorer, generatorer, transformatorer, eldistributions- och elkontrollapparater, batteri- och ackumulatorer, elektroniska och elektriska ledningar och kablar. Maskintillverkning växer i förädlingsvärde och sysselsättning med mestadels god konkurrenskraft. Linnéregionen har högst tillväxt. Speciella tillväxtnischer: Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar samt tillverkning av övriga verktygsmaskiner. IT växer kraftigt i förädlingsvärde och sysselsättning med god konkurrenskraft. Halland har högst tillväxt. Om tillväxten varit lika hög i Linnéregionen som i Halland skulle det ha kunnat generera ca 850 nya arbetstillfällen, baserat på det förädlingsvärde per anställd som gällde i Linnéregionen år 2005. Speciella tillväxtnischer: Analysen pekar inte på särskilda nischer men nämner IT-tjänster till tillverkningsidustrin och området e-hälsa som områden där regionen ligger långt fram. Tekniska konsulter växer kraftigt i förädlingsvärde och sysselsättning med god konkurrenskraft. Halland har högst tillväxt. Om tillväxten varit lika hög i Linnéregionen som i Halland skulle det ha kunnat generera ca 600 nya arbetstillfällen, baserat på det förädlingsvärde per anställd som gällde i Linnéregionen år 2005. Speciella tillväxtnischer: De flesta underbranscher av tekniska konsulter (bygg- och anläggning, elteknik, energi-, miljö- och VVS-teknik samt övriga). Plastindustrin har måttlig tillväxt men god konkurrenskraft. Östergötland har högst tillväxt. Om tillväxten varit lika hög i Linnéregionen som i Östergötland skulle det ha kunnat generera ca 900 nya arbetstillfällen, baserat på det förädlingsvärde per anställd som gällde i Linnéregionen år 2005. Speciella tillväxtnischer: Annan gummivarutillverkning.

2012-11-16 19/23 3. Sammanfattning Låg teknologi låg innovationsgrad OECD konstaterar i sin rapport att Småland Blekinge klarar sig bra i en jämförelse med 2000 andra regioner i OECD-länderna. Man pekar dock på sårbarheten i den produktion som finns idag. Produktionen har ett relativt lågt kunskapsinnehåll och låg teknikhöjd vilket generar ett relativt lågt förädlingsvärde. Det innebär att man är, och i ökande utsträckning kommer att vara, hårt konkurrensutsatt från låglöneländer. En stor andel av företagen är dessutom underleverantörer till större svenska företag och utvecklar inga egna produkter. I motsats till resonemanget ovan visar Grufman Rejes studie på att den tillverkande industrin, bortsett från vissa delar av träindustrin, har ett högt förädlingsvärde per anställd. Häri ligger den paradox som OECD beskriver. Som nämnt i avsnittet om skillnader mellan olika branscher påverkas utfallet kraftigt av de fem största tillverkningsföretagen där de har ett genomsnittligt förädlingsvärde på 1317 tkr per anställd medan de övriga företagen i gruppen blott når 522 tkr per anställd! I den gruppen återfinns en stor del företag i enkel underleverantörsindustri som löper stor risk att konkurreras ut av låglöneländer i takt med att dessa utvecklas vad gäller produktivitet och kvalitet. För att bli mindre sårbara behöver dessa företag förnya sig och komma med nya, egna produkter som riktar sig till nya marknader. Detta ger företagen ett större oberoende, kontroll och flexibilitet vilket är viktigt i dagens och framtidens ekonomi. Resonemanget ovan indikerar att det finns behov av att stödja insatser som leder till att företagen tar en steg upp i värdekedjan, vilken skulle kunna leda till ökad förädlingsgrad, samt att stimulera företagen att utveckla egna produkter. Noteras kan att livsmedelsindustrin visar en mycket positiv utveckling mellan 2006-2011 omsättningen ökar så kraftigt att, trots att produktiviteten ökar kraftigt, så stiger antalet anställda med 40 % under perioden. Humankapitalet avgör OECD:s slutsatser och rekommendationer vad gäller näringslivets utveckling handlar främst om att ta ett kliv upp i värdekedjan, dvs. att ändra fokus mot en mer tekniskt avancerad och kunskapsintensiv produktion. På så sätt kan förädlingsvärdet öka och företagen kan öka sin konkurrenskraft. För att lyckas behövs rätt, ofta helt ny, kompetens tillföras verksamheten. OECD menar att för att ta klivet till mer kunskapsintensiva verksamheter behöver utbildningsnivån höjas avsevärt och andelen lågutbildad arbetskraft minska i företagen inte bara öka spetskompetensen utan också höja lägstanivån.

2012-11-16 20/23 Humankapital är A och O i en kunskapsbaserad ekonomi. OECD påpekar vikten av att integrera lokala arbetsmarknadsregioner med varandra för att förbättra tillgången till humankapital. God tillgänglighet är en del i detta och gynnar såväl arbetsgivare som arbetstagare och gör regionen mer attraktiv. OECD framhåller också vikten av en god matchning att det finns relevanta utbildningar som matchar näringslivets behov. Det handlar såväl om gymnasie-, yrkes- som akademiska utbildningar men också att göra det livslånga lärandet möjligt hos de redan yrkesaktiva. Två tredjedelar av de som arbetar i privat sektor i Kalmar län är män. I Kalmar län, liksom i riket i övrigt, går kvinnor oftare än män vidare till högre utbildning. För att öka kunskapsnivån måste industrin därför bli duktigare på att marknadsföra sig som en attraktiv arbetsplats, även för kvinnor. Internationalisering, större möjligheter än hot Tillverkningsindustrins framtidsmöjligheter handlar inte bara om teknik utan också om att ta del av de positiva effekterna som en ökad internationalisering innebär export, import, internationella samarbeten, kapital, investeringsmöjligheter. För detta krävs förutom kompetens i företagen, tillgång till infrastruktur för både varor, människor och information. Det offentliga har en viktig roll och ansvar vad gäller tillgången till infrastruktur, Tillgängligheter ut till den internationella marknaden påverkar såväl de företag som planerar för satsningar på den internationella marknaden eller redan har kunder och leverantörer utomlands. Det finns flera exempel i länet på företag som tvingats flytta sina marknadsavdelningar till antingen Stockholm eller söderut för att komma närmare sina exportmarknader. Viktigt att nämna är att det också finns företag som flyttat hem verksamheter till länet senaste åren. Även företag i länet med utländska ägare kan påverkas om inte kommunikationerna är tillräckligt utbyggda. Om det av ägaren upplevs för krångligt att regelbundet besöka ett företag ökar risken att det utvecklas dåligt eller avvecklas. OECD konstaterar att den dåliga tillgängligheten till tillväxtmarknader österut är ett handelshinder för regionens företag. Det handlar såväl om godstransporter som om persontransporter, på väg, järnväg, båt och flyg. OECD menar att med lämpliga infrastruktursatsningar skulle Småland och Blekinge kunna bli en betydligt starkare spelare och bli en av Sveriges främsta länkar till växande ekonomierna i öst, i såväl östersjöstaterna som i Ryssland och Kina.

2012-11-16 21/23 En ökad internationalisering i länets tillverkningsföretag skulle kunna medföra en positiv spiral då denna ställer krav på effektivisering och förnyelse i företagen. Att andelen utländskt ägande har ökat kan ses som en riskfaktor men i grunden är det ett naturligt och positivt inslag som tillför ny kunskap, internationellt perspektiv och bättre förutsättningar för export. En ökad internationalisering bidrar till att öka företagens konkurrenskraft. Generationsskiften kan skapa dynamik Både OECD och Arbetsförmedlingens analys av kompetensbehovet i Småland och Blekinge flaggar för utmaningen med kommande generationsskiften i ägandet. Många av de mindre företagen står inför generationsskifte. I samband med generationsskifte genomgår ofta företagen större eller mindre förändringar med ökade kapitalbehov, behov av omfinansiering. Dessutom uppstår ofta en situation där den som tar över behöver köpa ut sina syskon. Det är inte alltid helt enkelt att lösa dessa behov, bankerna är ofta ovilliga att belåna företagen och andra säkerheter är svåra att hitta. Men generationsskiftesproblematiken innehåller både risker och möjligheter. Riskerna är betydande när företag tappar entreprenörskompetens och nätverk men i omställningen finns också möjligheter till att ta in välbehövligt externt kapital för att till exempel göra tekniksprång eller ta sig in på nya marknader, det öppnar för konsolidering i stelnade branschstrukturer och skapar överhuvudtaget möjligheter att modernisera företagen. Familjeföretag har ofta ett motstånd mot att ta in externt kapital vilket å ena sidan ger trygghet i ägandet men å den andra sidan riskerar att skapa tillväxthinder. Det finns i Småland många välskötta, ägarledda, mindre företag som inte ser någon anledning att växa, företaget går bra och är relativt bekvämt och tryggt i sina kundrelationer. Eftersom omvärlden inte är lika statisk är dock riskerna i ett sådant förhållningssätt avsevärda. OECD menar avslutningsvis att Småland och Blekinge har en stark bas av små och medelstora företag som lämpar sig väl som en grund för en kunskapsbaserad ekonomi, inte minst på grund av det goda ledarskapet som finns i företagen. Den framtida konkurrenskraften kommer förmodligen att finnas i mindre och mer flexibla tillverkningsenheter. I detta fall ligger regionen bra till. Men som redovisats under rubriken Slutsatser finns en hel del utmaningar att ta tag i för att locka fram de positiva effekterna i denna struktur.

2012-11-16 22/23 Slutsatser och rekommendationer Tillverkningsindustrin är och kommer fortsatt att vara viktig för Kalmar län. OECD och Grufman Reje konstaterar i sina analyser att vi har en ett bra utgångsläge med den struktur vi har och det goda ledarskapet i näringslivet. Båda analyserna påvisar dock att vi har en hel del utmaningar framför oss. Det pågår redan idag ett antal insatser som ligger väl i linje med OECD:s rekommendationer. För att lyfta några exempel kan nämnas ett antal satsningar som syftar till att stärka samverkan mellan universit och näringsliv; Linneaus Technical Center (LTC) samt Information Engineering Center (IEC). Inom ramen för arbetet med LTC ska Linneuniversitet etablera två tekniknoder i länet där ett kunskapsutbyte ska ske mellan forskare/studenter och näringslivet. Syftet med IEC-projektet är att stärka IT klustrets, att arbeta med att tillgodose de kompetensutvecklingsbehov som finns i regionens företag samt arbeta med kompetensförsörjning. Det pågår ytterligare satsningar som verkar för att stimulera innovation och förnyelse i näringslivet. Ytterligare exempel är Trästrategin för Småland, samverkan med statens forskningsinstitut, Demosite i Oskarshamn, ALMI:s innovationsarbete, Industriellt Utvecklingscentrum mm. Exempel på insatser för att möte utmaningar med kompetensförsörjning och kompetensutveckling är ett pågående arbete med att etablera Teknikcollege i Östra Småland, samordning och kvalitétssäkring av YH ansökningar, stärka samverkan mellan skola-näringsliv på alla nivåer mm. Internationalisering är ytterligare ett område där det pågår ett antal insatser t ex etablering av ett regionalt kontor i Shanghai för att hjälpa företagen i länet med kontakter i Kina, ekonomiskt stöd i form av konsultchecker för att komma ut på nya marknader, rådgivningsinsatser mm. Vad behövs ytterligare? Vi kan konstatera att det görs mycket för att möte de utmaningar vi har framför oss men vi har också mycket kvar att göra. Det OECD lyfter fram, vilket företagen också ofta påvisar är centralt för den framtida tillväxten, är frågor som rör den långsiktiga kompetensförsörjningen. Här behöver vi få fram bättre underlag för att identifiera och analysera kompetensbehovet på lite längre sikt.

2012-11-16 23/23 Idag har flera yrkesutbildningar svårt att fylla platserna samtidigt som företagen uttrycker behov av just yrkeskompetens. På den kommunala sidan behöver vi bli bättre på att samordna utbildningarna och höja kvalitén så de ligger i fas med utvecklingen i arbetslivet. Viktigt är också att höja statusen på yrkesutbildningarna på alla nivåer. Ytterligare förslag till insatser, i syfte att stärka samverkan mellan akademi och näringsliv samt att höja utbildningsnivån i företagen, skulle vara att etablera ett traineeprogram som framförallt riktar sig till de medelstora företagen. Att generellt höja utbildningsnivån tror vi skulle leda till en ökad innovation och förnyelse i näringslivet. Vår övertygelse är att detta skulle stimulera företagen att i högre grad ta klivet ut på en internationell marknad och ta del av globaliseringens positiva effekter. Vi behöver skaffa oss en bättre kunskap om hur företagens internationalisering ser ut. I vilka länder agerar man på? Finns behov av stöd och i så fall vilken form av stöd? Analysen ska ligga till grund för beslut om ytterligare insatser för att stödja företagens internationalisering. I det offentliga uppdraget ligger också att sörja för en god infrastruktur och kollektivtrafik. För att möta invånarnas och näringslivets behov ska vi utgå från ett helhetsperspektiv där olika typer av transporter kan kombineras för att få en fungerande resa dörr till dörr för både gods och personer. Här ska vi utveckla flexibla samarbetsformer och sträva efter att överbrygga administrativa hinder. Ytterligare viktig infrastruktur är IT-infrastruktur och mobiltäckning. EU bedömer att 40% av tillväxten i Europas ekonomiska tillväxt under de senaste 15 åren är direkt beroende av IT. I Kalmar län var vi tidigt ute med en 100% täckning av länets hushåll med hjälp av det kopparbaserade telenätet. Då var vi bäst i Sverige. Nu ställs krav på högre hastighet vilket förutsätter fiberförbindelser och då ligger Kalmar län sämst till i landet. Kommunerna arbetar med att ta fram strategier för utveckling av IT infrastrukturen och Regionförbundet kommer med utgångspunkt av dessa ta fram en regional strategi. Säkert är att det offentliga kommer att behöva göra stora investeringar i IT-infrastrukturen de närmsta åren. Harald Hjalmarsson, Kommunstyrelsen ordf. Västervik Peter Wretlund Kommunstyrelsen ordf. Oskarshamn