OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

Transkript

1 OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD.

2 OECD Territorial Rewievs Småland Blekinge Sammanfattning på svenska Region Blekinge /johhol

3 OECD har på uppdrag av Småland och Blekinge genomfört en analys för att belysa regionens förutsättningar och vilket utvecklingsfokus man bör ha under de närmaste åren. Rapporten ger svar på frågor som: Var finns vår potential och konkurrenskraft? Finns det resurser som borde utnyttjas bättre? Hur ska alla de fyra länens aktörer jobba tillsammans för att nå gemensamt uppsatta mål? Hur ska innovationskraften stärkas? Hur ska vi möta generationsväxlingen på arbetsmarknaden? Analysen och rekommendationerna från OECD ger oss både tydliga och konkreta förslag för hur vi ska kunna nå Småland och Blekinges fulla potential. Vart och ett av länen har sina egna målsättningar och strategier för att möta framtida utmaningar. Men vi är också övertygade om att ett samarbete kring vissa frågor ger ett mervärde för länsinvånare samtidigt som våra gemensamma resurser används på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Här är EU en viktig arena. Redan i dag samarbetar vi genom ett gemensamt Europakontor i Bryssel. Vårt övergripande mål är att skapa en stark regional utveckling och tillväxt i våra respektive län. Det arbetet stannar inte vid länsgränserna. Om vi ska kunna dra nytta Småland och Blekinges fulla potential måste arbetet göras gemensamt. Roland Gustbée Ordförande, Regionförbundet Södra Småland Christina Mattisson Ordförande, Region Blekinge Bengt Dahlqvist Ordförande, Regionförbundet Jönköpings län Harald Hjalmarsson Ordförande, Regionförbundet i Kalmar län Stephen Hwang Rektor, Linnéuniversitetet Anders Hederstierna Rektor, Blekinge Tekniska Högskola Anita Hansbo Rektor, Högskolan i Jönköping

4 Läget i Småland och Blekinge Flyttlassen går mot storstäderna Mellan 2005 och 2010 ökade befolkningen i de större städerna i Sverige med personer. Samtidigt minskade befolkningen utanför städerna med personer. Flyttströmmarna går från mindre orter via större städer och universitetsstäder till storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. I dag bor 85 procent av svenskarna i städer, vilka utgör 1,3 procent av landets yta. Det är framförallt två kategorier människor som flyttar; unga och barnfamiljer. Även Småland och Blekinge påverkas av de demografiska utmaningarna. Inom regionen råder en stor obalans mellan kommunerna där 14 ökar sin befolkning 29 minskar. På vissa orter finns en risk för att ingen kommer efter de generationer som idag börjar närma sig eller finns i pensionsåldern. En stor del av ungdomarna som är uppvuxna på dessa orter väljer att inte återvända när man väl skaffat sig sin utbildning. Stark tillväxt i en internationell jämförelse Under de senaste tjugo åren har tillväxten i de fyra länen varit blygsam jämfört med Sverige som helhet. Jämfört med de flesta OECD-regioner I dag har regionen en har tillväxten varit stark näringslivsstruktur relativt stark. bestående av små och Tillväxten har medelstora företag. varierat i högre utsträckning jämfört med Sverige som helhet, något som delvis kan förklaras med att en stor del av regionens företag är underleverantörer inom den konjunkturkänsliga tillverkningsindustrin. En könssegregerad arbetsmarknad med relativt hög sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraden, som visar hur stor andel av befolkningen som är sysselsatta i en viss åldersgrupp, är ganska hög både i en nationell jämförelse och jämfört med övriga OECD-regioner. Arbetspendlingen inom regionen och över länsgränserna är relativt låg. En förklaring till detta är den bristfälliga infrastrukturen. Regionen har en könssegregerad arbetsmarknad sett till andel män och kvinnor inom offentlig respektive privat sektor. Männen står för cirka 2/3 av sysselsättningen inom den privata sektorn och kvinnor för merparten av sysselsättningen inom den offentliga sektorn. Detta påverkar även den geografiska segregationen eftersom kvinnor tenderar att arbetspendla i långt mindre utsträckning. Detta gör att det blir en relativt begränsad arbetsmarknad för kvinnor, inte minst kvinnor med högre utbildning. Samtidigt sker en positiv utveckling inom kvinnors företagande där det har skett en stadig ökning i regionen sedan Inom regionen råder en stor obalans mellan kommunerna där 14 ökar sin befolkning 29 minskar. Stark bas av många små- och medelstora företag I dag har regionen en stark näringslivsstruktur bestående av små och medelstora företag. Dessa har ofta en tillverkning med lågt förädlingsvärde, ofta som underleverantörer till större svenska företag. Bland regionens företag finns en stor förmåga och kunskap att anpassa sig till konjunktursvängningar. Här ligger regionen bra till jämfört med andra regioner som OCED har granskat. De mindre företagen ägs och drivs ofta av starka entreprenörer med stor kunskap och passion och dessutom med en stor lojalitet med den egna bygden. Svagheten är att det finns få medelstora företag med resurser att systematiskt arbeta med utveckling. De mindre företagen har ofta ett starkt fokus på produktion och mindre på produktutveckling och marknadsföring.

5 Bristfällig infrastruktur hämmar utvecklingen Järnvägsnätet i regionen är både glest och av låg kvalitet. Efterkrigstidens politik har i hög utsträckning gynnat ett västligt transportnät och förbisett de mer östliga. Regionen saknar bland annat tillräckligt antal mötesspår och tillräckligt långa sådana. Delar av järnvägssystemet är oelektrifierat och regionens hamnar är dessutom dåligt anslutna till det övergripande transportsystemet både vad gäller väg- och järnvägsanslutningar. Detta gör att regionen har mindre tillgänglighet till de stora europeiska marknaderna än regioner som ligger längre bort. Begränsningarna minskar även möjligheterna att dra fördel av läget nära växande ekonomier i på andra sidan Östersjön och de framväxande handelsvägarna mot Asien samt påverkar den interna dynamiken i regionen negativt. Starka varumärken och kärnområden I regionen finns ett antal kärnkompetenser och starka varumärken som kan ge långsiktiga konkurrensfördelar, till exempel inom energi- och miljöteknik, besöksnäring, plast, e-handel, de areella näringarna och den verkstads-, metall- och träbearbetande industrin. Regionen har även starka kulturinstitutioner med nationell och internationell lyskraft, ett flertal musikfestivaler och ett aktivt idrottsoch konstliv. I regionen finns också en attraktiv och internationell kunskapsmiljö genom Linnéuniversitetet, Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Jönköping.

6 Utgångspunkter för en positiv utveckling OECD pekar ut några utgångspunkter och utmaningar för en positiv utveckling och stärkt konkurrenskraft i Småland och Blekinge. Det behövs en förnyelse inom näringslivet I dag har regionen en stark näringslivsstruktur bestående av små och medelstora företag. Dessa har en stor förmåga och kunskap att anpassa sig till konjunktursvängningar. Dessa företag måste nu utvecklas till en mer kunskapsbaserad ekonomi, vilket kan stärka konkurrenskraften ytterligare. Vi behöver förstå de utmaningar och den efterfrågan som finns såväl i Sverige som globalt, och förmå att omsätta vår kunskap, kompetens och våra erfarenheter i nya eller bättre lösningar för dessa behov vi behöver vara mer innovativa. Regionen måste stärka sin attraktivitet för att öka inflyttningen I utvecklingen mot mer kunskapsintensiv produktion är tillgången till det mänskliga kapitalet avgörande. Kunskapsintensiv produktion söker sig till miljöer som kan erbjuda en välutbildad och kreativ befolkning. De regioner som kan erbjuda en god livsmiljö där förutsättningarna för förnyelse och utveckling är som störst, lockar till sig människor. En sådan plats präglas av mångfald, goda kommunikationer, ett varierande utbud av arbete, stora möjligheter till vidareutbildning, högre utbildning och en attraktiv fysisk miljö. Här har länet en stor konkurrens-fördel genom ett starkt och brett kulturliv samt attraktiva natur- och livsmiljöer. Detta är något Småland och Blekinge måste ta tillvara och profilera bättre Alla resurser måste tas tillvara Vid sidan av att locka fler människor att bosätta sig i Småland och Blekinge, behöver privata och offentliga arbetsgivare ta tillvara kompetensen hos de människor som redan är bosatta i regionen. Vi måste ta tillvara ungdomars kreativitet och stimulera unga som flyttat att återvända. Satsningar behöver också göras på att få ungdomar som studerar i regionen att stanna kvar efter avslutade studier samt att se möjligheter i ökad arbetskraftsinvandring. Här är bland annat studenter från andra länder en viktig målgrupp. Andra viktiga målgrupper är kvinnor, utlandsfödda, långtidsarbetslösa och sjukskrivna samt personer med nedsatt arbetsförmåga. Tillgängligheten behöver bli bättre - inom regionen och med omvärlden Tillgängligheten är en viktig förutsättning, både inom regionen och med omvärlden. Bra vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser skapar tillsammans med en väl utvecklad kollektivtrafik och bredband en nödvändig grund för en positiv utveckling. Näringslivet är en viktig drivkraft inom miljö och klimat Miljöfrågorna och klimatanpassningen driver på samhällsutvecklingen. Här är näringslivet en viktig drivkraft i utvecklingen av ny teknik, nya material, nya transportmedel och ny infrastruktur. Skapa gränsöverskridande samarbete utifrån gemensamma behov Blekinge, Kronobergs län, Jönköpings län och Kalmar län är små regioner i ett internationellt perspektiv. Därför bör vi kraftsamla kring vissa gemensamma utvecklingsfrågor för att stärka konkurrenskraften. Länen har många likheter och de möjligheter och utmaningar vi står inför är i många avseenden desamma. Därför är ett gränsöverskridande samarbete, både inom och utanför landets gränser, nödvändigt för regionernas tillväxt och utveckling.

7 OECD:s rekommendationer # 1 Förflytta regionens företag högre upp i värdekedjan, till mer kunskapsintensiv produktion. # 8 Använd regionens natur- och kulturvärden för att locka inflyttare, etableringar och investeringar. # 2 # 3 # 4 # 5 Öka andelen högutbildade i regionen genom förbättrade pendlingsmöjligheter och stärkt attraktionskraft. Bredda och fördjupa samarbetet mellan kommuner för att nå samordningsvinster. Matcha det privata näringslivets och den offentliga sektorns behov av rätt kompetens på både kort och lång sikt. Förbättra stödet till unga samt till kvinnliga entreprenörer # 9 # 10 # 11 Främja tillväxten av kunskapsintensiva tjänsteföretag, till exempel lednings- och företagskonsulter, finansiella tjänster, teknik, marknadsföring och design. Satsa på förbättrad infrastruktur och kommunikationer. Det ökar tillgängligheten och konkurrenskraften samt stärker regionens attraktionskraft. Öka gränsöverskridande samverkan kring regionala utvecklings- och tillväxtfrågor; lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. # 6 Utvecklings- och karriärmöjligheter inom regionen bör marknadsföras bättre för att locka utflyttade att återvända. # 12 Förtydliga roller och ansvar för de aktörer som arbetar med regional utveckling. # 7 Öka arbetskraftsinvandringen samt nyttja kompetensen hos de som invandrat till regionen. # 13 Involvera näringslivet i regional utvecklingsplanering, till exempel genom partnerskap och i samfinansiering av gemensamma projekt.

8 Läs den fullständiga rapporten på