Myndighetssamverkan i Nrrbttens län Mäns våld mt kvinnr ch barn Barn sm bevittnat våld Hedersrelaterat våld ch förtryck Prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål
Håkan Karlssn Plismyndigheten i Nrrbtten Berit Ekepil Mörtberg Kriminalvården Verksamhetsmrådet Luleå Åklagarkammaren i Luleå Håkan Hansi Bdens kmmun Rlf Kummu Övertrneå kmmun Gunnar Perssn Nrrbttens läns landsting Anna-Stina Lundström-Sundström Migratinsverket
Inledning Sedan år 2000 finns det en myndighetssamverkansgrupp för kvinnfrid i Nrrbttens län där representanter från Länsstyrelsen, Nrrbttens läns landsting, Kriminalvården, Plismyndigheten, Scialtjänsten, Åklagarmyndigheten, Kmmunförbundet Nrrbtten ch Migratinsverket ingår. Året var en viktig startpunkt för en medveten myndighetssatsning i länet för att bland annat minska våldet mt kvinnr, ge ett bättre bemötande till dem sm är eller har varit utsatta för våld ch uppmärksamma de barn sm växer upp med våld i sin familj. Sedan startskttet har 11 år passerat, ch det är därmed hög tid att se över ch uppdatera riktlinjerna för den reginala myndighetssamverkan. I arbetet mt mäns våld mt kvinnr, hedersrelaterat förtryck ch våld, människhandel för sexuella ändamål ch prstitutin krävs en väl fungerande, ch bestående, samverkan för att nå framgångar. På initiativ av Länsstyrelsen i Nrrbtten har den nya samverkansplanen tagits fram tillsammans med representanter från följande aktörer i länet: Kmmunförbundet Nrrbtten, Kriminalvården, Nrrbttens läns landsting, Migratinsverket, Plismyndigheten, Scialtjänsten samt Åklagarmyndigheten. I Regeringens skrivelse (2007/08:39), Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mt kvinnr, hedersrelaterat våld ch förtryck samt våld i samkönade relatiner uttrycks vikten av ett ökat samarbete mellan myndigheter ch andra aktörer: Många aktörer, både ffentliga ch ideella, kmmer i kntakt med våldsutsatta människr. Ett ökat samarbete inm ch mellan myndigheter ch andra aktörer sm kmmer i kntakt med våldsutsatta ch förövare är av avgörande betydelse för att utsatta persner ska få den hjälp de behöver. Samarbetet ska ske med kunskap m ch respekt för varje myndighets uppdrag ch kmpetens. Regelverk, rutiner ch myndigheters sätt att arbeta får inte utan gda skäl hindra ett fördjupat samarbete. ¹ Betydelsen av samverkan mellan myndigheter återkmmer i Regeringens skrivelse (2007/08:167), Handlingsplan mt prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål: Det är statens ch kmmunernas ansvar att tillgdse de utsattas behv av stöd ch skydd. Ett fördjupat samarbete mellan myndigheter är avgörande för att effektivt mtverka prstitutin ch bekämpa människhandel för sexuella ändamål. Ett internatinellt samarbete är nödvändigt i kampen mt människhandel. ² Civilsamhället är ett viktigt kmplement till de ffentliga verksamheterna, deras kunskap ch erfarenheter ska tas tillvara. Ett ökat samarbete mellan aktörerna är nödvändigt för att arbetet mt denna typ av våld ska bli effektivt sm möjligt. ¹ Regeringens skrivelse 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mt kvinnr, hedersrelaterat våld ch förtryck samt våld i samkönade relatiner, s. 8 ² Regeringens skrivelse 2007/08:167, Handlingsplan mt prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål, s. 4 1
Våld i nära relatiner Knventinen m avskaffande av våld mt kvinnr antgs år 1979 av FN (trädde i kraft september 1981). Grunden till denna deklaratin ligger i förståelse av det sexualiserade våldet sm ett uttryck för männens överrdning i samhället samt kvinnrs ch barns underrdning. Detta är med andra rd en fråga m kön, ch m makt. Mäns våld mt kvinnr är ett mfattande strukturellt prblem ch det är ytterst en fråga m jämställdhet ch kvinnrs fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. En viktig utgångspunkt i arbetet är därför Sveriges åtaganden inm ramen för FN:s ch Eurparådets arbete.³ I Olika på lika villkr, (prp. 1990/91:113), blev mäns våld mt kvinnr för första gången en egen fristående fråga med ett eget kapitel, i en jämställdhetsplitisk prpsitin i Sverige. Tidigare hade detta hamnat inm kategrierna hälsa, sciala frågr eller familjefrågr. Våldet mt kvinnr presenteras i denna prpsitin för första gången sm en balans i maktförhållandet mellan män ch kvinnr. Prpsitinen Delad makt- delat ansvar (1993/94:147) följer samma linje då det diskuteras att det utbredda våldet mt kvinnr är ett uttryck för en balans i maktförhållandet mellan män ch kvinnr, samt att detta är en av de allvarligaste bristerna när det kmmer till jämställdhet. I ch med att prpsitinen Kvinnfrid (1997/98:55) antgs infördes brttet kvinnfridskränkning samt fridskränkning i brttsbalken. Jämställdhet är ett plitiskt mål, det är en fråga m kunskap men ckså en fråga m makt. Det finns tydliga ställningstaganden från regering ch riksdag ch i prpsitinen, Makt att frma samhället ch sitt eget liv jämställdhetsplitiken mt nya mål (2005:06:155), finns övergripande mål ch fyra delmål. Det övergripande natinella jämställhetsplitiska målet innebär att kvinnr ch män ska ha samma makt att frma samhället ch sina egna liv. De fyra delmålen innebär, en jämn fördelning av makt ch inflytande, eknmisk jämställdhet, en jämn fördelning av det betalda hem- ch msrgsarbetet ch att mäns våld mt kvinnr ska upphöra. Det är viktigt att våldsutsatta kvinnr avsett livssituatin får den hjälp ch stöd de behöver. De grupper sm kan vara särskilt utsatta för våld ch sm det kan finnas specifika behv ch där ytterligare kmpetens krävs är hm- ch bisexuella samt transpersner, kvinnr med utländsk bakgrund, äldre kvinnr, kvinnr med en funktinsnedsättning, våldsutsatta kvinnr med missbruksprblematik ch kvinnr sm befinner sig i prstitutin. Det finns frtfarande lite kunskap m våldet i samkönade relatiner, men det råder en relativ knsensus m att våldsutövandet är likartat med utgångspunkt i en nrmaliseringsprcess, kntrll, ht m ch utövande av våld. Könstillhörigheten hs förövaren samt hs den våldsutsatte har betydelse då det styr hur mgivningen uppfattar våldet (fta synliggörs ch bagatelliseras) samt anmälningsbenägenheten (mörkertalet uppskattas till 93-95 %) ch därmed även bemötande ch den efterföljande hjälpen persnen får. Någt sm får till följd att mgivningen har svårigheter att se, förstå ch hantera våldet ch därmed ge rätt stöd ch hjälp.⁴ ³ Regeringens skrivelse 2007/08:39 ⁴ Ibid. 2
Hedersrelaterat våld Hedersrelaterat förtryck ch våld har sin grund i kön, makt, sexualitet samt kulturella föreställningar m dessa - på samma sätt sm mäns våld mt kvinnr generellt. Våldets struktur ch mekanismer har därför många likheter - det utövas i en nära relatin ch den våldsutsatte är på lika sätt berende ch starkt känslmässigt bunden till förövaren/förövarna. Dck finns det skillnader där mäns våld mt kvinnr i nära relatiner fta utförs individuellt ch blir kllektivt fördömt, medan det hedersrelaterade våldet utförs kllektivt ch i vissa fall är scial accepterat. För att förstå våldets strukturer ch mekanismer är synen på kvinnrs ch mäns sexualitet centralt. Detta både gällande mäns våld mt kvinnr generellt, samt det hedersrelaterade våldet ch förtrycket specifikt. Vad gäller hedersrelaterat våld ch förtryck är kntrll av flickrs ch kvinnrs sexualitet centralt ch starkt knutet till kllektivet där familjens rykte ch anseende är avhängigt flickrs ch kvinnrs beteende (vare sig faktiskt eller påstått). Kntrllen kan sträcka sig från begränsningar i flickrs ch kvinnrs liv såsm klädval ch scialt umgänge samt till livsval såsm utbildning, giftermål ch skilsmässa. Tvångsäktenskap ch könsstympning är företeelser vilka har sin grund i föreställningen m att familjens heder är avhängiga kvinnrs ch flickrs sexuella beteende. Pjkar samt hmsexuella, bisexuella ch persner med könsöverskridande identitet ch uttryck kan ckså utsättas. Hederstänkandet i sin mest extrema frm resulterar i ht m våld, våld, inklusive dödligt våld.⁵ Våld i samkönade relatiner Våldets kllektiva karaktär innebär att det kan finnas flera förövare av båda könen, samt att ffren kan vara både kvinnr ch män, flickr ch pjkar. Våldet ch förtrycket drabbar även hm- ch bisexuella samt transpersner av båda könen. Att våldet ibland även är sanktinerat av den närmaste mgivningen gör att det krävs särskilda insatser, rutiner ch kunskap för att agera mt detta, samt bemöta ch hjälpa de utsatta. ⁶ Människhandel ch prstitutin Brttet människhandel för sexuella ändamål infördes i Sverige 1 juli 2002 (4 kap. 1 a BrB), ett straffmråde sm 2004 utvidgades till att även gälla människhandel sm inte är gränsöverskridande samt exempelvis tvångsarbete, rganhandel ch krigstjänst. Därmed benämns brttet numera människhandel. 1 januari 1999 trädde lagen m förbud av köp av sexuell tjänst i kraft i Sverige (6 kap. 11 BrB). Definitinen av begreppet människhandel baseras på FN:s knventin m gränsöverskridande rganiserad brttslighet (Palermprtkllet). Prtkllets allmänt vedertagna definitin av människhandel innehåller tre mment; en åtgärd (t.ex. rekrytering, transprt), sm vidtas genm tillbörligt medel (t.ex. ht, vilseledande), för ett visst utnyttjandesyfte (t.ex. sexuellt). Dck är det viktigt att ntera att det inte krävs att ett tillbörligt medel använts när brttet riktar sig mt barn. ⁷ Brist på jämställdhet ch respekt för mänskliga rättigheter, fattigdm, låg utbildning ch arbetslöshet, missburk ch hälsprblem är några faktrer sm gör att människr blir lättare att utnyttja ch därmed lättare faller ffer för människhandel ch hamnar i prstitutin. Främsta rsaken till att människhandel för sexuella ändamål ch prstitutin existerar är efterfrågan dvs. att människr, majriteten män, köper sex. Över tid har utvecklingen gått mt ett allt starkare samband mellan prstitutin ch gränsöverskridande brttslighet. Handel med vapen, alkhl ch drger utgör tillsammans med människhandel den grva rganiserade brttsligheten. Människhandel är världens tredje största ch mest lönsamma rganiserade brttslighet ch benämns av många sm vår tids slaveri. ⁸ ⁵ Regeringens faktablad nvember 2010 ⁶ Regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mt kvinnr, hedersrelaterat våld ch förtryck samt våld i samkönade relatiner. ⁷ Regeringens skrivelse 2007/08:167 Handlingsplan mt prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål. samt Natinellt Centrum för Kvinnfrid (NCK), Uppsala universitet, kunskapsbanken, hedersrelaterat våld ch förtryck. ⁸ Ibid. 3
Riktlinjer för samverkan Myndighetssamverkan i Nrrbttens län innebär att Ett väl fungerande samarbete utvecklas på lkal ch läns nivå mellan berörda aktörer. Vi tar ansvar för en kmpetenshöjning hs berörda myndigheter. Vi har ett kntinuerligt infrmatinsutbyte samt återkppling mellan berörda myndigheter. Myndigheterna har handlingsplaner inm mrådet. Vi arbetar utifrån ett helhetsperspektiv på våldet med utgångspunkt i de utsattas behv ch situatin. Vi bedriver ett ständigt pågående utvecklingsarbete inm de berörda mrådena. Vi arbetar hälsfrämjande ch förebyggande. Med utgångspunkt i FN:s Barnknventin ska särskild hänsyn tas i kntakt med utsatta barn (under 18 år). Ett naturligt samarbete sker med frivilliga rganisatiner sm engagerar sig i dessa frågr. Aktörer i Nrrbttens län Kmmunförbundet Nrrbtten Stimulera utvecklingsarbete. Bedriva prjekt, bistå ch stödja med utredningar samt kurs- ch knferensverksamhet. Omvärldsbevaka. Kriminalvården Utreda risk för frtsatt brttslighet riktad mt kvinnr samt inför rättegång föreslå adekvat påföljd, exempelvis påverkansprgram i kntraktsvårdsfrm. Arbeta med den dömde, under verkställighet av dm gällande våld mt kvinnr, så att risk för återfall i brtt minskar eller upphör helt. Samverka med brttsfferjur ch kvinnjur, inm ramen för påverkansprgrammet Integrated Dmestic Abuse Prgram, till skydd för det aktuella brttsffret. Samverka med andra myndigheter i frågr sm rör våld mt kvinnr, hedersrelaterade brtt samt människhandel ch prstitutin. Landstinget Upptäcka ch identifiera våldsutsatta kvinnr ch barn samt barn sm bevittnat våld. ⁹ Prfessinellt bemöta våldsutsatta. Utreda ch behandla våldsutsatta, vid behv. Ge stöd ch hjälp i mötet med sjukvården. Dkumentera skadr sm uppstår av våldsutsatthet. Ha kntakt med scialtjänst ch plis, samt andra relevanta samverkansmyndigheter. ⁹ HSL 2c, 2f samt 2g 4
Länsstyrelsen Ansvara för att stödja samrdningen i länet gällande mäns våld mt kvinnr, barn sm bevittnar våld, hedersrelaterat förtryck ch våld samt prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål. Följa upp ch redvisa resultat av de samrdnande insatserna samt identifiera framgångsfaktrer. Samverka med andra aktörer, sprida infrmatin, pininsbilda ch kunskapsutveckla berörda aktörer. Ansvara för fördelning av riktade medel för våldsutsatta kvinnr ch barn sm bevittnat våld, samt hedersrelaterat förtryck ch våld. Migratinsverket Arbeta via lkala nätverk bestående av bland annat vårdcentral, scialförvaltning, skla, plis med flera. Stötta ch infrmera de utsatta. Samverka med scialtjänst, plis ch frivilligrganisatiner. Plismyndigheten Ansvara för brttsutredningen tillsammans med Åklagarmyndigheten. Ingripa, bedömma risk ch skydda den utsatte. Genmföra brttsutredningar på ett effektivt ch säkert sätt. Arbeta med brttsförebyggande arbete. Kntakta scialtjänsten för att få hjälp vad gäller bende, eknmiskt ch scialt stöd för den utsatta (gällande barn kntaktas scialtjänsten medelbart). Scialtjänsten¹⁰ Beakta att kvinnr sm är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behv av stöd eller hjälp för att förändra sin situatin.¹¹ Beakta att barn sm bevittnat våld eller andra övergrepp, även dessa är ffer för brtt ch kan vara i behv av stöd ch hjälp. Ge eknmiskt bistånd m den utsatte är i behv av detta.¹² Ansvara för att tillhandahålla skyddat bende (SOSFS 2009:22). Bistå den utsatte m hur plisanmälan går till, samt hjälpa till med ansökan m ett eventuellt besöksförbud. Genmföra en barnavårdsutredning, vid behv. Bistå med stödbende, kntaktpersn ch familjerättslig rådgivning. Samverka med andra samhällsrgan/rganisatiner/föreningar kring insatser rörande både barn ch vuxna. Ansvara för att ta ett helhetsgrepp när det gäller våldsutsatta kvinnr ch barn sm bevittnat våld. Vilket innebär att scialnämnden även har ansvar för att persner sm utövar våld erbjuds stöd ch hjälp för att förändra sitt beteende.¹³ ¹⁰ Kmmunen svarar för scialtjänsten inm sitt mråde, ch har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd ch den hjälp sm de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar sm vilar på andra huvudmän.2 kap 2 SL ¹¹ 5 Kap. 11 SL ¹² 4 kap. 1 SL ¹³ Prp.2006/07:38 5
Åklagarmyndigheten Ansvara för att utredningarna håller hög kvalitet så att lagföring kan ske. Agera förundersökningsledare. Ta hänsyn till både parters situatin, exempelvis våldsutsatt kvinna ch våldsutövande man. Fatta beslut m tvångsmedel ch meddela kntaktförbud. Initiera att tingsrätten förrdnar ett målsägandebiträde för misshandlad eller htad kvinna sm mbud ch stöd under brttsutredning ch vid förhandling i dmstl. Förrda en särskild företrädare när brttet gäller barn ch gärningsmannen är vårdnadshavare eller står i ett nära förhållande. Uppmärksamma barn i utredningar sm brttsffer enligt brttsskadelagen. Medverka i samverkansgrupper ch bidrar med sin kmpetens i lika sammanhang i den utsträckning det är möjligt. Uppföljning Samverkansplanen kpplas till respektive verksamhetsstyrning ch ledningssystem. Länsgruppen för kvinnfrid har möten 3-4 gånger per år, uppföljning av samverkansplanen sker årligen eller vid behv. Kntaktuppgifter för samverkansplanen Agneta Bygdell, Kmmunförbundet agneta.bygdell@bd.kmfrb.se Anders Danielssn, Plismyndigheten andersb.danielsssn@plisen.se Ann-Kristin Anderssn Scialtjänsten Övertrneå ann-kristin.anderssn@vertrnea.se Annsfie Nilssn, Migratinsverket annsfie.nilssn@migratinsverket.se Dris Thrnlund, Länsstyrelsen dris.thrnlund@lansstyrelsen.se Kerstin Larssn, Scialtjänsten Bden kerstin.larssn@bden.se Lisa Lindström, Länsstyrelsen lisa.lindstrm@lansstyrelsen.se Tanya Jendersen, Nrrbttens läns landsting tanya.jendersen@nll.se Ulla-Karin Lindström, Åklagarmyndigheten ulla-karin.lindstrm@aklagare.se Ulf Hedberg, Kriminalvården ulf.hedberg@kriminalvarden.se 6
För vidare läsning Länsstyrelsen i Östergötland, Metdstöd - Hur kan myndigheter ch rganisatiner stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld? Natinellt Metdstöd mt prstitutin ch människhandel (NMT) & Länsstyrelsen i Stckhlms län (2011), Natinella riktlinjer för arbetet med prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål. Natinellt Centrum för Kvinnfrid Att fråga m våldsutsatthet sm en del av anamnesen. NCK-rapprt 2010:4 Regeringens skrivelse 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mt kvinnr, hedersrelaterat våld ch förtryck samt våld i samkönade relatiner. Regeringens skrivelse 2007/08:167, Handlingsplan mt prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål. Scialstyrelsen ch UNICEF, (2008) Kan det vara människhandel? Krtfattad infrmatin för myndigheter med flera sm kan kmma i kntakt med barn sm utsatts för människhandel. Scialstyrelsen, (2011), Sex mt ersättning utbildningsmaterial m stöd ch hjälp till vuxna, Västerås: Edita Västra Ars Scialstyrelsen, (2011), Sex mt ersättning utbildningsmaterial m stöd ch hjälp till barn ch unga, Västerås: Edita Västra Ars Scialstyrelsen (2011) Våld- En handbk m scialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnr ch barn sm bevittnat våld. Söderström, Peter, (2009), Samarbetscentrum mt våld en utredning m förutsättningar att bilda ett centrum mt våld i Nrrbttens län. Länsstyrelsens rapprtserie nr 15/2009, Luleå: Länsstyrelsen i Nrrbttens län. 7
BILAGA 1 Att ställa frågan m våld ch tecken på våld i nära relatiner Att rutinmässigt ställa fråga m våldsutsatthet ger långsiktiga effekter. Det kan vara svårt att förstå kpplingen mellan våldet ch de symtm sm man söker hjälp för. Därför måste frågan ställas aktivt. Genm att häls- ch sjukvården ch scialtjänsten frågar m våldsutsatthet sker ckså ett förebyggande arbete. Att identifiera våldsutsatta ökar möjligheten att identifiera barn sm far illa. Genm att fråga visar man att det är ett flkhälsprblem, ch att samhället inte accepterar att någn utsätts för förtryck ch våld samt att det finns en kmpetens ch beredskap inm verksamheterna att hjälpa. Studier visar att de allra flesta patienter inte har någt emt att få frågan m våldsutsatthet, även bland de sm inte var utsatta upplevdes frågan sm en möjlighet för andra att bli hjälpta. Att frågan ställdes visar ckså att man kan vända sig till häls- ch sjukvården ch scialtjänsten m man i framtiden skulle bli utsatt. Våldets karaktär ch lika frmer (fysiskt, psykiskt, sexuellt, eknmiskt, materiellt ch latent våld) gör att tecken kan vara svåra att upptäcka. Möjliga tecken på fysiskt ch/eller psykiskt våld kan vara tydliga. blåmärken frakturer brännskadr ch mer diffusa sömnstörningar psyksmatiska prblem depressin eller ångest msrgsbrister PTSD Våld- Handbk m scialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnr ch barn sm bevittnat våld. Juni 2011 Att fråga m våld sm en del av anamnesen. NCK- rapprt 2010:4 8
Ett urval av indikatrer för människhandel BILAGA 2 Persnen blir regelmässigt flyttad från en plats till en annan, för att avleda plis ch andra Dålig eller befintlig mvärldskunskap Ger ett desrienterat intryck Ger intryck av att hennes/hans rörelser är övervakade Graviditet, könssjukdmar Lider av skadr sm kan vara rsakade av övergrepp Lider av belastningsskadr typiska för värdiga arbetsförhållanden Har begränsad eller ingen möjlighet till scial umgänge, häls- ch sjukvård, Saknar möjligheter att förhandla m sina arbetsförhållanden Känner inte till adressen till det egna bendet Låg/befintlig kunskap i svenska eller engelska Har fattat ett beslut under falska förutsättningar eller löften Har fattat ett beslut i en sårbar situatin där få andra reella valmöjligheter fanns Har fått sin resa till destinatinslandet betald, ch måste betala tillbaka genm att arbeta eller prestera tjänster i destinatinslandet Tillåter andra att föra deras talan vid direkt tilltalan Saknar kntrll över pass/resedkument Innehar falska identitetshandlingar eller resedkument Uppfattas sm styrd via sin mbiltelefn Uppför sig sm m han/hn är instruerad av andra Visste inte på förhand m att hn/han skulle befinna sig i prstitutin, alternativt ej vetat m under vilka mständigheter detta skulle ske Tvingas befinna sig i prstitutin/destruktiva relatiner under str del av dygnet Är htad med att bli anmäld av myndigheter Är styrd av rädsla för bestraffning Natinella riktlinjer för arbetet mt prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål. Natinellt metdstöd mt prstitutin ch människhandel (NMT) & Länsstyrelsen i Stckhlms län. 9
BILAGA 3 Indikatrer att uppmärksamma när det rör sig m barn ch människhandel Är engagerat i arbete/tjänster sm inte är ämnat för barn Reser utan sällskap av föräldrar Reser i en grupp av människr sm inte är släkt med varandra Har ett telefnnummer sm hn/han är instruerad att ringa vid kntakt med myndigheter Barnet har pengar/mbiltelefner/smycken/plånböcker eller andra värdesaker sm hn/han inte kan redgöra för Barnet har en fixare en vuxen sm aldrig är långt brta, sm arrangerar ch övervakar barnets verksamhet Barnet berättar en histria med uppenbara fel eller lögner. Histrien verkar påhittad ch inlärd Barnet utger sig för att vara vuxen, men det är ett strt glapp mellan angiven ålder ch barnets beteende Har ett beteende sm avviker från nrmalt beteende för barn i samma ålder Verkar undernärd, trött. Utmattad eller bekräftar detta m någn frågar Verkar stressad, rädd, rlig, fysiskt/verbalt utagerande, apatisk, undvikande, tyst Har inga vänner i egen ålder förutm de andra sm utför arbete/tjänster Har ingen nrmal sklgång Har ingen/lite möjligheter till lek/fritidsaktiviteter Br under värdiga förhållanden Äter avskilt från andra medlemmar i familjen Är registrerad hs scialtjänst/plis i flera städer/flera länder Natinella riktlinjer för arbetet mt prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål. Natinellt metdstöd mt prstitutin ch människhandel (NMT) & Länsstyrelsen i Stckhlms län. 10
BILAGA 4 Indikatiner på att det kan röra sig m hedersrelaterat våld (i urval) Anmälan m försvunnen persn Inte vanligt att unga kvinnr ch män rymmer hemifrån efter ht ch våld. Även i fall där kvinnr förts ut ur landet eller blivit mördade, har de av gärningsmän eller andra släktingar anmälts sm försvunna. Gärningen i sig Utöver dödsht ch misshandel har persnen exempelvis blivit utsatt för nedsättande tillmälen, efterföljs/bevakas, ht m att föras ut ur landet eller bli brtgifta, genm subtila/ underförstådda ht tvingade att begränsa sitt livsutrymme/handlingsfrihet Brttet har utlöst av målsägandes livsföring För flickr/unga kvinnr: har trtsat hårt kntrllerade regler för deras uppförande, de har pjkvänner sm ej gdkänts av familjen, de vägrar gifta sig med den man familjen valt ut, ej längre skuld/de blir gravida För kvinnr: Vill skilja sig eller har skilt sig utan familjens gdkännande. Vägrar gifta m sig med den man familjen utser. De mtsätter sig familjens kntrll över hur de skall leva sitt liv För män: De har, eller misstänks ha/haft en relatin med en kvinna från en familj med starkt hederstänkande. De följer inte nrmerna för hur det anses att män ska leva, exempelvis ej kntrllerar sina egna systrar eller ägnar sig åt kriminalitet sm drabbar den egna etniska gruppen. Hmsexuella: Det framkmmer att persnen har/haft en hmsexuell relatin, persnen vägrar gifta sig med den familjen valt ut. Flera gärningsmän Till skillnad från annat familjevåld, rör det sig fta m flera invlverade gärningsmän. Både manliga ch kvinnliga förövare förekmmer. Om målsäganden ch/eller den misstänkte lever i en starkt patriarkal ch hierarkisk familjestruktur Männen utgör nrm ch könsrllerna är steretypa ch åtskilda från varandra. Flickrna är hårt hållna av familjen. Om det i målsägandes ch/eller misstänkes släkt är vanligt med arrangerade äktenskap ch kusingifte Mycket vanligt förekmmande i släkter där hederskulturen är stark. Begränsningar i målsägandes livsutrymme Stark kntrll ch bevakning av flickr/kvinnr. Livsutrymme begränsas exempelvis genm att de inte får delta i vissa lektiner/aktiviteter i sklan, ch att inte få bestämma över sitt ut seende, inte får delta i sklresr ch så vidare. Släkten sluter upp kring gärningsmannen Ovanligt att målsäganden får stöd av familjen. Förekmst av tidigare hedersrelaterat våld i släkten Gärningsmannens uppfattning av att vara kränkt, att det är målsägandens fel att gärningen ägt rum Åklagarmyndigheten, Hedersrelaterat våld- handbk, Utvecklingscentrum Götebrg. 2006 11
12
13