UTBILDNINGSNÄMNDEN HÄGERSTENSÅSEN/HÄGE R STENSHAMNENS SKOLENH ET SID 1 (10) 2014-09-08 Handläggare: Helen Petersson Telefon: 0768250924 Kvalitetsredovisning Inledning Vår skolenhet består av två skolor, Hägerstensåsens skola och Hägerstenshamnens skola. Hägerstensåsens skola har 450 elever i årskurs F-6. Skolan ligger på Hägerstensåsen och lokalerna är anpassade för integrerade arbetslag. Hägerstenshamnens skola har 180 elever i årskurs F-3. Skolan ligger i Axelsberg. Hägerstensåsens skola har 72 medarbetare och Hägerstenshamnens har 31 medarbetare. Våra lärare, fritidspedagoger och förskollärare har behörighet för sina tjänster. 14 av 27 barnskötare har behörighet för sina tjänster. Antalet elever per klass är 23 och antalet elever per lärare är 18. Av våra elever F-3 är 99 % inskrivna i skolbarnsomsorgen. Antalet elever per personal i skolbarnsomsorgen är 13.5 För elever i årskurs 4-6 på Hägerstensåsens skola erbjuds en öppen eftermiddagsverksamhet "Klubben" Till Hägerstensåsen hör "resursgruppen" som är en central anordnad undervisningsgrupp för elever med särskilda behov åk 6-9. Gruppen har plats för 9 elever. Under läsåret har gruppen haft 5-6 elever Kvalitetsarbete Verksamheten utvärderas kontinuerligt av våra lärare, förskollärare och pedagoger i skolbarnsomsorgen. Vid två tillfällen per år genomförs utvärderingar inom klassens ram. Arbetslagen utvärderar sin verksamhet, skola och omsorg utifrån givna frågeställningar och reviderar sina handlingsplaner två gånger om året. För att utvärdera verksamheten använder vi vår egen enkät till elever och föräldrar och Stockholms brukarundersökning. Utvärdering av skolans verksamhet sker tillsammans med eleverna i elevråd, matråd. Tillsammans med lärarna utvärderas trygghet och trivsel i skolans miljö. En viktig del av utvärderingen och uppföljningen är elevernas utvecklingssamtal. Inför utvecklingssamtalet på vårterminen gör lärarna en bedömning av varje elevs måluppfyllelse i form av ett skriftligt omdöme i samtliga ämnen. Omdömet ges via skol webben till föräldrarna i förväg och utgör grund för samtalet och upprättandet av elevernas IUP (individuella utvecklingsplan). Sammanställning av samtliga elevers måluppfyllelse och läsutveckling (LUS)
SID 2 (10) Sammanställning av samtliga elevers måluppfyllelse och läsutveckling (LUS resultat) följs upp av skolledningen. Eleverna deltar i skolans kvalitetsarbete genom att kontinuerligt utvärdera sin verksamhet inom klassens ram och i skolbarnsomsorgen. Varje år genomförs en elevenkät. "Hur bra är vår skola" I sin portfolio och i utvecklingssamtalet utvärderar eleverna sitt arbete. Återkoppling av elevenkäten görs av klasslärarna Föräldrarna deltar i kvalitetsarbetet genom utvecklingssamtalen, genom att delta i föräldramöten och att svara på enkäten. "Hur bra är vår skola". Utvärdering sker även i skolans föräldraråd. Skolans kvalitetsredovisning diskuteras på personalens APT och behandlas i skolans samverkansgrupp. Återkoppling görs på höstens föräldramöten och på föräldrarådet. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning På våra skolor ska vi ständigt arbeta med att utveckla arbetsätt och arbetsformer för att bevara elevernas nyfikenhet och lust att lära. På så sätts ger vi våra elever goda förutsättningar att nå läroplanens mål. Vår analys av de nationella proven, utvärderingar av undervisningen och enkäten visar på områden som vi kan utveckla. Skolledning och ett antal lärare har gått på utbildning i "synligt lärande" och vi har haft en studiedag för lärare och all omsorgspersonal i "synligt lärande". Vi ska arbeta med det både i skolan och på fritids de kommande åren. Vi fortsätter att arbeta med att utveckla pedagogiska planeringar (PP) utifrån läroplanens centrala innehåll. Skolledningen tillsammans med omsorgspersonal fortsätter att arbeta med utveckling av skolbarnomsorgen enligt stadens utvecklingsplan Vi fortsätter att utveckla vårt likabehandlingsarbete utifrån vår likabehandlingsplan. Alla lärare ska delta kollegial kunskapsutveckling (lärare lär lärare).
SID 3 (10) Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Likabehandlingsplanen har utvärderats av föräldrar, lärare och elever samt i likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsplanen är omgjord och vår likabehandlingsgrupp arbetar efter nya rutiner som ännu inte är helt förankrad hos all personal. Utvärdering av vår enkät "Hur bra är vår skola" visar eleverna inom lågstadiet 95% tycker att vi arbetar på ett bra sätt mot mobbing. Motsvarande siffror på mellanstadiet 93%. NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Periodens utfall Årsmål Period 73,5 % 80 % 2014 26,5 % 75 % 2014 54,5 % 70 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 89 % 95 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 53 % 80 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 88 % 95 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att arbeta aktivt för att förebygga mobbning och öka elevernas trygghet och säkerhet i skola och omsorg. Arbetssätt Utifrån vår värdegrund tar vuxna och elever ansvar och visar respekt för varandra. Personalen har ett gemensamt förhållningssätt samt gemensamma rutiner och regler. Särskilt viktigt är trygghet och säkerhet för eleverna under rast och fritids utevistelse. Därför finns det alltid flera vuxna tillhands för eleverna.
SID 4 (10) Vi arbetar aktivt för att motarbeta mobbning och all personal ingriper vid oönskat och kränkande beteende. När mobbning förekommer följer vi vår likabehandlingsplan som ingår i planen mot kränkande behandling. Inom klassens ram använder vi kompissamtal som en form att lära sig att lösa problem men också att lära sig säga nej och hantera besvikelser. För att öka tryggheten och möjligheten för eleverna att lära känna varandra har vi utvecklat olika former av fadderverksamhet. Vi arbetar aktivt för att pojkar och flickor jämnställs. Vi behandlar medvetet våra elever som enskilda individer oberoende av könstillhörighet. Vi uppmuntrar alla elever att delta i olika aktiviteter. Detta genusperspektiv ska genomsyra vår verksamhet. På båda skolan finns ett elevhälsoteam bestående av skolledare, skolsköterska, psykolog och specialpedagog/lärare som träffas varannan vecka. Arbetet utgår från skolenhetens elevhälsoplan och på teamets möten (EHT) diskuteras och planläggs olika elevärenden. Vi samarbetar med förskolor och mottagande skolor för att få en så bra övergång som möjligt från förskola till skola. Uppföljning I utvecklingssamtalet som genomförs en gång per termin diskuteras varje elevs skolsituation och sociala utveckling. I en enkätundersökning utvärderas regelbundet den psykosociala situationen på skolan. Elevhälsovårdens gemensamma enkät för år 4 (till alla skolor i Stockholm) är ett sätt att se hur klimatet är på skolan och vad som eventuellt behöver åtgärdas. För att motverka kränkande beteende följer vi vår likabehandlingsplan som ingår i enhetens plan mot kränkande behandling. Resultat På vår enkät "Hur bra är vår skola" framkom det att eleverna i årskurs F-3 att de till 96% känner sig trygga på fritids och i skolan. I skolundersökningen för årskurs 5 visar att 93% känner sig trygga i skolan. Vilket har ökat lite varje år. Analys Samtliga arbetslag har fortsatt arbeta med arbetsro under läsåret. Vad är arbetsro? Hur skapar vi arbetsro för varandra.
SID 5 (10) Siffrorna visar ett bättre resultat i år utom hos förskoleklasserna. Vi behöver forstsätta att arbeta med att förbättra arbetsron i klassrummen särskilt i förskoleklasserna. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att satsa på barnens friskvård. Arbetssätt Förebyggande hälsofrämjande arbete är nödvändigt då en av grundförutsättningarna för lärandet är elevernas fysiska och psykiska välmående. Vi har en hälsogrupp som ansvarar för det hälsofrämjande arbetet. I gruppen ingår personal från varje arbetslag, skolsköterska, idrottslärare och skolledning. Gruppen har utbildats för hälsofrämjande uppdrag. Målet är att lära våra elever att göra hälsofrämjande val. Eleverna uppmuntras till mer rörelse i skolan och på fritiden. Eleverna uppmuntras också att promenera till och från skolan för att få daglig motion på ett naturligt sätt. Under skoldagen gör vi avbrott i arbetet genom "Friskis och Svettis". De flesta lärarna har gått på utbildning i utomhuspedagogik där de har fått lära sig sig att ha undervisning i naturen. Vår skolbarnomsorg innehåller utomhusaktiviteter i närområdet varje dag. Vi uppmuntrar eleverna att delta i fritidsaktiviteter och bjuder in föreningar i närområdet för att presentera sig och låta barnen prova på olika aktiviteter. Vi satsar på hälsosam kost både till lunch och mellanmål. Husmor informerar i klasserna hur eleverna ska göra rätt val av kost. Under höstterminen i september och under vårterminen i maj har vi hälsomånader. Då anordnas gemensamma rörelsepass för barn och vuxna på solgården. Varje arbetslag genomför olika hälsofrämjande aktiviteter. Inom hälsofrämjande arbetet ingår också livskunskap. Vi arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar i våra verksamheter. Vi behandlar alla elever som enskilda individer oberoende av könstillhörighet. Uppföljning Elevernas fysiska och psykiska hälsa följs upp tillsammans med elevhälsan och föräldrarna. Skolsköterskan gör en hälsoprofil i årskurs 4 som ligger till grund för samtal med föräldrar och elevhälsoteam. Uppföljning görs genom skolans enkät. Resultat Föräldrarna är mycket nöjda med skolans hälsoarbete. Det framkommer på möten och i vår utvärdering. Eleverna är nöjda med skolluncherna och mellanmålen enligt utvärdering i skolans matråd.
SID 6 (10) Personalen i köket har sett att eleverna äter mer olika grönsaker och vi har utökat salladsbordet. Vi har en vegetarisk dag i veckan och en vegetarisk rätt varje dag. Eleverna väljer oftare idag att äta vegetarisk kost. Analys Vårt aktiva hälsoarbete på skolan har bra former som hela tiden har utvecklats. Bedömning och analys Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Periodens utfall Årsmål Period 95 % 90 % 2014 94 % 90 % 2014 97 % 95 % 2014 97 % 95 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla metoder för att varje elev ska uppnå läroplanens mål. Arbetssätt Skolans lärare och pedagoger samarbetar i arbetslag, där medarbetarnas kompetenser ger oss möjlighet att möta eleverna på bästa sätt för deras utveckling och lärande. På Hägerstensåsens skola ser vi lärandet i ett F-6 perspektiv och i Hägerstenshamnens skola i ett F-3 perspektiv. Eleverna uppmuntras att söka kunskap, samarbeta och ta egna initiativ. Vi arbetar mot tydliga kort- och långsiktiga mål, som är väl kända för elever och föräldrar. En viktig uppgift för eleverna under den första skolveckan är, att arbeta med och konkretisera sina mål för läsåret. Under året dokumenterar eleverna sitt lärande enligt bla. portfoliometoden. På vårterminen presenteras ett skriftligt omdöme för
SID 7 (10) föräldrarna inför utvecklingssamtalet och vid samtalet diskuteras och upprättas den individuella utvecklingsplanen (IUP). Att kunna kommunicera och att ta till sig information är en av grundförutsättningarna för allt lärande. Sång, rim och ramsor används som naturlig språkträning i förskoleklasserna. Förskoleklasserna och år 1 arbetar med språkutveckling enligt Bornholms modellen. För att extra träna och stimulera läsförmågan anordnas lässtunder för alla åldrar med högläsning varje dag och regelbunden lästräning i olika läsgrupper. En gång per termin anordnar vi Hela skolan läser en lässtund där samtliga elever och vuxna deltar. Ämnet matematik skall ge såväl kunskap i vardagsmatematik som grund för fortsatta studier. Vi vill öka måluppfyllelsen och lusten att lära genom att utveckla elevernas förmåga att analysera och lösa problem. Arbetslagen planerar temaarbeten där yngre och äldre elever arbetar tillsammans. IT skall vara ett naturligt verktyg i arbetet och datorer ska finnas utplacerade, så lätt tillgängliga som möjligt. Uppföljning Arbetslagen utvärderar elevernas måluppfyllelse utifrån måldokumenten. Till hjälp för bedömningen genomförs de nationella proven. Tre gånger per läsår bedöms elevernas läsutveckling enligt läsutvecklingsschema, LUS. Elevernas resultat sammanställs och analyseras. För de elever som har behov av extra stöd finns detta i form av specialpedagog, speciallärarinsatser, resurstimmar eller handledning till arbetslagen. I samarbete mellan föräldrar, pedagoger och elever upprättas ett åtgärdsprogram för de elever som är i behov av särskilt stöd på våra skolenheter. Förutom den ordinarie specialundervisningen finns en liten grupp för elever i behov av extra stöd. Inför utvecklingssamtalet med elever, föräldrar och lärare ges skriftlig information och på samtalet och diskutera den enskilda elevens kunskapsutveckling och elevens individuella utvecklingsplan (IUP) upprättas. Resultat Vi har högre måluppfyllelse i matematik jämfört med förra läsårets resultat. Vi har därför satsat på svenskan och arbetat med genrepedagogik i alla årskurser och ämnen.
SID 8 (10) Analys Vi ligger i nivå med stadens resultat. Bedömning och analys Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 84 % 90 % 2014 73,5 % 70 % 2014 62,5 % 85 % 2014 81 % 85 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att påverka sin dag i skola och omsorg. Arbetssätt Elevernas delaktighet i såväl lärandet som skolans miljö skall öka. En förutsättning för inflytande över sitt lärande är att tydliga mål som eleverna förstår, finns utarbetade. Portfolio är en dokumentationsmetod som ger eleverna möjlighet att på ett tydligt sätt följa och ha inflytande över sitt eget lärande. På våra skolor har samtliga elever sin egen portfolio som tydligt ska innehålla målen och det färdiga arbetet. Varje klass har klassråd en gång i veckan för att diskutera gemensamma frågor om lärande och skolans miljö. Varje klass har representanter i skolans elevråd. Elevrådet träffas en gång i månaden. Elevrådet diskuterar skolans utveckling, miljö, gemensamma problem och olika gemensamma aktiviteter. Varje fritidshem har ett fritidshemsråd med representanter från klasserna som
SID 9 (10) regelbundet träffas och diskuterar fritidshems frågor. Matrådet har en viktig funktion inom skolans friskvårdssatsning. I matrådet träffas husmor, personal, elever och skolledning, tre gånger per termin, för att diskutera och utvärdera matsedel och matsalsrutiner och skolans hälsoarbete. Uppföljning Uppföljning och återkoppling sker på klassråden. Elevrådets synpunkter och förslag diskuteras i klasserna, föräldraråden och i skolornas ledningsgrupper. Frågor och synpunkter angående den fysiska miljön tas upp på möten med fastighetsbolaget SISAB. Elevernas trivsel och delaktighet följs upp i vår årligen återkommande enkät. Resultat Bedömning och analys Övrig uppföljning Sammanfattande analys Hägerstensåsen/Hägerstenshamnens skolenhet är en väl organiserad och fungerande enhet med elever som når goda studieresultat. Genomgående ligger elevernas kunskapsresultat över genomsnittet för staden. Eleverna uppger i samtal att de trivs och känner sig trygga på skolan och att de lär sig mycket. Vi kommer även fortsättningsvis att ha höga krav på undervisningens innehåll och måluppfyllelse. För att än mer förbättra trivsel och miljö måste alla i skolan ta ett gemensamt ansvar för att skapa en god miljö fri från mobbning och kränkande beteende. För att nå fortsatt goda resultat och måluppfyllelse är det viktigt att vi samverkar i arbetslag så lärare och pedagoger samarbetar utifrån sina olika konsistenser. Språket är avgörande för att nå målen. För eleverna är det nödvändigt att förstå sitt lärande. De måste ges möjlighet och kunskap om hur de ska vara delaktiga samt ta ett ökat ansvar för sitt lärande. Samtliga lärare arbetar med "Lärare utvecklar lärare". Vi fortsätter arbeta med projektet "Skapande skola" Vi har påbörjat långsiktigt arbete med "synligt lärande". Som vi ska arbeta med både på fritids och i skolan. Prioriterade åtgärder för utveckling På våra skolor ska vi ständigt arbeta med att utveckla arbetsätt och arbetsformer för att bevara elevernas nyfikenhet och lust att lära. På så sätt ger vi våra elever goda förutsättningar att nå läroplanens mål.
SID 10 (10) Vår analys av de nationella proven, utvärderingar av undervisningen och enkäten visar på områden vi behöver utveckla. Synligt Lärande Arbeta med utveckling av pedagogiska planeringar (PP) utifrån läroplanens centrala innehåll. Skapande skola, kulturprojekt år F-6. Fortsatt arbete med utveckling av fritids. Fortsatt arbete kollegial kunskapsutveckling (lärare utvecklar lärare). Kvalitetsredovisning upprättad av Biträdande rektor Helen Petersson