Rehab våren v -11 Kommunikation i samband med förflyttningssituationer
Vad är r förflyttning? f I Bonniers synonym-ordbok ordbok står r att förflytta sig det är; att färdas, f transporteras, flytta påp sig, röra r ra sig och ändra lägel
Genom spädbarnets motoriska utveckling grundläggs ggs människans m rörelser. r relser. När N barnet kan tänka t och tala samtidigt som det rör r r sig, har rörelserna r relserna utvecklats till en automatik. Vi har vanligen ingen aning om hur vi rör r r oss. Det är r bara något n som sker
Hur går g r vi egentligen när n r vi gårg och hur går g r det till att gå? g Ja, vi kastar väl v l fram våra v vader och lårl och dåd faller vi framåt -hurså? Jo, vi traskar och går g r fast vi inte förstf rstår hur fan det är r möjligt m att gå. g Alf Henriksson
Frisk förflyttningf Leg. Sjukg.. Med. Dr. Kristina Kindblom Doktorerade med avhandling om rörelsemedvetenhet relsemedvetenhet och kommunikation vid patientförflyttning 2009. Har utvecklat konceptet Frisk förflyttning. f Arbetar just nu i Sverige och Indien med att förmedla kroppslig kunskap.
Utgå från n hur du förflyttar f dig som frisk Att bli medveten om hur jag spontant rör r mig som frisk och sätta s ord på p det jag gör g är r en förutsf rutsättning ttning för f r att kunna instruera patienter att förflytta f sig själva lva
Tänk på p vad du gör g r annorlunda när r du är r trött, tt, rädd r eller har ont
Hur gör g r vi? När r vi är r pigga och ska resa oss upp lutar vi oss framåt. När r vi är r rädda r strävar vi bakåt. När r vi är r trötta tta använder nder vi mer armkraft och tyngdöverf verföring. ring. När r vi har ont rör r r vi oss ofta försiktigare f och långsammare. l
Visa eller beskriv hur patienten kan flytta tyngden i sin kropp Om jag vet hur jag flyttar tyngden i min egen kropp vid olika rörelser, r relser, kan jag lättare visa eller beskriva hur patienten ska göra. g
Instruera patienten hur h*n kan förflytta sig själv (eller med minst möjliga m stöd) Om jag vet hur jag spontant förflyttar f mig i olika situationer och har satt energisnåla ord på p det jag gör, g kan jag instruera patienter med svårare funktionsnedsättning ttning att förflytta f sig själva.
Motverka patientens rädslar Vid sjukdom och när n r vi är r på p okänd mark uppstår r ofta rädsla. r Om jag ser att en patient är r rädd, r kan det vara bra att prata med patienten om rädslan. r Ett vapen mot rädsla r är r att i små portioner låta patienten göra g det h*n är r rädd r för f r under trygga förhf rhållanden. Hur gör g r vi för f r att förmedla f trygghet??
Din attityd påverkar p patientens förmåga att förflytta f sig själv När r jag hjälper en patient överför r jag ett tyst meddelande genom kroppshållning, gester, tankar, röst r och beröring. ring.
Ha tillit till att patienten kan mer än n du tror Om du har tillit till din egen förmf rmåga blir det även lättare l att ha tillit till patientens!
Att se det som är r fel kan hjälpa en att hitta rättr tt Att visa något n onaturligt kan ibland vara en hjälp för f r patienten att hitta det som är naturligt. Ex. som att resa sig genom att luta sig bakåt t i jämfj mförelse med att luta sig framåt.
Vad förmedlar f jag? Vi förmedlar f alltid någonting, n det finns budskap i allt vi gör g r och inte gör. g Tänk efter. Vad förmedlar f du med vad du gör, tänker t och säger? s Att lyfta någon n som kan förflytta f sig själv ger budskapet Du är r sjuk, du kan inte
Vilka ord ska vi använda? nda? Vilka ord vi använder nder kan spela roll. Olika ord har olika laddning och är r olika tydliga. Jämför r orden Luta fram och Böj j dig fram Är r budskapet detsamma??
Luta fram- signalerar i högre grad tyngdöverföring framåt Böj dig fram j dig fram- Kan få till effekt att patienten viker sig i höften eller krummar ryggen utan tyngdöverföring, som för att ta upp något från golvet.
Att ställa sig upp Fötterna Luta fram Händerna Dessa tre måste m alltid till. Instruktionen kan se lite olika ut, men dessa ord kommer att ingå
Rörelser börjar b ofta i händerna. h Vid trötthet/sjukdom tthet/sjukdom används nds armarna mer. Ge stöd d för f r händerna. h Skjut ifrån n med minst en hand. Om patienten tillåts ts dra sig upp med båda b händer ges signalen Det är r ok att göra g så du är r för f r sjuk för f r att resa dig naturligt!
Att sätta s sig ned Omvänd rörelse r relse mot att ställa sig upp. Det krävs lika mycket framåtlut för r att sätta s sig mjukt som för r att ställa sig upp. När r händerna h når n r stolen kan man sätta s sig mjukt. Att inte reagera när n r någon n dunsar ned på p stolen (sätter sig för f r tidigt) är r att godkänna detta. Man blir en del i den psykologiska processen som säger: - Du är r sjuk, du kan inte bättreb ttre
Rörelser är r situationsbundna! Rörelser är r kopplade till situation och känsla. Stegställning är r kopplat till gå g eller springa, kan vara bra för f r personer med igångs ngsättningssvårigheter, men är r ej naturligt vid instruktion att ställa sig upp. Att luta sig bakåt är r kopplat till rädsla. r
VARA-projektet Vardagligt Aktiverande Rehabiliterande Arbetssätt tt Var Aktiv VARA i ett sammanhang