Förflyttningskunskap och arbetsprinciper

Transkript

1 Förflyttningskunskap och arbetsprinciper Arbetsprinciper vid förflyttningar Ta reda på patientens förutsättningar Planera förflyttningen (t ex behov hjälpmedel, antal hjälpare, vem som ska ge instruktioner) Patienten bör göra samtliga förflyttningar så aktivt som möjligt Informera om vad du ska göra och gör - verbalt eller icke-verbalt Stimulera till naturligt rörelsemönster Ge tid och uppmuntra till medverkan Använda gångställning Arbeta i balans och flytta fötterna Fötter, höfter, armar och axlar ska vara i samma riktning Utnyttja benstyrka och kroppstyngd Arbeta in mot kropp/höft med sänkta axlar och armbågar Sträva efter upprätt ställning Undvik lyft förflytta istället Sjukgymnasten bedömer patientens förflyttningsförmåga och hjälpmedelsbehov. Om det uppstår några problem ska teamet komma överens om lämpligt förflyttningssätt. Det är viktigt att skapa säkerhet och trygghet för patienten och personalen vid förflyttningarna. Arbetsställningar Gångställning: används för att få bästa möjliga understödsyta och balans. Avståndet mellan fötterna skall vara höftbredd. I djupled gäller samma avstånd. Det är också viktigt att eftersträva jämnt tryck på fötterna. Avlastande ställning: Undvik att hänga eller sträcka dig framåt över patienten eller föremål. Använd ena handen att stödja dig med när du skall sträcka dig för att nå ett föremål eller person, t ex vändning i säng.

2 Passgångsställning: För att undvika snedvridna arbetsställningar när man sträcker ena armen längre från kroppen än den andra för att ta ett föremål, skall du ha samma sidas ben och arm främst. Denna rörelse är onaturlig och måste tränas in. Passgångsställning används oftast vid dragrörelser, t ex högre i säng. Friktion Genom att minska friktionen under de tyngst liggande partierna underlättas förflyttningen och risken för trycksår blir mindre Tänk alltid på hur patienten själv kan medverka till detta, t ex böja på knä vid förflyttning högre i säng. Information om trycksår Vanliga friktionspunkter Ryggliggande Sidoliggande Sittande Skuldror Höfter Hälar/ankel Skuldra/axelled Höft Knä Fötterna/hälar Skuldror Sittbensknölar Fötter/vader Handgrepp Vid handgrepp skall kontakt med insidan av handen eftersträvas. Fingerhandsgrepp och helhandsgrepp är att föredra. Guida och stötta med handgrepp på rätt kroppsdel för att visa vägen och ge möjlighet till medverkan. Vid förflyttning av en ömtålig eller skadad patient kan lakan, draglakan eller andra förflyttningshjälpmedel användas. Områden som man som hjälpare ska undvika att ta i är nacke, armhålor, knäveck, insidan lår, knäskål och fotsula.

3 Förflyttningsmoment Nedan visas några av de vanligare förflyttningsmomenten i och ur säng. Vändning i säng - Vändning med en hjälpare - Vändning med två hjälpare

4 Högre upp i säng - Högre upp i säng med en hjälpare - Högre upp i säng med en hjälpare och Easy Slide - Högre upp i säng med två hjälpare pilbågseffekten

5 Från liggande till sittande i säng Fler förflyttningsmoment finns beskrivna i Kompendium för intern förflyttningsutbildning: Förflyttningskunskap - utbildningsmaterial för Neurologiska kliniken i Malmö, Ida Omarsdottir, Kalle Nettrander, Helene Henriksson. Referenser Belastningsergonomi Handbok för hälso- och sjukvård. Förflyttningskunskap, Modern arbetsteknik 3J AB (CD-skiva, finns hos Elisabeth Ekstrand)