Boden 21 augusti 2015 Cykelfrämjandets synpunkter på cykelväg Kallax - Bergnäset Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 arbetar ideellt för att fler politiker och tjänstemän, både på riksplanet och i Sveriges kommuner och regioner i ännu högre utsträckning ska förstå värdet av ökad cykling för miljö, folkhälsa och städernas framkomlighet. Vi anser att cykeln måste integreras fullständigt i trafiksystem och planering. Planering och drift ska ske på samma professionella sätt som för biltrafiken. Nyttan av ökad cykling måste in i planeringsprocessen, liksom hälsonyttan och det faktum att cykeln inte belastar miljön eller utsätter andra för olycksrisker på samma sätt som biltrafiken. En viktig del i detta är att man måste börja se på och planera för cykeln som ett eget trafikslag på samma sätt som man gör för bilen. Det betyder att begreppet gång- och cykelväg blir missvisande och gör att tanken utgår från den bild som vi har idag - en väg där gående och cyklister av olika slag ska blandas. Vi måste börja se på cykeln och gående som olika trafikslag med olika förutsättningar om vi vill få en ökad cykling. Synpunkter på cykelvägen Kallax - Bergnäset Genom att vi inte har varit delaktig i processen med den förstudie som ligger till grund för den vägplan som vi har fått har vi varit tvungna att sätta oss in i den för att få bakgrunden till vägplanen. Våra synpunkter blir av den arten att det kan beröra både förstudien och vägplanen. Vi har också bara utgått från de elektroniska versionerna varför vi kan ha missat något i dokumenten. Vi har skrivit våra synpunkter som 10 frågor. Frågor som förstudien och vägplanen borde svara på, men som vi inte har kunnat hitta! Frågorna kan också vara till hjälp för andra utredningar som Trafikverket gör som berör cykling så att cyklisten för en större tyngd om det handlar att öka cyklandet. Vi svarar också på våra frågor som då blir våra synpunkter på vägplanen. 1. Vad är en cykelväg? Ser vi på cykeln som ett eget trafikslag måste konsekvensen bli att man också ser olika typer av cykelvägar. För biltrafiken finns en hierarki som gör att vägens syfte också påverkar utformningen av den. Man pratar om 2+1-vägar, motorvägar som innebär en utformning med mycket hög trafiksäkerhet och framkomlighet. Eller vägar som är huvudleder där trafiken har en hög framkomlighet. Samma resonemang måste finnas för cykelvägar. Cykelfrämjandet om cykelväg till Kallax - Bergnäset 1
Det räcker alltså inte med att använda begreppet cykelväg utan dess funktion måste också beskrivas. För att väcka tanken har vi tagit fram exempel på olika cykelvägar och hur vi tycker att dessa ska påverka utformningen i tabellen. Typ av cykelväg Funktion/roll Utformningsprinciper Pendlingscykelväg Huvudcykelväg Lokalcykelväg Skolcykelväg Rekreationscykelväg Privat cykelväg Sommarcykelväg Knyter samman utpekade tyngdpunkter och större målpunkter som ligger längre ifrån varandra, från cirka 5 km och uppåt. Målgruppen är arbetspendlande cyklister. Kopplar samman områden i en mindre skala och skapar anslutningar till pendlingscykelnätet. Målgruppen är arbetspendlande cyklister. Tar cyklisten fram till cykelparkeringen eller målpunkten Cykelväg som syftar till att uppmuntra skolbarn att själva cykla till skolan. Målgruppen är skolbarn. Upplevelsen av omgivande natur är utgångspunkten. En cykelväg som cyklister använder som ligger på privat mark. Ofta i flerbostadsområden. Cykelväg som inte snöröjs vintertid. Cykelvägen ska ha en sådan geometrisk utformning, radier, lutningar och genhet som medger att en pendlande cyklist kan hålla en hög hastighet. Där den passera fastighetsutfarter, lokalgator mm måste utformning vara så tydlig att det klart framgår att cyklisten har företräde. Samma som pendelcykelvägen. Stor omsorg måste ställas på utformning så att det blir naturligt att barn använder/uppträder på rätt sätt när de använder cykelvägen. Detta kan vara vägar där det även förekommer biltrafik Viktigt att påverka fastighetsägaren så att cykelvägen har samma utformning som angränsande kommunala/statliga cykelvägar har. I vägplanen har projektmålet formulerats som Projektets övergripande mål är att skapa en naturlig, trygg och säker gång- och cykelväg mellan Kallax och Bergnäset. Svar på fråga 1: Då sträckan till Bergnäset är 5,5 km och till Luleå centrum 9 km ser vi att cykelvägens huvudroll blir som pendlingscykelväg. Detta har också kommunen framfört i sitt yttrande på förstudien. Cykelfrämjandet om cykelväg till Kallax - Bergnäset 2
2. Vilka är huvudmålgruppen för pendelcykelvägen? Enligt handlingarna bor det 490 i Kallax. Vi saknar en djupare analys i handlingarna på vilka som Trafikverket tror kommer att använda cykelvägen. Vi tror att den kan få samma roll som den cykelväg som byggdes mellan Sinksundet och Bensbyn. Det borde finnas fakta och kunskap från den som skulle kunna överföras till Kallax - Bergnäset kring ett resonemang om målgruppen och dess krav. Enligt kommunens områdesbeskrivning från 2012 fanns det 154 män och 132 kvinnor i Kallax i den arbetsföra åldern 19-64 år. Svar på fråga 2: Luleå behöver minska biltrafiken i centrum som följd av dålig luft. Det är framförallt män som sitter bakom ratten och arbetspendlar till centrum vilket ger svaret på vilka som är huvudmålgruppen för pendlingscykelvägen. 3. Vilka krav kommer de nya cyklisterna att ställa? Lyckas man få bilister att prova på att byta ut bilen mot cykeln för sin arbetsresa på 1+1 mil till centrum kommer valet om detta blir något som blir en rutin att påverkas av hur bilisten upplevelser hela sträckan. Inte bara den delen som blir nybyggd. Cykelfrämjandet gjorde på uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen en funktionskontroll (metodik framtagen av Cykelfämjandet Norrbotten) för Bergnässtråket (Bergnäset - centrum). I den har vi påpekat vilka brister och vilka kostnader det kan handla om för att den ska få en acceptabel standard utifrån kommunens mål om att kraftigt öka cyklandet. Den del som vägplanen tar upp utgör bara 1/3 av hela sträckan till centrum. Vi ser en brist att varken förstudien eller vägplanen beskriver vad som krävs av befintliga cykelvägar utifrån den helhetssyn som man måste se när man har målet att göra åtgärder för en ökad cykling. Även om dessa ligger utanför det uppdrag som Trafikverket har (Kallax - Bergnäset) tycker vi att det är viktigt både förstudien och vägplanen visar på en helhet och vad andra (kommunen och Trafikverket) måste ta ansvar för. Hur infrastrukturen ska utformas, skötas och underhållas för att öka cyklingen så finns det några grundläggande kvalitetskriterier som behöver vara uppfyllda; Kontinuitet - sammanhängande, enhetliga med jämn och hög standard Genhet - som ger korta restider, få omvägar och fördröjningar Attraktivitet - trygg, trevlig, vacker mm Säkerhet - både den objektiva och subjektiva Komfort - få lutningar, hinder, mm Cykelfrämjandet om cykelväg till Kallax - Bergnäset 3
Dessutom väljer människor cykeln för att den ger en bättre hälsa, bidrar till en bättre miljö eller är bra för privatekonomin. De tre sista påverkas mycket litet av om det finns cykelvägar och vilken standard de har. Svar på fråga 3: Vi tror att målgruppen manliga bilister som väljer cykeln kommer att påverkas mest av de nämnda kvalitetskriterier. Sträckan in till Luleå är cirka en mil som gör att cyklisten vill kunna cykla den så fort som möjligt. Både bredden, dvs lätthet till omkörningar och l hur konflikter med fastighetsutfarter och lokalgator utformas blir viktig krav som cyklister kommer att ställa. 4. Hur bredd behöver en pendlingscykelväg vara? Den föreslagna utformningen har utgått från Trafikverkets VGU. Tyvärr kan man inte få stöd från den för att utforma pendlingscykelvägar. Utifrån vägplanen finns det några punkter som vi tycker måste ses över och omarbetas. De som kommer att finnas på pendlingscykelvägen kommer att vara människor som motionerar, rastar hunden och olika typer av cyklister. Dessa kommer att färdas med olika hastigheter vilket skapar konflikter och risker. Diagrammet visar den hastighetsspridning som är mellan olika grupper. Stadscykel Racercykel Elcykel Fotgängare 0 5 10 15 20 25 30 km/tim Vi tror att de som kommer att arbetspendla kommer att välja racer- eller den typ som blir vanligare och vanligare, elcykeln. Hastighetsspridningen ger ett stort behov av omkörning som påverkas av bredden. Den föreslagna sektionen på 2,5 m anser vi inte är tillräcklig då den inte medger säkra omkörningar mellan två cyklister samtidigt som en gående ska passeras. Svar på fråga 4: Bredden på en pendlingscykelväg måste vara minst 3 meter. Cykelfrämjandet om cykelväg till Kallax - Bergnäset 4
5. Hur utformas trafiksäkra passager av lokalgator/utfarter? Det finns angivet att pendlingscykelvägen kommer att passera flera lokalgator och fastighetsanslutningar. Vi saknar förslag på och ett resonemang på hur dessa passager ska utformas. Beroende på hur många som kommer att cykla är risken uppenbar att en bilist vid en utfart ytterst sällan kommer att behöva ta hänsyn till en cyklist eller tvärt om. Om utgångspunkten är en cyklist som pendlar med hastigheter över 25 km/tim måste utformningen bli övertydligt så att samspelet mellan en cyklist och en korsande bilist inte ger trafiksäkerhetsrisker. Risken blir annars att varken bilisten eller cyklisten förväntar sig någon annan trafikant, vilket ger konflikter med stora olycksrisker. Dessa bilder är från Google Streetview från sep 2009 (kan vara andra förutsättningar idag?) som visar tre utfarter från villafastigheter där bilar kommer att backa ut över pendlingscykelvägen som innebär stora trafiksäkerhetsrisker. Skymmande häck som ökar riskerna när en bil ska backa ut över pendlingscykelvägen. Flera backande bilar. Cykelfrämjandet om cykelväg till Kallax - Bergnäset 5
Vid utformningen av dessa typ av platser måste utformningen vara så cyklistens hastighet inte påverkas negativt. Eftersom bilister har generell väjningsplikt vi utfart från fastigheter, måste utformningen förstärka detta, så att det inte är cyklisten som måste bromsa in och stanna för en bilist. Detta är samma resonemang som är för den bilist som kör längs väg 580. De skulle inte acceptera att behöva sänka hastigheten eller stanna bara för att det kommer en anslutning. För att ge tydliga signaler är därför väg 580 reglerad som huvudled för att öka bilistens framkomligheten. Samma resonemang måste gälla för en pendlingscykelväg. Svar på fråga 5: Vårt förslag; a) Alla passager av lokalgator utformas och regleras som cykelöverfarter så att bilister får väjningsplikt. För att göra passagen tydlig används en avvikande färg. Fotografiet visar ett exempel från Göteborg. b) Alla passager av fastighetsanslutningar får en avvikande färg eller avvikande beläggning. Fotografiet visar ett exempel från Boston. Cykelfrämjandet om cykelväg till Kallax - Bergnäset 6
c) För de fastighetsutfarter som innebär att bilar måste backa ut över cykelvägen måste utformningen ses över för att ska bli trafiksäkra. 6. Var startar och slutar en cykelresa? Alternativet att cykla till Luleå är att ta cykeln till busshållplatsen och ta bussen den långa sträckan till Luleå. För att uppmuntra till detta måste man kunna parkera cykeln, under tak vid busshållplatsen. Detta är inget som vi har lyckats tyda av ritningarna om det finns eller inte. I Boden finns ett utmärkt exempel på hur man måste göra om man vill gynna cykel- och bussåkande. Svar på fråga 6: Vid den östra hållplatsen anordnas cykelparkering vid busshållplatsen. Cykeln ska kunna ställas under tak med möjlighet att låsa fast cykelns ram. 7. Vad är cyklistens största motstånd? För en cyklist som vill cykla fort kommer motvinden att få en större inverkan ju fortare man cyklar. Om det dessutom blåser motvind kan cyklingen bli en pina, om man inte har en elcykel. Eftersom delar av cykelvägen ligger längs öppna åkermarker finns risken att detta kan bli platser som utsätter cyklisten för motstånd beroende på hur det blåser. Då Kallax ligger nra havet kan den risken vara större än längre från kusten. Vi saknar att gestaltningsprogrammet inte har studerat detta, då åtgärder som man kan göra är kopplade till gestaltning. Läs mer om denna problematik i Bulletin 273-2012 från Lunds Universitet. Cykelfrämjandet om cykelväg till Kallax - Bergnäset 7
Svar på fråga 7: Gestaltningsprogrammet kompletteras med en analys om och var det förkommer vindar som kan bli till en nackdel samt om deras nackdel kan minskas genom gestaltningsåtgärder med planteringar. 8. Vilken hänsyn är tagen för korsande cyklister? Det finns tre lokalgator på den västra sidan av väg 580. Man måste utgå från att det kommer cyklister från dessa gator som måste korsa vägen för att komma till pendlingscykelvägen. Vi har inte kunnat utläsa av ritningarna om det finns några anvisningar i kantstenen så att cyklisten möter en 0-nivå och inte en kantsten. Ni skriver på sidan 31 att det ska byggas en 1,5 m bred belagd gång- och cykelbana på den västra sidan. Detta mått klarar inte möte mellan en gående och cyklist enligt VGU. Om avsikten är att man även ska cykla på den sidan måste bredden uppgå till minst 2,5 m. Trafikverket vill ersätta det gupp som är med en timglashållplats. Vi är tveksamma till om denna är en lika effektiv för hastighetssänkningen som ett gupp eftersom trafiken är starkt riktningsuppdelad med låga trafikflöden. Vill man öka säkerheten för oskyddade trafikanter som måste korsa vägen måste hastigheten sänkas genom fysiska åtgärder eller övervakning (fartkamera). Svar på fråga 8: Där lokalgatorna ansluter placeras dessa så att en cyklist korsar väg 580 rakaste vägen och möts av en kantsten utan nivåskillnad. Exempel på detta finns i GCM- Handboken. För att inte den längsgående lutningen på pendlingscykelvägen ska upplevas som guppig måste sänkningen av ytan göras på en längre sträcka. Vi tycker att Trafikverket ska ha en beredskap för och föra en dialog med boende om vilka åtgärder man vill göra om timglashållplatsen inte har den avsedda effekten att den är lika effektiv som nuvarande gupp. Den västra gång- och cykelbanan måste bli minst 2,5 m för att gående och cyklister ska kunna mötas. Är den bara för gående bör bredden ökas, men tanke på att snöröjningen ofta inte klarar av att hålla uppe den bredd som är vintertid. En gångbana som blir smalare än 1,5 m vintertid innebär ökade risker för gående. Cykelfrämjandet om cykelväg till Kallax - Bergnäset 8
9. Finns det konflikter mellan bussresenärer och cyklister? Med den föreslagna timglashållplatsen löser man på ett bra sätt den risk som kan bli då en bussresenär stiger av bussen samtidigt som det kommer en cyklist. Men denna risk måste också minimeras mellan ett väderskydd och pendlingscykelvägen. Som vi tolkar ritningen kommer väderskyddet, idag i trä att stå mot asfaltkanten. Detta innebär att det uppstår risker om en bussresenärer kliver ut från väderskyddet samtidigt som det kommer en cyklist i hög fart. Svar på fråga 9: Utformningen där det placeras ett väderskydd ses över så att den påtalade risken undviks. Samtidigt bör ledstråket få en tydligare utformning mot cyklister. I Bodens nya centrum som är certifierad enligt Boverkets anvisningar finns exempel hur dessa platser bör utformas. 10. Behövs det tydliga signaler till cyklister för att påverka deras beteenden? På väg 580 har Trafikverket gjort olika åtgärder som ger signaler till bilister och hjälper dom att uppträda på ett visst sätt i samspelet med andra bilister. Detta synsätt måste också vara för pendlingscykelvägen. Vi tänker på att det för bilisterna finns vägvisning och vägmarkeringar. Något som de ser som en självklarhet. 11. Svar på fråga 10: För pendlingscykelvägen målas en mittlinje längs hela sträckan ända in till centrum (helhetssynen på cyklisterna som trafikanter på samma sätt som på bilisterna). Den kompletteras också med vägvisning enligt den modell som kommunen använder, dvs att det sätts upp avståndstavlor förutom vägvisningsmål. Stråket behöver också få en namn som underlättar information och marknadsföring där vi föreslår Kallaxstråket som är i linje med kommunens övriga namnsättning av de viktiga cykelstråken. Några avslutande reflektioner På ritningen finns det en fastighetsutfart som vi tror kan hamna i konflikt med timglashållplatsens placering? Vi tycker att det är mycket positivt att Trafikverket har föreslagit en rad gångbaneplattor läggs mot kantstenen för att skapa en bättre kontrast mot den höjdskillnad som är mellan cykel- och körbanan. Något som ni bör ha som standard för alla kantstensbundna cykelbanor. Men vi anser att den bör vara minst en hel, inte en halv platta, dvs 35 cm. Tillsammans med kantstenen blir säkerhetszonen 47 cm vilket är det minimått som en av landets ledande cykelkommuner, Göteborg har i sina typritningar för skiljeremsa intill körbanan. Cykelfrämjandet om cykelväg till Kallax - Bergnäset 9
Genom att det kommer att upplevas som en ombyggnad genom Kallax bör det inriktningsbeslut som ni har om att tillämpa jämna hastighetsgränser tillämpas. Hastigheten 50 km/tim ändras till 40 km/tim, vilket i sin tur, teoretiskt är positivt för vår fråga 8. Vi upplever det som mycket positivt den möjlighet som vi har fått för få lämna våra synpunkter och bidra med våra erfarenheter som kan leda till att cyklandet både ökar och blir säkrare. Vi kan även medverka i andra sammanhang om ni vill få inspiration och tankar kring cyklingen som det stora framtida transportslag som vi tror att vår kära cykel kommer att bli. Cykelhälsningar Cykelfrämjandet Norrbotten Rolf Modig ordförande Cykelfrämjandet om cykelväg till Kallax - Bergnäset 10