Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Karleby 15 Augusti
PhD Stig-Arne Berglund socionom-, polisutbildningen Umeå Stig-Arne.Berglund@socw.umu.se Forskningsområden: Ungdomar och vändpunktsprocesser 15-20 år Val av livsstil 1998 unga i tvångsvård Steget 2001 unga i öppenvård YAR 2003-2007 unga kriminella Vilja 2007 - unga i marginalen/arbetslösa Game time BBK 2008 unga i förebyggande verksamhet (basket) Spektrum 2010- unga med diagnos/familjer NPS, AD/HD Kunskap om långsiktiga förändringsprocesser och verksamma sociala insatser
" Det professionella bemötandets personliga karaktär" - om det som sker mellan raderna i undervisning
.om tonfall, handlag och relationseffekter.om förväntningseffekter, självuppfyllande profetior och vändpunkter
Den sociala pedagogikens själ och hjärta inställning att leta efter det som står emot, härdar, stärker, inspirerar, förebygger och förändrar problematiska livssituationer för den unge...helst innan de uppstått!
De sociala sammanhangens betydelse Har vi en övertro på människors kognitiva förmåga? Undervärderar vi människors emotionella förmåga och drivkraft? Underskattar vi de social sammanhangens betydelse? Relations- och förväntningseffekters stora betydelse i professionellt människoarbete
Det Socialpedagogiska uppdraget är att: lita på förändringsviljan när inte mycket tyder på att den finns Dvs tro på någon som kanske inte ens tror på sig själv. Dvs att inspirera och inge hopp när det ser mörkt ut
Vad bestämmer utfall av behandling? (M.A. Hubble, B.L. Duncan, S.D. Miller: The Heart & Soul of Change)
Resiliens behöver: närhet/distans och framtidshopp - en förutsättning för att något skall hända! Upplevelsen av inspirationen och närheten är avgörande för att bemötande och pedagogiska metoder ska vara verksamma
Känslomässig uppmärksamhet Uppmärksammad Sedd Bekräftad Respekterad Lyssnad på Räknad med Rönnestad (2008) relationell förståelse, empati, positiv bekräftelse, Duncan, Miller (2000) terapeutisk allians
Människor i beroendeställning och i sårbara livssituationer behöver i särskilt hög grad bli sedda och lyssnade på! (Känslomässig uppmärksamhet)
och hitta sin plats Känsla av sammanhang Jmf Aaron Antonovsky KASAM, begripa, hantera och se mening
Upplevelsen av att duga och passa in är en förutsättning för både hälsa och sjuklighet De som upplever sig minst sjuka klarar sig bäst!
planering Vändpunkter och vändpunktsprocesser bakgrund och begrepp Tre mellan teman: Den individuella identiteten Dumsnål ekonomi Diagnostikens högkonjuktur Vad i det professionella bemötandet befrämjar resiliens?
Resilience - återfjädringskompetens bra resultat trots risk och dåliga odds Rutter (2000) Werner, Smith (2002)
Resiliens i vardagsformat Spontanläkning och skyddsänglar Vändpunkter, korsvägar, statuspassager och nyckelövergångar i livet
Resilenceforskning/sociala insatser Kompensation/alternativ till det man upplever problematiskt Skydd för att tappa ansiktet/falla igenom Utmaning att gå vidare i utvecklingen Helmen Borge 2005
Vändpunkter och vändpunktsprocesser Förväntningseffekter och självuppfyllande profetior
Vändpunktsprocesser (Helen Fuchs Ebaugh) 1. Tvivlar, funderingar, ältar 2. Söker alternativ, inspiration 3. Skapar en eller flera vändpunkter 4. Långsiktig process, utvecklar självbilder, livsstilar som markerar att något hänt
Poängen med en vändpunktsberättelse är en ny början: Strukturera identiteten, skapa en hanterlig metafor, en story, ett bra skäl Göra sig själv begriplig utåt och inåt Utveckla självbilder som markerar förändring en efterhandskonstruktion, ett symboliskt slut som markerar en ny början
Vändpunktsberättelser skapar förväntningseffekter och självuppfyllande profetior: Speciella situationer och händelser Speciella människor och relationer/förnamn Ökande medvetenhet och mognad. Kommer till skott, får ändan ur.. Olika typer av personliga vinster, social uppmärksamhet och framtidsutsikter om att skapa ett bättre liv
Någon form av slutsats Det är människor och sociala sammanhang som har avgörande betydelse för hur problematiska problem ska bli Vägar ut ur problem liknar vägar in i
Tema 1 Vad har vi att förvänta oss av problem hos unga? Vad styr prioriteringar, val av insatser? Kunskap, ekonomi eller.?
(Världen förändras och vi med den) Ökad individualisering Mer utdragen ungdomstid Större erfarenhet och vana att själv välja och bestämma! Värderingar förändras ex till auktoriteter, life-scripts i tiden Relationer, livsstilar och tillhörigheter allt viktigare för självbild och identitet Kränkningsobservanta/känsliga. Mer blir personligt tolkat. Man litar mer på intryck och relationer än fakta och normer
Generation C: projektledare i sitt eget liv Individualister som sätter relationer främst. Engagerade, kreativa, medvetna och byter parti, åsikt, engagemang fritt och ofta Drivs av sina intressen, vill maximerar alla möjligheter. 80-talistkvinnorna är våra nya makthavare (Connected, Committed, Complexity, Community, Creativity)
Misslyckanden blir inte ett sätt att lära sig utan ett bevis på att man är oduglig och misslyckad Gunnel Jakobsson på tröskeln till vuxenvärlden
Nya svårigheter - med att vara projektledare i sitt eget liv Maten och kroppen Trånad efter tillhörighet Kränkningskänslighet
Relationer, tillhörighet och livsstilsval Kriminalitet och våld är i huvudsak ett kulturella inlärda sätt att konstruera manlig identitet i problematiska uppväxtmiljöer Sometimes I feel so weak I just want to explode (Bruce Springsteen - Promised land) jmf M Kimmel Guyland
Tema 2: Om dumsnålhet i det stora det föds varje år ca 100 000 barn Mellan 9-11 % av dem kommer att leva i ett livslångt utanförskap eller i marginaliserade livsstilar
Samhällskostnad Narkotikamissbrukare ca 2milj/år (bara krim 540 000/år) Alkoholist ca 900 000/år Psykisk ohälsa/depression ca 500 000/år De flesta kostnaderna har toppar vid 20-30 år
Exemplet Leksand, 7 år, 800 barn, 30 träffar, 2500 kr/st, Familjecentrum, föräldrastöd, nätverksbyggande Statistiskt 102 barn kommer att gå till marginaliserade livsstilar 2-3 Narkomaner 8 Alkoholister 4 Psyk svår 40Psyk lätt 24Långtidsjuka 24Långarbetslösa Välfärdskostnader för 102 marg. individer: 39 miljoner/år 835 miljoner i ett livsperspektiv + 874 miljoner i produktionsförlust Kostnad totalt 1700 miljoner Dvs i snitt 17 miljoner
Vidgat samhällsekonomiskt perspektiv Priset för marginalisering/utanförskap är stort! Vilka är alternativkostnaderna? Satsa på lönsamma sociala investeringar!
Ungdomar på glid
Har vi råd att låta bli? Utslagningsprocessen accelererar kolossalt från 17/18 år. Vi ska vara speciellt rädda om unga människor då de ger mest tillbaka på insatsen Skolan, skolan, skolan man är fortfarande kvar! Det är alltid lönsamt med förebyggande och aldrig för sent för behandlande insatser
Tema 3: Makten att definiera problem och sjukdomar Vad styr prioriteringar, val av insatser? Kunskap, ekonomi eller.?
Ungdomar i olika problematiska situationer: Aktiva, okoncentrerade och impulsiva AD/HD i nytt ljus Thomas Ljungberg Diagnosens makt Hallerstedt (red) http://urplay.se/157779 Cecilia Wålstedt Ungdomar med ADHD http://urplay.se/162001 Tobias Edbom Självkänsla och ADHD-symptom http://www.youtube.com/watch?v=zdzfcdgpl4u Ken Robinson ADHD epidemi http://www.ted.com/talks/ken_robinson_says_schools_kill_creativity.html
Snabb fakta ger: Idag den vanligaste diagnosen för pojkar Antalet Diagnoser med Aspberger, AD/HD har fördubblats på 6 år tydligt hos ensamståendeföräldrar +54%, försörjningsstöd +135% Medicinering med amfetaminliknande prep ökat 300% sen 2006. 2006-123 kg läkemedel, 2010-500kg 40 000 svenska äter amfetaminliknande medicin idag Vanliga förklaringar är: Ärftlighet, hjärnskada, gener Men också för lite motion, sömn, kost, bakterier, trasiga gener, bekämpningsmedel, hjärnskador, förlossningsskador, för tidigt födda
Vad gör barn med det som görs med dem? Diagnoser kan ge förutsättningar för adekvata hjälpinsatser och förståelse Diagnoser kan ge väsentliga förändringar av lifescript och självbild Förväntningseffekter är starka krafter, både plus och minus
Andreas, 22 år Man begriper nu vad de gjorde med en de gömde en. När de andra hade matte fick jag lägga pussel eller något annat meningslöst Det är först nu man begriper hur efter och utanför man blivit! så gick det till när jag blev sär..
Diagnosens funktion och process Det finns sociala förlopp som innefattar många aktörer t ex patienter, läkare, behandlingsverksamheter, arbetsgivare, sjukförsäkringssystem etc Diagnosernas namn öppnar vissa dörrar men stänger andra. De speglar koder, värderingar, hotbilder och erbjuder personen en bekräftelse på upplevda svårigheter och en sjukdomsberättelse som förklarar och ger regi (jmf life-script)
Diagnoser och sjukdomsberättelser erbjuder alternativa identiteter och karriärer
Diagnosens makt Hallerstedt, AH/DH i nytt ljus Thomas Ljungberg Det neuropsykiatriska paradigmet Skada eller funktionsstörning på hjärnan Ärftlighet 80%/skada 20 Ökad aktivitet i dopaminbalansen
.Ifrågasätts Ärftlighet = sårbarhet? Inget vetenskapligt stöd för skadetesen Hur kan det komma sig att psykosociala omständigheter slår igenom? (det är ju bara dem man mätt) Hur kan man förklara stressfaktorer som sekundära då de utslagsgivande?
Ljungbergs stress/sårbarhetsmodell
AD/HD stress-sårbarhetsmodell En samverkan mellan en mångfald av riskfaktorer, inkluderande biologiska/organiska och psykosociala orsaksfaktorer
Speciella svårigheter Agerar annorlunda Svårt att förstå hur andra tänker Svårigheter att kommunicera Svårt att hantera samarbete och förändringar Provocerande asocial Omvärldens syn på autism, diagnoser, funktionsnedsättning, handikapp
Speciella talanger är bra på arbete som kräver fokus på detaljer bra på tänka självständigt och påverkas inte av grupptryck arbetar bra själv, kan motivera och driva sig själv till att jobba är mycket fokuserad och slutar inte förrän uppgiften är löst Perfektionism t ex i bokföring Bra problemlösare
Varje människa har rätt till 100% arbete utifrån sin förmåga
Vi har ett ansvar för hur vi bemöter människor med svårigheter På samhälls-, grupp- och individnivå
de professionella som gett mig hjälp på vägen är några personer som vågade visa vem de var.
De sociala relationernas betydelse Människor som lyssnade, begrep, brydde sig, såg en, trodde på en, fanns tillhands, fick en att tänka efter, skjutsade, sa ifrån drog en gräns, visade på alternativ, respekterade, stimulerade, hjälpte och var snäll
Avslutningsvis är jag smittad av gott läkkött Livet är så vist inrättat att ingen på allvar kan hjälpa någon utan att hjälpa sig själv Tack för mig Ni får gärna höra av er på: stig-arne.berglund@socw.umu.se
De sociala sammanhangens betydelse: AD/HD Edbom (nov -09) 8-21 år Barn som inte blir bemötta utifrån sin mognad utvecklar problem t ex AD/HD Miljön avgör om stress/risk/sårbarheten kommer till uttryck Känsla av sammanhang, relationer och goda sociala system är avgörande för resiliens AD/HD-symptomen halveras för de som lyckas skapa känsla av sammanhang
Salutogen (hälsobefrämjande) ram Hjälpa dem till känsla av sammanhang : Begripa det som händer - Är det nåt fel på mig? Hur undvika skambeläggning och offerkänslor. finns styrka och stolthet? Hantera besvikelser, svårigheter - Klarar inte skolan? Familjen? finns lösningar, kompetenser, personer som kan hjälpa till? Se mening - Vad ska det bli av mig? finns långa och korta mål? Personlig tillfredställelse och sociala band? Något att vara rädd om och längta efter?