Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn:

Relevanta dokument
Bild 1 Språk och kognition. Bild 2 SPRÅK. Bild 3. Ett språk kännetecknas enligt Bjorklund av:

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Språk. Språkets natur. Kreativt

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Språksvårigheter och flerspråkighet

Om autism information för föräldrar

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Ordförråd och Ordbildning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar

Att vara en professionell samtalspartner i förskolan

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?

Fyra typer av utveckling:

Hörselverksamheten, Västra Götaland

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Barnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Engelska när man inte vill och kan

SPRÅK OCH DIGITALA VERKTYG I FÖRSKOLAN

3 års hälsobesök i team

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

Att lära sig/ut språk. Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1

Lingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5. Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se.

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Social kommunikation. Språkförskolekonferens Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Om intellektuell funktionsnedsättning

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

Psykiska funktionshinder och kognition

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Vad är det för skillnad?

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården.

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens april Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

Hur kan man göra omvärlden begriplig?

Daniel Schöld Doktorand. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande ( & Institutet för Handikappvetenskap (

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Motivering till språkträning

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Kognitiv utveckling. Utveckling. Olika teoretiska grunder

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Yttrande över La sdelegationens beta nkande Barns och ungas la sning ett ansvar fo r hela samha llet SOU 2018:57

Handledarutbildning i Karlstadmodellen

Art.nr XXL Fjäril

NALLELEK LäraMera / Swedish Media Art /

Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE03

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

KANDIDATUPPSATS. En kvalitativ studie i språklig medvetenhet bland barn i femårsåldern. Flisberg Linda. Svenska språket (61-90), 30 hp

Kognitivt stöd och hjälpmedel

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Språkpsykologi/psykolingvistik

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Utvecklingspsykologi

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad

Om autism information för föräldrar

Språk - kommunikation

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Transkript:

Janna Ferreira, Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Email: janna.ferreira@liu.se Tfn: 013-228356 Välkomna med frågor om språkhandikapp, eller önskan om handledning av uppsatser som behandlar grupper med språkliga funktionshinder!!

Varför ska man kunna det där med språklig utveckling? Ger teoretisk och praktisk kunskap om språket Viktig kunskap om förälder, anhörig Som grund för samtal med personer med språkliga funktionshinder, privat eller professionellt Utredning, behandling och bemötande av barn, ungdomar och vuxna med språkliga störningar

EXPRESSIVT IMPRESSIVT

PRAGMATIK RASPmodellen Kommunikativa funktionshinder kan finnas på olika nivåer SPRÅK ARTIKULATION RÖST

Röst Artikulation Fonologi ljuduppbyggnad i språket

Lexikon -ordförråd - snabb ordmobilisering Grammatik - Morfologi: böja orden rätt - Syntax: sätta ihop ord till meningar Semantik -förståelse vad orden och meningarna betyder - Generalisering, kategorisering - Språkliga begrepp: färg, mängd, avstånd

Ickeverbal kommunikation - Gester - Ansiktsuttryck - Ögonkontakt - Avstånd mellan de samtalande - Pauser - Röstkvalitet: signalerar kön, ålder, klass, känslor

Pragmatik: konventioner, samtalsregler - Turtagning - Ögonkontakt - Respons till samtalspartnern - Inferens, slutsatsdragning

Ickespråkliga egenskaper - Hörsel - Perception, visuell och auditiv - Syn - Orsak-verkan - Vakenhet - Sekvensering - Koncentration - Social förmåga - Initiativförmåga - Theory of mind - Motivation - Visualisering - Begåvning - Motorik - Inlärningsförmåga - Arbetsminne MED MERA! - Långtidsminne

Bloom Lahey FORM - FORM CONTENT - INNEHÅLL USE - ANVÄNDNING

F I A F A I F A I F I F I A A

Behavioristisk teori (Burrhus Frederic Skinner) Nativistisk teori (Noam Chomsky) Kognitiv teori (Jean Piaget & Lev Vygotsky)

Stimuli respons Argument: Korrekt språkligt beteende stimuleras genom positiv förstärkning Felaktigt språkligt beteende minskar genom utebliven respons och utsläckning eller genom negativ respons. Skinner Kritik: Stimuli-responskopplingar för varje ord omöjligt Hur stimuleras satser? Hur förklarar man egenkonstruktioner och övergeneraliserade böjningar?

Medfödda förmågor och mognad viktig LAD language acquisition device strukturell inre grammatik Argument: Alla kulturer har ett utvecklat talspråk, djur har det inte Språktillägnandet lättare före puberteten = språkutvecklingen hör samman med hjärnans utveckling De flesta barn har likartad språkutveckling Barnet lär sig komplext språk så fort, utan formell undervisning och trots lite modeller Chomsky

Kritik: Hur ser då denna minsta gemensamma grammatik ut? Ingen har kunnat hitta den. Barn använder språk på oväntade sätt som strider mot Chomskys strukturella grammatik. Språkutvecklingen, särskilt den grammatiska, sker inte så fort. Ända upp i vuxen ålder lär vi oss grammatiska strukturer.

Tänkandet påverkar språket (Piaget) Språket påverkar tänkandet (Vygotsky)

Schemata = Handlingsmönster som ger en mental bild som kategoriserar världen och omgivningen. Piaget -Aktivitetsschemata. Hur man gör något --- sparka -Symboliska schemata. Hur symboler representerar verkligheten; avgränsningar, generaliseringar. -Begrepps, klass och relationsschemata. Överordnade, underordnade kategorier. Relationer mellan associationer.

Assimilation. Ny info anpassas till befintlig. Tänkandet skapar världen. Suga på: tumme, napp, boll, sko, borste Ackommodation. Ny info kräver att gammal info anpassas. Världen skapar tänkandet. Suga på: tumme, napp, fluga OHOH!! Äckligt! Inte suga på flugor, kasta flugor! BALANS!

Utvecklingen från stimulusstyrd Vygotsky viljemässigt handlande/logiskt tänkande går via kulturen och viktigast uttryck för kulturen är SPRÅKET Zonen för proximal utveckling - omgivningen bör ligga steget före! Hjälp med definitioner ger de spontana begreppen en medvetenhet och en struktur.

Barnet utforskar världen aktivt Samspel barn/omgivning Yttre handlingar blir till inre Språket nära förknippat med kognitionen, jmf Sapir-Whorf lila blå grön gul orange röd cips w uka citema cicena cips w uka Svenska Shona (Rhodesia) hui ziza Bassa (Liberia)

Edward Sapir Benjamin Lee Whorf

Fonem språkets minsta betydelseskiljande enhet /bi:l/ /pi:l/ Fonem = bokstäver /schema/ fonem bokstäver

Fyra teorier om hur begrepp är strukturerade/ organiserade: 1.Attributteorin 2.Prototypteorin 3.Exemplarteori 4.Förklaringsbaserad teori

- Ett begrepps betydelse består av en attributlista (elefant: djur, stor, fyrbent, med snabel) - Attributen är byggstenarna för ett begrepp. - Begrepp organiseras kring definierande egenskaper som är nödvändiga och tillräckliga. - Klara gränser mellan kategorierna - Alla kategorimedlemmar är lika representativa för hela kategorin - I en begreppshierarki ärver underordnade begrepp alla egenskaper förknippade med överordnade begrepp

- Begrepp är organiserade kring en prototyp (ett genomsnitt eller bäst exempel ). - Ingen mängd av nödvändiga och tillräckliga attribut för att avgöra kategoritillhörighet, snarare en mängd av ickenödvändiga attribut som är typiska för kategorin - Kategorigränserna är oklara - Kategoritillhörighet bestäms av graden av likhet mellan det objekt som skall kategoriseras och prototypen. - Typikalitetsgradient

- Kategorier utgörs av en samling av exemplar/instanser, ej sammanfattning. - Kategoritillhörighet bestäms av en jämförelse (likhet) mellan det objekt som skall kategoriseras och ALLA kategoriinstanser (exemplar) - Kategorisering sker genom en framplockning av exemplar från minnet när man utsätts för en viss ledtråd. - Om det inte finns en exakt matchning, används ledtrådens närmaste granne.

- Handlar i större utsträckning om inlärning av begrepp. - Begrepp kan ha attribut men det finns också relationer mellan attributen som måste tas hänsyn till. (fjädrar och f lyga) - Begreppsbildning grundar sig på tidigare kunskap och teorier om vår omgivning. Denna kunskap strukturerar och organiserar begrepp. - Personers olika (naiva) teorier bestämmer vilka egenskaper som är viktiga för ett visst begrepp.

Barns inlärning är ofta U-formad! t.ex för språk.