!"##$%&'#()*!+,-!$.%/)*!/0-!./1'2/3#1-.-.2'/0'#''.2'./

Relevanta dokument
Vad är Collaborative Problem Solving?

Vad är Coll aborative & Proactive Solutions (CPS)?

Elevhälsa läsår

Att förstå och hantera problemskapande beteende. Familjestödsenheten 12 oktober 2011

ALSUP. q q q q q q q q q q q q q q q. q q q q q q q SWEDISH. livesinthebalance.org BARNETS NAMN DATUM

Vardagen - utvärdering

CPS ETT ARBETSÄTT MED UTMANANDE BARN

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Elever i behov av stöd

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Om man googlar på coachande

PERSONLIGT LEDARSKAP

En föräldramanual om läxläsning

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis.

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Att leva i en annorlunda värld

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA

Om autism information för föräldrar

Kognitivt stöd och hjälpmedel

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Lösningsfokuserad terapi

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Rapport för Andrew Jones

Utmana(n)de verksamheter

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Problemskapande beteenden

1

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

En föreläsning om problemskapande beteende

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars Karin Utas Carlsson

Kapitel 18. Pedagogiska samtal, personal

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Förskolan Bergmansgården

Autismspektrumtillstånd

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

- Människor som kan uppföra sig gör det!

FAMÖS, familjeterapiföreningen i Östra Sverige.

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Lågaffektivt bemötande

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

Likabehandlingsplan 2012

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD

Förskolan Bergmansgården

Neuropsykiatriska funktionshinder

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Samtal med den döende människan

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

LEKTION 2 Användbarhet

Adhd och Autism i vardagen

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Samt en plan för hur vi agerar om någon far illa (ex. sexuella övergrepp)

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barns och ungdomars engagemang

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Barn idag och föräldrarollen

Läropussel, minikonferens

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Inkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik

Mapping the conflict Kartläggning av konflikten

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

HUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Lärarhandledning till föreställningen. Nycirkus för samtycke

Beteendeproblem i förskolan

Samtal kring känsliga frågor

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Foto: Sophie Eriksson

Rätten att uttrycka sig fritt

Sociala berättelser och seriesamtal

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Transkript:

!"$%&'()*!+,-!$.%/)*!/0-!./1'/31-.-.'/0'''.'./!"$%%&'()*+,-+.-&/0-+1''"')-+&"(/34%-0'561&30"133%7'4.)('((&/("133%7' 8'"-&-&/()('((&/(&6""(+$%-''9+'31''--''9*+0+-/("%(&.1:&-/3$146-&/('-6';<''.-&/0-+1''1+%&'((''$-0=/('1+(&-)308'&*/$1&/%7.(';>('9%&&30%$%$?736?0(&4.$% )(.*$(+-00-7*+-$-/$%6-&9*+-''316(+3'100--''/(33-0%$%&'(7?+9*+0+-/(; @-+&"(/8'"-&-&/()('((&/(&.-++1''(&A B <''9?3%&-8'"-&-&/()('((&/(&9*+3'?//-3"(&9+"-$8'$(460%&739*+3(&%&7%&" "+?/(&-90(C%)%0%'('D-&:-33&%&739*+"?7-59+83'+-'%&3'0(+-&34.:+)0("0*3&%&7; B <''9?"1&&%36+B9*+10/+-+501+-+(5:+-6'%6(+%&":3E6%-'+%5016-+(5.-&/0(/-+(=-00-B-'' 9*+3'?-''8'"-&-&/()('((&/(&1+0%6-"E46('(&9+"-$8'$(460%&739*+3(&%&73" 9*+3(&%&7-+%&"013&%&7536+%$&%&74.+16&%&74.9*+',1&-+3-""-"(/61&30-4. 9*+.?00&%&7331''3"/(33--&/+-67&%'%$-9*+3(&%&7-+; B <''%&'()0%"%339*+3'?//-4."'$(+6-&/()0%6-00-/(8::93'+-/(5)+'361"/-5 "-&%:80-'%$-58::"1+63-".('33*6-&/(5.'-&/(57+1&3'(3'-&/((00(+"'%$(+-/(; B <''9?"1&&%36+-''9*+3'?-''8'"-&-&/()('((&/(&36(+3"3$-+:?3:(4%9%6-0*3'- :+)0("B01C013&%&75'%/$%//-'+DFG5'-&/)+3'&%&75$-0-$601/(+53-"3:(0"(/3E36&4. 3?$%/-+(B4.-''/(33-0*3'-:+)0("$-&0%7'$%31+%-00+-.*73'-7+-/9*+8'317)-+-4. /1+9*+6-&0*3-3%9*+()E77-&/(3E9'(; B <''9?"1&&%36+-''9*+3'?-''/(':+%"1+-"?0('9*+%&'(+$(&'%&1+-''%3-"-+)('(0*3-/(33- :+)0(":?31''3"1++(-0%3'%36-4.*"3(3%/%7''%009+(/3'100-&/(4.3"7*+-''/(%&'( 01&7+(9+-"6-00-+8'"-&-&/()('((&/(&; B <''9?$8C&-H4.60-336-"+-'(+I-''9*+3'?-'''%"(B8'56$-+3%''&%&75-$3'1&7&%&75+(0(7(+%&7 4.%30(+%&7%&'(0*3(+:+)0("(00(+J1+6-+-6'1+3/-&-&/(J8'-&7-&36-9'-9*+$1++-+/('.(0-; B <''9?$8C&--''$-+-7(&8%&'%&'+(33(+-/(-$/(+-3-&7(017(&.('(+(00(+:(+3:(6'%$4.-''3( /(33--&7(017(&.('(+4.:(+3:(6'%$3"0(7%'%"-5$%6'%7-4.$1+/--''60-+7*+-4.0E33&- :?; B <''9?.-$8C&-%3%&-0%$3"%&'('-+'%009E3%36-?'71+/(+4.3".-+68&36-:"4.1+ 68&&%7-%-&/+-31''-''0*3-:+)0("; B <''9?.-$8C&-3"5.(00+(1&-''%&3%3'(+-:?-''-86'+%'('(+)0%&'36-0E/-359*+3'?+-'' 3-"-+)('3%&+%6'-/:+)0("0*3&%&71+$-/3"9*+)(+(/(+)-+&9*+/(6+-$/(6""(+-'' "*'-%/(&$(+60%7-$1+0/(&; B <''9?$8C&--''9*+3'?-''/('1+9-+0%7'-'')0%&'0E/--86'+%'('(+4.-''0%$('%/(&$(+60%7- $1+0/(&6+1$(+9*+"?7--''8''+E46-(7&--&7(017(&.('(+50E33&-:?-&/+-3-&7(017(&.('(+ 4.-+)('-%+%6'&%&7"'*"3(3%/%7''%009+(/3'100-&/(0*3&%&7-+;

!""""$%&'()'*+,,-%,'./-00"'+%1'%"(031'45(60$"'7!*.48''' 79::;<:=<:>8' Barnets namn Datum LAGGING SKILLS (Bristande förmågor) Svårighet att hantera övergångar, att byta från en tankebana eller uppgift till en annan (byta kognitivt spår) Svårighet att göra saker i en logisk sekvens eller bestämd ordning Svårighet att vara uthållig i krävande eller tråkiga uppgifter Bristande känsla för tid Svårighet att tänka på flera saker eller idéer samtidigt Svårighet att vara fokuserad i målinriktad problemlösning Svårighet att föreställa sig tänkbara resultat eller konsekvenser av sina handlingar (impulsivitet) Svårighet att föreställa sig flera olika lösningar på ett problem Svårighet att uttrycka problem, behov eller tankar i ord Svårighet att förstå det som sägs Svårighet att tänka klart och inte styras av sina känslor i samband med frustration Kronisk irritabilitet och/eller oro som på ett betydande sätt hindrar förmågan till problemlösning Svårighet att se nyanser/konkret, bokstavligt svart-vitt tänkande Svårighet att avvika från regler, rutiner och ursprungliga planer Svårighet att hantera oförutsägbarhet, tvetydighet, osäkerhet och nyheter Svårighet att byta från en ursprunglig tanke eller lösning till en annan/svårighet att anpassa sig till ändrade planer eller nya regler Svårighet att se de tecken i en situation som tyder på att en handlingsplan behöver ändras Oflexibla, felaktiga tolkningar eller förutfattade meningar (säger till exempel: alla är ute efter mig, ingen tycker om mig, du skyller alltid på mig, det är inte rättvist, jag är dum, det går aldrig bra för mig) Svårighet att uppmärksamma eller tolka sociala signaler på rätt sätt/svårt att uppfatta sociala nyanser Svårighet att påbörja samtal, ta sig in i grupper, få kontakt med människor eller har andra grundläggande sociala svårigheter Svårighet att söka uppmärksamhet på lämpligt sätt Svårighet att vara medveten om hur det egna beteendet påverkar andra människor Svårighet att sätta sig in i och förstå andras perspektiv eller sätt att se på saken Svårighet att vara medveten om vilka intryck andra får av honom/henne eller hur han/hon uppfattas av andra UNSOLVED PROBLEMS (Olösta problem) HEMMA Vakna och gå upp ur sängen på morgonen Genomföra morgonrutiner, göra sig i ordning för skolan Sensorisk överkänslighet Påbörja och avsluta läxor eller en viss skoluppgift Matsituationen (mängd, val, preferenser, tid) Tid som tillbringas framför TV, video, dator Göra sig i ordning, gå och lägga sig på kvällen Uttråkad Samspelet med syskon Städa sitt rum/hjälpa till i hushållet Ta medicin Åka bil/ha säkerhetsbältet på sig SKOLA Skifta från en specifik uppgift till en annan (specificera) Påbörja/genomföra uppgifter (specificera) Samspel med en viss klasskamrat/lärare (specificera) Beteende i korridor/på rasten/i cafeteria/på skolbussen/i köer (specificera) Prata när det är OK att prata Specifika skoluppgifter/krav t.ex. skrivuppgifter (specificera) Hantera besvikelse(förlora i ett spel/inte komma in först/inte vara först i kön (specificera) ANNAT (lista) Center for Collaborative Problem Solving, 008!

! "$%$&'!()!*+,,-&,!./-00!+&1!&(03$1!45(60$%!7"*.48! Barnets namn Datum LAGGING SKILLS (Bristande förmågor) Aldrig Ibland Ofta Mycket Ofta 1. Svårighet att hantera övergångar, att byta från en tankebana eller uppgift till en annan (byta kognitivt 0 1 3 spår). Svårighet att göra saker i en logisk sekvens eller bestämd ordning 0 1 3 3. Svårighet att vara uthållig i krävande eller tråkiga uppgifter 0 1 3 4. Bristande känsla för tid 0 1 3 5. Svårighet att tänka på flera saker eller idéer samtidigt 0 1 3 6. Svårighet att vara fokuserad 0 1 3 7. Svårighet att föreställa sig tänkbara resultat eller konsekvenser av sina handlingar (impulsiv) 0 1 3 8. Svårighet att föreställa sig flera olika lösningar på ett problem 0 1 3 9. Svårighet att uttrycka problem, behov eller tankar i ord 0 1 3 10. Svårighet att förstå det som sägs 0 1 3 11. Svårighet att tänka klart och inte styras av sina känslor i samband med frustration 0 1 3 1. Kronisk irritabilitet och/eller oro som på ett betydande sätt hindrar förmågan till problemlösning 0 1 3 13. Svårighet att se nyanser/konkret, bokstavligt svart-vitt tänkande 0 1 3 14. Svårighet att avvika från regler, rutiner 0 1 3 15. Svårighet att hantera oförutsägbarhet, tvetydighet, osäkerhet och nyheter 0 1 3 16. Svårighet att byta från en ursprunglig tanke eller lösning till en annan/svårighet att anpassa sig till 0 1 3 ändrade planer eller nya regler 17. Svårighet att se de tecken i en situation som tyder på att en handlingsplan behöver ändras 0 1 3 18. Oflexibla, felaktiga tolkningar eller förutfattade meningar (säger till exempel: alla är ute efter mig, 0 1 3 ingen tycker om mig, du skyller alltid på mig, det är inte rättvist, jag är dum, det går aldrig bra för mig) 19. Svårighet att uppmärksamma eller tolka sociala signaler på rätt sätt/svårt att uppfatta sociala nyanser 0 1 3 0. Svårighet att påbörja samtal, ta sig in i grupper, få kontakt med människor eller har andra 0 1 3 grundläggande sociala svårigheter 1. Svårighet att söka uppmärksamhet på lämpligt sätt 0 1 3. Svårighet att vara medveten om hur det egna beteendet påverkar andra människor 0 1 3 3. Svårighet att sätta sig in i och förstå andras perspektiv eller sätt att se på saken 0 1 3 4. Svårighet att vara medveten om vilka intryck andra får av honom/henne eller hur han/hon uppfattas av andra 0 1 3 UNSOLVED PROBLEMS (Olösta problem) HEMMA Aldrig Ibland Ofta Mycket Ofta 1. Vakna/gå upp ur sängen på morgonen 0 1 3. Genomföra morgonrutiner/göra sig i ordning för skolan 0 1 3 3. Sensorisk överkänslighet 0 1 3 4. Påbörja och avsluta läxor eller en viss skoluppgift 0 1 3 5. Mat mängd/val/preferenser/tid 0 1 3 6. Tid som tillbringas framför TV, video, dator 0 1 3 7. Göra sig i ordning/gå och lägga sig på kvällen 0 1 3 8. Långtråkighet 0 1 3 9. Samspel med syskon 0 1 3 10. Städa sitt rum/göra hushållssysslor 0 1 3 11. Ta medicin 0 1 3 1. Åka bil/ha säkerhetsbältet på sig 0 1 3 SKOLA Aldrig Ibland Ofta Mycket Ofta 1. Skifta från en specifik uppgift till en annan (specificera) 0 1 3. Påbörja/genomföra/avsluta uppgifter (specificera) 0 1 3 3. Samspel med en viss klasskamrat/lärare (specificera) 0 1 3 4. Beteende i korridoren/på rasten/i cafeterian/på skolbussen/i köer (specificera) 0 1 3 5. Prata vid lämpliga tillfällen 0 1 3 6. Specifika skoluppgifter/krav t.ex. skrivuppgifter (specificera) 0 1 3 7. Hantera besvikelse/förlora i ett spel/inte komma in först/inte vara först i kön (specificera) 0 1 3 ANNAT (lista) Aldrig Ibland Ofta Mycket Ofta 1. 0 1 3. 0 1 3 3. 0 1 3 4.!"$%&'()&'")**+,)&+%-.'/&),*0'1)*.-$3'4556'

!"""$%&'(%)*+',-$-).'/01! Ross W. Greene, Ph.D.!"$%&%'"()*++,-*.%/013145% 3-0)'*()-4)5555555555555555555555555555555555555556-*74555555555555555555555555 6"(+7%!86&"*.%9% 6"(+7%!86&"*.%93% 6"(+7%!86&"*.%9:% 879')(/4$':'0;$-)3 879')(/4$':'0;$-)3 879')(/4$':'0<$-)3 3-0)'*(-)1'$=1')+'*'0 %:')*%>%'0-:'?@4<-*%A 6-*745555555555 3-0)'*(-)1'$=1')+'*'0 %:')*%>%'0-:'?@4<-*%A 6-*745555555555 3-0)'*(-)1'$=1')+'*'0 %:')*%>%'0-:'?@4<-*%A 6-*745555555555 6')&79)'(-)1'$=1')+'*'0 %:')*%>%'0-:'?6'>%)%'0-<0/,$'4'*A 6-*745555555555 6')&79)'(-)1'$=1')+'*'0 %:')*%>%'0-:'?6'>%)%'0-<0/,$'4'*A 6-*745555555555 6')&79)'(-)1'$=1')+'*'0 %:')*%>%'0-:'?6'>%)%'0-<0/,$'4'*A 6-*745555555555 B&'0')(C/44')$D()%)1?E)&%*-*%/)A 6-*745555555555 B&'0')(C/44')$D()%)1?E)&%*-*%/)A 6-*745555555555 B&'0')(C/44')$D()%)1?E)&%*-*%/)A 6-*745555555555 ;0/,$'4'*$D(*F G-5555555556-*7455555555 H'I55555555J/44')*-0K ;0/,$'4'*$D(*F G-5555555556-*7455555555 H'I55555555J/44')*-0K ;0/,$'4'*$D(*F G-5555555556-*7455555555 H'I55555555J/44')*-0K

EMPATI Plan B Snabbguide Samla information om och få en klar uppfattning om barnets angelägenhet eller perspektiv på det olösta problem som ni diskuterar. Inledande fråga (neutral observation): Jag har lagt märke till att (infoga ytterst specifikt olöst problem) Vad är det? Sök information: Fokuserar vanligtvis på det olösta problemets vem, vad, var och när och varför problemet sker under vissa omständigheter och inte andra. -- Om du inte vet vad du ska säga härnäst, vill ha mer info eller är förbryllad över något barnet har sagt, säg: - Hur kommer det sig? - Jag är förbryllad. - Jag förstår inte riktigt. - Kan du säga mer om det där? - Låt mig tänka på det en stund. -- Om barnet inte säger något eller säger jag vet inte, försök att lista ut varför: - Kanske var din observation inte särskilt neutral - Kanske var ditt olösta problem för vagt - Kanske använde du Krisplan B istället för Förebyggande Plan B - Kanske använde du Plan A - Kanske förstår han faktiskt inte - han behöver kanske tid att tänka - han behöver kanske få problemet nedbrutet till sina beståndsdelar Vad är det jag ännu inte förstår om barnets angelägenhet eller perspektiv? Vad är det jag ännu inte begriper? Vad behöver jag fråga för att förstå det bättre? hoppa över Empatisteget anta att du redan vet vad som är barnets angelägenhet och behandla Empatisteget som om det vore en formalitet rusa igenom Empatisteget lämna Empatisteget innan du fullständigt förstår barnets angelägenhet eller perspektiv tala om lösningar redan nu DEFINIERA PROBLEMET Ta upp den andra partens angelägenhet (ofta den vuxnes) för beaktande. INVITATION Saken är (infoga den vuxnes angelägenhet) eller Det som är angeläget för mig är (infoga den vuxnes angelägenhet) De flesta av de vuxnas angelägenheter tillhör en av dessa två kategorier: - Hur problemet påverkar barnet - Hur problemet påverkar andra Har jag varit tydlig om det som är min angelägenhet? Förstår barnet vad jag har sagt? börja prata om lösningar ännu predika, döma, föreläsa, använda sarkasmer Utväxla idéer om lösningar som är realistiska (vilket betyder att båda parter kan göra det de kommer överens om) och ömsesidigt tillfredställande (vilket betyder att lösningen verkligen riktar sig till båda parters angelägenheter). Upprepa de angelägenheter som identifierades i de två första stegen, vanligtvis genom att börja med Jag undrar om det finns ett sätt Håll dig till angelägenheterna som identifierades i de första två stegen. Även om det är en god idé att ge barnet första chansen att föreslå en lösning så är det ett lagarbete att arbeta fram lösningar. Det är en bra idé att överväga vad oddset är för att en viss lösning verkligen fungerar om du tror att oddset är lägre än 60-70 procent så fundera på vad det är som gör dig skeptisk och prata om det. Det här steget slutar alltid med en överenskommelse om att återvända till Plan B om den första lösningen visar sig inte fungera. Har jag sammanfattat bådas angelägenheter på rätt sätt? Har jag verkligen tagit hänsyn till om båda parter kan göra det de kommit överens om? Utgår lösningen verkligen från båda parters angelägenheter? Vad uppskattar jag att oddset är för att den här lösningen kommer att fungera? rusa igenom det här steget heller ge dig in på det här steget med förutbestämda, smarta lösningar avsluta med lösningar som parterna inte kan genomföra i verkligheten avsluta med lösningar som inte verkligen riktar sig mot båda parters angelägenheter /www.livesinthebalance.org / Ross W. Greene, Ph. D.