Kapitel 9 Problem och möjligheter med marknader Marknadens resursallokering är effektiv i PK men ibland under premisser som inte tar hänsyn till samhällets alla aspekter. Kan marknaden användas för att lösa de problem som uppstått ur den resursallokering marknaden etablerat? 13-09-20 1
Ekonomisk effektivitet Effektivitet: alla resurser används, och detta där deras nyttobidrag är som störst Paretoeffektivitet: råder vid en allokering av resurserna som är sådan att ingen kan få det bättre utan att någon annan får det sämre denna allokering behöver inte vara rättvis 13-09-20 2
Marknadsjämvikt (i PK) och paretoeffektivitet (PE) P S Vid perfekt konkurrens kommer producenten att producera till dess att: MC = P P PK jämvikt innebär därför att sociala marginalnyttan = sociala marginalkostnaden Q PK D Q jämvikten är paretoeffektiv Förutsättning: inga externa effekter. 13-09-20 3
Konsumentöverskott P KÖ S Efterfrågekurvan representerar den samhälleliga marginalnyttan. P PK D Q PK Q 13-09-20 4
Producentöverskott P S P PK PÖ D Q PK Q 13-09-20 5
Marknadsjämvikt under perfekt konkurrens Om: Jämvikt under perfekt konkurrens Inga externaliteter Full information Så är den MV samhälle = MC samhälle = P PK och Summan av KÖ+PÖ maximeras samt Vi har vad den situation som brukar ( lite felaktigt * ) refereras till som utfallet av Adam Smiths osynliga hand. * Smith talar aldrig om jämviktspriser i neoklassisk mening, utan ser marknadsutfallet som oscillerande kring ett naturligt pris vilket bestäms av produktionsprocessen. Smiths osynliga hand refererar till att själviska föresatser hos ekonomins aktörer kan resultera i samhälleliga nyttigheter och samhällelig välfärd. 13-09-20 6
Marknadsmisslyckanden Marknadspris och kvantitet avgörs av köpare och säljare. Den etablerade jämvikten kan få biverkningar för tredje part. Denna externalitet leder till att: MC samhälle > eller < MV samhälle 13-09-20 7
Vad kan påverka marknadseffektiviteten? Skatter: Skapar en kil mellan försäljningsintäkter och försäljningspris, prissignalen kan bli missvisande i resursallokeringshånseende. Imperfekt konkurrens: T.ex. monopolistens marknadspåverkan resulterar i MC < P Asymmetrisk information: Köpare och säljare har olika kännedom om en vara, informationsasymmetrin kan skapa marknadsmisslyckanden Externaliteter: Uppstår då åtminstone någon kostnad eller intäkt inte fångas upp på den oreglerade marknaden vilket resulterar i skillnader mellan privata och samhälleliga kostnader och/eller värderingar. 13-09-20 8
Skatter (T) Progressiva skatter: högre marginalskattesats för höginkomsttagare än för låginkomsttagare T (y) = t y x 0 < t < 1 & x > 1 Regressiva skatter: lägre marginalskattesats för höginkomsttagare än för låginkomsttagare T (y) = t y x 0 < t < 1 & x < 1 Proportionella skatter: samma skattesats för alla oavsett inkomstnivå T (y) = t y x 0 < t < 1 & x = 1 13-09-20 9
Skatteincidens och skattekil En varuskatts fördelning mellan köpare och säljare beror på konsumenters respektive producenters rörlighet (elasticitet) på marknaden. Skatteincidensen avgör den slutgiltiga skattebördan vilken inte nödvändigtvis har något att göra med den juridiska skattebördan. Skattekil är skillnaden mellan säljarens intäkt ock köparens pris (t.ex. styckskatten) vid ett köp. 13-09-20 10
Löneskatt P wk w w producent löntagare S S Skatten ökar lönekostnaderna och minskar löneintäkterna, i vilken proportion löntagare respektive arbetare betalar för skatten bestäms av deras relativa elasticiteter på marknaden producent löntagare = totala skatteintäkter D I detta exempel faller lite större andel av skatten på arbetsgivarna. Q PK Q 13-09-20 11
Skatteincidens för arbetskraft w löntagare DWL S S Skatteintäkten (wk - w) L betalas av arbetsgivare och löntagare samt skapar även en samhällelig kostnad här visad som DWL. wk w w producent D DWL visar värdet av undanträngda arbetstillfällen och konstlade lönekostnader (skatten) - här: DWL = (wk - w) (L - L ) / 2 L L N 13-09-20 12
Produktionsexternalitet P MSC=MPC + extern effekt P** E (Q) = Extern effekt vid Q* Viss konsumtion P* MPC producerar externaliteter. Detta innebär att den på något vis påverkar det D omgivande samhället. Q** Q* Q MSC = MPC + E > MPC Ett exempel skulle kunna vara biltrafik i storstad (trängsel och miljöeffekter). 13-09-20 13
Skatter som botemedel (reglering via avgift) P P** P* Q** EXTERN EFFEKT Q* S S D Q En rökares kostnad för rökning (cigarettpris, egna hälsoeffekter) beskrivs av S. Den behållning rökaren får ut av rökning beskrivs av D. Jämvikten vid en oreglerad marknad beskrivs av (P*, Q*) Om samhällets kostnader (lukt, hälsa, arbetstidsbortfall, cancervård, sjukfrånvaro osv.) för rökarens cigarettkonsumtion skulle ha inkluderats till rökarens egna kostnader, så skulle vi få S. Samhällets kostnader består av rökningens alla externa effekter. Diagrammet visar att rökning förekommer för mycket om vi inte tar hänsyn verksamhetens negativa effekter på samhället. En skatt på cigaretter skulle kunna kompensera för dessa. 13-09-20 14
Kollektiva varor Vad kännetecknar en rent kollektiv vara? Icke rivalitet En persons konsumtion av varan påverkar inte någon annan persons konsumtionsmöjligheter (t.ex. att lyssna på ett radioprogram). Icke exkluderbarhet Det går inte att utestänga någon från att konsumera varan (nationellt försvar, eller ett okodat radioprogram). Problem med rent kollektiv vara? Icke-exkluderbarhet ger upphov till snålskjutsincitament. En privat producent skulle producera för liten kvantitet varför? 13-09-20 15
Problem med asymmetrisk information Moral Hazard en konsekvens av att ej kunna observera beteenden En försäkrad person ändrar sitt beteende efter det att denne försäkrats. Vikten av att se efter en vara minskar när den väl försäkrats. I förlängningen påverkar detta försäkringspremien och därmed försäkringstagare och/eller försäkringsobjekt. Adverse selection en konsekvens av att ej kunna observera egenskaper En köpare av begagnade bilar, vet inte allt om bilen och bedömer den på ett genomsnitt av gamla bilar. Bra begagnade bilar blir då undervärderade och dess försvinner från marknaden 13-09-20 16
Välfärdsförlust av monopol P P mo Om vi antar en industri utan fasta kostnader så kommer monopolet att drabba konsumenternas överskott, genom dels monopolvinstens täckande och även via förlusterna till DWL. P pk π mo DWL LMC = LMC Monopolföretaget tränger undan kvantitet från marknaden (till Q mo ) vilket pressar upp priserna till p mo.. Q mo MR Q pk D Q 13-09-20 17
Konkurrenspolitik Syftet med konkurrenspolitik: Förbättra ekonomisk effektivitet genom att främja konkurrens EU-regler Artikel 81: Förbud mot konkurrensbegränsande åtgärder Artikel 82: Missbruk av dominerande marknadsställning 13-09-20 18
EUs konkurrenspolitik Bekämpning av konkurrensbegränsande avtal och missbruk av dominerande ställning T.ex. förbud mot avtal mellan konkurrenter om fastställda priser. Kontroll av företagskoncentrationer T.ex. förbud mot fusioner mellan två stora koncerner som leder till dominerande marknadställning. Liberalisering av ekonomiska sektorer där monopol råder T.ex. konkurrensutsättningen av telekommunikationssektorn Kontroll av statligt stöd T.ex. Förbud mot statliga bidrag avsedda att upprätthålla verksamheten i förlustdrabbade företag som saknar utsikter att bli lönsamma. 13-09-20 19
Kan komma i konflikt med industripolitik Uppfinningar och patentsystem Utformningen som ger incitament till uppfinningar kan orsaka för stora/långvariga monopol. Forskning och utveckling Den sociala avkastningen på högriskprojekt kan vara högre än den privata. 13-09-20 20
Naturligt monopol Monopolisten producerar där MC=MR P m p* π Q m q* LAC MC Q m & P m Samhällsekonomisk effektivitet innebär: MSB = MC (dvs. vid q* & p*) Här skulle monopolisten göra en förlust då: LAC > AR Hur kan det vara optimalt? LAC > AR? 13-09-20 21
Hur hantera monopol? Förstatliga T.ex. naturliga monopol som vatten, avlopp, järnväg, vattenkraft Reglering av monopol T.ex. genom kostnadsprissättning Anbudskonkurrens T.ex. för spårtrafikering (banverket), eller nätutbyggnad 3G Tyvärr skapar statlig inblandning ofta incitamentsproblem. 13-09-20 22