1. Inledning Förutsättningar... 3

Relevanta dokument
Innehållsförteckning 2 (7) Borlänge kommun

1. Inledning Förutsättningar... Fel! Bokmärket är inte definierat.

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Verksamhetsrapport för Mjälgamontessori läsår et

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3

Kvalitetsredovisning. Mariaskolans fritidshem

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Beslut för fritidshem

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Systematiskt kvalitetsarbete

1. Inledning Förutsättningar... 3

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem. Per Olsskolan. Läsåret 2015/2016

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

KVALITETSRAPPORT. Alfaskolans fritidshem. Läsåret 2015/2016

KVALITETSRAPPORT. Mariaskolans fritidshem. Läsåret 2015/2016

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2016

SKA - SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud

Nya styrdokument för fritidshemmet

Verksamhetsplan för. förskola skola

Beslut för fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer:

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Beslut för fritidshem

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Härjedalens.

I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011)

Kvalitetsarbete för fritidshemmen Galaxen och Kometen period 1 (juli-sept), läsåret

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsrapport - Landboskolan inkl. fritidshem

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Kvalitetsredovisning LÄSÅRET Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Beslut för grundskola och fritidshem

Hedesunda Fritidshem. Kvalitetsredovisning 09/10. Tage Gardfjell Rektor

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för fritidshem

Kållekärrs och Långekärrs skolor

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsplan

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Nynäs Montessoriskolas Fritidshem. Biträdande rektor Victoria Strandberg Zarotti

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Fritidshemmets måluppfyllelse

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Innertavle skola, Fritidshem. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/2016

Huvudmannabeslut för fritidshem

Beslut för fritidshem

1. Inledning Förutsättningar... 3

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Kvalitetsredovisning 2015 Verksamhetsplan Leksands kommuns fritidshem

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Transkript:

Verksamhetsrapport för Forssaängskolans fritidshem läsåret 2015-2016

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal... 3 2.3.1. Kompetens... 3 2.3.2. Täthet... 3 2.4. Analys av förutsättningarna... 3 3. Måluppfyllelse och resultat... 4 3.1. Resultat... 4 3.1.1. Risker... 4 3.3. Analys av elevernas resultat... 4 4. Socialt klimat... 5 4.1. Inkludering... 5 4.2. Personalens förväntningar på eleverna... 5 4.3. Arbetsklimat för elever och personal... 5 4.4. Analys av det sociala klimatet... 5 5. Förra årets förbättringsområden... 5 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena... 5 6. Slutsatser... 6 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår... 6 6.1.1. Förbättringsområde /namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.1.2. Förbättringsområde /namn/... 6 6.1.3. Förbättringsområde /namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Bilagor... 7 2 (7)

1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av fritidspedagoger, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast 160930. Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar 2.1. Styrning och ledning Forssaängskolan leds av en rektor som inte har någon biträdande. Det påverkar i viss mån den pedagogiska ledningen. Rektor har mycket väl fungerande arbetslagsledare. De träffas varje vecka på en bestämd tid. 2.2. Organisation Forssaängskolan har arbetat med PRIO som har varit ett steg i rätt riktning för skolan. Då för tiden ingick dock inte fritidshemmen vilket var en brist. 2.3. Personal 2.3.1. Kompetens Utav fritids personal är inte många högskoleutbildade. Tre har utbildning som fritidspedagoger och en är barnskötare. Övriga har bara gymnasieutbildning men gör ett bra jobb på fritids. En av Rönnens personal läser högskoleutbildning och blir klar vt-17. 2.3.2. Täthet Fritids har 28 elever per pedagog. Utan våra assistenter och nystartsarbetare hade verksamheten inte fungerat. 2.4. Analys av förutsättningarna Forssaängskolans fritids har 234 barn inskrivna. Vi har verksamhet på tre platser Linden och Lönnen för F-klass till år 2. Rönnens fritids är för år 3-6. Där har vi mycket barn inskrivna. Då det är trånga lokaler och under våren har skolgården varit en byggarbetsplats. Detta har försvårat verksamheten. 3 (7)

3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Resultat Genom att de kommunala målen inte har varit preciserade i tidigare verksamhetsrapporter så finns inte dokumenterad utveckling av elevgruppens resultat utifrån nämnda punkter. Dock är detta något som vi ständigt arbetar med på fritidshemmet då det ingår i vårt uppdrag och är något vi finner avgörande för en bra verksamhet. Om vi ser till gruppen och dess utveckling under vårterminen så uppfattar vi att övervägande antal elever känner trygghet i verksamheten, att de kan kommunicera med andra elever och personal, kan samarbeta med elever oavsett åldersgrupp inom avdelningarna samt lösa problem genom att prova sig fram och diskutera fram lösningar. Under året märkte vi av ett tufft språk mellan eleverna vilket fick oss i personalen att jobba extra med detta. Vi lät inte fula ord gå obemärkt och samtalade med eleverna om konsekvenserna till deras val av ord. Detta resulterade i en förbättring av språket mellan eleverna. 3.1.1. Risker De risker vi ser utifrån hur gruppen är idag är en svårighet till att kontrollera talutrymmet för varje elev samt att alla elever känner sig delaktiga i val av aktiviteter, flickor som pojkar. 3.3. Analys av elevernas resultat Elevernas förmåga att kommunicera utvecklas positivt tack vare den tillåtande miljö som utspelas på fritidshemmet. Genom spel, rörelseaktiviteter, pyssel och lekar skapar vi kommunikation mellan elever som naturligt lär av varandra och utvecklas samt genom samtal och stöttning av personal. Genom att personalen uppmärksammade ett tufft språk hos eleverna och tillsammans gjorde en satsning, genom nolltolerans, så ändrades attityden hos eleverna och klimatet blev bättre. Verksamhetens metod att låta eleverna prova och hitta egna lösningar på sina problem samt att den erbjuder skapande där eleverna få prova sig fram och hitta material och metoder för att skapa det de önskar bidrar till en utveckling av problemlösning hos eleverna. Fritidshemmet uppmuntrar eleverna att lära av varandra genom att lyfta fram elevers styrkor för att inspirera de andra barnen. Detta skapar ofta bra samarbete och får eleverna att känna sig sedda. I övrigt erbjuder verksamheten aktiviteter som kräver samarbete mellan eleverna som bakning, spel, sport, problemlösning, pyssel m.m. Genom att ha material tillgängligt för eleverna skapas samarbete naturligt. Värdegrunden är något som genomsyrar all aktivitet i verksamheten. Vad eleverna än gör så lyfts alltid allas lika värde, rätt till åsikter, rättigheter, skyldigheter, delaktighet och påverkan. Inför nästa verksamhetsrapport kommer vi genomföra mer kontinuerlig dokumentation samt införa större utvärderingar inom arbetslaget vad gäller elevernas utveckling och behov inom dessa punkter. 4 (7)

4. Socialt klimat Genom att denna punkt inte har varit preciserad på detta sätt i tidigare verksamhetsrapporter så finns inte dokumenterad utveckling av det sociala klimatet. Inför nästa verksamhetsrapport kommer vi genomföra kontinuerlig dokumentation samt införa större utvärderingar inom arbetslaget vad gäller det sociala klimatet och dess påverkan av elevernas förmågor. 4.1. Inkludering 4.2. Personalens förväntningar på eleverna Vi ser en förändring i personalens förväntningar vad gäller elevernas ansvarstagande i att finna tillfredsställande aktiviteter. De styrda aktiviteterna har blivit något färre då det låser en personal på en mindre grupp elever och eleverna får istället finna egna aktiviteter medan personalen stöttar och rör sig runt i verksamheten för att se alla elever. 4.3. Arbetsklimat för elever och personal På grund av stora elevgrupper upplever vi att det är hög ljudvolym i stora delar av fritidshemmet. Detta kan bidra till rastlösa och överaktiva elever. Det finns ont om lugna platser för rekreation. 4.4. Analys av det sociala klimatet De styrda aktiviteterna har blivit färre på fritidshemmet samtidigt som ljudvolymen har ökat, framförallt på avdelningen med de äldre barnen. Detta kan ses som ett resultat av de stora barngrupperna och antal fritidspedagoger. Personalgruppen har svårigheter att låsa en personal vid en aktivitet med en mindre grupp elever, dessutom fylls lokalerna snabbt med det elevantal som råder. Många aktiviteter sker i samma rum och eleverna överröstar varandra. 5. Förra årets förbättringsområden Vi har dragit ut och plastat in citat och ord tagna från Lgr11 samt allmänna råd för fritidshem för att sedan koppla dessa till olika aktiviteter vi genomfört och dokumenterat genom bilder. Vi har gjort klart materialet för aktiviteten men tyvärr har det inte använts på grund av tidsbrist och att ingen har tagit tag i det. Fritidsrådet Vi har under läsåret planerat att ha ett avdelningsmöte inför varje fritidsråd för att samla ett diskussionsmaterial samt uppdatering i hur barnen uppfattar verksamheten inför fritidsrådet. Detta material tar sedan representanter från varje avdelning med sig till fritidsrådet som sker en gång i månaden, där de lyfter frågor rörande fritidsverksamheten. 5 (7)

Detta förbättringsområde har ej utvecklats på det sätt vi önskat då flera råd ställts in och att avdelningsmöten inte blivit av. 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena Vårt första förbättringsområde har inte uppnåtts på grund av att det inte funnits någon ansvarig samt för att verksamheten tagit mycket tid/ resurser och inte prioriterats. Vårt andra förbättringsområde har inte uppnått önskat resultat på grund av låg prioritet samt att avdelningsmöten ej blivit införda i planeringskalendern. 6. Slutsatser Personalgruppen har kommit överens om att låta fritidsrådet ligga vilande under läsåret 16/17. Detta beslutades då ingen kunde ta på sig ansvaret och för att avdelningarna inte såg någon möjlighet att driva förbättringsområdet. Intresset och viljan finns, att utveckla elevernas inflytande genom fritidsråd, men under kommande läsår ansvarar varje avdelning för att några gånger per termin stämma av med sin elevgrupp hur de upplever verksamheten. Vi väljer även att formulera fritidstempen för att få in mer idéer och tankar från eleverna för att ge dem inflytande i planeringen av verksamheten. Vidare försöker vi fullfölja planen med att synliggöra styrdokumenten i våra aktiviteter. Materialet är färdigställt och avdelningarna utser en ansvarig för att starta igång arbetet. Vi behåller detta område då vi ser behovet av att synliggöra uppdraget i verksamheten. Inför läsåret 16/17 prioriteras att strukturera vår dokumentation för att underlätta arbetet med verksamhetsrapporten samt för att tydliggöra verksamhetens utveckling och behov. Personalgruppen behöver tydliggöra verksamhetens utveckling och förändringar i arbetet samt kunna synliggöra förändringar för övrig personal inom skola och barnomsorgen. En tydlig dokumentation kan ge ett starkare motiv till förändring och stöd. 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår 6.1.1. Förbättringsområde/dokumentation Mål Få en tydlig struktur i dokumentation av verksamheten. Aktiviteter Vid varje avdelningsmöte sker en dokumentation av genomförd verksamhet samt en utvärdering av det som varit och vad som kan utvecklas i verksamheten. Tidplan Kontinuerligt under läsåret Uppföljning Planeringsdagar under läsåret Ansvarig All personal 6 (7)

Mål 6.1.2.. Förbättringsområde/synliggöra kopplingen mellan aktiviteter och styrdokument Synliggöra vilka mål vi vill nå och vilken utveckling vi vill se hos eleverna genom våra aktiviteter. Aktiviteter Dokumentera genom att fotografera aktiviteter och sammanföra detta med citat och text taget från styrdokumenten. Visas på digital foto ram på de olika avdelningarna. Tidplan Löpande under läsåret Uppföljning Planeringsdagar under läsåret Ansvarig All personal 7 (7)