Personal och näringslivsutskottet

Mötesbok: Personal och näringslivsutskottet (2017-01-24) Personal och näringslivsutskottet Datum: 2017-01-24 Plats: Kommentar:

Dagordning Kallelse KallelsePersonal och näringslivsutskottet2017-01-24 3 Föredragningslista 0 Föredragningslista 6 Val av justerare Tillkommande och utgående ärenden Information näringslivsfrågor 4 Förvaltningens arbete med näringslivsarbetet 10 5 Uppföljning av Näringslivsplan för ökad tillväxt i enlighet med effe 21 6 Information turism och besöksnäring 22 7 Södra Bohuslän Turism AB - Affärsplan 17 23 8 Information Ett enat boshuslän 28 Information personalpolitiska frågor 9 Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för ökad frisknärvaro akt 55 10 Rekrytering och PJP-test 63

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-24 Plats Stadshuset plan 3, Bryggan Tid Tisdagen den 24 januari kl 08:30-11:15 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Anders Holmensköld (M) Vice ordförande Ulrika Winblad (S) Jan Tollesson (L) Gun-Marie Daun (KD) Miguel Odhner (S) Ordförande Oskar Ivarsson Sekreterare PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-24 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare 3 Tillkommande och utgående ärenden Information näringslivsfrågor Föredragande punkt 4-5: Föredragande: Cecilia Örtendahl & Miriam Márkus Johansson 08:30-09:15 4 Förvaltningens arbete med näringslivsarbetet Årets stadskärna Marstrand Företagslots 5 Uppföljning av Näringslivsplan för ökad tillväxt i enlighet med effektmål 6 Information turism och besöksnäring Marstrand 2017 Strandverket Föredragande: Robert Hallman och Miriam Márkus Johansson klockan 09:15-09:35 7 Södra Bohuslän Turism AB Affärsplan 2017 Föredragande: Ann Haraldsson klockan 09:35-09:50 8 Information Ett enat Bohuslän Klockan 09:50-09:55 Informationen antecknas Informationen antecknas Information antecknas Informationen antecknas. Informationen antecknas PAUS 09:55-10:10 PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-24 Information personalpolitiska frågor Klockan 10:10 9 Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för ökad frisknärvaro aktuell utveckling samt uppföljning pilotprojekt, Ytterbyhemmet Föredragande: Snezana Hadziselimovic klockan 10 Rekrytering och PJP-test Föredragande: Mona Axelsson Informationen antecknas Informationen antecknas PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET

Denna behandling har inget tillhörande dokument

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-24 Plats Stadshuset plan 3, Bryggan Tid Tisdagen den 24 januari kl 08:30-11:15 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Anders Holmensköld (M) Vice ordförande Ulrika Winblad (S) Jan Tollesson (L) Gun-Marie Daun (KD) Miguel Odhner (S) Ordförande Oskar Ivarsson Sekreterare PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-24 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare 3 Tillkommande och utgående ärenden Information näringslivsfrågor Föredragande punkt 4-5: Föredragande: Cecilia Örtendahl & Miriam Márkus Johansson 08:30-09:15 4 Förvaltningens arbete med näringslivsarbetet Årets stadskärna Marstrand Företagslots 5 Uppföljning av Näringslivsplan för ökad tillväxt i enlighet med effektmål 6 Information turism och besöksnäring Marstrand 2017 Strandverket Föredragande: Robert Hallman och Miriam Márkus Johansson klockan 09:15-09:35 7 Södra Bohuslän Turism AB Affärsplan 2017 Föredragande: Ann Haraldsson klockan 09:35-09:50 8 Information Ett enat Bohuslän Klockan 09:50-09:55 Informationen antecknas Informationen antecknas Information antecknas Informationen antecknas. Informationen antecknas PAUS 09:55-10:10 PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-24 Information personalpolitiska frågor Klockan 10:10 9 Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för ökad frisknärvaro aktuell utveckling samt uppföljning pilotprojekt, Ytterbyhemmet Föredragande: Snezana Hadziselimovic klockan 10 Rekrytering och PJP-test Föredragande: Mona Axelsson Informationen antecknas Informationen antecknas PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET

UTKAST Dokument under arbete Handlingsplan för Näringslivsplanen 2016 med utblick 2017-2020 Innehåll Inledning... 2 Syfte och strategiska mål... 2 Effektmål... 2 Fokusområden... 2 Organisation... 3 Fokusområden... 4 Fokusområde 1: Enkelt att vara företagare... 4 Fokusområde 2: Ökad anställningsbarhet... 5 Fokusområde 3: En dynamisk stadskärna... 6 Fokusområde 4: Attraktivitet skapar vi tillsammans... 7 Fokusområde 5: Varumärket Kungälv... 8

UTKAST Dokument under arbete Inledning Syfte och strategiska mål Syftet med näringslivsplanen är att tydliggöra inriktning och mål för en ökad tillväxt och fler i arbete. Handlingsplanen visar i sin tur hur målen ska nås. Näringslivsplanen utgår från kommunens strategiska mål, vilka är; I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö- och klimatpåverkan Gör rätt från början satsa på barn och unga Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Effektmål Följande effektmål har tagits fram utifrån de strategiska målen: 1. Sveriges lägsta arbetslöshet innan 2020. 2. Utbildningsnivån i kommunen ska öka. 3. Samverkan mellan skola och näringsliv ska öka. 4. Antalet årsverken inom turism och handel ska årligen öka. 5. Årets stadskärna 2020. Effektmålen delas i sin tur upp i fokusområden. Fokusområden Enkelt att vara företagare Ökad anställningsbarheten En dynamisk stadskärna Attraktivitet skapar vi tillsammans Varumärket Kungälv Fokusområdena kan ses som enskilda projekt med egna målformuleringar, delmål och tidplaner. Nedan presenteras varje fokusområdes handlingsplan 2017 med utblick för 2020. Besöksnäringen/turism vävs in i varje fokusområde och presenteras inte separat då stor del av näringsidkarna berörs av eller är del av besöksnäringen på något sätt. Besöksnäringen utvecklas i samverkan med Södra Bohusläns Turism AB (SBTAB) som äger stor del av utvecklingsfrågan. Fokusområdena har preciserat tydliga mål med indikatorer som visar hur målet ska mätas. Handlingsplanen sätter målsättningen för fokusområdet samt genom vilka aktiviteter målet ska nås.

UTKAST Dokument under arbete Organisation UTKAST Delansvariga Näringslivsfrågor, Ansvarsfördelning Person och ansvar H=Huvudansvarig, B=Bidragande/Stödjande Mål Samordning hela Näringslivsplanen (effektmål, utvärdering) H B B B B B B B B Strategiskt övergripande ansvar för näringlivsfrågor, besöksnäring, Marstrand B H B B B Strategiskt övergripande ansvar för näringlivsfrågor, besöksnäring, Stadskärnan H B B B B B Samordnare turism, evenemang inklusive Fästningsholmen B B H B B B B Cecilia Örtendahl Miriam Markus Johansson Anette Svan Jonas Arngården Jenny Adler Maria Andersson Håkan Karlsson Mia Pehrson Anna Andersson Kontaktperson BRG, Västsvenska Handelskammaren, svenskt Näringsliv H B Kontaktperson besöksnäring (Västsvenska Turistrådet, SBTAB) B H B Samordnare skola - näringsliv B B B H Samordnare föreningsliv - näringsliv B B B H B Ansvarig social hållbarhet - näringsliv B B B H B B B B B Samordnare feriearbete - näringsliv B B B B B H Ansvarig Årets Stadskärna 2020 B B B B B B B B H

UTKAST Dokument under arbete Fokusområden Fokusområde 1: Enkelt att vara företagare MÅL AKTIVITET INDIKATORER 1 Kundorienterat förhållningssätt (smidiga rutiner, processer) EXTERNA AKTIVITETER 1. Öppna en företagslots för myndighetsfrågorna 2. Frukostmöten el dyl med olika teman tex upphandling, utbildningsbehov, mm 3. Nyhetsbrev, ca 1 ggr/mån till näringslivet om vad som är på gång INTERNA AKTIVITETER 1.Arbeta med tjänstemännens förståelse för näringslivets behov genom att göra ett omtag med det arbete som Västsvenska Handelskammaren genomförde med kommunen 2013. Tid det tar för att få myndighets tillstånd, planlägga mark mm 2 Stimulera nyföretagsamhet tillsammans med nyföretagarcentrum och arbetsförmedlingen, BRG, UF, näringslivsorganisationerna KMN Marstrandsföretagarna, Företagarna, mfl Skapa goda relationer till de externa organisationerna och se på vilket sätt de kan bidra till ökat företagande, ta fram en vision för näringslivet i kommunen, vart är kommunen på väg -> gemensam målbild Antal nystartade företag, antal nya branscher

UTKAST Dokument under arbete 3 Öka antalet nyetableringar i verksamhetsområden, samt kontor 4 Aktivt marknadsföra kommunen för nyetableringar och attrahera kompetens till befintligt näringsliv Arbeta aktivt med exploatörer och fastighetsägare som är och kommer till kommunen, samverka med Bokab, delta på lokalmarknadsdagen Görs delvis i processer som redan pågår inom tillväxtportföljen. Antal färdigställda detaljplaner samt planberedskap, antal nyetableringar Synlighet i media, hos exploatörer och fastighetsägare, näringsliv, medborgare och de som vi vill ska flytta hit Fokusområde 2: Ökad anställningsbarhet MÅL AKTIVITET INDIKATORER 1 Näringslivet skall med skolan bidra till höjda kompetenser Lokala programråd finns för alla yrkesprogram på gymnasieskolan. Träffas regelbundet med representanter från Gymnasiet och näringslivet. Fungerar bra, etablerad samverkan. Yrkesvuxutbildning sker i samverkan mellan vuxenutbildning och gymnasieskolans yrkesprogram Samverkan mellan näringsliv, eftergymnasiala utbildningar och vuxenutbildning Under läsåret 16/17 bedrivs ett projekt för att öka det entreprenöriella lärandet och tänkandet. Två lärare på gymnasiet har i uppdrag att sprida kunskaper och erfarenheter till alla rektorsområden på gymnasiet. Inga specifika satsningar är planerade Utveckla entreprenörskap inom skolan Öka praktik och lärlingsutbildningar

UTKAST Dokument under arbete 2 Öka rörlighet och mobilitet på arbetsmarknaden 3 Säkra kompetensförsörjningen för näringslivet 4 Skapa fler högskoleutbildningar eller kopplingar till universitet Regeringen har fördubblat satsningen på yrkesvuxutbildning. Denna satsning kommer att hanteras av GR kommunerna gemensamt. Regeringen har fördubblat satsningen på yrkesvuxutbildning. Denna satsning kommer att hanteras av GR kommunerna gemensamt. Inga specifika satsningar är planerade Utveckla utbildningsinsatser i utvalda nischer Utveckla utbildningsinsatser i utvalda nischer Utveckla samverkan mellan Mimers och eftergymnasiala utbildningar i Göteborg Fokusområde 3: En dynamisk stadskärna Fokusområdet drivs som ett eget projekt och kommer att redovisas som ett separat projekt. Här presenteras endast handlingsplanen som ska antas av den gemensamma styrgruppen bestående av kommun, fastighetsägare, exploatörer och KMN (Kungälv Marstrand Näringsliv) Utkast: Handlingsplan Årets Stadskärna Kungälv 2020 Samverkan och Vi-anda Anordna Kick-off för projektet Anordna minst 2 utbildningar för verksamheterna i stadskärnan under året Anordna ett studiebesök till en annan stad Starta upp en centrumorganisation under KMN Öka medlemsantalet hos centrumorganisationen Starta nyhetsbrev och kom ut med 6-8 ex Anordna 4 frukostmöten kopplade till stadskärnan Utbud och etablering Genomför en sortimentsanalys Utredning kring behovet av kontorslokaler i stadskärnan Fortsätt arbeta på den etableringsstrategi som påbörjats under 2016 Arbeta med skyltning i tomma lokaler och vad det kan användas till under tiden det står tomt Tryggt och säkert Genomför trygghetsvandring tillsammans (Se över belysning samt träd och buskar som kan göra centrum otryggt) (Inför sms-varning till företagen) Regelbundna utbildningar inom säkerhet Delta i BRÅ (Brottsförebyggande Rådet)

UTKAST Dokument under arbete Arbeta brottsförebyggande tillsammans med polisen Rent och snyggt Samordna skötsel och underhåll så som renhållning, klottersanering etc Gå en kvalitetsrunda och rapportera till berörda fastighetsägare Stadsmiljö och tillgänglighet Förbättra julbelysningen i stadskärnan Sätt upp besöksräknare i Kungälvs stadskärna Se över möjligheterna om ett hyrsystem för cyklar Se över cykelparkeringen i stadskärnan Utveckla torgytorna i stadskärnan (lek, mötesplats, grönska) Marknadsföra befintliga parkeringsplatser skapa en p-karta? Se över skyltningen i stadskärnan Genomför en workshop med rådet för funktionshinder Öka tillgängligheten till toaletter i stadskärnan Inför nya förutsättningar för uteserveringar Marknad och evenemang Skapa en marknads- och eventplan för 2017 Skapa en marknads- och eventplan för 2018 Samverka kring och förstärka befintliga evenemang Skapa nya evenemang som är kopplade till det kommersiella i stadskärnan Se över hur vi samarbetar i stadskärnan när det gäller marknadsföring och profil Utveckla våra respektive hemsidor för hur vi beskriver och lockar människor till stadskärnan Öka aktiviteten på sociala medier kring stadskärnan Genomför en målgruppsanalys kring upptagningsområde Vara en del av arbetet med varumärket Kungälv Fokusområde 4: Attraktivitet skapar vi tillsammans MÅL AKTIVITET INDIKATORER 1 Företagarnas kraft och vilja skapar tillväxt 2 Attraktivitet och social hållbarhet kopplar starkt till näringsliv Lokala samhällskontrakt med näringslivsaktörer Se fokusområde 1, ang. myndighetsservice till företagare Se fokusområde 2, ang. utbildad personal Folkhälsomålet för kommunen Föringslivsmålet för kommunen Utbildningsmålet för kommunen Ökad anställbarhet för nyanlända och unga Attraktiva boendemiljöer Bibehålla, stärka och utveckla förenings- och idrottslivet

UTKAST Dokument under arbete och företagsamhet 3 Inflyttning och migration som en tillgång för näringslivet 4 Näringslivets bidrag till ekologisk hållbarhet 5 Mångfacetterat näringsliv - beredskap i lågkonjunktur 6 Starkt näringsliv - ökade kluster Matchning för jobbmöjlighet Feriearbeten Mentorskap Minskade koldioxidutsläpp från transporter och tillverkning, processer Fler företag inom miljöbranschen Fler miljöcertifierade företag Fler branscher representerade i näringslivet i kommunen Ökad tillväxt och vinst inom bygg, besöksnäring (nischmarknad) Ökat samarbete med kluster i Göteborgsregionen via BRG Fokusområde 5: Varumärket Kungälv MÅL AKTIVITET INDIKATORER 1 Ökad kännedom om Kungälvs stad och kommun Positiv självbild av invånarna 2 Ökad etablering av näringslivet i kommunen Ökad marknadsföring av kommunen utåt för att nå fyra målgrupper (exploatörer, framtida invånare, besökare/turister, nyetableringar) Framtaget etableringsprogram Ökat antal etableringar (Bisnis Analys, Svenskt näringsliv)

UTKAST Dokument under arbete 3 Kungälv är unikt och attraktivt - jämfört med andra kranskommuner i Göteborg 4 Stärkt platsvarumärke Dialog mellan näringsliv och föreningsliv Process med näringslivet Kommunen tar fram framtidsvision för näringslivet 5 Ökad besöksnäring Företagens lönsamhet och sysselsättning Fler idrottsevenemang Fler övernattningsmöjligheter Ökad turism på landsbygden Tidsram <När ska projektet starta? När ska slutrapportering senast ske, projektets leveransdatum. Tidsramen kan kompletteras med milstolpar.> Redovisas för varje fokuso råde och aktivitet i doku e tet Milstolpe, tid. Aktivitet Näringslivsplanen. Under arbete Prioritering <Vilken ordning ska prioriteras inom projektet? Tid? Resurser? Kvalitet?> [Ange prioritering] Under arbete Avgränsning <Hur behöver projektets omfattning avgränsas? Vilken ambitionsnivå ska gälla? Vad ingår inte?> [Ange avgränsning] Under arbete Budget och resursåtgång <Hur ska projektet finansieras och var ska kostnader redovisas? Vilka resurser tar projektet i anspråk?> Under arbete [Ange budget och resursåtgång] Samband med andra program, projekt och uppdrag <Finns det andra program, projekt eller uppdrag som påverkar.> <Ange andra program, projekt och uppdrag som påverkar.> Under arbete

UTKAST Dokument under arbete

Affärsplan 2017 Södra Bohuslän Turism AB

Södra Bohuslän Turism AB Södra Bohuslän Turism AB (SBTAB) har som uppgift att marknadsföra Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust samt att utveckla och stärka områdets varumärke och besöksnäring. Organisationen ägs till hundra procent av näringslivet, genom andelar i den ekonomiska förening som utgör ägarskapet av organisationen. Medlemsföretag betalar också årlig serviceavgift samt ytterligare eventuell marknadsaktivitet. Kommunerna betalar årlig avgift beroende på antal invånare. Mål 2020 Öka turistintäkterna från 2,5 miljarder kronor (2010) till 5 miljarder kronor (2020). Siffror från HUI. Öka antal årsverken från 1500 (2010) till 3500 (2020). Baseras på siffrorna ovan från HUI, samt att ett årsarbetsverke motsvarar 1,4 miljoner kr i omsättning. Öka antalet gästnätter med 50%, från 238 000 (2010) till 357 000 gästnätter (2020). Siffror på Hotell, Stugbyar, Vandrarhem och Camping (HSVC) från SCB. Mål 2017 Södra Bohuslän Turism verkar för att öka antalet exportmogna reseanledningar. Dessa kommuniceras samordnat för att stärka destinationen, vilket leder till en ökning av den turistekonomiska omsättningen från 2,5 miljarder kr (2010) med i genomsnitt 7,5 % per år för att nå målet till 2020. Gästnätter skall öka med mellan 4-5% i genomsnitt för att nå målet 2020. Siffrorna i målen är skattningar, framtagna av HUI (Handelns Utredningsinstitut) och SCB (Statistiska centralbyrån). Vision Bohuslän skall vara det mest attraktiva området att uppleva i Europa. Södra Bohuslän Turism skall bidra till att skapa bästa möjliga destination genom att driva utvecklingen i vår bransch. Affärsidé Södra Bohuslän Turism AB är besöksnäringens plattform för samverkan mellan kommuner, företag och partners. Vi skapar en hållbar exportmogen region och kommunicerar en attraktiv bild av Bohuslän vilket genererar besökare och skapar affärsmöjligheter året om. Målgrupper SBTAB jobbar med samma prioriterade målgrupper som våra samarbetspartners Visit Sweden och Turistrådet Västsverige. Där har man identifierat naturturismens marknad som beskrivs som nyfikna upptäckare, aktiva naturälskare och vardagssmitande livsnjutare. Medlemmar i SBTAB och våra samarbetskommuner Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust är prioriterade målgrupper i arbetet. Lokalt näringsliv, boende i Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Orust, samt närområdet är också viktiga som ambassadörer och för närturismens skull. SBTAB arbetar främst på Sverigemarknaden men med exportmognad i fokus. På utlandsmarknaden samarbetar Södra Bohuslän Turism med Turistrådet Västsverige, Göteborg & Co, samt VisitSweden. Mål södra Bohuslän - Orust, Tjörn, Stenungsund, Kungälv Källa: HUI

Fokusområden Bra besöksmål genererar affärer. Ett attraktivt besöksområde är inte bara attraktivt för besökare utan även att bo och verka i. För att generera affärer hela året skall SBTAB med sin verksamhet stödja, utveckla och kommunicera regionens besöksmål och reseanledningar. I utvecklingen av besöksnäringen framöver fortgår utvecklingen av ett enat Bohuslän där SBT tar en aktiv roll och använder den gemensamma strategin för Bohuslän. Som en röd tråd genom SBTAB s verksamhetsområden finns ett hållbarhetstänk, på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt plan. Södra Bohuslän Turism arbetar med följande fokusområden för att nå målen: Medlemsnytta, kommunikation och produktutveckling. Medlemsnytta Medlemmar Fler företag skall bli medlemmar i SBT, det bidrar till en starkare destination. Utveckla och skapa tydlighet i vad man får för sitt medlemskap. Nätverksbyggare SBT skall skapa forum för nätverkande exempelvis näringslivschefsträffar, nätverksträffar, turismnätverk Bohuslän och vara delaktiga i olika forum såsom Bohuslängruppen för turistansvariga. Kunskapsöverföring Öka medlemmars kunskap inom efterfrågade relevanta områden. Statistik SBT skall varje år ta fram specifik statistik på besöksnäringen i vårt område. Till nytta för att kunna mäta våra mål och visa vår näring hur det går för oss. För Orust, Tjörns, Stenungsunds och Kungälvs kommuner tas specifik statistik fram kring omsättning, sysselsättning med mera, presenteras och värderas enligt önskemål i kommunernas styren. Kommunikation SBT marknadsför regionen, medlemsföretag, reseanledningar och paket i digitala och tryckta medier enligt Bohusläns varumärkesstrategi Guiden till bilden av Bohuslän. Reseanledningar skall prioriteras i marknadsföringen. SBT arbetar under året med kampanjer utefter olika teman som marknadsförs koordinerat i våra olika kanaler. Ökat fokus på digital kommunikation Genom sodrabohuslan.com som ett starkt nav kommer vi att utveckla vår kommunikation. Digitala mötesplatser utvecklas med ett attraktivt innehåll som skapar delningar, engagemang och interaktion. Vi arbetar aktivt med att stärka bilden av Bohuslän för att den ska bli tydlig och attraktiv i besökarnas medvetande. Detta i samverkan med våra fyra kommuner, Turistrådet Västsverige och partners. Tryckt media Regionens officiella trycksaker samordnas, skapas, distribueras och utvärderas årligen. Miljövänligt förhållningssätt i hela processen. Värdskap och turistservice SBT skall aktivt jobba för att få ett kvalitativt värdskap och turistinformation till besökare på plats, för att öka beläggningen på boendeanläggningar och få besökare stanna fler dagar i regionen. SBT arbetar efter gemensamma nationella riktlinjer framtagna i samarbete med Visita, bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen. SBT samarbetar också med övriga Bohuslän och Turistrådet för utveckling av en gemensam, attraktiv och effektiv turistservice på fler sätt än turistbyråer. Produktutveckling SBT skall stödja, initiera och skapa exportmogna produkter tillsammans med våra medlemmar, utifrån formeln för produktutveckling Bohuslän. Exportmognad SBT skall verka för att få fler exportmogna företag i regionen. Projekt och evenemang SBT samarbetar med olika partners för att skapa nya produkter, exempelvis att söka stöd från Leaderkontoren eller Tillväxtverket för att skapa nya reseanledningar. SBT skall initiera och/eller stödja evenemang, utvecklingsprojekt och möten. Informera och tipsa om stöd som går att söka för att främja den turistiska utvecklingen. Paketering I samverkan med olika partners skall arbetet med paketering växlas upp med hjälp av rollfördelning. Paketering som flera parter går in i prioriteras. Formel för produktutveckling

För mer information rekommenderas följande dokument: Aktivitetsplan Södra Bohuslän Turism 2017 Handlingsplan för ett enat Bohuslän Marknadsföringsfolder 2017 Statistik södra Bohuslän 2015 Guiden till bilden av Bohuslän Nationell Strategi för svensk besöksnäring Du hittar bl a dessa dokument på www.sodrabohuslan.com/omoss Håll kontakten med oss på Södra Bohuslän Turism Vi vill tillsammans med er utveckla och stärka regions varumärke och besöksnäring. Turistchef/VD Ann H Haraldsson 0303-40 46 14 ann.haraldsson@sodrabohuslan.com Försäljning Christina Aronsson 0303-40 46 11 christina.aronsson@sodrabohuslan.com Marknad & sociala medier Linnéa Johansson 0303-40 46 12 linnea.johansson@sodrabohuslan.com It/Webb, grafisk formgivning Anders Jonsson 0303-40 46 13 anders.jonsson@sodrabohuslan.com Produktutveckling Maria Gunvaldsson 0303-40 46 16 maria.gunvaldsson@sodrabohuslan.com Ekonomi Susann Hallvar 0303-40 46 17 susann.hallvar@sodrabohuslan.com Projektledare, Matvägen Bohuslän Camilla Spennare 0303-40 46 18 camilla.spennare@sodrabohuslan.com Projektkoordinator Matvägen Bohuslän Annika Andersson 0303-40 46 15 annika.andersson@sodrabohuslan.com Turistinformation Stenungsund Helen Kainert 0303-83 327 turistinfo@stenungsund.se Turistinformation Orust Frida Overvik 0304-79 93 40 turistinfo@orust.se Styrelse Södra Bohuslän Turism 2016-2017 Ledamöter Lars Eric Fält Daniel Svensson Patric E Österström Britta Patriksson Kerstin Gadde Martin Johansen Miguel Odhner Sofia Westergren Vibs Sohlberg styrelseordförande SBT samt Axia Management Marstrandsföretagarna o Co Stenungsbaden Yacht Club Port Sud Orust kommun Tjörns kommun Kungälvs kommun Stenungsunds kommun Slussens Pensionat Suppleanter Anders Holmensköld Bo Pettersson Annika Kristensson Henric Carlsson Lasse Nilsson Tony Lindberg Adjungerade Benny Andersson Tintin Hallding Hans Pettersson Kungälvs kommun Stenungsunds kommun Gunnars Båtturer Conscriptor Thorskogs slott Seab Tjörns kommun Formkompaniet Orust kommun SÖDRA BOHUSLÄN TURISM AB KULTURHUSET FREGATTEN FREGATTEN 2 444 30 STENUNGSUND Tel. 0303-815 50 info@sodrabohuslan.com www.sodrabohuslan.com

Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän HANDLINGSPLAN FÖR BESÖKSNÄRINGEN I BOHUSLÄN november 2014 1

Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän INNEHÅLL Inledning 3 Principerna för handlingsplanen Målsättningar Rapportens disposition Turistrådets ansvar och åtaganden 5 Processleda hållbar och marknadsstyrd produktutveckling Arbeta med övergripande affärsutveckling för Bohuslän Marknadsföra hela regionen internationellt och i Sverige Marknads- och trendanalyser, statistik, kunskapsöverföring Digital infrastruktur Uppföljning och uppdatering av handlingsplanen Kommunernas ansvar och åtaganden 10 Arbeta förutsättningsskapande och undanröja hinder för tillväxt Säkerställa infrastruktur och långsiktig planering Bidra till marknadsföringen Turistorganisationernas/Besöksnäringsansvarigas ansvar och åtaganden 16 Tätt samarbete med Turistrådet, företagen och kommunen Företagsutveckling Stöd i Turistrådets produktutveckling Turistinformation, tex via webb och mottagning Stöd till lokala evenemang Rekommendationer - Företagens ansvar och åtaganden 20 Utveckla och leverera kvalitets- och hållbarhetssäkrade produkter/tjänster till kund Erbjuda ett lokalt värdskap för destinationen Marknadsföring av den egna verksamheten Stärka bilden av varumärket Bohuslän Bilagor: Gemensam avsiktsförklaring 24 Definition av Besöksnäring 26 2

INLEDNING Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän INLEDNING Under år 2013 inleddes diskussioner bland förtroendevalda från Bohusläns kommuner om förutsättningarna för att fatta beslut om en gemensam avsiktsförklaring för besöksnäringen i Bohuslän. Utgångspunkten var att samtliga kommuner vill och kan ställa sig bakom en gemensam strategi för offentlig samverkan kring besöksnäringen. Politiker från samtliga kommuner i Bohuslän och över partigränserna undertecknade den 8 april år 2014 denna avsiktsförklaring för utvecklingen av besöksnäringen. Avsiktsförklaringen innebär ett helhetsgrepp för att utveckla Bohusläns besöksnäring vilket innefattar ett ställningstagande kring viktiga områden gällande planering och infrastruktur, affärs- och företagsutveckling samt kommunikation och marknadsföring (se bilaga). En av punkterna i avsiktsförklaringen är att ta fram en handlingsplan för att förverkliga ställningstagandena och denna plan presenteras i följande dokument. En viktig möjliggörare för arbetet med Bohusläns utveckling inom besöksnäringen har varit deltagandet i projektet Hållbar destinationsutveckling. Mellan åren 2012 och 2015 har fem utvalda destinationer stöd från Tillväxtverket för att stärka och utveckla sig på den internationella marknaden. Turistrådet har inom denna ram drivit projektet Bohuslän på export tillsammans med alla kommuner vilket bland annat lett till ovan nämnda avsiktsförklaring. Inom ramen för projektet Bohuslän på export har de aktörer som är relaterade till, och som utgör destinationen Bohuslän, samlats och enats kring att skapa en gemensam värdegrund som bland annat utgör plattformen för varumärket Bohuslän. Syftet med att utveckla varumärket Bohuslän har varit att synliggöra det geografiska området som ett attraktivt och sammanhållet besöksmål för svenska och utländska besökare. I arbetet med att utveckla och stärka varumärket Bohuslän har tre profilbärare valts ut, vilka utgörs av skärgården, människorna och skaldjuren. De ringar in och definierar regionens karaktär och personlighet. Utöver profilbärarna har tre fokusområden som anger destinationens reseanledningar utsetts, vilka utgörs av temaområdena måltid, outdoor och kultur. Tydlighet och enhetlighet är väsentligt för att bygga varumärket Bohuslän. Utgångpunkten är att när alla aktörer arbetar med samma formel skapas produkter och upplevelser som underlättar för de utvalda målgrupperna att känna igen och välja Bohuslän. Att samverka och att ta ett gemensamt ansvar för att bidra till varumärkesarbetet är en förutsättning och en nyckel till framgång, då det är alla aktörers tillgång. 3

INLEDNING Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Sedan avsiktsförklaringen signerades har Västsvenska Turistrådet (nedan kallat Turistrådet) fört samtal med inblandade aktörer i besöksnäringen i Bohuslän. Under september/oktober 2014 genomfördes möten med berörda aktörer. Baserat på dessa möten har denna handlingsplan formulerats. Planen är upplagd efter principen att ansvar och åtaganden specificeras för respektive aktörsgrupp: Turistrådet, Kommunerna, Lokala turistorganisationerna och Företagen. Grundtanken är att en rollfördelning och ett gemensamt ansvarstagande gynnar hela Bohuslän. Det samlade insatserna från kommuner, företag, turistorganisationer och Turistrådet som beskrivs i handlingsplanen utgör destinationsutveckling. Insatserna skall leda till att öka destinationen Bohusläns konkurenskraft nationellt och internationellt. Principerna för handlingsplanen Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i några viktiga principer. För att Bohuslän ska lyckas med den önskade utvecklingen av besöksnäringen är det avgörande att detta sker i samverkan mellan kommuner, turistorganisationer, Turistrådet och besöksnäringsföretagen. Utvecklingen är inte baserad på något gemensamt finansierat projekt utan utgår från tanken att respektive part tar ansvar för sina egna områden och att handlingarna till viss del är koordinerade i handlingsplanen. Fokus i handlingsplanen ligger på det som ska förändras och effektiviseras snarare än på att beskriva allt som redan görs av aktörerna på området. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i gästens perspektiv och inkluderar samtliga aspekter av hållbarhet (ekonomisk, miljömässig och social). Målsättningar Den gemensamma avsiktsförklaringen för Bohuslän har satt upp följande mål för arbetet: Öka det ekonomiska värdet av besöksnäringen Skapa ökad lönsamhet för företagen Skapa ökad sysselsättning För att nå dessa mål krävs både ökade volymer utanför högsäsong och högre konsumtion per besökare och syftet med handlingsplanen är att visa vägen mot uppfyllandet av de satta målen. Rapportens disposition I handlingsplanens olika kapitel görs beskrivningar av respektive aktörs ansvar och åtaganden i arbetet inom avsiktsförklaringens områden. Eftersom varje kapitel är tänkt att vid behov även fungera för sig själv förekommer en del upprepningar mellan kapitlen. Kapitel 2 handlar om Turistrådet, kapitel 3 om kommunerna, kapitel 4 om de lokala turistorganisationerna och kapitel 5 beskriver hur de företag som vill vara en aktiv del i destinationens utveckling kan agera. Som en bilaga till handlingsplanen finns även själva avsiktsförklaringen. 4

TURISTRÅDETS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän TURISTRÅDETS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Turistrådet verkar för besöksnäringens utveckling i hela Västra Götaland, i detta dokument beskrivs dock rollen och ansvaret endast i relation till Bohuslän. I utvecklingsarbetet är det Turistrådets uppgift att vara en kompetensresurs och en ledande part vid marknadskommunikationen för området samt att samarbeta med, och vara ett stöd för, näringsliv och övriga offentliga aktörer vid till exempel affärs- och produktutveckling. Processleda hållbar och marknadsstyrd produktutveckling Turistrådet ansvarar för att på ett övergripande plan processleda arbetet med att utveckla hållbara produkter för destinationen samt för att kontinuerligt utveckla och anpassa lämpliga affärsmodeller för exempelvis exportmognad av företag och destination. Att utveckla konkurrenskraftiga produkter av hög kvalitet med fokus på hållbarhet är avgörande för en destinations framgång. I destinationsutvecklingen är det därför nödvändigt med konkret utveckling av efterfrågestyrda produkter som kan erbjuda besökare attraktiva reseanledningar. Tillsätta två produktutvecklartjänster på halvtid specifikt för Bohuslän För att stärka Bohusläns reseanledningar och för att främja varumärket Bohuslän behövs fler säljbara och exportmogna produkter med utgångspunkt i fokusområdena. Genom att intensifiera arbetet med att skapa produkter som efterfrågas på marknaden kan samtliga aktörer komma att gynnas och kopplas närmare varandra och tillsammans bidra till att Bohusläns erbjudande blir både brett och tydligt. Produktutvecklingen ska resultera i säljbara produkter som är färdiga att leverera till kunderna. Turistrådet åtar sig att tillsätta resurser motsvarande två halvtidstjänster för produktutvecklare som specifikt arbetar med utvecklingen inom Bohuslän. Genom en central placering drar produktutvecklarna effektivt nytta av de modeller för produkt- och affärsutveckling och t.ex. de marknadsanalyser som Turistrådet utarbetat sedan tidigare. 5

TURISTRÅDETS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Arbeta med övergripande affärsutveckling för Bohuslän Turistrådets ansvar för affärsutvecklingen av Bohuslän ligger främst på ett strategiskt och destinationsövergripande plan. Genom att genomföra strategiska satsningar kan Turistrådet bidra till att fler företag som har vilja och potential att utvecklas involveras i arbetet med fokusområdena. De strategiska satsningarna kan bestå i att synliggöra fokusområdena för företagen och visa på fördelarna med att skapa paket och produkter relaterade till dessa. Satsningarna kan även innefatta att företagen erbjuds verktyg och stöd för en kvalitetssäkrad och hållbar utveckling som utgår från tanken om att ingå i, och gemensamt utveckla, ett större destinationserbjudande. Tillsätta en affärsutvecklartjänst på halvtid med fokus på framtidens besöksservice Besökarnas krav på tillgänglig information under själva besöket har förändrats. Det hänger bland annat ihop med förändrade resemönster och med de nya möjligheter som de digitala medierna erbjuder. För att utveckla hela destinationen Bohuslän behöver besökaren kunna erbjudas turistinformation för hela destinationen på den anläggning där han eller hon befinner sig. Mycket tyder på att det vore önskvärt att förskjuta ansvaret från de lokala turistbyråerna som främsta kommunikationskanal gentemot lokala besökare till olika former av mer decentraliserad kommunikation/ service via t.ex. besöksserviceplatser eller info-points eller via digitala plattformar. Det kan även vara aktuellt att testa mobila serviceplatser där utbildad personal tar sig till de platser där besökarna finns just då (till exempel vid olika evenemang). Ökad kunskap om lokalt värdskap kan innebära att besöksnäringsföretagen i större utsträckning ger information och tips till besökarna om vad som finns att göra under besöket vilket genererar ett större mervärde. Detta bidrar också till att besökare kan få information om för dem okända attraktioner som området har att erbjuda, vilket kan leda till att gästen planerar ett nytt besök för att utforska det som inte hanns med. Att uppmuntra gästen till att utforska området och delta i aktiviteter bidrar också till att öka turismomsättningen i hela området och hos andra aktörer. Utformning och innehåll för besöksserviceplatserna behöver samordnas och vara i enlighet med varumärkesplattformen. Dessa behöver även kvalitetssäkras och det kan behövas kompetensutveckling både kring bemötande och kring kommunens övriga service eller kring destinationskännedom vad gäller t.ex. omkringliggande kommuner. Både former och ansvarsfördelningen kring detta är något som behöver utvecklas vidare och Turistrådet har därför för avsikt att förlänga den affärsutvecklartjänst som ansvarar för framtidens besöksservice. 6

TURISTRÅDETS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Anordna årliga värdskapsutbildningar för branschen Ett gott värdskap inrymmer bland annat begrepp som service, bemötande, kvalitet och gästfrihet. Alla aktörer och individer måste ta ansvar för att gemensamt få gästerna att känna sig välkomna. Den största delen av mötet ligger dock vanligen inom ramen för företagens leverans av produkter och tjänster. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för ett enhetligt, professionellt och samordnat värdskap på hela destinationen behövs ökad kompetens inom värdskap, ökad förståelse för gästen och en god förmåga att skapa goda möten. För att främja gott värdskap behöver branschens aktörer få tillgång till kunskap och verktyg och Turistrådet avser erbjuda detta genom att arrangera årliga värdskapsutbildningar. Aktivt delta i befintliga företagsgrupperingar t.ex. Storhotellgruppen och eventuellt verka för att nya bildas, t. ex. för aktivitetsföretag Besöksnäringen i Bohuslän är beroende av samverkan mellan näringens aktörer för att tillsammans skapa och utveckla destinationen. Det är viktigt att skapa kombinationer av attraktioner och upplevelser som väcker intresse och skapar reseanledningar varför evenemang och paketering är centrala beståndsdelar i detta arbete. Företagen inom besöksnäringen utgörs av en stor bredd aktörer med olika förutsättningar. Vanligen är det endast de större företagen som har möjligheter att avsätta tillräckliga resurser för exempelvis kontinuerlig affärsutveckling. Genom att gå ihop i olika företagsgrupperingar finns möjligheter för företagen att stötta varandra i den fortsatta utvecklingen och det är viktigt att Turistrådet stöttar dessa för att tillsammans verka för att skapa och upprätthålla produkter och reseanledningar. Turistrådet kan bidra med att kombinera kunskapen om marknadens efterfrågan på aktiviteter med kunskapen om samverkan kring paketering och på så sätt verka för att aktiviteter och produkter relaterade till Bohusläns fokusområden skapas. Marknadsföra hela regionen internationellt och i Sverige Bohuslän är redan idag en stark destination på den inhemska marknaden men den stora tillväxtpotentialen inför framtiden finns i en ökad kännedom på de utländska marknaderna. För att bli synlig på marknaderna utanför Sverige, där kännedomen om Bohuslän ofta är mycket låg, krävs kraftfulla och fokuserade satsningar och kontinuerlig närvaro. För att lyckas krävs det att Turistrådet som samlande aktör bedriver den samordnade marknadsföringen av Bohuslän i egna kampanjer och i samverkan med VisitSweden. 7

TURISTRÅDETS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Använda varumärkesplattformen för Bohuslän i all marknadsföring av området För att lyckas med den gemensamma uppbyggnaden av varumärket är det av vikt att även Turistrådet använder plattformen i all marknadsföring av Bohuslän för att tydliggöra det valda budskapet och hjälpa de potentiella besökarna att känna igen och välja Bohuslän. Detta bygger kännedomen och stärker det gemensamma varumärket på sikt. Tillsätta en marknadskoordinatortjänst på halvtid specifikt för Bohuslän Att marknadsföra en destination kräver samordning, konsekvens och kunskap. Som ett stöd till alla övriga aktörer kring att arbeta med den gemensamma varumärkesplattformen och internationell kommunikation avser Turistrådet att tillsätta en marknadskoordinator specifikt för Bohuslän. Marknadskoordinatorn har en viktig roll att fylla för samordning av Bohuslän-kampanjer såväl i Sverige som på utländska marknader. Kommunikationen av Bohuslän sker av samtliga parter inom destinationen. En marknadskoordinator blir ett samordnande stöd och en kontaktpunkt för de aktörer som har frågor kring grafisk profil, marknadskanaler, kampanjer och allt annat som faller inom ramen för det gemensamma varumärket och marknadskommunikationen. Marknads- och trendanalyser, statistik, kunskapsöverföring Turistrådet arbetar kontinuerligt med att samla in, analysera och sammanställa information om trender och efterfrågan på olika marknader. En aktuell kunskap om målgrupper såväl som marknader är en förutsättning för att företagen ska ligga rätt i produktutveckling, försäljning och inte minst i kundmötet. Undersökningar, statistik och omvärldsbevakningar är centrala hjälpmedel i processen att fatta rätt beslut avseende tillexempel marknadsföring eller strategiska investeringar för att utveckla företaget. Kunskaperna behöver kontinuerligt uppdateras för att vara anpassade till en snabbföränderlig värld. De flesta företag inom besöksnäringen har dock mycket små möjligheter att göra dessa analyser själva och är därför beroende av att aktörer som Turistrådet kan förmedla nödvändiga kunskaper till dem. Kontinuerligt förse branschen med statistik, trender och omvärldsanalys Genom djupgående kunskap om marknader, målgrupper och omvärld förser Turistrådet Bohusläns aktörer med delar av det som krävs för att nå exportmognad. Informationen ska finnas mer lättillgänglig och kommuniceras ut till 8

TURISTRÅDETS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän kommuner och lokala turistorganisationer i Bohuslän likväl som till de företag och organisationer som verkar inom besöksnäringen genom rapporter, hemsidan, kunskapsseminarier och till exempel vid konkret produktutvecklingsarbete i nätverk eller andra typer av möten. Nya former för kunskapsförmedling via tillexempel digitala medier bör också utvecklas vidare. Digital infrastruktur Internet har bidragit till att förändra på vilka sätt potentiella besökare söker information om intressanta resmål och aktiviteter samt hur de bokar och betalar resan. Detta ställer högre krav på att webbplattformarna har uppdaterad och korrekt översatt information och att de är lättillgängliga och väl fungerande. Utvecklingen inom branschen går också mot att de digitala teknikerna blir allt viktigare även vid själva besöket t.ex. genom tjänster som adderar värde till upplevelsen på plats, t.ex. genom guidning i mobilen. Utveckla webbplattformen för www.vastsverige.com Webbplattformen www.vastsverige.com är den officiella hemsidan för besöksnäringen i Västsverige och genom undersidor därmed också för Bohuslän. Här har besökare möjlighet att söka information utifrån sitt intresseområde och boka boende, paket och aktiviteter online. Webbplattformen och dess användarvänlighet är därför avgörande för en god marknadsföring av Bohuslän och dess aktörer och den behöver utvecklas för att även fungera bra för mobila användare. Tillsätta en webbredaktörstjänst på halvtid specifikt för Bohuslän För att säkerställa att de delar av vastsverige.com som berör Bohuslän kontinuerligt uppdateras och är anpassade efter marknadens efterfrågan kommer Turistrådet att tillsätta en webbredaktörtjänst specifikt för detta. Webbredaktören ska fungera som en kanal mellan webbplatsen, de lokala turistorganisationerna och de enskilda företagen samt verka för att sidan upplevs som attraktiv och informativ. Redaktören har även ett redaktionsråd till sin hjälp. Uppföljning och uppdatering av handlingsplanen För att säkerställa att arbetet med handlingsplanen fortskrider och hela tiden är aktuellt tar Turistrådet ansvar för att planen följs upp och uppdateras. Kontinuerlig uppdatering av handlingsplanen För att handlingsplanen skall fortsätta vara relevant och bidra till ett effektivt utvecklingsarbete åtar Turistrådet sig att kontinuerligt genomföra uppdateringar av den i samråd med de berörda aktörerna. I samband med uppdateringarna kan om så bedöms vara gynnsamt även en utvärdering genomföras i syfte att fånga upp lärdomar och resultat från arbetet. 9

KOMMUNERNAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän KOMMUNERNAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Svenska kommuner har vanligen någon form av turistisk verksamhet. En majoritet av dem har organiserat denna som en del av den kommunala förvaltningen men olika former av mer fristående arrangemang i form av bolag, stiftelser eller föreningar förekommer också. Detta hänger delvis ihop med vad själva verksamheten innebär. Vanliga aktiviteter är information till turister och kommuninvånare, marknadsföring av kommunen/destinationen, långsiktig utveckling av destinationen, försäljning och bokning inom, och ibland utom kommunen, deltagande i övergripande näringslivsutveckling och produktutveckling/paketering. Bättre service, tillgänglighet och utbud av tjänster kopplade till besöksnäringen inom kommunen är positivt för både kommuninvånarna, besökare och företag. Det finns en direkt koppling mellan dessa faktorer och kommunens attraktivitet såväl internt som externt. Ett mer varierat serviceutbud med fler tjänster av högre kvalitet och med längre öppettider/säsonger samt ökade skatteintäkter och fler arbetstillfällen är värden som motiverar offentliga satsningar inom besöksnäringens område. I denna rapport särskiljs kommunens roll och ansvar kring de mer ordinarie uppgifterna relaterade till ramvillkor, infrastruktur och finansiering (kommunens ansvar i detta kapitel) från de uppgifter av mer frivillig art som är relaterade till näringslivsutveckling och kommunikation/marknadsföring vilket beskrivs i nästa kapitel kring den lokala turistorganisationen. Många olika typer av kommunal verksamhet har stor betydelse för turismen, några av de viktigare exemplen är: samhällsplanering/markanvändning (ÖP, FÖP, detaljplan, bygglov osv), livsmedelstillstånd, utskänkningstillstånd, ägda anläggningar (camping, gästhamn, simhall, bibliotek, teater osv), infrastruktur (vägar, skyltning, rastplatser, parkering, offentliga toaletter), upplåtande av allmän plats (torghandel, festivaler, uteserveringar) och planer för natur- och kulturmiljöer. 10

KOMMUNERNAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Arbeta förutsättningsskapande och undanröja hinder för tillväxt Mycket av kommunens arbete för att främja en god näringslivsutveckling i allmänhet har naturligtvis betydelse även specifikt för besöksnäringens företag. Många villkor eller hinder för utveckling har samma inverkan på dessa företag som på företag inom andra branscher. Det finns även många förutsättningar och arbetsformer som är likartade mellan olika kommuner och där ett ökat samarbete över kommungränserna för att främja näringen har stora möjligheter att leda till goda resultat. Utse en ansvarig per kommun för besöksnäringsfrågor att utgöra länken mellan kommunen och Turistrådet För att möjliggöra för Turistrådet att hålla ihop kommunikationen med alla elva kommuner så är det viktigt att det finns en utpekad ansvarig kontaktperson för besöksnäringsfrågor i respektive kommun. Beroende på hur respektive kommun valt att organisera sitt arbete inom området kan den mest lämpliga personen finnas på olika platser inom förvaltningarna (eller i vissa fall i någon extern organisation eller bolag). Kontaktpersonen är med fördel även ansvarig för att synliggöra besöksnäringen internt i kommunen gentemot förvaltningar och processer och vara ansvarig för att detta perspektiv finns med i allt arbete som påverkar besöksnäringens möjligheter till utveckling i kommunen. Roterande mötesschema mellan kommunerna I utvecklingsarbetet finns många fördelar med att inte varje kommun, var och en för sig, utvecklar arbetsformer och insatser för besöksnäringen. Ansvaret och beslutsrätten kring eventuella förändringar åligger respektive kommun men ett arbetsforum där gemensamma frågor diskuteras och utreds är en god förutsättning för ett effektivt utvecklingsarbete. Mötena i en sådan arbetsgrupp tar lämpligen sin utgångspunkt i olika angelägna tematiska ämnen inom besöksnäringen såsom t.ex. tillståndsgivning eller kompetensutveckling. För att minimera arbetsbördan för varje enskild kommun föreslås en modell med rullande ansvar där en kommun tar ansvar för att planera och kalla till möten för att nästa år lämna över ansvaret till nästa frivilliga kommun. Platsen för respektive möte roterar lämpligen mellan kommunerna från gång till gång. Inledningsvis föreslås att gruppen träffas i alla fall 4 gånger per år för att arbetet inom ramen för handlingsplanen ska hålla en god takt. De besöksnäringsansvariga i respektive kommun bör delta vid samliga möten för att säkerställa kontinuiteten. Övriga deltagare i mötena väljs beroende på ämnet för mötet. 11

KOMMUNERNAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Genom kontinuerliga möten kan de kommunala insatser som görs samordnas. En kommun kan vid behov ansvara för en viss insats för hela området, vilket frigör resurser hos de andra kommunerna att arbeta med andra insatser. Stämma av utvecklingsinsatser inom besöksnäringen med Turistrådet och lokal turistorganisation När kommunen arbetar med olika utvecklingsinsatser gentemot besöksnäringen i den egna kommunen är det viktigt att dessa också kommuniceras till den lokala turistorganisationen och Turistrådet för att garantera en så effektiv användning av de offentliga resurserna som möjligt. Vissa insatser gäller främst interna processer (t.ex. utvecklandet av en-dörr-in-lösningar eller förenklingar av tillståndsgivningen) medan många är av en mer tvärgående karaktär där det finns risk för att flera offentliga aktörer gör insatser mot samma företag eller sektor. Vid insatser inom t.ex. näringslivsutveckling eller marknadsföring är behoven av att stämma av insatsen mot andra aktörer desto större för den som vill arbeta så effektivt som möjligt. Säkerställa infrastruktur och långsiktig planering Kommunerna tar ansvar för att förbättra infrastrukturen för besöksnäringen, t.ex. genom att uppdra åt de egna verksamheterna att beakta och ta hänsyn till besöksnäringens förutsättningar och intressen i uppdragsbeskrivningar, upphandlingar och planering samt att verka för mellankommunal samverkan kring dessa frågor. För att utvecklingen inom näringen ska bli så bra som möjligt behöver den långsiktiga planeringen även inkludera frågor om kompetensutveckling och kommunens erbjudanden inom utbildning på de områden som berör besöksnäringen. Beakta besöksnäringsperspektivet i översiktsplaner, infrastruktur-, tillstånds- och utvecklingsärenden m.m. Besöksnäringen är beroende av välfungerande infrastruktur, anläggningar av god kvalitet med attraktiv lokalisering, intressanta besöksmål, tilltalande landskap och hög tillgänglighet. Många ordinarie processer i kommunen kopplat till t.ex. tillståndsgivning och tillhörande kontrollprogram har stor betydelse för näringens möjligheter att utvecklas. Det finns därför starka skäl att ge besöksnäringen en betydligt mer framträdande plats i till exempel den kommunala översiktsplaneringen och annan kommunal planering och ärendehantering. Markanvändningen lokalt och regionalt är en grundförutsättning för en platsberoende näring som besöksnäringen och dess planering behöver därför ta hänsyn till detta. 12