NÄRINGSLIVSPLAN FÖR ÖKAD TILLVÄXT

Transkript

1 NÄRINGSLIVSPLAN FÖR ÖKAD TILLVÄXT Diarienummer: KS 2016/0428 Dokumentansvarig: Näringslivschef Beredande politiskt organ: Personal- och näringslivsutskottet Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum för beslut: Giltighetstid: Uppdaterar årligen. Handläggare: Håkan Karlsson

2 Innehåll Inledning... 3 Relation till andra styrdokument... 3 Syfte... 3 Målsättningar Kungälv och omvärlden... 4 Fokusområden... 5 Det ska vara enkelt att vara företagare i Kungälv Ökad anställningsbarhet... 5 En dynamisk stadskärna Attraktivitet skapar vi tillsammans... 6 Varumärket Kungälv Levandegöra... 7 Uppföljning

3 Inledning Efter bred förankring politiskt, inom förvaltningen samt inom förenings- och näringslivet har en ny Näringslivsplan för ökad tillväxt tagits fram. Denna plan ersätter flera tidigare styrdokument. Utgångspunkten är kommunfullmäktiges strategiska mål, att det i Kungälv ska finnas arbete åt alla och att Kungälvs kommun ska vara drivande för ökad tillväxt och fler i arbete. För att svara upp mot det har kommunstyrelsen ett resultatmål som är att Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete. Näringslivsplan för ökad tillväxt handlar om hur detta arbete ska ske under perioden Näringslivsplanen knyter även an till kommunfullmäktiges vision för Kungälvs kommun. Näringslivsplan realiseras som en del av förvaltningens årliga budget i verksamhetsplan. Relation till andra styrdokument Flera andra styrdokument berör tillväxt och har därmed en relation till planen. Det gäller främst styrdokument inom sektorerna kommunledning, arbetsliv och stöd, kultur- och samhällsservice, samhällsbyggnad och skola, exempelvis: - Vision - Varumärkesplattform - Flyktingpolitiskt program - Folkhälsoplan - Idrottspolitiskt program - Översiktsplan - Upphandlingsreglemente - Bygga stadsliv i Kungälv - Funktionshinderpolitiskt program - Social översiktsplan Syfte Syftet med planen är att tydliggöra inriktning och mål för en ökad tillväxt och fler i arbete. Målsättningar 2020 Mål för en ökad tillväxt och fler i arbete. Sveriges lägsta arbetslöshet innan Utbildningsnivån i kommunen ska öka. Samverkan mellan skola och näringsliv ska öka. Antalet årsverken inom turism och handel ska årligen öka. Årets stadskärna Näringslivsplanens mål och fokusområden realiseras löpande i aktuell årsplan med verksamhetsplan. 3

4 Kungälv och omvärlden Kungälvs kommun ska bli en föregångskommun vad gäller näringslivsklimat genom att skapa de bästa förutsättningarna för ökad tillväxt och fler i arbete. Utgångspunkten är en väl fungerande kommunal verksamhet. I grunden har Kungälv mycket goda förutsättningar att bli en föregångskommun då vi har ett högt byggande, låg arbetslöshet, många småföretag, lönsamma företag och ett näringsliv som spänner över många branscher. Vi har ett djupt utvecklat näringslivssamarbete inom den växande besöksnäringen, såväl i Marstrand, Kungälv som Bohuslän. Dessutom har vi närhet till Göteborg med goda kommunikationer. Samtidigt kan vi konstatera att flera mätningar visar att Kungälvs näringslivsklimat måste förbättras, varför vi måste ta näringslivets inställning på största allvar. Det gäller såväl kommunens som näringslivets egna attityder och förhållningsätt till varandra, vår förmåga att se våra egna och gemensamma möjligheter men också konkreta frågor som handläggningstider, bygglov, tillsynsverksamhet, taxor och avgifter. Därför måste kommunen under perioden, såväl förtroendevalda, förvaltning som kommunala bolag, utveckla sitt gemensamma bemötande, dialogen och relationerna med näringslivet i nya och fungerande mötesplatser. Kungälv är en del av Göteborgsregionen och ingår därmed i en större arbetsmarknadsregion som i dagsläget ligger efter Öresundsregionen och Mälardalen när det gäller företagsklimatet. Kungälv arbetar aktivt för att utveckla arbetsmarknadsregionen genom att i hög takt bygga fler bostäder men också öka möjligheten till arbetspendling bland annat genom investeringar i infrastrukturen, ex motorvägsmot och Bohusbanan. För att företagen skall kunna utvecklas, vilja växa och etablera sig i Kungälv krävs en väl fungerande kommunal grundverksamhet, inte minst i form av skola och äldreomsorg. För ökad attraktivitet, tillväxt och för att klara näringslivets framtida konkurrenssituation i Göteborgsregionen krävs dessutom på längre sikt högre utbildningsnivå, även i Kungälv. En fjärdedel av kommunens befolkning bor utanför serviceorterna, vilket också kommer kräva fortsatta utvecklingssatsningar på landsbygden. 4

5 Fokusområden Det ska vara enkelt att vara företagare i Kungälv. Det skall bli enklare att vara företagare i Kungälv, det gäller allt från att få snabba korrekta svar, se möjligheterna med offentlig upphandling till att faktiskt få de tillstånd och lov som krävs för att växa och utvecklas som företag. Kommunen ska därför alltid ha ett kundorienterat förhållningssätt samt smidiga effektiva rutiner och processer. Företag ska enkelt lotsas rätt med en väg in i kommunen. Vi ska arbeta aktivt med att ha ett företagarvänligt tillväxtperspektiv såväl bland politiker som hos tjänstemän samt kontinuerligt arbeta med förbättring av våra handläggningstider, vår service och vårt bemötande. Kungälvs Kommun arbetar målmedvetet med att stimulera ny företagarverksamhet tillsammans med Nyföretagarcentrum, Arbetsförmedlingen, Business Region Göteborg (BRG), Ung Företagsamhet (UF) med flera. För fortsatt tillväxt skapas förutsättningar för fler nyetableringar, dels i verksamhetsområden och dels med attraktiva kontorsarbetsplatser i attraktiva miljöer. Kommunen ska aktivt marknadsföra detaljplanelagda verksamhetsområden och ska alltid ha planlagd mark redo för kommande förfrågningar och satsningar. Ökad anställningsbarhet Näringslivets delaktighet i skolan ska öka och samarbetet med de eftergymnasiala utbildningarna och vuxenutbildningen utvecklas. Entreprenörskap ska uppmuntras och stimuleras i alla led och här har skolan en viktig roll. Vi ska tillsammans med och utifrån företagens behov, utveckla utbildningsinsatser inom aktivt utvalda nischer för att säkra kompetensförsörjningen, öka tillväxten och främja rörlighet på arbetsmarknaden. Kommunen ska utöka samarbetet med näringslivet för att planera praktik och lärlingsutbildning. Genom en offensiv hållning ge professionellt stöd till företag och dess handledare för de personer som företagen ger praktikplats, arbetsträningsplats eller stödanställning till. Hela detta arbete är centralt, inte minst för nyanländas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Idag finns en matchningsproblematik på arbetsmarknaden och rekryteringsförsöken måste bli mer framgångsrika. Kungälvs företag måste kunna hitta människor med rätt kvalifikationer. Andelen jobb med högre utbildningskrav ökar och allt fler arbetsgivare kräver gymnasieutbildning eller högre studier. Därför är det viktigt att den generella utbildningsnivån ökar. Vi måste även arbeta närmare universiteten och högskolorna för att knyta oss närmare såväl de fysiska lärosätena som forskning. I framtiden finns det flera högskole- och universitetsutbildningar att ta del av i Kungälv. 5

6 En dynamisk stadskärna. Kungälvs stadskärna är central för kommunens attraktivitet och tillväxtarbete. Kungälv ska kombinera den mindre stadens charm med ett stort utbud. För att uppnå målet att bli årets stadskärna 2020 förutsätts en samverkan mellan stadens alla aktörer och intressenter. Det som händer i Kungälv är en förtätning med bostäder och en ny handelsanläggning i Kongahälla som kommer att erbjuda ca 500 nya arbetsplatser samt en ny kontorsbyggnad i anslutning till Resecentrum. Kungälv har utrymmet för en såväl en utvecklad dagbefolkning som en fungerande attraktiv helgoch kvällsekonomi. Förtätningen av bostäder skall ge en levande stad och en bättre kommersiell stadsutveckling. Handel, restauranger, kaféer och andra verksamheter behöver en dagbefolkning som berikar staden med sin närvaro och sin konsumtionskraft. Ytterligare boendeanläggningar i form av ett hotell till i staden är centralt för utvecklingen av livet mellan husen. En stad är i ständig förändring och människor är mer rörliga idag vilket ställer högre krav på stadskärnans varumärke och identitet. Det krävs ett samarbete i ett större sammanhang där man arbetar tillsammans med befintliga och nya fastighetsägare och verksamhetsutövare för att utveckla stadskärnan. Samverkan skall fördjupas, den tar tid men det är en central del i utvecklingen. Attraktivitet skapar vi tillsammans Tillväxt handlar om människor. Invånarna skapar samhället och det är invånarnas kraft och vilja att göra någonting som skapar tillväxt. Vi skall skapa ett Kungälv att älska. Vi ska bygga ett Kungälv där vi gör rätt från början, investerar i människorna, tar generationsansvar och bygger ett attraktivt samhälle där alla känner sig trygga, känner kreativitet och framtidstro. Kungälvs attraktivitet och sociala hållbarhet hänger ihop. Samhället ska tillsammans, redan från unga år, fånga upp varje individ, oavsett bakgrund eller livsvillkor. Utifrån arbetet med Social översiktsplan och genom lokala samhällskontrakt mellan näringsliv, bostadsaktörer, föreningsliv och samtliga offentliga aktörer skall utanförskapet minska och människorna växa. Näringslivets och kommunens övriga föreningar och organisationer är en central del av lokalsamhällets ryggrad. För att bibehålla och stärka idrotts- och föreningslivet är det viktigt att kommunens idrottsföreningar ges möjlighet att utvecklas. Idrottsföreningarna tar ett stort ansvar för barn och ungdomar genom att bedriva organiserade aktiviteter sju dagar i veckan. Det ökade flyktingmottagandet innebär att den planerade tillväxten ökar vilket skapar ett starkare Kungälv i framtiden. Nya språk och kulturkompetenser som migrationen innebär är också en möjlighet för exportinriktade globaliserade företag att öka sin tillväxt. Detta bygger på att nya medborgare snabbt kommer i arbete, vilket kräver särskilt fokus bland annat genom att inkludera ensamkommande unga, ex. genom feriearbete, mentorskap mm. Frågor som berör energi och klimat har en tydlig koppling till kommunikationer, sysselsättning och tillväxt. Att utveckla ett mångfasetterat, starkt och välmående näringsliv som bidrar till en bättre miljö är därför ett kraftfullt medel för att nå ett långsiktigt hållbart och attraktivt Kungälv. 6

7 Varumärket Kungälv. Kommunen med bolag i ska i brett samarbete skapa en plattform för varumärket Kungälv och platsmarknadsföringen av Kungälvs kommun med tydliga etableringsprogram. Marknadsföring av Kungälvs Kommun som plats att flytta till, investera i, etablera sig i eller turista i är komplext och handlar mycket om att skapa en positiv självbild hos Kungälvs invånare. Det som särskiljer Kungälv och vad som gör Kungälv unikt och attraktivt jämfört med andra kranskommuner runt Göteborg ska tydliggöras. Vår värdegrund, vårt arbetssätt och arbetet med kärnvärden, position och varumärke skall konkretiseras, arbetet skall ske i dialog med näringslivet och föreningslivet och vara sammankopplat med kommunens framtidsvision. Kungälv skall aktivt bidra i utvecklingsarbetet för ökad lönsamhet, tillväxt och sysselsättning inom besöksnäringen. Kungälvs kommun ska vara den ledande kommunen i Bohuslän inom besöksnäringen med särskilt fokus på Marstrand och Bohus fästning med besökscentrum som de två främsta besöksanledningarna. Utvecklingssatsningarna på landsbygden inom bl.a. turism och entreprenörskap måste öka och det behövs exempelvis ytterligare boendeanläggningar i kommunen. Idrottsturismen är en snabbt växande sektor i resebranschen och skapar åtskilliga arbetstillfällen. Det är viktigt att skapa möjligheter och ta tillvara föreningars initiativ till att öka antalet besök i kommuner genom arrangemang av cuper, tävlingar mm. Med en affärsmässig syn, tydliga avtal och med en förväntan om kvalitetssäkrade evenemang och hög nivå på värdskapet stödjer Kungälvs kommun olika evenemang som stärker vårt varumärke, samlar ett större antal besökare och/eller deltagare eller är av massmedialt intresse utanför kommunens gränser. Vi koncentrerar våra resurser på få men stora evenemang men skall också kunna främja mindre nystartade evenemang så att dessa på sikt kan växa och bli större. Levandegöra Planen ska dels spridas inom förvaltningens alla sektorer, men även externt hos de kommunala bolagen samt det lokala förenings- och näringslivet. Uppföljning Utifrån dokumentet arbetar förvaltningen fram en årlig verksamhetsplan där relevanta aktuella aktiviteter anges. Dessa aktiviteter följs årligen upp av Personal- och näringslivsutskottet (PNU). PNU ansvarar även för årlig revision av dokumentet. 7