Specialpedagg på ny arena Arbete på enhetsnivå inm förskla ch direkt hs utbildningsanrdnare inm vuxenutbildning - vad innebär det för yrkesrllen? Kicki Ek-M & Viktria Granlund Specialpedaggiska institutinen Examensarbete på avancerad nivå 15 hp Specialpedaggik Specialpedaggprgrammet (90 hp) Hösttermin 2016 B-Lennart Ekström Special educatinal needs crdinatr (SENCO) in a new arena
Specialpedagg på ny arena Arbete på enhetsnivå i förskla ch direkt hs utbildningsanrdnare inm vuxenutbildningen - vad innebär det för yrkesrllen? Kicki Ek-M & Viktria Granlund Sammanfattning Syftet med föreliggande arbetet är att genmföra en avgränsad undersökning av den specialpedaggiska yrkesrllen med specifikt fkus på enhetsnivå inm förskla respektive hs utbildningsanrdnare i vuxenutbildning. Undersökningen är en intervjustudie i frm av halvstrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats utifrån Kvale ch Brinkmanns (2014) sju analysstadier. Åtta specialpedagger intervjuades inm två lika verksamhetsmråden. Fyra av intervjuerna gjrdes med specialpedagger anställda på enhetsnivå i ett försklemråde i Strstckhlm ch fyra intervjuer gjrdes inm vuxenutbildningen med specialpedagger anställda hs utbildningsanrdnare inm Stckhlms kmmun. Utredning ch utvärdering från högskleverket visar att specialpedagger har svårt att få legitimitet för att arbeta enligt det uppdrag de utbildas för. Tidigare frskning tar upp att skllagen inte nämner specialpedaggens yrkesrll vilket är en av rsakerna till att specialpedaggen saknar frmell auktritet. Specialpedaggen behöver därför arbeta för att få infrmell legitimitet i sin yrkesrll. Resultatet pekar på att den specialpedaggiska yrkesrllen ch legitimiteten på enhetsnivå i förskla ch direkt hs utbildningsanrdnare påverkas av ett antal lika faktrer såsm utbildning, erfarenhet, stöd från rektr samt erkännande från övriga aktörer. Specialpedaggerna i undersökningen beskriver strategier ch förhållningssätt sm används i förhandling m legitimitet i relatin till andra aktörer inm verksamheterna såsm rektr/försklechef ch framför allt lärare/pedagg. Nyckelrd/Keywrds Specialpedagg, yrkesrll, uppdrag, legitimitet, förskla, vuxenutbildning.
Innehåll Inledning... 2 Centrala Begrepp... 3 Bakgrund... 4 Lagstiftning ch styrdkument... 4 Skllagen... 4 Arbetsbeskrivning/ Befattningsbeskrivning... 4 Förrdningen (2011:326) m behörighet ch legitimatin för lärare ch förskllärare... 4 Examensrdning sm styrdkument för specialpedaggen?... 4 Utvärdering av specialpedaggutbildning ch specialpedaggik sm ämne... 6 Utredning från Högskleverket - Specialpedaggiskt arbete riskerade att bli en variant på speciallärarprgrammet... 6 Bakgrund för det undersökta försklemrådet... 7 Bakgrund för det undersökta vuxenutbildningens- mrådet... 7 Tidigare frskning ch litteraturgenmgång... 8 Den specialpedaggiska yrkesrllen... 8 Specialpedagg, en prfessin... 8 Aktörer sm utmanar specialpedaggens yrkesrll... 9 Att etablera den specialpedaggiska yrkesrllen...10 Styrdkument - plitiskt nrmativa...10 Materialiteter - relatin till uppdrag ch yrkesrll...10 Internatinell frskning m specialpedaggens yrkesrll...11 Inkludering...11 Syfte & Frågeställning... 12 Syfte...12 Frågeställning...12 Metd... 13 (1) Tematisering...13 (2) Planering...14 Generella frskningsetiska aspekter...14 (3) Intervju...14 Urval...14 Deltagare...15 Piltstudier...16 Intervjuguide...16 Intervjuer - genmförande...16 (4) Utskrift ch (5) Analysarbete...17 (6) Verifiering...19
Generaliserbarhet validitet - reliabilitet...19 (7) Rapprtering...19 Resultat... 20 Utbildningens innehåll ch tidigare erfarenheter i relatin till den specialpedaggiska praktiken...20 Specialpedaggutbildning sm grund för legitimitet...20 Erfarenheter sm grund för legitimitet...21 Tidigare utbildningars betydelse för legitimitet...22 Arbetsbeskrivning...22 Förutsättningar ch villkr för legitimitet på lika nivåer...22 Individ...23 Grupp...23 Organisatin...25 Resultatsammanfattning...28 Faktrer sm bidrar till uppbyggandet av specialpedaggisk legitimitet...28 Faktrer på arbetsplatsen...29 Hur specialpedaggerna uppfattar att legitimitet skapas....30 Arbetsuppgifter sm kännetecknar legitimitetsarbetet....31 Hinder för legitimitet...32 Metddiskussin... 33 Diskussin... 34 Arbetsuppgifter, styrdkument ch legitimitet...34 Specialpedaggens specifika kunskaper ch kmpetenser...35 Att skapa infrmell legitimitet...36 Specialpedaggen sm ledare av pedaggiskt utvecklingsarbete...36 Specialpedaggen sm förändringsagent...37 Förslag på frtsatt frskning...37 Referenslista... 38 Bilagr... 41 Missivbrev...41 Intervjuguide...42
Förrd Examensarbetet har inneburit ett intensivt samarbete mellan ss författare. Vi har använt ss av möten ch telefnkntakt ch med hjälp av Ggle drive har vårt gemensamma skriftliga arbete tagit frm. Intervjuerna har genmförts individuellt ch transkriberingar har gjrts av den sm intervjuat infrmanten. I övrigt har båda planerat ch varit delaktiga i arbetets samtliga delar. Vi vill rikta ett strt tack till infrmanterna sm berättat m sina uppfattningar m hur det är att vara specialpedagg på enhetsnivå i försklan ch direkt hs utbildningsanrdnare i vuxenutbildningen. Det var ni sm gjrde detta arbete möjligt! Vi vill även tacka vår handledare B-Lennart Ekström för återkppling ch knstruktiva råd i arbetet med vårt examensarbete. Kicki Ek-M & Viktria Granlund Stckhlm, HT 2016 1
Inledning Vad kan det innebära för specialpedaggens yrkesrll ch uppdrag att vara anställd på enhetsnivå inm försklan ch direkt hs utbildningsanrdnare i vuxenutbildningen? Frskningsmrådet kändes relevant för vårt examensarbete med tanke på att vi sm skriver snart är färdigutbildade specialpedagger. I försklan ch vuxenutbildningen är specialpedagger vanligtvis anställda på kmmun eller förvaltningsnivå. Inledningsvis fanns uppfattningar hs ss m att legitimitetsarbetet skulle vara extra utmanande för specialpedaggerna i de undersökta verksamheterna då den specialpedaggiska yrkesrllen är ny på arenan. Vår förförståelse präglas av bland annat utbildningar ch tidigare erfarenheter. Förförståelsen bygger på förskllärarutbildning, gymnasielärarutbildning samt kmplettering av krtare utbildningar mt vuxenpedaggik, samtalsmetdik ch ledarskap. Yrkesrller vi har i bagaget är förskllärare, gymnasielärare ch lärare inm vuxenutbildning, respektive förskllärare inm habilitering för försklebarn samt biträdande försklechef. I de verksamheter där vi tidigare arbetat har specialpedagguppdraget varit placerad på central nivå. Vid genmgång av tidigare frskning inm mrådet blev det tydligt att det finns en lucka kring undersökningar av den specialpedaggiska yrkesrllen på enhetsnivå inm förskla respektive direkt hs utbildningsanrdnare inm vuxenutbildningen. Vidare saknas studier m hur legitimitet skapas i yrkesrllen inm dessa mråden. Vår undersökning kmmer således att handla m den specialpedaggiska yrkesrllen på enhetsnivå respektive direkt hs utbildningsanrdnare. Utvärdering ch utredning av högskleverket, tidigare frskning ch styrdkumenten visar på tendenser att specialpedaggens uppdrag är klart i förhållande till lärare ch sklledning, vilket kmmer att behandlas i arbetet. Efter inledningen förklaras centrala begrepp, aktuell lagstiftning ch styrdkument, utvärdering ch utredning av högskleverket. Slutligen beskrivs bakgrunden till förändringarna inm den specifika verksamhet vi undersöker inm försklan ch vuxenutbildningen. I tidigare frskning ch litteraturgenmgång prblematiseras viktiga frågr i förhållande till specialpedaggens yrkesrll ch uppdrag. Under rubriken metd redgör vi för vårt metdval utifrån Kvale ch Brinkmanns (2014) sju analysstadier för en kvalitativ intervjuundersökning. Arbetet avslutas med resultatredvisning, diskussin samt förslag på tänkbara vägar för frtsatta studier av mrådet. I såväl bakgrunden sm i diskussin lyfts 2007 års examensrdning för specialpedagger (SFS, 2007:638), där det relatinella perspektivet enligt Göranssn et al. (2015) blir mer tydligt. Detta föranleder en krt sammanfattning av de specialpedaggiska perspektiven. Det specialpedaggiska fältet beskrivs av Ahlberg (2007) sm mångvetenskapligt med kpplingar till andra discipliner sm pedaggik, psyklgi ch scilgi. Detta bidrar till att val av terier ch perspektiv varierar. Utgångspunkt i specialpedaggik sm kunskapsmråde kan utifrån det mångvetenskapliga synsättet inte tas i specifika terier eller perspektiv. I diskussinen kmmer benämningen; relatinellt perspektiv, vilket beskrivs av Emanuelssn, Perssn ch Rsenqvist (2001) att nämnas. Detta perspektiv står i mtsatsförhållande till det kategriska perspektivet vilket innebär i huvudsak att brister hs individen identifieras ch insatser sätts in i relatin till dessa. Relatinellt perspektiv innebär i huvudsak att man ser på svårigheter sm knutna till mötet mellan individ ch miljö. Sciala faktrer ses sm betydelsefulla ch insatser bör ske i huvudsak på gruppnivå (Emanuelssn et al., 2001). 2
Centrala Begrepp Aktörer När begreppet aktörer används i föreliggande arbete är det andra yrkesgrupper sm arbetar nära specialpedaggen till exempel lärare/pedagger ch rektr/försklechef sm avses (vn Ahlefeld Nisser, 2014). Enhetsnivå En specialpedagg sm är anställd på enhetsnivå inm försklan arbetar med persnalen på 3 6 försklr vilket kan innebära 13 21 avdelningar. Specialpedaggen är underrdnad försklechefen sm har det övergripande ansvaret för hela förskleenheten. En förskleenhet ingår i ett förvaltningsmråde med flera förskleenheter. Jurisdiktin Förklaras i Natinalencyklpedin sm rätt att utöva rättskipning ch döma. Jurisdiktinen gäller inm ett gegrafiskt mråde eller inm ett visst sakmråde (NE). Legitimitet Förklaras enligt Natinalencyklpedin sm; lagligt berättigande (NE). Erövras genm att individen bevisar sin identitet eller yrkeskmpetens (Svedberg, 2007). Pedagg Används i föreliggande arbete sm ett samlingsnamn för förskllärare, barnskötare samt persnal med annan bakgrund sm är anställda på en förskleavdelning. Prfessin Definieras enligt Natinalencyklpedin sm Yrke vars auktritet ch status bygger på hög frmell utbildning, fta universitetsbaserad (NE). Utbildningsanrdnare Sveriges kmmuner har skyldighet att rdna utbildning för barn, ungdmar ch vuxna sm br i kmmunen. Kmmunen kan erbjuda utbildning via egna kmmunala sklr alternativt köpa denna tjänst av ett företag eller en rganisatin. Den sm på kmmunens uppdrag anrdnar utbildning benämns utbildningsanrdnaren. En utbildningsanrdnare ska följa gällande styrdkument ch lagstiftning ch har tillstånd att sätta betyg, anrdna prövning samt skriva intyg på samma sätt sm en kmmunal skla. 3
Bakgrund I bakgrunden beskrivs ett antal faktrer relaterade till den specialpedaggiska yrkesrllen såsm; aktuella styrdkument ch lagstiftning. Vidare redgörs för examensrdningens frmuleringar samt Högskleverkets utvärdering ch utredning, vilka bägge har granskat den specialpedaggiska utbildningen. Slutligen förklaras kpplingen mellan den specialpedaggiska yrkesrllen ch de lika verksamhetsmrådena; förskla respektive vuxenutbildning. Lagstiftning ch styrdkument Skllagen Skllagen (SFS 2010:800) nämner inte yrkesgruppen specialpedagg specifikt men skllagen berör ändå specialpedaggen indirekt. Det sm berör specialpedaggen finns till exempel i 2 kap. Huvudmän ch ansvarsfördelning. Elevhälsans mfattning. 25 Elevhälsan ska mfatta medicinska, psyklgiska, psyksciala ch specialpedaggiska insatser. Därefter definieras vem sm ska vara utförare För medicinska, psyklgiska ch psyksciala insatser ska det finnas tillgång till sklläkare, sklsköterska, psyklg ch kuratr. Det specialpedaggen skulle kunna hävda sm tillhörande sitt uppdrag är att det ska finnas... tillgång till persnal med sådan kmpetens att elevernas behv av specialpedaggiska insatser kan tillgdses. I 2 kap 11 13 finns föreskrifter sm specificerar vilken behörighet sm behövs för att anställas sm rektr/försklechef samt för lärare/förskllärare. Arbetsbeskrivning/ Befattningsbeskrivning Enligt lagen m anställningsskydd ska samtliga anställda ha rätt att få infrmatin m vad sm ingår i deras anställning. Infrmatin m befattning ch arbetsuppgifter 6 c 2 st. p. 2 ålägger arbetsgivaren att lämna en krt specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter ch yrkesbenämning eller tjänstetitel. P. 2 innebär att arbetstagaren skall få en krt beskrivning av både befattningen ch arbetets innehåll. Ett exempel: Du anställs sm persnalansvarig för arbetsmiljöfrågr. I Dina arbetsuppgifter skall Du bl.a. upprätthålla kntinuerliga kntakter med de fackliga rganisatinerna, skyddsmbuden, företagshälsvården ch skyddskmmittén. Du är direkt underställd persnaldirektören, sm är Din närmaste chef. (SFS; 1982:80 Förrdningen (2011:326) m behörighet ch legitimatin för lärare ch förskllärare 2011 började Förrdningen (2011:326) m behörighet ch legitimatin för lärare ch förskllärare att gälla. I förrdningen står det att specialpedaggexamen ska tillämpas sm speciallärarexamen (2011:326) 1 kap 5. Före 2011 fanns inga behörighetskrav för att arbeta med specialpedaggiskt stöd (Göranssn, Lindqvist, Klang, Magnussn, & Nilhlm, 2015). Regleringen av centrala utbildningsplaner ch examensrdningar har varit statens sätt att styra de yrkesrller sm utför specialpedaggiskt stöd ända fram till 2011 (Göranssn et al., 2015). Examensrdning sm styrdkument för specialpedaggen? Göranssn et al. (2015) presenterar centrala utbildningsplaner ch examensrdningar sm styrdkument. I utbildningsplaner/examensrdningar beskrivs lika kunskaper, förhållningssätt ch förmågr för specialpedaggen. Specialpedaggutbildningen intrducerades 1990 ch har sedan förändrats 4
2001, 2007, senast 2011. Tidigare förändringar i examensrdning ch utbildningsplaner visar på ett med tiden mer uttalat relatinellt perspektiv i synen på sklsvårigheter ch deras uppkmst. Sklprblem ses sm ett prblem i miljön, istället för en brist hs eleven. Förändringarna får knsekvenser för yrkesrllen för de persner sm arbetar med särskilt stöd. Plitiska förändringar inm utbildning ch handikappfrskning samt internatinellt ch natinellt intresse för inkludering har påverkat den relatinella inriktningen (Göranssn et al., 2015). Göranssns et al. (2015) rapprt samt Malmgren Hansens avhandling (2002) har i det här arbetet legat till grund för beskrivningarna av specialpedaggens examensrdning. 1990 startades den första specialpedaggiska påbyggnadsutbildningen sm ersatte speciallärarutbildningen vilken funnits sedan 1962. Den nya utbildningen syftade till att utbilda specialpedagger för arbete på tre nivåer; individ, grupp ch rganisatinsnivå. Detta innebar en förändring gentemt tidigare då speciallärare till största del undervisat elever enskilt eller i mindre grupp. Den stra förändringen innebar att specialpedaggen fick en handledande funktin gentemt lärare ch övrig sklpersnal. När specialpedaggen arbetar via läraren, för eleverna, skulle eleverna inte längre särskiljas på samma sätt sm tidigare (Malmgren Hansens, 2002). Specialpedaggutbildningens uppläggning reglerades av den centrala utbildningsplanen (UHÄ, reg. nr D1-1452-90). Utbildningen delades in i fyra lika specialiseringar: "kmplicerad inlärningssituatin, döv- ch hörselhandikapp, synhandikapp samt utvecklingsstörning" (Göranssn et al., 2015, s. 7). Utbildningen delades ckså in efter verksamhetsmråde. Försklans verksamhetsmråde "barnmsrg" gick att välja sm en ettårig utbildning. Inm de andra verksamhetsmrådena var utbildningen på 60 päng. Göranssn et al. (2015) anser att utbildningen speglade en mer relatinell syn på sklsvårigheter än den tidigare speciallärarutbildningen. Utbildningen hade krav på verksamhetsförlagd utbildning ch specialarbete. Utbildningen skulle utmynna i frtsatt undervisning, handledning ch rådgivning till persnal, ledning av förändringsarbete, samt i arbete med att se möjligheter ch hinder på rganisatinsnivå för enskildas svårigheter (Göranssn et al., 2015). År 2001 förändrades specialpedaggprgrammet. En examensrdning (SFS, 2001:23) infördes, ch den centrala utbildningsplanen tgs brt, vidare tgs de lika specialiseringarna brt. Utbildningen mfattade nu 60 päng för alla vilket innebar 1 ½ års studier. Den verksamhetsförlagda utbildningen tgs brt men ett självständigt arbete fanns kvar. Kunskapsmrådena i examensrdningen beskrevs enligt följande: specialpedaggen ska kunna arbeta aktivt med vuxna, elever ch barn. Vidare arbeta med förebyggande arbete ch utveckling av lärande- ch undervisningsmiljöer, pedaggiska utredningar på flera nivåer, rådgivning ch kvalificerade samtal. Samt delta i ledning av utveckling med syfte att möta alla elevers behv. Det relatinella blir enligt Göranssn et al. (2015) synligt i kunskaps ch verksamhetsmrådet. 2007 förändras examensrdning (SFS, 2007:638), för att anpassa Sveriges högre utbildningssystem till Blgnaprcessen. Det självständiga arbetet finns kvar men utbildningen förläggs på avancerad nivå. Innehållet i utbildningen är likartat men Göranssn et al. (2015) anger att det relatinella perspektivet stärks ch tar sm exempel: att arbeta för istället för med vuxna, elever ch barn. Utbildningen skall utmynna i att specialpedaggen ska kunna leda utveckling med syfte att möta alla elevers behv. 2011 förändrades examensrdningen (SFS 2011:688), med mindre språkliga förändringar. 2007 km speciallärarutbildningen tillbaka med två inriktningar sm senare ändrades till fyra inriktningar 2011 (Göranssn et al., 2015). Skillnaden mellan specialpedagger ch speciallärare är förutm den speciella inriktning sm specialläraren väljer att specialpedaggen arbetar på individ-, grupp-, rganisatins- ch samhällsnivå ch att specialläraren arbetar på individnivå (Göranssn et al., 2015). Vid genmgång av rapprter ch utvärderingar så har det blivit synligt att specialpedaggens yrkesrll ch arbetsuppgifter, trts yrkets relativt krta existens har förändrats ett antal gånger (Göranssn et al., 2015; Malmgren Hansen, 2002; vn Ahlefeld Nisser, 2014). 5
Utvärdering av specialpedaggutbildning ch specialpedaggik sm ämne 2006 genmförde Högskleverket en utvärdering av specialpedaggiska prgrammet vid svenska universitet ch högsklr (Högskleverket, 2006). Man km fram till att specialpedaggutbildningen hade en klar identitet. Ämnet specialpedaggik beskrivs här sm flervetenskapligt ch svårdefinierat. Vidare tar utredarna upp att ämnet specialpedaggik till str del saknar egen teribildning, vilket förutsätter inlåning av terier från andra vetenskapliga discipliner. Vid granskning av utbildningen framkm att det fanns förväntningar ch behv från fältet m att specialpedagger skulle arbeta direkt med specialundervisning i lika frmer. Från de lika lärsätenas sida fanns helt andra förväntningar m arbetsuppgifter, man tänkte i stället sig dessa sm i huvudsak rådgivande ch sklutvecklande. Utredarna framförde att innehållet i specialpedaggutbildningens studieplaner kräver att verksamheterna inm sklsystemets mrganiseras ch anpassas för att överensstämma med specialpedaggutbildningen intentiner. Vidare behöver samsyn utvecklas mellan lärare ch sklledning i relatin till examensrdningens beskrivning av specialpedaggens uppgifter. Utredning från Högskleverket - Specialpedaggiskt arbete riskerade att bli en variant på speciallärarprgrammet 2012 publicerade Högskleverket en rapprt (Högskleverket, 2012) efter att man på uppdrag av regeringen hade granskat behvet av en särskild specialpedaggexamen. Högskleverkets rapprt bygger på material från insamling av statistik från Sklverket, Sklinspektinen samt Lärarförbundet. Vidare har material samlats in från Sveriges kmmuner ch landsting. En enkätundersökning riktad till Sveriges samtliga universitet ch högsklr, vilka utbildar speciallärare ch specialpedagger, hade genmförts. Aktuell frskning samt akademiska uppsatser hade diskuterats ch analyserats ch samråd hade skett med de tre svenska sklmyndigheterna samt intresserganisatiner för persner med funktinsnedsättning. Dessutm hade experter sm till exempel prfessr Claes Nilhlm knsulterats. I rapprten belyses ett flertal lika mråden i relatin till specialpedaggers bakgrund, arbetsuppgifter ch yrkesrll. 50 75 % av samtliga specialpedagg- ch speciallärarstudenter hade en grundexamen sm förskllärare, fritidspedagg eller lärare mt grundsklans tidigare år. Specifika arbetsuppgifter för specialpedaggerna var enligt de tillfrågade kmmunerna; kartläggning av elever i behv av stöd, handledning av rektrer, lärarlag ch enskilda lärare, utveckling av inkluderande lärmiljöer. Även arbete med ledarskap ch undervisning förekm till viss del. Olika kmmuner rganiserade specialpedaggisk verksamhet på lika sätt; i vissa kmmuner arbetade specialpedagger tillsammans med speciallärare i team. I flera kmmuner rganiserades den specialpedaggiska verksamheten i resursenheten, då fanns det fta utöver specialpedagg ch speciallärare, psyklger ch lgpeder att tillgå. Resursenheter arbetar mt sklan med utredningar, anpassningar ch knsultatin till lärare. När specialpedagger arbetade i försklan så arbetar dessa ftast knsultativt gentemt flera förskleenheter. 2010 fanns det 8827 utbildade ch yrkesverksamma specialpedagger ch speciallärare i svensk skla. Av dessa arbetade 128 i förskla ch 112 arbetade i vuxenutbildningen. Siffrr för övriga sklfrmer är inte relevanta i föreliggande examensarbete ch redvisas därför inte. Enligt de flesta kmmuner så arbetar specialpedaggerna till större del direkt med elever eller elevgrupper ch till mindre del med övergripande uppgifter. Enligt utredarna innebär detta att specialpedaggerna inte arbetar i enlighet med examensrdningen från 2007 (SFS, 2007:638). Högskleverket (2012) menade att frtsatt specialpedaggisk kmpetens behövdes i den svenska sklan på individ- grupp- ch rganisatinsnivå. Man föreslg samtidigt att specialpedaggexamen skulle tas brt ch att speciallärarprgrammet istället skulle få ytterligare en inriktning mt specialpedaggiskt arbete. Detta grundades på att; utbildningarna var snarlika varandra sett utifrån examensbeskrivningen. Samt att en hög grad av samundervisning mellan prgrammen förekm. 6
2013 km beslut från regeringen där man trts rekmmendatiner från utredarna beslöt sig för att behålla bägge utbildningarna; speciallärare ch specialpedagg. Bakgrund för det undersökta försklemrådet Förskllärare har sedan 1990 utbildats på specialpedaggprgrammet. Från början var utbildningen ettårig men ökades på till ett ch ett halvt år 2001.Viktiga styrdkument för försklan är skllagen (SFS 2010:800), samt Lärplanen för försklan (SKOLFS 1998:16) reviderad 2010. Förvaltningen inm försklemrådet har gjrt en översyn av rganisatinen av specialpedagger samt fördelning av eknmiska resurser för barn sm är i behv av särskilt stöd. Resultatet av översynen innebär att förvaltningen för försklemrådet vill utveckla verksamhetens generella kvalitet ch stärka alla barns möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar genm att varje förskleenhet får tillgång till specialpedaggisk kmpetens. Beslutet grundar sig i att det skett en ökning av barn i behv av stöd under flera år ch genm att anställa specialpedagger närmare verksamheten möjliggörs tidiga insatser. För att tydliggöra vad sm är viktigt har utredarna använt sig av Sklverkets allmänna råd (SKOLFS 2013:179) Försklan ch bland annat använt sig av följande text Alla barn behöver stöd i sin utveckling, några behöver särskilt stöd under vissa perider eller under hela förskletiden på grund av sjukdm, sciala förhållanden, funktinsnedsättning eller svårigheter att tillgdgöra sig utbildningen av andra rsaker. För barn i behv av särskilt stöd i sin utveckling är en generellt gd kvalitet i försklan det viktigaste (SKOLFS 2013:179, s. 32). Vidare beskrivs att det vid resursfördelning för anställning av specialpedagger tas hänsyn till varje mrådes scieknmiska situatin. Enheterna får därför tillgång till en specialpedagg på heltid alternativt halvtid. Specialpedaggernas utökning ch närhet till enheterna är tänkta att bidra till bservatiner av barngruppernas sammansättning samt att miljöns lämplighet förbättras. Utökad handledning ses sm viktig eftersm det vid utvärdering visat sig vara uppskattat av pedaggerna. Specialpedaggisk kmpetens är viktigt i mötet med föräldrar till barn i behv av särskilt stöd ch underlättar samverkan med externa instanser ch samarbetspartners. Vidare finns ett behv av specialpedaggernas kmpetens när försklepersnalen ska upprätta ch följa upp handlingsplaner för barn i behv av särskilt stöd. Det framgår ckså av dkumentet att specialpedaggerna ska ingå i ett nätverk med samrdnaren för barn i behv av särskilt stöd sm sammankallande. Omrganisatinen har resulterat i en utökning av antalet specialpedagger med mer än det dubbla. Infrmatinen m översyn ch förslag skedde på begäran från aktuell förvaltning. Inm Strstckhlms kmmuner finns inga generella regler för hur den specialpedaggiska kmpetensen ska rganiseras. Inm Strstckhlms kmmuner finns andra exempel på kmmuner ch kmmundelar sm ckså förändrat sin rganisatin för att föra specialpedaggerna närmare verksamheten. Hur man rganiserat vem sm är arbetsledare ch lönesättande chef varierar. Likaså varierar det gällande huruvida man behållit specialpedagger på övergripande nivå eller inte. Bakgrund för det undersökta vuxenutbildningensmrådet Specialpedaggprgrammet har sedan 2001 utbildat för specialpedaggiskt arbete med vuxna. Andelen specialpedagger anställda inm vuxenutbildningen har histriskt sett varit låg, samtidigt sm behvet av specialpedaggiskt stöd i vuxenutbildningen har ökat (SOU, 2013). I Stckhlms kmmun rganiseras vuxenutbildningen enligt beställar- ch utförarmdell (Bjursell, Chaib, Falkner & Ludvigssn, 2015). Vuxenutbildning erbjuds av såväl privata sm kmmunala aktörer enligt avtal med Stckhlms stad. För vuxenutbildningen är skllagen (SFS 2010:800), Förrdning m vuxenutbildning (SFS 2011:1108) samt Lärplan för vuxenutbildningen (SKOLFS 2012:101) 7
centrala styrdkument. I Stckhlms kmmun har ett så kallat Vuxenteam tidigare funnits, vilka haft huvudansvaret för kartläggning av anpassningsbehv samt utlåning av hjälpmedel till elever med funktinsnedsättning ch, eller svårigheter med studierna. Här har specialpedagger, arbetsterapeuter, studie-ch yrkesvägledare samt psyklg funnit tillgängliga. Från ch med höstterminen 2016 ställer Stckhlms stad krav på att samtliga utbildningsanrdnare har egen specialpedaggisk kmpetens direkt i enheten. Direktiv m detta finns i ett underlag för upphandling av vuxenutbildning; Leverantören ska erbjuda specialpedaggisk kmpetens. Med detta avses att lärare med specialpedaggisk påbyggnadsutbildning ska finnas tillgänglig i verksamheten sm stöd till eleverna men även sm stöd till lärarna. Resursen ska inneha en specialpedaggexamen på 90 högsklepäng, alternativt ska persnen ha genmgått mtsvarande enstaka kurser m 90 högsklepäng med specialpedaggisk inriktning. Specialpedagg ska vara tillgänglig på varje enhet i den mfattning sm krävs ch ska vara kntaktpersn gentemt beställaren inm detta kmpetensmråde. (Stckhlms stad, 2015). På grund av överklagande av anbudet så gäller för närvarande ett tillfälligt avtal fram till ch med årsskiftet 2016 2017. Kraven i anbudet har inneburit att samtliga utbildningsanrdnare inm vuxenutbildningen med avtal med Stckhlms kmmun nu börjat anställa specialpedagger direkt på de lika sklrna. Det tidigare mer specialiserade teamet, nu kallat Studieteamet kvarstår, dck med annan rganisatrisk tillhörighet; arbetsmarknadsförvaltningen ch med ett någt annrlunda uppdrag. Studieteamet erbjuder nätverksträffar för specialpedagger anställda inm vuxenutbildningen. Vid en direkt förfrågan till en ansvarig tjänsteman vid Stckhlms kmmun (E. Ryde, persnlig kmmunikatin, 13 ktber 2016) m grunderna till krav i upphandling på specialpedaggisk kmpetens hs utbildningsanrdnare inm vuxenutbildning, framkm att ingen frmell utredning eller särskilt underlag finns. Kravet grundas på att Vuxenteamet upplevt sig överbelastat. Incitamentet till förändringen var enligt kntaktpersnen till str del praktiska (E. Ryde, persnlig kmmunikatin,13 ktber 2016). Tidigare frskning ch litteraturgenmgång I tidigare frskning ch litteraturgenmgång redvisas natinell ch internatinell frskning sm berör specialpedaggens rll ch uppdrag. Även inkludering tas upp eftersm det är centralt i specialpedaggens rll ch uppdrag. Källrna utgörs av litteratur, avhandlingar, artiklar ch rapprter. Den specialpedaggiska yrkesrllen Specialpedagg, en prfessin Specialpedaggutbildningen är en prfessinsutbildning. Men har sm sådan haft svårt att hävda sig gentemt andra prfessiner inm sklan då flera arbetsuppgifter ch kunskapsmråden även utförs av andra prfessiner sm till exempel speciallärare (Göranssn et al., 2015). Enligt Brante (2009) finns det tre lika grupper av så kallade prfessiner. Klassiska prfessiner bestående av de förindustriella så kallade statusprfessinerna. Hit räknas läkare, jurister ch präster. Semiprfessiner ökade i antal efter andra världskriget ch har att göra med uppbyggnad av välfärdsstaten. Dessa berör utbildningar ch grupper sm inte tidigare hörde hemma i den akademiska världen. Till denna grupp räknas sjuksköterskr, lärare, biblitekarier med flera. Vilka fta rganiserades sm fackförbund. De har lägre grad av autnmi i relatin till plitiska beslut ch även i förhållande till andra prfessiner. Utbild- 8
ningarna inm denna grupp är ftast tvärvetenskaplig till sin grund. Den sista gruppen prfessiner är enligt Brante (2009) de så kallade preprfessinerna. Brante (2009) beskriver hur samhällsutvecklingen går mt det han kallar en tredje generatin av prfessinella. Här nämns mråden sm IT, hälsa, turism ch media med flera. Områden sm numera har frskningsanknutits ch sm erbjuds vid lika svenska högsklr. Specialpedagg är enligt den tlkning sm här görs efter Brantes (2009) indelning en så kallad semiprfessin. Inm prfessinsscilgin finns en mängd lika terier. Abbtt (1988) redgör för sina terier m prfessiner, frmulerad i The System f Prfessins. Enligt Abbtts (1988) terier har lika grupper av yrken återkmmande strider, förhandlingar ch överenskmmelser kring kntrll ch jurisdiktin över ett särskilt mråde. Prfessinerna utgör ett avgränsat scialt system. Förändringar i en del av systemet påverkar hela systemet. Gränserna ser lika ut i lika grupper, i vissa fall talar Abbtt (1988) m mnpl när det gäller jurisdiktin. Där har gruppen full kntrll ch bestämmanderätt. Yrket har rätt att exkludera andra yrkesgrupper sm strider m samma mråde. Ofta sker detta genm utbildning, legitimatinskrav eller licensieringskrav. Lassb (2010) bidrar till ett för ss vidgat perspektiv kring prfessinsutveckling i bemärkelsen frmandet av en ny yrkesidentitet. Artikeln bygger på en intervjuundersökning riktad till specialpedagger. Här prblematiseras införandet av specialpedagger sm ny yrkesgrupp i det svenska sklsystemet. Någt sm beskrivs sm ett så kallat tp-dwngenmförande, det vill säga ett införande av en ny yrkesrll på statligt initiativ, med starkt stöd på denna nivå men utan uttalat stöd från fältet. Enligt Lassb (2010) har det saknats acceptans från övriga aktörer i sklsystemet vad gäller införandet av specialpedagger. Övriga aktörer förväntades ändra sina prfessinella identiteter för att ge plats för specialpedaggen. Det har i praktiken även saknats praktiska ch eknmiska resurser för specialpedaggen att tillsammans med rektr ch sklledning genmföra det förväntade uppdraget vad gäller förebyggande arbete. Detta har i sin tur undergrävt specialpedaggens möjlighet till legitimitet menar Lassb (2010). Göranssn et al. (2015) använder begreppen infrmell ch frmell auktritet, givet att specialpedagger inte är i beslutande ställning blir detta intressant. Författaren påpekar att det saknas studier kring yrkesgruppers grunder för skapandet av infrmell ch frmell auktritet. Författaren beskriver hur yrkesgrupper kämpar för att få kntrll över lika arbetsmråden, samt m hur yrkesutövningen kan underlättas eller försvåras berende på grad av frmell ch infrmell auktritet. En viktig faktr är enligt Göranssn et al. (2015) att speciallärare ch specialpedagger är yrkesgrupper sm kmmit till på statligt initiativ ch inte berende på uttalade behv från fältet vilket stöder Lassbs (2010) slutsatser. Införandet av specialpedagger i den svenska sklan handlade m att skapa en förändring; specialpedaggen skulle fungera sm en slags förändringsagent (Bladini 2004). Uppgiften var att intrducera en ny rll ch funktin i en verksamhet där andra yrkesgrupper sedan tidigare hade färdiga rller. Detta kan ha fått knsekvenser sm begränsat specialpedaggers auktritet (Göranssn et al., 2015). Sammantaget innebär vanstående enligt Göranssn et al. (2015) att specialpedagger på varje arbetsplats behöver skapa infrmell auktritet. Detta bekräftas av vn Ahlefeld Nissers (2014) tankar kring lika aktörer i den pedaggiska praktiken. Aktörer sm utmanar specialpedaggens yrkesrll Aktörsbegreppet används av flera frskare i förhållande till vilka yrkesgrupper sm påverkar specialpedaggens yrkesrll (Göranssn et al., 2015; Lassb, 2010; Lindqvist, 2013; vn Ahlefeld Nisser, 2014). I Lindqvists (2013) undersökning av lika aktörer inm förskla ch skla ch deras syn på specialpedaggens rll ch uppdrag framkm stra skillnader i uppfattningen m vilka arbetsuppgifter sm ingår i specialpedaggens uppdrag. Specialpedaggernas uppfattning låg i linje med examensrdningen. Övriga aktörer lutade åt att specialundervisning var ett centralt inslag i det specialpedaggiska uppdraget. Flera frskare anser att de aktörer sm anses ha störst inverkan på speciallärares ch specialpedaggers yrkesrll är lärare ch rektrer i skla ch förskla (Göranssn et al., 2015; Lindqvist, 2013; Malmgren Hansen, 2002; vn Ahlefeld Nisser, 2014). Detta berr enligt Malmgren Hansen (2002) på att lärarna i bemärkelse av ett kllektiv, är de sm har makt i sklstrukturen, när det gäller barn/elever i behv av särskilt stöd. Lärarnas förväntningar på specialpedaggen blir då betydelsefulla för hur specialpedaggen har möjlighet att arbeta. Sm betydelsefullt ch centralt för specialpedaggens yrkesrll bedömdes även rektrs kunskap ch inflytande. Vn Ahlefeld Nisser (2014) menar att 9
förutm förväntningar har ckså likheter i aktörers utbildningar ch föreställningar betydelse för hur det specialpedaggiska uppdraget tlkas. Att etablera den specialpedaggiska yrkesrllen I Malmberg Hansen (2002) studie framkmmer att etablering av den specialpedaggiska yrkesrllen tar tid. I snitt tg det fyra år av förändringsarbete för att bygga nya strukturer ch intrducera rll ch funktin. Efter fyra års arbete kunde en förändring registreras; lärarna var mer intresserade av handledning ch specialpedaggerna upplevde en högre grad av erkännande från lärare ch sklledning. Resultatet kmmer från Malmberg Hansen (2002) lngitudinella studie där hn följt 13 specialpedagger från utbildningsstart 1991 ch 6 år framåt. Göranssns et al. (2015) tidigare frskning antyder att praktiserandet av den specialpedaggiska yrkesrllen är lkalt kntextbunden alltså berende av den specifika arbetsplatsen man befinner sig på. En av Göranssns et al. (2015) slutsatser visar att specialpedaggens grundutbildning har betydelse i förhållande till den verksamhet specialpedaggen är knuten till. Och att i de fall diskrepansen mellan specialpedaggens grundkmpetens ch faktiska verksamhetsmråde är str ger detta knsekvenser. Det finns ckså andra individer sm arbetar sm specialpedagger men sm inte är utbildade, vilket resulterar i svårigheter att definiera ett visst sätt att arbeta med sklprblematik. Styrdkument - plitiskt nrmativa Göranssn et al. (2015) presenterar centrala utbildningsplaner ch examensrdningar sm statliga styrdkument. Förändringar i examensrdning/utbildningsplaner visar på ett med tiden mer uttalat relatinellt perspektiv i hur man ser på sklsvårigheter ch hur de uppkmmer. Sklprblem ses sm ett prblem i miljön, istället för en brist hs eleven. Förändringarna mt det relatinella perspektivet får knsekvenser för yrkesrllen. Det är plitiska förändringar mt inkludering inm utbildning ch handikapp internatinellt ch natinellt sm har föranlett utbildningens svängning mt en mer relatinell inriktning i examensrdningarna (Göranssn et al., 2015). Ahlberg (2007) tar upp att specialpedaggiken är plitiskt nrmativ ch att plicyn grundar sig i FN:s knventin m barns rättigheter (Barnmbudsmannen 2007) ch Salamanca-deklaratinen (1994). Specialpedagger nämns inte i skllagen (SFS 2010:800) sm yrkesgrupp (Göranssn et al., 2015; vn Ahlefeld Nisser, 2014). Göranssn et al. (2015) tar upp att det i Skllagen (SFS 2010:800) är tydligt att det är rektr sm beslutar, rganiserar ch bedriver utvecklande arbete i relatin till specialpedaggens yrkesspecifika arbetsmråde, vidare så är det lärarens ansvar är att ge adekvat undervisning i skla ch förskla. Göranssn et al. (2015) tar ckså upp att det är staten sm initierat specialpedagg ch speciallärare sm yrkesgrupp ch att det kan få knsekvenser sm begränsar auktriteten för specialpedagger sm yrkesgrupp. Göranssn et al. (2015) menar att i det vanligaste är en ny yrkeskategri införs utifrån behv av andra yrkesgrupper. Materialiteter - relatin till uppdrag ch yrkesrll vn Ahlefeld Nisser (2014) bidrar till förståelse för faktrer sm ligger bakm specialpedaggens rll. vn Ahlefeld Nissers (2014) frskningsansats agentisk realism bygger på Barads (2003, 2007, refererad i vn Ahlefeld Nisser, 2014) teri m agentisk realism. Denna kan användas för att påvisa att materia alltså ickepersner har betydelse. Lenz Taguchi (2011, 2012 refererad i vn Ahlefeld Nisser, 2014), ger exempel på materia sm styrdkument, förväntningar, föreställningar ch utbildning, vilka kallas materialiteter. Materialiteter kan bidra till att förstå ch förklara hur specialpedaggens rll ch uppdrag kan förstås ch blir ett svar på varför examensrdningar ch styrdkument kan tlkas på lika sätt. Vn Ahlefeld Nisser (2014) menar att specialpedaggens yrkesrll förstås på lika sätt utifrån de sammanhang, erfarenheter samt förgivettaganden sm finns hs varje aktör. Det finns inte någn definitiv sanning. Yrkesrllen kan utifrån vn Ahlefeld Nisser (2014) beskrivas sm en knsekvens av föreställningar sm förstås utifrån materialiteter ch hur aktörer talar m saker. Kmmunikatin ch materialiteter får betydelse för hur yrkesrllen uppfattas av andra ch av specialpedaggen själv. 10
Yrkesrllen blir med andra rd synlig utifrån sammanhang, utbildningar, styrdkument ch examensrdningar. Vn Ahlefeld Nisser (2014) menar att det är ett faktum att specialpedaggens yrkesrll inte nämns i skllag eller styrdkument. I Lärplaner för grundskla ch förskla skrivs till exempel m specialpedaggiska insatser, särskilt stöd samt likvärdighet. Utförare är alla sm arbetar i sklan (vn Ahlefeld Nisser, 2014, s. 255). Vad får dessa styrdkuments (materialiteter) uttryck för knsekvenser för hur specialpedaggers uppdrag uppfattas av specialpedaggen själv samt av tlkande aktörer sm rektr, försklechef ch lärare. Vn Ahlefeld Nisser (2014) menar att andra aktörers ch specialpedaggens förståelse av uppdraget får knsekvenser för uppdragets utförande ch genmförandet av uppdraget får knsekvenser för hur rllen definieras. Hur rektr ch lärare tlkar exempelvis skllagen ch lärplanen får alltså knsekvenser för specialpedaggens yrkesrll ch uppdrag. Internatinell frskning m specialpedaggens yrkesrll Inte bara specialpedagger i Sverige möter svårigheter vad gäller etablering av yrkesrllen i relatin till fältets lika aktörer ch förväntningar ch föreställningar m vad det specialpedaggiska uppdraget innebär. Det engelska rdet för specialpedagg är special needs crdinatr, vilket förkrtas SENCO. Även i England möter specialpedagger (SENCOs) stra utmaningar när det gäller att vidga ch förändra sitt prfessinsmråde, från förväntningar på individinriktat arbete mt arbete även på rganisatinsnivå (Crwne, 2005). I flera artiklar tas the 1994 Cde (Cde f Practice n the Identificatin and Assessment f Special Educatinal Needs) upp. Detta är ett natinellt styrdkument sm reglerar hur specialundervisningen skall rganiseras ch vilken rll SENCOs har i detta arbete. Rsen- Webb (2011) beskriver specialpedaggers (SENCOs) uppdrag sm klart i styrdkument ch även relativt lite belyst frskningsmässigt. Specialpedagger (SENCOs) i England saknar makt ch ledningens stöd för att kunna utföra det arbete man enligt The 1994 Cde, är ålagd menar Rsen-Webb (2011). Någt sm bekräftar ch liknar de svenska specialpedaggernas situatin, vilken tidigare beskrivits. Inkludering Specialpedaggikens kanske viktigaste uppdrag är att: "...skapa förutsättningar ch möjligheter för barns/elevers lärande utifrån ett inkluderande synsätt" (vn Ahlefeld Nisser, 2014, s. 246). Ainscw ch Kugelmass (2004) ger i en gemensam artikel ett internatinellt perspektiv på ledarskap för inkludering. Författarnas utgångspunkt är att sklledarskap i relatin till inkludering tar sig lika uttryck på lika håll i världen berende på histria, kultur ch lagstiftning. Olikheter men framför allt likheter i framgångsrika ledarskapsstrategier för inkludering beskrivs av författarna. Slutsatsen i artikeln är att ledarskapet nära hänger samman med sklkulturen, det vill säga med nrmer, värderingar, accepterat handlande ch beteende på respektive skla. Ett framgångsrikt inkluderingsarbete underlättas av ett samarbetsinriktat arbetssätt, utveckling av gemensamma värderingar kring mångfald ch inkludering hs hela sklans persnal, ett så kallat distribuerat ledarskap, vilket fördelas på fler persner ch med ett gemensamt ansvar för beslutsfattande. Övergripande kan inkludering ses ur flera perspektiv; individ-, grupp- rganisatin- ch samhällsperspektiv (Ainscw, Dysn, Gldrick & West, 2012; Graham & Harwd 2011). Inkludering förutsätter samarbete ch samverkan inm sklan, mellan sklr ch mellan sklan ch närsamhället (Ainscw et al., 2012). Lundqvist, Alldi Westling & Siljehag (2015) tar ckså upp inkludering ch samverkan. Lundqvist et al. (2015) menar att övergångar mellan verksamheter är viktiga ur ett inkluderande perspektiv. I deras undersökning var övergångarna mellan försklan ch förskleklassen samt från förskleklassen till första klass ch fritidshem aktuella (Lundqvist et al., (2015). 11
Syfte & Frågeställning Syfte Syftet med föreliggande arbete är att genmföra en avgränsad undersökning av den specialpedaggiska yrkesrllen med specifikt fkus på enhetsnivå inm förskla respektive hs utbildningsanrdnare i vuxenutbildning. Frågeställning Vilken legitimitet uppfattar specialpedagger att de har i sin yrkesrll? Vilka arbetsuppgifter uppfattar specialpedagger sm kännetecknande för yrkesrllen? 12
Metd Syftet med undersökningen frmulerades tidigt i arbetsprcessen. Vårt fkus var att undersöka specialpedaggers uppfattning m yrkesrll ch uppdrag på enhetsnivå i förskla ch hs utbildningsanrdnare inm vuxenutbildning. En avgränsning gjrdes vilken innebar att undersökningen begränsades till att intervjua specialpedagger verksamma i Strstckhlm. Specialpedagger verksamma inm mtsvarande rganisatinsfrmer i övriga delar av Sverige har sålunda ej varit föremål för intresse i denna undersökning. Utgångspunkten var att placering av specialpedagger på enhetsnivå i försklan samt hs utbildningsanrdnare inm vuxenutbildningen kunde tänkas ha betydelse för yrkesrll, uppdrag ch legitimitet i förhållande till specialpedaggernas examensrdning. Vidare var vår uppfattning att intresse för undersökningen kunde finns på fältet, då kunskapen m specialpedaggers prfessinsutövning på enhetsnivå ch hs utbildningsanrdnare är en relativt ny arena. Med målsättningen att vara så transparenta (Bryman, 2007) sm möjligt förklaras ch redvisas här hur undersökningen genmförts med utgångspunkt i Kvale ch Brinkmanns (2014) sju analysstadier för en kvalitativ intervjuundersökning. I analysdelen, under punkt 5, användes meningskncentratin (Kvale & Brinkman, 2014). Vid meningskncentratin kategriseras materialet på ett sådant sätt att den centrala innebörden i utsagrna systematiseras. Detta görs med syfte att hitta gemensamma teman hellre än att beskriva enskilda fenmen. Utsagr från infrmanterna dras samman ch krtas ner. Det sm utifrån syftet är irrelevant skalas brt ch de centrala utsagr vilka kvarstår utgör grunden för tematisering. En beskrivning av hur arbete med detta skett presenteras under rubriken analys. Kvale ch Brinkmanns (2014) sju analysstadier är: 1. tematisering 2. planering 3. intervju 4. utskrift 5. analys 6. verifiering 7. rapprtering Kvale ch Brinkmanns (2014) mdell präglas av etik ch validering i samtliga stadier ch kmmer att tas upp i det löpande analysarbetet. Mdellen har varit till hjälp i genmförandet av arbetet. Intervjuguide ch missivbrev finns sm bilagr. (1) Tematisering Arbetet med tematisering tg sin början ch så småningm frmulerades antal teman vilka uppfattades sm intressanta ch relevanta utifrån övergripande syfte ch frågeställning. Utöver mråden sm bakgrund ch nuläge frmulerades ett antal lika teman. Relatin yrkesrll arbetsuppgifter ch uppdrag Andra aktörer Utbildningens bidrag samt andra styrkr hs en specialpedagg Legitimitet Olika specialpedaggiska perspektiv 13
(2) Planering Berende på vad sm skall undersökas ch själva syftet för undersökningen väljs metd (Bryman, 2007). Metdvalet resulterade i en intervjuundersökning i frm av halvstrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats utifrån Kvale ch Brinkmanns (2014) sju analysstadier för en kvalitativ intervjuundersökning. En tidsplan för undersökningens genmförande frmulerades för att skapa överblick över hur lång tid vart ch ett av undersökningens lika mment beräknades ta. Utöver sitt syfte för undersökningens genmförande menar vi att metden med kvalitativa intervjuer kan betraktas sm etiskt försvarbar då intervjuerna i någn mån kan förväntas att inte enbart gagna ss uppsatsförfattare utan även infrmanterna själva i frm av reflexiva frågr där intervjuare ch infrmant tillsammans utfrskar ett mråde vilket kan ge möjlighet för infrmanten att själv få syn på lika kvaliteter i sin yrkesrll (Kvale & Brinkmann, 2014). Vidare belyser Kvale ch Brinkmann (2014) det mikretiska perspektivet där infrmanten kan uppleva intresset från den intervjuaren sm psitivt ch bekräftande, men där prblem kan uppstå framförallt ur ett makretiskt perspektiv, m inte hänsyn tas till hur resultaten av intervjuundersökningen kmmer att behandlas ch användas i vidare bemärkelse. Kvalitativa metder innebär att undertecknade sm uppsatsförfattare eftersträvar att finna ch skapa kategrier, beskrivningar ch mdeller sm beskriver ett fenmen eller sammanhang. Målet är att sm uppsatsförfattare beskriva egenskaper eller hur någt är beskaffat, där utgångspunkten är infrmanternas perspektiv. Undersökningar med kvalitativ metd går fta på djupet men inte på bredden, ch intresse ch fkus är ftast öppet till sin karaktär (Kvale & Brinkman, 2014). I planering av genmförandet fanns inledningsvis tankar m att fkusera på ett begränsat antal intervjuer. Detta innebar även mer tid till förberedelser ch möjlighet att analysera materialet grundligt. Kvale ch Brinkmann (2014) menar att det kan vara klkt att tänka på tidsaspekten samt fkusera på arbetets gränser sm slutmål. Generella frskningsetiska aspekter I planeringsskedet tgs hänsyn till frskningsetiska aspekter. Detta gjrdes genm det missivbrev sm varje infrmant erhöll samt frtlöpande infrmatin till infrmanterna. Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns det fyra grundkrav kring etiska överväganden för frskare. Genm missivbrevet infrmerades specialpedaggerna m de fyra grundkraven: Infrmatinskravet Samtyckeskravet Knfidentialitetskravet Nyttjandekravet Infrmatinskravet innebär att infrmanterna behöver infrmeras m studiens syfte ch innehåll, samtyckeskravet att de sm medverkar i intervjuerna ska veta att de har rätt att säga nej m de inte vill vara med i intervjustudien längre. Knfidentialitetskravet att uppgifterna m infrmanterna skyddas genm att de avidentifieras. Känsliga uppgifter sm namn ch arbetsplats sm framkmmer under undersökningen ska inte kunna härledas till persnerna i undersökningen. I nyttjandekravet beskrivs vad materialet från intervjuerna kmmer att användas till (Vetenskapsrådet, 2002). (3) Intervju Urval Enligt Bryman (2007) används vid kvalitativa intervjuer vanligen ett så kallad målinriktat urval, där för undersökningen relevanta infrmanter väljs. Syftet med denna undersökning var att undersöka specialpedaggers uppfattning av arbetsuppgifter sm är kännetecknande för yrkesrllen. Vidare att undersöka upplevelse av legitimitet i arbetet på enhetsnivå i försklan samt hs utbildningsanrdnare 14
inm vuxenutbildning. Undersökningen har genmförts i Strstckhlm. Detta mtiveras av att det under 2016 skett en rganisatinsförändring i delar av Stckhlm där specialpedagger anställts på lkal nivå istället för på övergripande central nivå. Specialpedaggerna i de specifika mrådena blir intressanta i intervjuundersökningen eftersm det kan förväntas pågå ett arbete där specialpedagger arbetar för att få legitimitet i förhållande till andra aktörer. När det gäller försklan används begreppet enhetsnivå ch inm vuxenutbildningen används begreppet hs utbildningsanrdnare. Begreppens innebörd har förklarats i bakgrunden, under rubriken begreppsförklaring. Urvalet har begränsats på grund av tillgången till för undersökningens syfte ch avgränsningar adekvata infrmanter. När det gäller vuxenutbildningen har Stckhlms kmmun ett tillfälligt avtal med 15 utbildningsanrdnare för vuxenutbildning. Endast ni av femtn utbildningsanrdnare hade vid undersökningens genmförande anställda specialpedagger. När det gäller försklan är situatinen likartad, det vill säga tillgången till infrmanter med, för undersökningens syfte ch avgränsningar, relevant anställning ch bakgrund är begränsad. Infrmatin ch initial kntakt med infrmanterna har skett på lika sätt för förskla respektive vuxenutbildning ch beskrivs därför separerade från varandra. När det gäller specialpedagger på enhetsnivå i försklan så kntaktades initialt en persn anställd på övergripande nivå. Detta ledde till att fyra specialpedagger på enhetsnivå kntaktades via epst med en förfrågan m de önskade delta i föreliggande undersökning. Tre av fyra ville vara med i undersökningen. När en av intervjuerna inte blev inspelad på grund av fel i det tekniska handhavandet av inspelningsutrustning, ch en av specialpedaggerna tackade nej till att bli intervjuad kntaktades ytterligare två specialpedagger verksamma på enhetsnivå inm försklan. Kntakterna förmedlades i det här fallet direkt via en av infrmanterna. Ett så kallat snöbllsurval (Bryman, 2007). När det gäller vuxenutbildningen tgs en kntakt med dåvarande vuxenteam. Intervjuundersökningen presenterade vid en nätverksträff för specialpedagger inm vuxenutbildningen. De specialpedagger vilka visade intresse för att delta i intervjuundersökningen sm infrmanter mbads skriva upp sig på en lista för vidare kntakt ch infrmatin. Vid tillfället närvarade åtta specialpedagger från lika utbildningsanrdnare. Av dessa var det två persner sm saknade utbildning för sitt specialpedagguppdrag ch en tredje persn sm i praktiken inte arbetade med vuxenstuderande. Av de andra närvarande, visade samtliga fem persner intresse för att delta i intervjuundersökningen. En sjätte specialpedagg sm ckså var verksam inm vuxenutbildningen närvarade ej på nätverksträffen men kntaktades via epst, sm reserv. Denna persn tackade senare ja till deltagande i undersökningen. Samtliga intervjuer inm vuxenutbildningen bkades via epst, där missivbrevet bifgades. En av de inbkade specialpedaggerna hörde av sig via epst ch avböjde deltagande på grund av tidsbrist. Tre av undersökningens fyra intervjuer skedde på specialpedaggernas respektive arbetsplats ch en av intervjuerna genmfördes via Skype. Samtliga infrmanter i undersökningen, utm en vilken är anställd specialpedagg inm vuxenutbildningen ch examineras i januari 2017, är examinerade specialpedagger. Detta var en viktig förutsättning i urvalsprcessen då kpplingen till respektive examensrdning ch vad denna föreskriver kmmer att utgöra en del i diskussinen. Deltagare Deltagarna i undersökningen är avidentifierade ch kmmer av etiska skäl inte att presenteras närmare. Infrmanterna benämns sm specialpedagg 1 8 i resultatframställningen. En sammanfattning av samtliga infrmanters utbildningsbakgrund samt enligt vilken examensrdning de examinerats presenteras nedan. Grundutbildning; inm försklan hade samtliga specialpedagger en förskllärarexamen. Grundutbildningen för de intervjuade specialpedaggerna inm vuxenutbildningen varierade. Två var förskllärare, en var lärare i årskurs 4 7 inm S-ämnena, två av infrmanterna hade flera lika grundutbild- 15
ningar; en var utöver förskllärare även lärare för årskurs 1 6, samt lärare i svenska sm andraspråk. En var grundskllärare samt gymnasielärare i svenska ch engelska. Specialpedaggutbildning; sex av åtta infrmanter hade genmfört sin specialpedaggutbildning vid ett av de svenska lärsäten vilka examinerar specialpedagger enligt de examensrdningar vilka vi hänvisar till i bakgrunden. En av infrmanterna höll på att slutföra sin sista 7,5 pängskurs ch förväntas ta sin examen i januari 2017. En hade en alternativ specialpedaggutbildning. Examensår varierade mellan år 2000 ch 2016. Examensrdning; aktuella examensrdningar för infrmanterna var; en från år 1990, två från år 2001 en från år 2007 samt två från år 2011. En hade sm tidigare nämnts alternativ specialpedaggutbildning med annan examensrdning. Piltstudier En piltstudie bestående av två testintervjuer med utbildade specialpedagger genmfördes. För att försäkra sig m att frågrna i intervjuguiden fungerar tillfredsställande i relatin till undersökningens syfte ch frågeställningar bör en piltstudie genmföras innan den egentliga undersökningen påbörjas menar Bryman (2007). Vid genmläsning ch analys av dessa piltintervjuer gjrdes ett antal mindre krrigeringar i intervjuguiden. Resultaten från piltintervjuerna har utelämnats i resultatredvisningen. Intervjuguide Kvale ch Brinkman (2014) redgör för lika frmer av kvalitativa frskningsintervjuer. En vanlig frm när det gäller den kvalitativa frskningsintervjun är den halvstrukturerade vilken innebär att utgångspunkten i intervjun tas i en intervjuguide med centrala frågemråden, kpplade till syftet. Intervjuaren låter samtalet styra i vilken rdning frågrna ställs samt kan vid behv ställa klargörande ch förtydligande följdfrågr (Kvale & Brinkman, 2014). Genm bearbetning av tidigare frskning ch litteraturöversikter samt med utgångspunkt i föreliggande syfte har intressanta ch för syftet relevanta frågemråden frmulerats. Dessa har utgjrt utgångspunkten för intervjuguiden. Kvale ch Brinkmann (2014), tar upp lika exempel på frågetyper lämpliga att ställa i en kvalitativ halvstrukturerad intervju. Med inspiratin av dessa exempel samt även med viss inspiratin från frågeställningar i rapprten Speciella yrken? (Göranssn, Lindqvist, Klang, Magnussn & Nilhlm, 2015) har frågrna i intervjuguiden frmulerats. Efter några inledande bakgrundsfrågr har en mer öppen fråga ställts; Kan du berätta m den verksamhet där du befinner dig nu? Detta för att få en mer spntan start på intervjuerna. Efter denna start har förtydligande ch kmpletterande frågr vid behv kunnat skjutas in. I slutet av intervjuerna har infrmanterna fått möjlighet att kmplettera sina svar, ställa frågr alternativt ta upp någt de uppfattar sm centralt men sm inte tagits upp under intervjun. Intervjuguiden ger större frihet sm intervjuare att kunna följa upp intressanta trådar men där det ckså kmmer att finnas mråden sm går att ställa i förhållande till varandra (Kvale & Brinkmann, 2014). Den explrativa andan fungerar väl här då den tillåter förbättring av frågrna vart eftersm kunskap m ämnet utvecklas hs intervjuaren. Det explrativa kan ta fram det unika ur varje enskild intervju (Kvale & Brinkmann, 2014). Intervjuer - genmförande Beskrivning av genmförande av intervjuer från försklan respektive vuxenutbildning redvisas i separata avsnitt. Ttalt genmfördes ti intervjuer, fem från respektive undersökningsmråde, endast åtta av dessa var på grund av tidigare redvisade rsaker, möjliga att använda i resultatet. Infrmanterna inm vuxenutbildningen infrmerades m föreliggande undersökning vid en nätverksträff. Ett missivbrev delades ut. Samtliga intervjuer inm vuxenutbildningen bkades via epst, där 16
missivbrevet återigen bifgades. Sex persner anmälde sitt intresse för att delta i undersökningen. En specialpedagg vilken inte medverkat vid nätverksmöten kntaktades i efterhand via epst ch tackade ja till deltagande. En av de inbkade specialpedaggerna hörde av sig via epst ch avböjde deltagande på grund av tidsbrist. En av infrmanterna visade sig i efterhand ha en annan anställning än specialpedagg ch resultatet från denna intervju har inte tagits med i arbetet. Ttalt genmfördes således fem intervjuer, men endast fyra kvalificerade sig för att ingå i resultatet utifrån aktuellt syfte. Tre av undersökningens fyra intervjuer skedde på specialpedaggernas respektive arbetsplats ch en av intervjuerna genmfördes via Skype. När det gäller infrmanterna från försklan tgs kntakten med fyra specialpedagger genm ett utskick via epst där missivbrevet fanns med sm bilaga. Två intervjuer bkades via telefn ch en tredje via epst. En av de tre sm kntaktades via telefn tackade nej. Vid genmförandet av en av de tre intervjuerna skedde ett tekniskt missöde med inspelningsutrustningen ch därför tas den inte med i intervjumaterialet. Ytterligare två specialpedagger kntaktades via epst, men den här gången fanns färdiga förslag på dagar då intervjuer kunde ske. En snabb återkppling från specialpedaggerna gjrde att intervjuerna kunde utföras två dagar senare. Samtliga infrmanter från förskla ch vuxenutbildning valde att intervjuas på sina respektive arbetsplatser, varav en via Skype. Intervjusituatinen är en aktiv prcess där kunskap prduceras mellan intervjuare ch infrmant (Kvale & Brinkmann, 2014). Syftet med att erbjuda infrmanterna möjlighet att påverka tid ch plats för genmförande av intervjuerna, var att intervjun skulle kunna genmföras i en för infrmanten trygg ch bekväm situatin ch på så sätt öka förutsättningar för en gd intervjusituatin. I intervjusituatinen arbetar intervjuaren med validering. Genm att intervjuaren ger respndenten möjlighet att påverka tlkningen av det sagda ges respndenten möjlighet att förklara vidare. Tlkningen verifieras ckså genm att intervjuaren återkpplar hur de uppfattat respndenten ch ger respndenten möjlighet att bekräfta eller att förklara vidare ch återkppla igen (Kvale & Brinkmann, 2014). Intervjuarens reliabilitet handlar m att ha kunskap m vilken typ av frågr sm är lämpliga att ställa till infrmanten, där ledande frågr bör undvikas för att de kan ge missvisande svar (Kvale & Brinkmann, 2014). Metden halvstrukturerad intervju visade sig fungera väl i relatin till undersökningen syfte. Efterhand kunde frågrnas rdningsföljd mdifieras ch att större vikt lades vid de frågr sm gav intressanta svar i förhållande till syfte ch prblemmrådet. Det blev ckså ett medvetet val att ftare följa upp trådar sm även visat sig vara intressanta i undersökningens tidigare intervjuer. Vissa frågr har frmulerats m under intervjuerna för att anpassas till det aktuella sammanhanget. Detta påverkar inte resultatet då de flesta av frågrna kunde besvaras genm lika frågeställningar. (4) Utskrift ch (5) Analysarbete Intervjuerna spelades in efter gdkännande av infrmanterna. Intervjuerna varade mellan 32 55 minuter. När intervjuaren översätter tal till text (transkriberar) blir det ett led i att lära känna materialet. Förutm rden har betningar ch känslr tagits i beaktande. Dessa ickerd har hjälpt till att srtera i vad sm kan anses viktigt ch mindre viktigt i förhållande till syfte ch prblemmråde. Kvale varnar för att likställa intervjuerna med utskrifterna. Intervjuer är levande samtal (Kvale & Brinkmann, 2014, s.218). Reflektiner över etiska frågr vid återgivning av infrmanternas uppfattningar ch uttryckssätt är någt sm vi medvetet tagit tid till under skrivprcessen. Hur resultaten av en intervjuundersökning kan tänkas användas på en högre, vidare samhällelig nivå är viktigt att beakta vid undersökningar av så kallade känsliga ämnen ch mråden, då bör ett så kallat makretiskt perspektiv anläggas (Kvale & Brinkmann, 2014). 17
Efter utskrift av intervjuerna frtsatte tlkningsarbete ch rganisatin av materialet. Gemensam genmläsning av samtliga transkriberade intervjuer genmfördes. Sm metd för analysarbetet användes meningskncentrering (Kvale & Brinkmann, 2014). Detta innebar att efter transkribering färgmarkerades utsagr knutna till lika teman vilka frmulerats i intervjuguiden. Det gemensamma eftersöktes ch utsagr vilka ej var aktuella utifrån undersökningssens syfte valdes brt. Meningar krtades ner ch kncentrerades. Detta gav en bättre överblick av vad sm framkmmit i intervjuerna ch underlättade det frtsatta arbetet i relatin till syfte ch frågeställningar. De huvudteman sm slutligen utkristalliserade sig utifrån syftet var efter upprepad genmläsning ch flera alternativa försök till tematisering: Utbildningens innehåll ch tidigare erfarenheters betydelses för den specialpedaggiska praktiken Arbetsbeskrivning Förutsättningars ch villkr för legitimitet på lika nivåer I resultatet redvisas vad specialpedaggerna har sagt i frm av sammanfattningar ch citat. Citaten har valts för att verifiera resultatet. Resultatet redvisas i sin helhet under rubriken resultat. Några teman valdes brt i resultatsammanställningen då dessa i efterhand inte bedömdes fylla någn funktin i relatin till syfte ch frågeställningar. Till exempel valdes lika specialpedaggiska perspektiv brt då det inte bedömandes sm centralt utifrån det valda syftet. Valda teman illustreras av relevanta citat. När meningen i ett valt citat inte helt tydligt framgått har uppsatsförfattarna vid ett par tillfällen valt att inm parentes kmplettera citatet med förklarande text. Qvarsell (2015) tar utifrån filsfiska tankar upp etiska aspekter kring frskarens rättigheter att mvandla det infrmanter säger till sciala knstruktiner ch teretiska begrepp. Vidare användes abduktin, vilket innebär en strävan hs uppsatsförfattarna att växla mellan teri ch empiri för att söka utveckla förståelse för det undersökta fenmenet (Alvessn & Sköldberg 2008). I analysarbetet är det viktigt att vara uppmärksam på egna fördmar ch förgivettaganden (Kvale & Brinkman, 2014). Sm uppsatsförfattare behöver medvetenhet m förutfattade meningar uppnås, för att bli fri från bias. Bias är ett annat sätt att beskriva subjektivitet (Kvale & Brinkmann, 2014), vilket kan uppstå i intervjusituatinen på grund av fördmar hs intervjuaren. Ur etisk aspekt är det således viktigt att se intervjupersnerna sm de är i betydelsen av att inte färgas av sina fördmar. Kvale ch Brinkmann (2014) frågar sig m kunskap från intervjuer kan anses bjektiva. I sammanhanget tas begreppet reflexiv bjektivitet upp, vilket innebär att undertecknade uppsatsförfattare behöver vara uppmärksam på egna fördmar, diskutera dessa ch skriva m dessa under arbetets gång. Objektiviteten i detta sammanhang betyder att vara bjektiv till subjektet. I föreliggande intervjustudie innebär det att intervjuaren behöver vara medveten m ch redvisa sina fördmar. Sm intervjuare har det varit en medveten handling att tänka kring hur egna tidigare erfarenheter ch kunskaper färgat alla led i arbetet från valet av syfte där nyfikenheten väcktes utifrån det sm var annrlunda, till frågeställningar, intervjufrågr, till sätt att intervjua samt analysen ch diskussin av resultatet. I bearbetningen av materialet utifrån meningskncentratin har fkus varit att gemensamt söka finna det generella, ch att hitta gemensamma mönster utan att alltid ange m respndenterna kmmer från förskla alternativt vuxenutbildning. När flera respndenter i någt frågemråde kmmit med liknande utsagr har det citat sm utgör det mest lämpliga exemplet valts för att spegla det aktuella temat. Enligt undersökningens syfte så har det aldrig varit aktuellt med ett jämförande perspektiv, dck har det under arbetets gång blivit tydligt att vissa skillnader mellan innehåll i utsagr från infrmanter i vuxenutbildningen respektive förskla förekmmer. När detta bedömts sm relevant för undersökningen framgår ckså detta i resultatet. Vi menar här att undertecknade uppsatsförfattare gemensamt förhandlat fram meningen i analysarbetet. Någt sm Kale ch Brinkman (2014) beskriver sm kmmunikativ validitet, en sådan kan enligt författarna finnas till exempel emellan frskare. Av ttalt ti genmförda intervjuer har åtta varit möjliga att använda i undersökningen. En intervju i vuxenutbildningen valdes brt eftersm infrmanten hade en annan tjänst än specialpedagg. En av intervjuerna från försklan används inte i resultatet eftersm intervjun inte blev inspelad på grund av tekniska skäl. Infrmanterna infrmerades m detta. 18
(6) Verifiering Generaliserbarhet validitet - reliabilitet Resultatet i undersökningen utgår från ttalt åtta intervjuer, därför blir frågan m i vilken grad resultatet kan generaliseras aktuell. Kvale ch Brinkmann (2014) beskriver tre lika frmer av generalisering; naturalistisk generalisering, vilken utgår från persnliga erfarenheter, samt analytisk generalisering. Vidare beskriver Kvale ch Brinkmann (2014) statistisk generaliserbarhet, vilken är mer strikt ch endast applicerbar vid kvantitativa studier. Kvale ch Brinkmann (2014) förklarar analytisk generalisering på följande sätt; Analytisk generalisering innebär att man gör en väl övervägd bedömning m i vad mån resultaten från en undersökning kan ge vägledning för vad sm kmmer att hända i en annan situatin. Den bygger på en analys av likheter ch skillnader mellan de båda situatinerna (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 312). I frskningssammanhang behöver frskaren enligt Kvale ch Brinkmann (2014) redvisa underlag för den analytiska generaliserbarheten. Undertecknade uppsatsförfattare kan knstatera att i detta fall finns likartade resultat från tidigare undersökningar med fkus på lika aspekter av specialpedaggens yrkesrll, vilka till viss del fått liknande resultat sm i denna undersökning (Göranssn et al., 2015; vn Ahlefeld Nisser, 2014). Dessa kmmer att behandlas i resultatdiskussinen. Detta innebär i sig inte nödvändigtvis en hög generaliserbarhet, resultatet i föreliggande examensarbete bygger sm tidigare redvisats på åtta intervjuer, vilket kan anses sm ett relativt lågt antal i sammanhanget. Kvale ch Brinkmann (2014) menar att inm samhällsvetenskapen är valideringsprcessen viktig ch behöver genmsyra hela frskningsprcessens alla stadier. Vid analysen arbetar frskaren eller sm i detta fall uppsatsförfattarna med validering för att undersökningen ska bli trvärdig (Kvale & Brinkmann, 2014). Det innebär i detta fall att uppsatsförfattarna behöver kntrllera att belägg finns för det sm påstås ch detaljerat beskriva vad antaganden bygger på (Kvale & Brinkmann, 2014). Argumentatin för att hur resultaten har nåtts behöver synliggöras för läsaren för att resultaten ska anses sm trvärdiga (Kvale & Brinkmann, 2014). Validitet i en intervjuundersökning baseras på kntrll av giltighet ch av styrkan i det sm hävdas (Kvale & Brinkmann, 2014). Argumenten behöver vara välgrundade, försvarbara ch övertygande (Kvale & Brinkmann, 2014). I föreliggande intervjuundersökning behöver intervjumaterialet spegla de fenmen vilka undersöks. Det innebär att uppsatsförfattarna i intervjusituatinen försöker få klarhet genm att ställa kntrllfrågr, för att sm intervjuare bli förvissade m att infrmanten uppfattats rätt. Reliabilitet i en kvalitativ intervjustudie handlar m tillförlitlighet (Kvale & Brinkmann, 2014). När undersökningen kan reprduceras ch få samma resultat vid en annan tidpunkt ch med en annan frskare eller sm i detta fall student sm genmför en liknade undersökning föreligger hög reliabilitet (Kvale & Brinkmann, 2014). För att kunna få en hög reliabilitet krävs transparens (Bryman, 2007), det vill säga att tillvägagångssättet ch metden beskrivs ingående. Kvale ch Brinkmanns (2014) sju analysstadier samt meningskncentratin för analysarbete av resultatet har följts ch tillvägagångssättet har nggrant redvisats i undersökningen. Detta bidrar till en högre reliabilitet, med andra rd en öppenhet för att den sm vill ska kunna prva att göra en liknande studie. Dck behöver nämnas att en intervjustudie kan vara svår att reprducera eftersm intervjuer är ett hantverk ch i en semistrukturerad intervju får frskare ch studenter sm i föreliggande arbete, ta sig friheter (Kvale & Brinkmann, 2014). (7) Rapprtering Undersökningen resulterade i ett examensarbete på avancerad nivå. 19
Resultat Under rubriken resultat presenteras det tematiserade resultatet av intervjuer med fyra specialpedagger anställda på enhetsnivå inm försklan samt fyra specialpedagger anställda hs utbildningsanrdnare inm vuxenutbildningen. Resultat från vuxenutbildning respektive förskla redvisas under samma huvudteman ch kmmer att diskuteras gemensamt i resultatdiskussinen. Figur 1. Resultatets tre huvudteman. Utbildningens innehåll ch tidigare erfarenheter i relatin till den specialpedaggiska praktiken Ett mråde vid intervjuundersökningen var infrmanternas uppfattning avseende den för den nuvarande yrkesrllen relevanta utbildningar, kunskaper ch erfarenheter. Dessa redvisas med underrubrikerna; specialpedaggutbildning sm grund för legitimitet, erfarenheter sm grund för legitimitet samt tidigare utbildnings betydelse för legitimitet. Specialpedaggutbildning sm grund för legitimitet Specialpedaggutbildningen hade enligt infrmanterna bidragit med för det aktuella uppdraget värdefulla kunskaper. Att ha mött ch tagit del av specialpedaggiska perspektiv har gett stöd i frmandet av en yrkesrll menar en av specialpedaggerna.... det har gett mig styrka i det jag gör, att det inte är någt jag hittat på själv (spec.ped. 2). Fyra av infrmanterna menade att samtalskursen varit den sm givit mest i relatin till det de gör i dag. Två infrmanter nämnde kursen utvecklingsarbete sm någt man hade användning av i sitt arbete ch sm skapat förståelse för att förändringsarbete tar tid.... det här med rganisatinsbiten det här med att m man gör en förändring, hur lång tid det tar innan det fungerar (spec.ped.4). 20
Tre av infrmanterna menade att examensarbetet upplevts sm särskilt betydelsefullt i utbildningen. En av infrmanterna beskrev hur uppsatsskrivandet gav kunskap ch insikter sm senare kunde kpplas samman med förhållningssätt, synsätt ch värderingar i den pedaggiska praktiken. Att kunskaper från utbildningen mgnar ch får mening samtidigt sm praktiken blir en frtsättning på utbildningen beskrivs tydligt av en av infrmanterna: Jag har väldigt mycket terier med mig från utbildningen men jag känner att det är nu när jag är ute ch jbbar sm jag dels använder utbildningen men att utbildningen frtsätter på någt sätt ckså (spec.ped. 8). En specialpedagg menar att hens specifika yrkeskunskaper ger en slags legitimitet: Min legitimitet baseras på min kunskap, jag är ensam här med alla dessa frågr sm är avgörande för många människr (spec.ped.1). De infrmanter vilka genmgått specialpedaggutbildningen nyligen nämner ftare specifika kurser sm varit bra. Kurser sm nämndes sm viktiga var samtalskursen, utvecklingsarbete ch examensarbetet. Övriga tar upp innehåll från utbildningen sm över tid fått betydelse för dem; sm att kunna luta sig mt erkända frskares terier för att få stöd i det egna arbetet ger trygghet i yrkesrllen, ch även att förhållningssätt, värderingar, synsätt ch terier först i mötet med den specialpedaggiska praktiken fått mening ch innebörd. Det framkm även viss kritik gentemt specialpedaggutbildningen. Några kritiska synpunkter sm framkm var att tnvikten under utbildningen legat på specialpedaggik riktad mt grundsklan. Två specialpedagger menade att utbildningen inte i tillräckligt hög grad förberett för specialpedagguppdraget; att yrkesspecifika kunskaper inte pririterats i utbildningen. Jag kan tycka att utbildningen var jättebra men den handlade väldigt mycket m teretisk kunskap. Jag hade gärna fått mer praktisk kunskap just när det gäller (skrivandet av) handlingsplaner (spec.ped.8). Uppfattningarna kring specialpedaggutbildningens styrkr respektive svagheter var varierande. Berende på var specialpedaggen hade sin tjänst värderades betydelsefulla kunskaper sm utbildningen fört med sig såsm viktiga för yrkesrllen ch legitimitetsarbetet. Erfarenheter sm grund för legitimitet Gemensamt för samtliga infrmanter var att man uppfattade sig ha stöd av erfarenheter från tidigare yrkesrller sm förskllärare eller lärare. Att faktiskt veta vad det innebär att arbeta sm förskllärare eller lärare; sm att knappt ha tid att prata, ch m vikten av bekräftelse, ch hur den i sin tur kan leda till förbättringar för barnen/eleverna, var någt sm tgs upp av merparten av infrmanterna. Här framkm även betydelsen av kllegialt stöd ch handledning. Det sm gav någt var diskussin med kllegan... den gav en grund att stå på när det gäller rganisatin. Det var jätteviktigt. Jag har lärt mig massr av det ch min egna handledning (spec.ped. 5). När det gäller tidigare betydelsefulla erfarenheter gavs följande exempel: lika samtalssituatiner, arbete ch möten med barn ch ungdmar med lika frmer av svårigheter eller funktinsnedsättningar, samt erfarenheter från handledning. Även tidigare erfarenhet av yrkesrllen sm specialpedagg inm andra mråden lyftes fram sm viktiga. En av infrmanterna med lång erfarenhet av arbete sm specialpedagg berättar att erfarenheter från tidigare arbete kan vara en förutsättning för att klara att utveckla sin yrkesrll ch specialpedagguppdraget inm ett nytt verksamhetsmråde. Hade jag inte haft det andra (tidigare erfarenheter sm specialpedagg) hade jag inte förstått det här (spec.ped. 2). En persn lyfte fram vikten av diskussiner med andra yrkesverksamma, det psitiva med att ha en mentr. Ingen av de andra infrmanterna tg upp mentrskap. Erfarenheter från tidigare arbete sm specialpedagg bidrg även till att specialpedaggerna upplevde trygghet i sin yrkesrll ch bidrg ckså till att man upplevde sig ha strt eller relativt strt inflytande över sin arbetssituatin. 21
Tidigare utbildningars betydelse för legitimitet Gemensamt för infrmanterna är att samtliga tar fram ch beskriver, för dem, viktiga kunskaper ch erfarenheter från tidigare utbildningar. Det kan när det gäller grundutbildningar handla m allt från pedaggiska ch didaktiska kunskaper till metder vid läs- ch skrivinlärning. En av infrmanterna hade hs en tidigare arbetsgivare genmgått lika frtbildningar för specialpedagger verksamma inm elevhälsan, vilka hade varit betydelsefulla för att ge kunskap m teamarbete. Två andra infrmanter har kmpletterat sin utbildning i samtalsmetdik, en med lekarbetesutbildning samt en med utbildning vilken mtsvarar talpedaggutbildning. Arbetsbeskrivning Vilken betydelse har en arbetsbeskrivning i förhållande till den frmella legitimiteten? Resultatet visar att sju av åtta infrmanter saknar en arbetsbeskrivning. Samtidigt sm fem av dem trts detta uppfattar sig ha en arbetsbeskrivning. Det sm två av infrmanterna anger sm en slags arbetsbeskrivning är; platsannnsens detaljerade utfrmning samt tydlighet vid intervjutillfället kring arbetsuppgifter ch ansvarsmråden. Dessutm sker det enligt infrmanterna ett kntinuerligt förhandlande med försklechef/rektr kring innehåll ch utförande av arbetsuppgifter inm ramen för arbetsplatsen. Ja det fick jag (en arbetsbeskrivning). Kanske inte helt uttalat, men även i annnsen std det tydligt ch det var det jag nappade på. Vad det skulle innebära ch även under intervjun så var det en tydlig arbetsbeskrivning, samtidigt sm att det var mycket fritt ch att vi tillsammans skulle bygga upp den här rganisatinen. Så det var både ch tycker jag. Att det var tydligt samt att det gick att förhandla vart eftersm (spec.ped. 7). Även tidigare erfarenhet sm specialpedagg samt tidigare yrkeserfarenheter anges sm grund för definitin ch avgränsning av arbetsuppgifter. Jag är väldigt trygg i min rll, Jag har arbetat länge, jag har prvat många lika verksamheter, ch jag har byggt på det (spec.ped. 2). Endast en av infrmanterna hade en frmell arbetsbeskrivning. En annan infrmant har kmmit överens med arbetsgivaren m att själv få utfrma sin arbetsbeskrivning, ett arbete sm har påbörjats. Två av de övriga infrmanterna menade att deras tidigare erfarenheter sm specialpedagger samt tidigare yrkeserfarenheter varit utgångspunkt i planering ch genmförande av arbetsuppgifter. En av infrmanterna hade via en mrganisatin fått förändrade arbetsuppgifter/befattning ch i samband med detta inte fått någn ny arbetsbeskrivning. Kan en tydlig infrmatin m arbetsuppgifter, alternativt erfarenhetsbaserad utfrmning av arbetsuppgifter likställas med en arbetsbeskrivning? Specialpedaggernas utsagr kan tlkas sm att specialpedaggerna uppfattar det så. Under en av intervjuerna nämnde en av infrmanterna att hen skulle be m en arbetsbeskrivning. I övrigt beskrevs inte avsaknad av arbetsbeskrivning sm ett prblem. Förutsättningar ch villkr för legitimitet på lika nivåer Under denna rubrik presenterar vi infrmanternas uppfattningar m arbetsuppgifter, samarbetspartners samt andra viktiga faktrer när det gäller legitimitet. Resultatet presenteras utifrån individ- grupprespektive rganisatinsnivå. 22
Individ De arbetsuppgifter sm samtliga specialpedagger anställda hs utbildningsanrdnare inm vuxenutbildningen uppfattar att de utför utifrån sitt uppdrag är: individuella elevkntakter i frm av pedaggisk kartläggning ch lika frmer av individuellt stöd. Jag gör mycket strukturer, scheman, strukturerar uppgifter, visar hur man hittar i en bk ch söker på nätet (spec.ped 2). Samma specialpedagg refererade till intervjuer med lärare på sklan sm hen genmförde i början av sin anställning. En anpassning till lärarnas önskemål ch förväntningar har inneburit att arbetstiden fördelas mellan arbetsuppgifter på lika nivåer. En specialpedagg berättar att hen arbetar individuellt med elever med så kallade cachande samtal. En annan specialpedagg verksam på enhetsnivå i försklan arbetar individuellt med barn, en till en med lekträning. Överlag var arbete direkt riktad mt enskild barn/elev vanligare för specialpedaggerna inm vuxenutbildningen än för dem sm arbetar inm försklan. Att fördela sin arbetstid mellan arbete på lika nivåer efter önskemål ch behv från i detta fall lärare kan tlkas sm en slags anpassning eller förhandling m legitimitet. Grupp För samtliga infrmanter är lärarna/pedaggerna viktiga samarbetspartners. Att arbeta för att få lärarnas/pedaggernas förtrende är viktigt menar infrmanterna. I försklans mråde har flera av pedaggerna tidigare haft handledning av specialpedagger anställda på övergripande nivå vilket, av specialpedaggerna uppfattas sm en underlättande faktr i legitimitetsarbetet. En specialpedagg berättar hur hen sm ett första steg själv tg kntakt med lärarna vid anställningens början. I början fanns inget att göra, så jag började med att skicka ut ett mejl (till lärarna) sm beskrev vad man gör m man har en elev med kncentratinssvårigheter samt ett mejl sm handlade m vad man kan göra (sm lärare) m man har en elev med dyslexi. Jag gjrde ett frmulär sm läraren kan fylla i m de har elever (med svårigheter) i inlärningssituatinen, m eleven inte når målet eller har svårigheter (spec.ped. 1). Vilket tidigare redgjrts för, så inledde en av infrmanterna sin anställning med att intervjua samtliga lärare m deras önskemål ch förväntningar på specialpedagguppdraget. Först tänkte jag att det här är nytt för dem (lärarna), skulle jag börja med att tala m hur det ska vara, då kmmer jag att förlra. Så jag började i andra änden ch det tycker jag var en vinst för mig (spec.ped. 2). Samma specialpedagg beskriver därefter hur hen regelbundet träffar arbetslagen för att tillsammans diskutera saker sm specialpedaggen sedan tar upp i ledningsgruppen. Jag känner att jag har ett bra mandat från lärarna eftersm jag utgått från deras behv ch inte gått in ch bestämt vad de ska göra (spec.ped. 2). Det blir även viktigt att arbeta med de förväntningar sm kan finnas hs lärare/pedagger avseende specialpedagguppdraget, sm till exempel att specialpedaggen ska ta hand m elever sm lärarna har svårigheter med, ägna sig åt specialundervisning eller skriva handlingsplaner. Det finns ng de lärare sm har uppfattningen att man ska gå in ch lösa deras prblem att de gärna skulle vilja lägga över det på en (spec.ped 3). En specialpedagg vittnade m erfarenheten av hur viktigt det är att vara tydlig gentemt lärare kring vilka arbetsuppgifter sm ingår i specialpedagguppdraget. Med vissa lärare har det skurit sig rdentligt m man inte talat ut rdentligt m lika förväntningar (spec.ped. 4). Förväntningar kan även vara psitiva ch underlättande, vilket en specialpedagg beskriver. 23
Alla är väldigt glada att jag kmmer hit.... Och de är vana att ha handledning. Jag trdde att det skulle vara ett större prblem det här att de skulle vilja att jag skulle kmma med världens lösningar ch att jag skulle åtgärda prblemen men det har inte känts så alls (spec.ped.7). Andra förväntningar från lärare på specialpedagg kan vara att specialpedaggen ska utveckla lika frmer av gruppinriktat stöd, till exempel studieverkstad, handledning, föreläsningar samt frtbildning riktad till lärare. Att visa respekt för lärarnas arbete, samt viljan att samarbeta med lärarna är någt sm samtliga infrmanter tar upp sm viktigt för att skapa förtrende. De (lärarna) känner ng att jag är en persn de kan kmma till, att jag inte står med pekfingret direkt, att nu måste du göra det här, utan att man jbbar tillsammans för att eleverna ska lyckas. (spec.ped. 3). Förtrendet byggs upp när specialpedaggen träffar pedaggerna/lärarna ch det genererar legitimitet. Förtrende kan skapas genm att lyssna ch bekräfta pedaggerna, genm att ha ett öppet samtalsklimat ch ha ett jämbördigt förhållningssätt. Även m förtrendet finns där så pågår ett förhandlande m vad sm ingår i uppdraget ch hur det ska utföras mellan specialpedagg ch pedagger/lärare. Framförallt när det gäller när ch hur man ber specialpedaggen m hjälp ch vilken rll specialpedaggen ska ha vid bservatiner ch skrivandet av till exempel handlingsplaner. När specialpedaggen är på en förskla i ett annat uppdrag kan det kmma en pedagg ch säga: Nu måste du kmma ch se hnm... Ibland får man ställa upp på vissa saker... för att stötta pedaggerna... Jag håller på att frma min yrkesrll (spec.ped. 7). Specialpedaggen beskriver att pedagger kan be hen kmma på en gång ch bservera, vilket efteråt kan visa sig mindre bra men det bidrar till att bygga förtrende ch att skaffa kunskaper för ett frtsatt frmande av yrkesrllen. Observatiner kan även planeras i förväg, bservatinerna kan då fungera förebyggande ch bli ett verktyg för att arbeta med förändringsarbete av lärmiljön på såväl grupp- sm rganisatinsnivå. Genm att bservera grupper ch samspel mellan pedagger/lärare ch gruppen kan specialpedaggen både bekräfta ch utmana pedagger/lärare i deras pedaggiska praktik. Det är i lika sammanhang. Jag tänker att jag bildar mig en egen uppfattning m barnet ch att jag tittar ganska mycket på rganisatin ch förhållningssätt bland pedaggerna, (deras) samspel med barnen, ch tänker en hel del kring att lyfta det tillsammans med pedaggerna. Då kmmer det upp på samtalet. Till rganisatin till förhållningsätt till lärmiljö. Där tänker jag att man behöver vara med ch hjälpa pedaggerna att se utifrån på sin egen verksamhet. Vilka förutsättningar ger vi barnen för att lyckas egentligen. I många lika situatiner (spec.ped. 8). Det finns andra exempel på utmaningar för specialpedaggerna i försklan i förhållande till pedaggerna. Det kan till exempel handla m enighet m vem sm ska frmulera handlingsplaner. Specialpedaggerna menar att pedaggerna själva behöver skriva handlingsplanerna för att kunna använda dem sm ett levande dkument. Specialpedaggens rll är att stötta i detta.... När det gäller handlingsplaner... att det inte hamnar på mig att skriva... för den förväntningen känner jag lite från pedaggerna... Det är (pedaggerna) sm ska skriva ch jag hjälper till (spec.ped. 8). Andra påverkansfaktrer är att uppdraget är nytt ch specialpedaggen är ny i uppdraget ch ännu inte är känd för samtliga i verksamheten. Jag bekräftar dem (lärarna) ch talar m att det dem berättar för mig, det ser jag ckså ch att de gör mycket bra, saker sm kanske inte jag skulle klara. För vuxenutbildningen är ny för mig, det är stra grupper ch inte lätt alls... (spec. ped. 2). För att utveckla förtrende ch legitimitet kring sitt uppdrags krävs samarbete ch utveckling av prfessinella relatiner mellan specialpedagg ch lärare/pedagger. Detta kan ibland möta på hinder, exempelvis när specialpedaggen står utanför samtliga möten på arbetsplatsen. 24
Det brde inte vara så men jag jbbar när de (lärarna) har möten (spec. ped. 1). På gruppnivå blir det tydligt hur specialpedagger är berende av att kunna förmedla en tydlighet i vad sm ingår i uppdraget, samtidigt sm specialpedaggen behöver arbeta tillsammans med övriga aktörer för att skapa legitimitet ch därmed kunna utföra uppdragets arbetsuppgifter. Det blir ckså synligt hur specialpedaggerna kan förbättra lärmiljön på grupp- ch rganisatinsnivå genm arbetsuppgifter sm handledning ch bservatin. Organisatin Rektrer/försklechefer bidrar till uppbyggnad av lärare ch pedaggers förtrende för specialpedaggen Samtliga infrmanter uppfattade att de hade försklechefs/rektrs förtrende ch att förtrendet i sin tur stärkte den infrmella legitimiteten i förhållande till andra aktörer. Hur försklechef/rektr uttrycker sig m ch synliggör specialpedaggen ch specialpedagguppdraget påverkar förtrendet från lärare/pedagger gentemt specialpedaggen. Det kändes betydelsefullt att bli inbjuden av försklechefen till en planeringsdag för att få möjlighet att presentera mig, innan uppdraget hade börjat (spec.ped.7). Tre av infrmanterna nämner betydelsen av att försklechef/rektr själva har förkunskaper ch erfarenheter av specialpedaggiskt arbete, vilket innebar en ökad förståelse ch respekt för specialpedagguppdraget. Jag trr att jag har en chef sm har sett hur jag har jbbat tidigare ch sm är ganska inne på att jag ska få frtsätta att jbba på samma sätt (spec.ped.5). En av infrmanterna i försklan nämner att stödet från chefen ges kntinuerligt ch underlättas av den rumsliga aspekten. När beslut behöver tas går specialpedaggen direkt till försklechefen. Då stöd behövs går jag till chefen. Det är bra att sitta så nära varandra så vi kan träffas fta (spec.ped. 5). Flera specialpedagger befinner sig på planeringsstadiet när det gäller kmpetensutveckling för pedagger/lärare. Kmpetensutvecklingen är tänkt att gälla för persnalen inm hela enheten eller för ett arbetslag i vuxenutbildningen eller en hel förskla. Exempel på mråden för kmpetensutveckling är: lika funktinsnedsättningar ch kmpensatriska hjälpmedel. Ytterligare exempel kmmer i citatet;... språkutvecklande arbetssätt, barnsyn, värdegrund. Det var någt arbetslag sm ville ha hjälp med svåra samtal. Det kanske vi kan ta i hela enheten. Så blir det frtbildning för pedaggerna (Spec.ped. 8). Utifrån resultatet tlkar vi det sm att specialpedaggerna ser sig ha mandat från ledningen kring kmpetensutveckling. En av specialpedaggerna uttrycker sig specifikt m rektrs syn på specialpedagguppdraget;...att inte arbeta sm speciallärare, det fick jag veta på anställningsintervjun Där vi står i dag är att handledningen är det viktigaste... (spec.ped. 2). Utifrån resultatet tlkar vi det sm att rektr ch försklechefens stöd är av str vikt för skapandet av legitimitet i specialpedaggrllen. Hur rektr förstår, tlkar ch kmmunicerar specialpedaggens rll ch uppdrag i rganisatinen kan antingen verka hindrande eller stödjande. När ledningen ger specialpedaggen möjlighet att frma kmpetensutvecklande insatser i större grupper är det möjligt att legitimitetsarbetet underlättas ch kan påskyndas. Ledningsgrupp - förebyggande ch övergripande arbete för specialpedaggen I ledningsgruppen på enhetsnivå inm försklan ingår försklechef, biträdande chefer, pedaggista ch specialpedagg. Ledningsgrupp inm vuxenutbildning innefattar vanligen rektr, verksamhetschef samt vanligtvis specialpedagg. En ledningsgrupp definieras sm ett frum där försklechef ch en- 25
hetschef träffar viktiga samarbetspartners i respektive rganisatin, ch är därför ett viktigt påverkansfrum för specialpedaggen. Nedan redvisas specialpedaggernas uppfattning kring sin rll i ledningsgruppen. Fem specialpedagger berättar att de ingår i ledningsgruppen när frågr av specialpedaggisk karaktär behandlas. Fyra av specialpedaggerna anser infrmatin m till exempel persnal ch eknmifrågr sm lämpliga i egenskap av handledare till pedagger på försklan. De berättar att den rganisatriska lösningen har varit att till exempel börja ledningsgruppens möten med de specialpedaggiska frågrna. Orsaken blir tydlig utifrån följande citat: Handledning fungerar bäst m det är utifrån ett icke vetande perspektiv. När jag inte vet så mycket. När jag kan ställa krkade frågr. Och får pedaggerna att tänka till själva. Det är det sm jag tycker har varit en fördel med att jbba i det stra (på förvaltningsnivå). Jag har kunnat ställa tkiga frågr för jag har inte vetat ch ett försök att hålla kvar det är att inte (få veta allt sm sägs i) ledningsgruppen. Jag behöver inte veta så mycket m det. Jag kan frtfarande ställa en del av de här frågrna men det kmmer att bli svårare ju längre jag jbbar trr jag men jag försöker i alla fall att hålla kvar den biten (Spec.ped. 5). För mycket infrmatin m chefernas arbete kan enligt specialpedaggen påverka rllen sm handledare ch i förlängningen kan ett icke-vetande perspektiv mtverkas. Att vara med i ledningsgrupp är psitivt ur många aspekter eftersm det är ett frum även för specialpedaggiska frågr, men m specialpedaggerna blir för insatta i persnal ch eknmifrågr förhindras det så kallade vetande perspektivet. Detta menar specialpedaggerna är ett förhållningssätt genm vilket handledare bidra till pedaggers självinsikt ch lärande. Två infrmanter inm vuxenutbildningen deltar regelbundet i ledningsgruppens möten. Nu håller vi på ch bygger min tjänst, ch jag ska vara med i ledningsgruppen (spec.ped. 2). En specialpedagg sm ännu inte är med i ledningsgruppens arbete berättar m ledningens förväntningar på vilket bidrag specialpedaggen kan ge i ledningsgruppens arbete. För dem (ledningen) är det viktigt med själva rganisatinen, att allt blir rätt juridiskt sätt, att dkumentatinen blir krrekt, att vi håller det vi lvat (i avtalet). Och...kundnöjdheten...att de sm går hs ss upplever att vi ger dem det stöd de behöver ch efterfrågar (spec.ped.4). Sammanlagt sju av åtta specialpedagger berättar att ledningen har tagit eller kmmer att ta med dem i ledningsgruppens arbete. Detta kan tlkas sm att specialpedaggens yrkesrll anses viktig i det sammanhanget. Av de fem sm redan deltar i ledningsgruppen framkmmer att det är viktigt att avgränsa vilka frågr specialpedaggen ska delta i utifrån hur det påverkar yrkesrll ch uppdrag i relatin till lärares ch pedaggers förtrende ch på vilket sätt specialpedaggen kan använda sig av en vetande psitin. Specialpedaggen har alltså möjlighet att bidra på rganisatinsnivå även m specialpedaggen inte har någn frmell beslutanderätt. Specialpedaggerna i försklan arbetar för att påverka mfattningen av sitt medverkande i ledningsgruppen. Deras uppfattningar antyder att inblick i eknmi ch persnalfrågr kan påverka uppdrag ch yrkesrll negativt ch i förlängningen påverka specialpedaggens perspektiv från ett icke- vetande perspektiv till mer interna perspektiv. Extern samverkan I det specialpedaggiska uppdraget stöttar/stärker specialpedaggen enskilda lärare/pedagger genm att vara delaktig i extern samverkan. Samverkan kan ckså ske på annat sätt där specialpedaggen samverkar externt utan att lärare/pedagg är delaktiga. Från försklan finns följande exempel:... jag är mycket delaktig i svåra föräldrasamtal ch jag har kntakt med habilitering ch landstinget ch följer med på utredningar ch sådana saker (spec. ped. 6). Extern samverkan där specialpedaggen stöttar lärare/pedagg blir till lärtillfällen ch kan sm arbetsuppgift placeras på rganisatin eller samhällsnivå berende på vem man samverkar med. Lärmiljö 26
Samtliga infrmanter uppfattar att inflytande över lärmiljön är betydelsefullt ur ett specialpedaggiskt perspektiv. Infrmanterna inm vuxenutbildningen uppfattar att det finns eknmiska faktrer sm inverkar på möjligheten att ha inflytande över lärmiljön i framför allt materiell bemärkelse. Det kan inm vuxenutbildningen handla m inköp av kmpensatriska hjälpmedel för datrer eller abnnemang hs inläsningstjänst. En av infrmanterna uttalar sig m någn hen uppfattar sm en brist i lärmiljön. Jag tänker mest på att använda datrer, de (sklan) har ju visserligen en datasal, men att lärarna ska kunna använda laptp ch sådant. Det är i lite mindre skala här än på andra sklr (spec.ped. 1). En utsaga från försklan tyder på att förslag till inköp inte ingår i specialpedaggens uppdrag på enhetsnivå inm försklan. Jag går aldrig in ch säger att det här måste vi köpa eller att det här måste ni skaffa. Utan det tar ju dm med sin chef Jag tycker att mitt uppdrag är hur vi ska få det att fungera med det vi har. (spec.ped. 5). Ingen av specialpedaggerna har en egen budget. När inköp sker måste detta mtiveras till försklechef/rektr. I försklan är inflytande över inköp inte lika aktuellt sm i vuxenutbildningen. Teamarbete En av infrmanterna beskriver hur hen arbetar med att bygga upp ett team, någt liknande ett elevhälsteam, för den lkala vuxenutbildningen. Teamet är tänkt att bestå av specialpedagg, studie- ch yrkesvägledare, rektr samt administratör. Att utveckla teamarbete kan tlkas sm ett uttryck för behv av samarbete då samtliga specialpedagger inm vuxenutbildningen, utm en, arbetade sm ensam specialpedagg hs utbildningsanrdnare. Nätverksträffar Samtliga infrmanter uppger att nätverksträffar är viktigt för att utveckla ch stärka yrkesrllen ch det specialpedaggiska uppdraget. Inm vuxenutbildningen samlas specialpedaggerna från de lika sklrna i ett nybildat nätverk. Flera av infrmanterna från vuxenutbildningen nämnde behv av att träffa andra specialpedagger ch få stöd i arbetet kring innehåll ch genmförande av specialpedagguppdraget. Även i försklan är mrådets nätverksträffar ett frum sm skapats i samband med nyanställning av flera specialpedagger på enhetsnivå. Syftet med nätverksträffarna knkretiseras med följande citat. Det har ju mycket att göra med att vi behöver stötta varandra, för vi har ju ingen annan i prfessinen nära ss... Vi behöver mötas i frågr kring vårt jbb... Och vårt uppdrag. vi har lite lika bakgrund ch förutsättningar för cheferna ser ju lite lika på vår rll (spec.ped. 6). Nätverksträffarna ses sm ett frum sm kan bidra till möten mellan specialpedagger i frågr kring arbetet ch uppdraget för att stötta varandra, vilket kan bidra till likvärdighet. En skillnad i vuxenutbildningen gentemt försklan är att det finns en knkurrenssituatin mellan sklrna sm kan tänkas bidra till en annan typ av samarbete än i försklan. 27
Resultatsammanfattning Faktrer sm bidrar till uppbyggandet av specialpedaggisk legitimitet Faktrer sm specialpedaggen har med sig i frm av utbildning ch erfarenheter Utbildning Yrkesrllen Kunskap Erfarenhet Praktik Figur 2. Faktrer sm specialpedaggen har med sig i frm av utbildning ch erfarenheter Det första temat tar upp specialpedaggens utbildning ch erfarenheter samt tydliggör utbildningens ch erfarenhetens betydelse för kunskap ch förståelse, vilken kan msättas i praktik när specialpedaggen arbetar för legitimitet. Yrkesspecifika kunskaper ch förmågr erhållna genm kurserna, kvalificerade samtal, utvecklingsarbete samt examensarbete är gemensamma nämnare sm tas upp här. Dessa kurser har givit värdefulla verktyg för specialpedaggen i sin yrkesrll ch i sitt legitimitetsarbete. Samtidigt betnas att kunskaper integreras över tid i mötet med praktiken. Erfarenheter från tidigare yrkesrller ch tidigare uppdrag sm specialpedagg stärker ckså specialpedaggens legitimitet i det nya uppdraget. Gemensamt för specialpedaggerna är att utbildningar ch tidigare erfarenheter är en förutsättning för att bygga upp legitimitet i praktiken. 28
Faktrer på arbetsplatsen Figur 3. Faktrer på arbetsplatsen. Tema två handlar m arbetsbeskrivning ch visar att platsannnsen, intervjun ch erfarenheter kring tidigare specialpedaggiskt arbete används för att definiera uppdraget. Specialpedaggerna önskade en arbetsbeskrivning, samtidigt sm en kntinuerlig förhandling m innehållet i uppdraget är önskvärd. Om försklechef/rektr har gda kunskaper kring det specialpedaggiska uppdraget kan det bidra till specialpedaggens legitimitet. Det kan visa sig genm att specialpedaggen själv får mandat att utfrma sitt uppdrag. När specialpedaggen har rumslig närhet till försklechefen/rektr underlättas förändringsprcesser ch beslut kan tas löpande i specialpedaggiska frågr. Hur försklechefer/rektrer talar m specialpedaggens funktin har betydelse. Vidare hur försklechefen/rektrn presenterar ch tar emt specialpedaggen på arbetsplatsen påverkar ckså hur lärare/pedagger ser på specialpedaggen. Gemensamt för specialpedaggerna är att arbeta för en samsyn kring vilka arbetsuppgifter sm hör till specialpedaggens yrkesrll. När specialpedaggen börjar på en ny arbetsplats är försklechef/rektr viktig eftersm de kan bidra till att specialpedaggen snabbare erövrar legitimitet i övriga aktörers ögn. På sikt är det lika viktigt att arbeta för att samtliga aktörer runt specialpedaggen utvecklar samsyn kring specialpedaggens arbetsuppgifter. 29
Hur specialpedaggerna uppfattar att legitimitet skapas. Kartläggning ch stöd Ledningsgrupp Handledning Legitimitet Teamarbete Observatin Nätverk Dialg Figur 4. Hur specialpedaggerna uppfattar att legitimitet skapas. Det gemensamma för specialpedaggerna är deras beskrivningar av ett antal lika tillvägagångssätt sm leder till legitimitet. Att medvetet skapa förtrende uppnås till exempel genm att lyssna ch bekräfta lärare ch pedagger i hur de upplever sin verklighet, samt att fysiskt ta del av lärare ch pedaggers pedaggiska verklighet genm att bservera. När detta följs upp i handledningssituatiner bidrar specialpedaggen genm till exempel att erbjuda perspektivbyte. I dessa situatiner blir den specifika specialpedaggiska kmpetensen tydligare för pedagger/lärare, vilket i förlängningen bidrar till legitimitet samt att lärmiljön förbättras på grupp ch rganisatinsnivå. Genm att delta i ledningsgrupp, teamarbete, nätverk samt hålla i handledning ch göra bservatiner stärks specialpedaggens legitimitet. 30
Arbetsuppgifter sm kännetecknar legitimitetsarbetet. Figur 5. Arbetsuppgifter sm kännetecknar legitimitet På individnivå; för specialpedaggerna inm vuxenutbildningen är kartläggningsarbete samt direkt stöd till ch handledning av elever på individnivå en viktig uppgift i uppdraget. I försklan förekm arbete på individnivå för att främja enskilda barns lek. Genm att utföra detta arbete underlättas tillträde till arbete på övriga nivåer. På gruppnivå; för samtliga specialpedagger är bservatiner ch handledning centrala uppgifter. Observatin i kmbinatin med handledning kan leda till förebyggande arbete på både grupp ch rganisatinsnivå berende på vad specialpedaggen tar upp med pedagger ch lärare samt m det sm framkmmer kring rganisatin kmmer till ledningens kännedm. För de flesta specialpedaggerna ingår även att erbjuda föreläsningar ch frtbildning till pedagger/lärare kring lika specialpedaggiska frågr. På rganisatinsnivå; för samtliga specialpedagger anges deltagande i ledningsgruppens arbete sm viktigt. Vidare att delta i nätverksmöten med andra specialpedagger, att arbeta med kmpetensutveckling, samt extern samverkan både med ch utan lärare/pedagger. Samtliga specialpedagger anger arbete med att utveckla lärmiljön sm viktiga specialpedaggiska arbetsuppgifter. I vuxenutbildningen angavs även vikten av att utveckla teamarbete. 31