Sammanfattningar Matematikboken Y



Relevanta dokument
Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken Z

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Addition och subtraktion. Vilka uträkningar visas på tallinjerna nedan? Beräkna med huvudräkning = = = =

Blandade uppgifter om tal

Matematik Uppnående mål för år 6

Lokala mål i matematik

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

DOP-matematik Copyright Tord Persson Potenser. Matematik 1A. Uppgift nr 10 Multiplicera

Facit Läxor. Tal. Tian Siffrans värde blir tio gånger mindre. 40 till , 69 och a) 10, 22 och 15, 14 b) 15, 27 och 10, 9

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

Mattestegens matematik

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

4 Dividera höjningen (0,5 %) med räntesatsen från början (1 %). 7 Du kan pröva dig fram till exempel så här: Från Till Procent- Procent enheter

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

MATEMATIK - grunderna och lite till - Hans Elvesjö

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Algebra och rationella uttryck

Läxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter.

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

,5 10. Skuggat. Svart ,2 4. Randigt. b) 0,4 10. b) 0,3 10. b) 0,08. b) 0, ,7 0, ,17 0,95 0,15 0,2 + 0,7

Övning log, algebra, potenser med mera

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Tal Räknelagar. Sammanfattning Ma1

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Potensform. Uppgift nr 10. Uppgift nr 11 Visa varför kan skrivas = 4 7

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Centralt innehåll i matematik Namn:

Uppfriskande Sommarmatematik

Innehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning Diagnoser och tester Prov och repetition Kommentarer till kapitlen 18

Planering för kurs A i Matematik

Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt A B C A B C 3,1 3,2

Läxa 11. Läxa T ex kan en sida vara 4 cm. Hur lång är då höjden mot den sidan? 8 b) Flytta andra stickan i översta raden ett steg åt höger.

4 Sätt in punkternas koordinater i linjens ekvation och se om V.L. = H.L. 5 Räkna först ut nya längden och bredden.

Facit Läxor. hur många areaenheter som får plats cm 2 cm och 12 4 cm samt 3 cm 16 cm och 6 cm 8 cm.

Formula 9 facit. 1 Beräkningar med positiva tal 1

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

PLANERING MATEMATIK - ÅK 7. Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 5 Geometri Kapitel : 6 Bråk och procent. Elevens namn: Datum för prov HÄLLEBERGSSKOLAN

Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan)

Matematik A Testa dina kunskaper!

Gunilla Viklund Birgit Gustafsson Anna Norberg

Ordlista 5A:1. term. faktor. täljare. nämnare. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Lathund, bråk och procent åk 7


Matematikpärmen fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

LÄXA 3. 7 a) b) 231 och c) 235 och 3 120

Övningsblad 1.1 A. Bråkbegreppet. 1 Skugga. 2 Hur stor andel av figuren är skuggad? 3 Ringa in 2 av stjärnorna.

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 4. b) = 3 1 = 2

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.

KW ht-17. Övningsuppgifter

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokala betygskriterier Matematik åk 8

Grunder inför Matematik 1

Övningsblad 1.1 A. Tallinjer med positiva tal. 1 Skriv det tal som motsvaras av bokstaven på tallinjen.

Södervångskolans mål i matematik

Matematik 3000 kurs A

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg = = = = = = =

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Föreläsning 4: Aritmetik, forts. Tal i bråkform Tal i decimalform Sambandet mellan tal i bråkform och decimalform Procentbegreppet och Procenträkning

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

b) kg c) 900 g 1071 a) g b) kg c) 800 g 1072 a) 500 g b) kg 1073 a) 5 kg b) 4,5 kg c) 1,1 kg

Matematik 1A 4 Potenser

STARTAKTIVITET 2. Bråkens storlek

Facit åk 6 Prima Formula

Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =

a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)

REPETITION 2 A. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA FYRA klart

Grunder i Matematik 1

DOP-matematik Copyright Tord Persson Övning Bråkräkning. Matematik 1. Uppgift nr 14 Addera 9. Uppgift nr 15 Addera 3. Uppgift nr 16 Subtrahera

PLANERING MATEMATIK - ÅK 8. Bok: Y (fjärde upplagan) Kapitel : 5 Ekvationer Kapitel : 6 Sannolikhet och statistik. Elevens namn: Datum för prov

Repetitionsuppgifter 1

ARBETSPLAN MATEMATIK

sex miljoner tre miljarder femton miljoner trehundratusen > > <

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

TAL OCH RÄKNING HELTAL

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra Bråk och procent Statistik och sannolikhet Tid, hastighet och skala 60.

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

PASS 2. POTENSRÄKNING. 2.1 Definition av en potens

Sammanfattning: Matematik 1b

Övningar - Andragradsekvationer

Arbetsblad 1:1. 1 Svara i bråkform hur stor andel av den stora rutan som är. 2 Svara i decimalform hur stor andel av den stora rutan som är.

8 Facit till Bashäfte X

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Ma1 NA18: Info inför prov 1

= a) 12 b) -1 c) 1 d) -12 [attachment:1]räkneoperation lektion 1.odt[/attachment] = a) 0 b) 2 c) 2 d) 1

Nyckelord Grundläggande matematik. Ord- och begreppshäfte. Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP. Matematik

7F Ma Planering v2-7: Geometri

1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km

Transkript:

Sammanfattningar Matematikboken Y

KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller en parentes, räknar man den först. a) 1 2 = 1 10 = b) 12 + (19 7) = 12 + 12 = 12 + 8 = 60 Negativa tal + 9 = Pilen startar vid och sträcker sig nio steg åt höger Multiplikation och När man multiplicerar eller dividerar ett tal med 10, 100 eller 1 000, division med så flyttar man decimaltecknet lika många steg som antalet nollor. 10, 100, 1 000 Vid multiplikation flyttas decimaltecknet åt höger, vid division åt vänster. a) 100 2,7 = 27 b) 67, 0 = 6,7 c) 1 000 0,2 = 20 Multiplikation med När man ska multiplicera med små tal är det enklast att först små tal 2 1 0 1 2 multiplicera utan decimaler. Sen sätter man ut decimaltecknet. Om vi till exempel ska göra multiplikationen 0,7 0,0 så kan man tänka så här: 7 gånger är 21. Svaret ska ha tre decimaler. Svaret blir alltså 0,021. Multiplikation med När man ska multiplicera med stora tal kan man göra så här: stora tal 6 000 0,08 = 6 1 000 0,08 = 6 80 = 80 Men man kan också tänka så här: 6 000 8 = 8 000. Svaret ska ha två decimaler. Svaret blir alltså 80,00 = 80.

Division med När man ska dividera med tal som slutar på en eller flera nollor stora tal kan man börja med att förkorta med 10, 100 eller 1 000. Division med 6 00 = 6 /00 00 / 00 = 0,6 = 0,1 När man ska dividera med tal i decimalform, kan man börja med små tal att förlänga med 10, 100 eller 1 000. 7 0, = 7 0 = 70 0, 0 = Enheter för vikt Enheter för volym 1 ton = 1 000 kg kg = 10 hg = 1 000 g hg = 100 g g = 1 000 mg 1 liter = 10 dl = 100 cl = 1 000 ml dl = 10 cl = 100 ml cl = 10 ml

KAPitel 2 variabler och uttryck Uttryck med Ett exempel på uttryck med variabel är x +. variabel x betyder samma sak som x. Uttryckets värde Om vi i uttrycket x + ersätter x med så får vi + = 19. Vi säger då att uttryckets värde för x = är 19. Förenkling av uttryck Parenteser Multiplikation av en parentes Likformiga termer kan förenklas till en term. z 7 + 2z 2 = = z + 2z 7 2 = = 7z 9 Uttrycket innehåller två slag av likformiga termer, z-termer och siffertermer. Om det står ett plustecken framför en parentes, kan parentesen utan vidare tas bort. a + ( b + c) = a + b + c a + ( b c) = a + b c Om det står ett minustecken framför en parentes, måste tecknet inuti parentesen ändras när parentesen tas bort. a ( b + c) = a b c a ( b c) = a b + c Om man ska multiplicera en parentes ska alla termer inuti parentesen multipliceras med faktorn framför parentesen. a(b + c) = ab + ac

KAPitel bråk och potenser Bråkform Blandad form och och 7 är exempel på tal skrivna i bråkform. är exempel på tal i blandad form. Decimalform Ett tal i bråkform kan skrivas i decimalform genom att täljaren divideras med nämnaren. = 0,7 = 0, Förkortning Förlängning Jämföra tal När täljare och nämnare divideras med samma tal säger man att bråket förkortas. Vi får då ett bråk med samma värde som det ursprungliga. 6 = / 6 / = När täljare och nämnare multipliceras med samma tal, får man även då ett nytt bråk med samma värde. 6 = = När man ska jämföra storleken av två bråk med olika nämnare börjar man med att skriv bråken med samma nämnare, den minsta gemensamma nämnaren (mgn). Vilket tal är störst, 8 eller? Här har vi förkortat med. Här har vi förlängt med. = = 8 8 Bråken förlängs så att båda får nämnaren 2, den minsta gemensamma nämnaren. 8 6 = = 8 Vi ser att 2 är det största talet. Addition och subtraktion av bråk = = 6 7 + + = + + = = 8 8 8 8 8 8 Börja med att skriva om en av de två hela i tredjedelar. Skriv om alla tre bråken så att de får samma nämnare. I det här fallet är den minsta gemensamma nämnaren 8. Vi skriver svaret i blandad form. Ett alternativt sätt är att först skriva om termerna i decimalform. + 2 =,2 + 2, =,6

Multiplikation av bråk a) 7 b) a) = = = 7 7 7 7 b) = = 0 När du multiplicerar två bråk med varandra multiplicerar du täljarna för sig och nämnarna för sig. Division av bråk a) / b) / c) / a) / = 6 / = 6 / = 0 0 0 Förläng med 2, så får du en täljare som är jämnt delbar med 2. b) c) / = = = 0 8 / = = = = Invertera nämnaren och gör om divisionen till en multiplikation. Det inverterade värdet till 1 är. 1 Det inverterade värdet till är. Potenser Tiopotenser Grundpotensform Uttrycket kallas en potens där är potensens bas och dess exponent. Potenser med basen 10 kallas tiopotenser. När du skriver ett tal i grundpotensform multiplicerar du ett tal mellan 1 och 10 med en tiopotens. 000 =,. 10 000 000 = 1,2. 10 7 6

KAPitel procent och diagram Procent Procent betyder hundradelar. procentform bråkform decimalform 0 % = 0 % = % = 0 % = 7 % = 0 = 0,10 = 0,20 = 0,2 = 0,0 = 0,7 Så här beräknar vi procenttalet Procentuell förändring Frekvenstabell Variabel Frekvens 12 kr av 7 kr = 7 = 0,16 = 16 % När du ska beräkna hur många procent till exempel priset på en vara har höjts eller sänkts tecknar du förhållandet mellan höjningen (eller sänkningen) och priset från början. höjningen (sänkningen) förhållandet = priset från början Ett statistiskt material kan ofta sammanställas i en frekvenstabell. Tabellen visar att variabeln x kan anta värdena 1, 2,, och. Frekvensen (f) för till exempel observationen är. Antal x 1 2 Frekvens f 6 9 1 n = 2 Observation Antalet observationer är 2. Relativ frekvens Den relativa frekvensen (f/n) anges ofta i procentform. Den relativa frekvensen för observationen är = = 20 %. Så här beräknar vi delen Ränta % av 60 kr = 0, 60 kr = 292,0 kr Om du sätter in pengar på en bank får du ränta på insatt kapital. Lånar du pengar får du betala ränta. Hur stor räntan blir beror på kapitalet, räntesatsen och tiden. 7

KAPitel geometri Enheter för längd Skala Omkrets Area 1 m = 10 dm = 100 cm = 1 000 mm dm = 10 cm = 100 mm cm = 10 mm mil = 10 km = 10 000 m km = 1 000 m Om en karta är ritad i skala 1 : 20 000 så innebär det att 1 cm på kartan motsvarar 20 000 cm i verkligheten. Eftersom 20 000 cm = 200 m kan man säga att 1 cm på kartan motsvarar 200 m i verkligheten. Kartan är en förminskning av verkligheten. Om skalan är 10 : 1 så är bilden en förstoring av verkligheten. Varje sträcka på bilden är 10 gånger så lång som i verkligheten. Omkretsen av till exempel en fyrhörning får man genom att addera sidornas längder. Så här beräknas arean av våra vanligaste månghörningar. A = b h höjd (h) A = s s s bas (b) s A = b h h A = b h h A = b h 2 h b b b Cirkeln En cirkels omkrets beräknas med formeln O = π d. En cirkels area beräknas med formeln A = π r r eller A = π r 2. (d = diametern, r = radie) diameter radie 8

Sidovinklar Vinklarna v 1 och v 2 är exempel på sidovinklar. Sidovinklar är tillsammans 180. v v 1 + v 2 = 180 v 1 v v 1 = v v 2 v 2 = v Vertikalvinklar Vinklarna v 1 och v är exempel på vertikalvinklar. Vinkelsumma I en triangel är summan av vinklarna 180. v 2 v 1 v v 1 + v 2 + v = 180 Vinkelsumman i en fyrhörning är 60. Cirkeldiagram I ett cirkeldiagram motsvaras det hela av hela cirkeln och delarna av cirkelsektorer. Hur stor en cirkelsektor ska vara beror på hur många procent av det hela som den delen är. Varje procent motsvaras av en medelpunktsvinkel på,6. m cirkelsektor m = medelpunktsvinkel 9

KAPitel 6 ekvationer Ekvationer När x-termen (eller y eller z) är ensam i ena ledet har man löst ekvationen. Många ekvationer kan enkelt lösas med pekfingermetoden. Svårare ekvationer löser man med göra lika - metoden. Lös ekvationen x = 19 Göra lika-metoden x = 19 x + = 19 + x = 2 x = x = 6 För att få bort lägger du till i vänstra ledet. Du måste då även lägga tilll högra ledet. Nu är x ensamt kvar i vänstra ledet. Sedan delar du båda leden med för att få x ensamt kvar i vänstra ledet. Pekfingermetoden x = 19 x = 19 x = 2 x = 6 Eftersom 2 = 19 så måste x vara lika med 2. Eftersom 6 = 2 så är x = 6. Kontroll: 6 = 2 = 19 Det stämmer. Svar: x = 6 Ekvationer med Lös ekvationerna a) 9x + 2 6x 8 = 9 b) 8y (y + 1) = 11 flera termer och parenteser a) 9x + 2 6x 8 = 9 x 6 = 9 Börja med att förenkla vänstra ledet. 9x 6x = x och 2 8 = 6 x = 1 x = Sedan löser du ekvationen på vanligt sätt. Använd göra lika-metoden eller pekfingermetoden. Kontroll: 9 + 2 6 8 = + 2 0 8 = 9 Det stämmer. 10

b) 8y (y + 1) = 11 8y y 1 = 11 y 1 = 11 y = 12 y = Börja med att ta bort parantesen. Eftersom det står ett minustecken framför parentesen måste du ändra tecknet i parantesen. Sedan förenklar du och löser ekvationen på vanligt sätt. Kontroll: 8 ( + 1) = 2 (20 + 1) = 2 21 = 11 Det stämmer. Svar: a) x = b) y = Teckna egna ekvationer Anna och Mia har tillsammans 9 kr. Anna har 17 kr mer än Mia. Hur mycket har var och en? Antag att Mia har x kr. Då har Anna (x + 17) kr. x + (x + 17) = 9 x + x + 17 = 9 x + 17 = 9 Eftersom Anna har 17 kr mer än Mia så måste Anna ha (x + 17) kr. Mias x kr och Annas (x + 17) kr blir tillsammans 9 kr. Eftersom det är ett plustecken framför parentesen behöver du inte ändra tecken när du tar bort parentesen. Sedan löser du ekvationen på vanligt sätt. Använd göra lika-metoden eller pekfingermetoden. x = 78 x = 9 Mia har 9 kr. Anna har (9 +17) kr = 6 kr. Kontroll: (9 + 6) kr = 9 kr Det stämmer. Svar: Mia har 9 kr och Anna har 6 kr. 11