1 / 6 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Schooldevelopment through action research, 7,5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för pedagogik och didaktik 2009-06-05 Utbildningsområde: Undervisning Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Kursplanen gäller fr.o.m. höstterminen 2009 2. Inplacering Kursen ges på kvartsfart som fristående kurs och som uppdragsutbildning 3. Förkunskapskrav Förskollärarexamen, examen för lärare mot tidigare år eller motsvarande utbildning samt minst 2 års yrkeserfarenhet i förskola eller förskoleklass och fritidshem 4. Innehåll Aktionsforskningens grunder introduceras och prövas i deltagarnas yrkesvardag i form av ett mindre förbättringsarbete inom något i kursen uppmärksammat innehållsområde. Gemensam reflektion och kollektivt kunskapande prövas och diskuteras. Kursmoment: Aktionsforskningens grunder och introduktion av olika verktyg i process och dokumentation Förskolans kvalitetsarbete och lärarens uppdrag
2/6 Gemensam reflektion som verktyg för kunskapande och utveckling Introduktion av aktuell forskning inom ett av följande innehållsområden: - Förskola, förskoleklass och fritidshem som läs och skriftspråklig miljö - Förskola, förskoleklass och fritidshem som matematisk miljö - Lek och lärande i förskolans, förskoleklassens och fritidshemmets verksamhet 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: 1. Kunskap och förståelse: - redogöra för aktionsforskningens grunder samt stegen i aktionsforskningsprocessen - problematisera den egna förskolans/ förskoleklassens och fritidshemmets verksamhet i relation till några aktuella forskningsresultat inom valt område 2. Färdighet och förmåga - tillsammans med arbetslaget kunna planera och genomföra ett förbättringsarbete i den egna verksamheten, utifrån aktionsforskningens grunder - använda några verktyg för att följa processen och dokumentera eget förbättringsarbete 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt - redogöra för eget förhållningssätt i den aktuella aktionsforskningsprocesen och diskutera relationen mellan genomförd verksamhetsförändring och egen yrkesutveckling. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista 7. Former för bedömning Kursen examineras dels genom en muntlig redovisning av genomfört förbättringsarbete, dels genom en skriftlig enskild uppgift. Ett litteraturseminarium samt handledning i grupp är obligatoriska moment.
3/6 Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar garanteras studenten tillgång till tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av två år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). 9. Kursvärdering Kursvärdering i slutet av kursen sker skriftligt. I mitten av kursen sker en muntlig avstämning av genomförande i relation till kursmål och innehåll. Resultatet från kursvärderingarna skall delges deltagarna samt utgöra grund för kommande kursplaneringar. 10.Övrigt Kursen innebär bland annat att pröva eget förbättringsarbete vilket kräver att deltagaren har daglig tillgång till en pedagogisk verksamhet i förskola eller förskoleklass och fritidshem.
4/6 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden LITTERATURLISTA PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning Obligatorisk litteratur Bjørndal, Cato. R. P. (2002). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.(148 s) Johansson, Eva. (2003). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Skolverkets monografiserie. Stockholm: Skolverket.(256 s) Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. IPD- rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. (78 s) Skolverket.(2005). Kvalitet i förskolan. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes (45 s) Skolverket. (2006). Kvalitetsredovisning. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes (31 s) Läroplan (relevant för den egna praktiken) samt kommunala planer Dessutom minst 1 av följande titlar i anslutning till valt utvecklingsområde (omfattning ca 200 sidor) : Förskolan som läs och skriftspråklig miljö: Abou Touk, Hiba. (2006). Tvåspråkiga barns lek en studie av hur och när tvåspråkiga barn använder modersmålet i interaktion med andra. Examensarbete i lärarutbildningen. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. (38 s) Dahlgren, Gösta & Gustafsson, Karin & Mellgren, Elisabeth & Olsson, Lars Erik. (2006). Barn upptäcker skriftspråket ( 3:e reviderade upplagan). Stockholm: Liber. (165 s) Eriksson Hagtvet, Bente. (2006). Språkstimulering. Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern.
5/6 Stockholm: Natur och kultur. (271 s) Liberg, Caroline. (2005). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. (212 s) Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (2008). Resa i språkmiljöer. Utvecklingsstöd hämtat 2009 04 29 från Skolverket. http://www.skolverket.se/sb/d/2478/a/13907 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (2007). Läsa & Skriva. Utvecklingsstöd hämtat 2009 04 29 från Skolverket. http://spica.utv.miun.se/lasaochskriva/ Förskola, förskoleklass som matematisk miljö: Björklund, C. (2008). Bland bollar och klossar. Matematik för de yngsta i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (195 s) Doverborg, Elisabeth & Emanuelsson Göran (Red.). (2006). Små barns matematik. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. (190 s) Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid. (1999). Förskolebarn i matematikens värld. Stockholm: Liber. (141 s) Emanuelsson, Göran & Doverborg, Elisabeth (red). (2006). Matematik i förskolan. Nämnaren Tema 7. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. (109 s) Nationellt centrum för matematik. (2008). Små barns matematik. http://ncm.gu.se/smabarn Lek och lärande i förskola och förskoleklass: Abou Touk, Hiba. (2006). Tvåspråkiga barns lek en studie av hur och när tvåspråkiga barn använder modersmålet i interaktion med andra. Examensarbete i lärarutbildningen. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. (38 s) Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2007). Att lära är nästan som att leka Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber. (246 s) Nordin Hultman, Elisabeth. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber. (256 s)
6/6 Tellgren,Britt. (2004) förskolan som mötesplats. Barns strategier för tillträde och uteslutningar i lek och samtal (licentiatavhandling). Örebro: Örebro universitet, Pedagogiska institutionen. 150 s. Webb adress: http://www.divaportal.org/vxu/theses/abstract.xsql?dbid=1174 Tullgren, Charlotte. (2003). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. (Malmö Studies in Educational Sciences, No. 10). Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen i Malmö. (130 s). Webbadress: http://dspace.mah.se:8080/handle/2043/1005 Vygotskij,Lev S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Diadalos (s7-37) 30 s. Litteaturlistan reviderad 2009-06-05