Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling Skönadalssklan
Innehåll Inledning 2 Mål 2 Definitiner 3 Främja, förebygga, kartlägga, utvärdera, åtgärda 4 Främja ch förebygga 5 Kartlägga ch upptäcka 7 Åtgärda 8 Vem ser till att lagen följs 10 Referenslista Kalendarium 11 Bilaga 1 12 Utredning/dkumentatin gällande kränkande behandling Bilaga 2 15 Skönadalssklans rdningsregler Bilaga 3 Handlingsplan Bra kmpis på Skönadal 17
Mål Vårt mål på Skönadalssklan är att det inte ska förekmma kränkningar. Alla elever ch all persnal ska känna sig respekterade ch trygga. Inledning I likabehandlingsplanen beskrivs rutiner för hur vi arbetar för att upptäcka, utreda, åtgärda ch följa upp kränkningar ch likabehandling i sklan ch under skltid i skla, förskleklass ch fritidshem. Planen är framtagen av en arbetsgrupp på sklan i samarbete med sklans elevhälsteam ch går sm remiss till elevråd ch sklråd. Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på sklans hemsida ch ska behandlas på ett av läsårets föräldramöte. Likabehandlingsplanen ch plan mt kränkande behandling utgår från gällande lagstiftning avseende diskriminering ch skllag. Alla sm arbetar i skla/förskleklass/fritidshem ska: Visa respekt för den enskilda individen ch i det vardagliga arbetet utgå från ett demkratiskt förhållningssätt Agera förebyggande ch främjande för att kränkningar inte ska uppstå Aktivt ingripa, utreda, åtgärda ch följa upp kränkningar sm sker 1
Definitiner Begreppet kränkande behandling används sm ett samlingsbegrepp för lika frmer av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är, att någn eller några kränker principen m alla människrs lika värde. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska ch återkmmande. De kan utföras ch drabba både barn ch vuxna. Barnets individuella upplevelse av en kränkning viktig ch ska alltid tas på allvar. Kränkningar kan vara: Fysiska sm misshandel, slag ch knuffar. Verbala sm ht eller nedsättande tillmälen. Psyksciala - sm utfrysning, ryktesspridning eller blickar. Text eller bild sm kltter, brev, e-pst, sms eller mms. Kränkningar kan bl. a. ta sig uttryck sm diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet eller hmfbi. Kränkningar kan vara enstaka eller systematiska ch återkmmande. Kränkningar kan vara av lika karaktär. Det vanliga är att de är antingen ömsesidiga, mellan exempelvis två elever sm är sams eller riktade från en elev mt en annan. Trakasserier är kränkningar sm har samband med etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning, funktinshinder, kön eller är av sexuell natur. Direkt diskriminering innebär att någn behandlas sämre än en annan persn i en likartad situatin. Med detta menas att en skla inte får missgynna en elev genm att behandla hnm/henne mindre förmånligt utifrån könstillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder. Indirekt diskriminering kan uppstå m man ställer villkr eller kriterier sm kan verka neutrala men sm i praktiken missgynnar vissa elever. Repressalier är förbjudna enligt lagen. En elev får inte utsättas för repressalier när han/hn påtalat, anmält eller medverkat i en utredning m diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. 2
Främja, förebygga, kartlägga, utvärdera ch åtgärda I likabehandlingsarbetet ch arbetet mt kränkande behandling kan fem lika steg identifieras. Det handlar m att främja gda relatiner, ha ett förebyggande arbete, genmföra kartläggningar, utvärdera samt vidta åtgärder för akuta situatiner sm uppstår. En del av dessa steg går in i varandra, framförallt allt främja gda relatiner ch att bedriva ett förebyggande arbete. Främja ch förebygga Arbetsmiljön Allra viktigast för att förhindra kränkande behandling är att bygga upp en arbetsmiljö i sklan, förskleklassen ch på fritidshemmet, där kränkningar inte är en del av vardagen. De förebyggande åtgärder sm vidtas ska vara enkla ch vara en naturlig del av sklvardagen. Det nrmala är att vara snäll ch en bra kmpis. Alla pedagger arbetar relatinsskapande med sina elever. Se exempel nedan. Stärka tilliten Ge bekräftelse Stärka självkänslan Träna den kmmunikativa förmågan Träna samarbete Träna eleverna i att hitta alternativa lösningar Träna eleverna i att hantera känslr ch knflikter Figur 1 SKA BYTAS TILL SKÖNADALSBILD 3
Delaktighet Eleverna är delaktiga genm representanter i sklans lika råd; elevråd, bkråd, helpdesk, hälsråd ch miljöråd. Delaktighet för elever är att få möjlighet att framföra sina åsikter ch känna att lärarna tar synpunkterna/åsikterna på allvar. I klassrummet är elevråd, utvecklingssamtal, qualisenkät, prtalenkät (åk 5) regelbundna tillfällen där eleverna enskilt ch tillsammans med andra har frum för dialg med sin lärare. Delaktighet i sitt lärande, där elever lär sig ch får stimulans ger synergieffekter på trygghet ch trivsel. Delaktighet är centralt, men får inte användas för att tänja gränser sm kan leda till trygghet. Här är ledarskapet ch auktriteten hs ss vuxna i sklan tillsammans med hemmet viktig att lyfta fram. Rutiner Sklans specialpedagger tillsammans med rektr genmför varje år en analys av de situatiner sm lett till kränkningar. Denna ligger till grund för åtgärder kmmande år. Rutiner såsm fasta platser i matled, klassrum, matsal, rutiner för räcka upp handen mm bidrar till att skapa trygghet ch minimera antalet situatiner där kränkningar kan uppstå. Det har inte med delaktighet ch inflytande att göra att elever själva bestämmer vanstående. Gda förebilder Vi skapar förutsättningar för möten mellan yngre ch äldre elever i lika sammanhang. Sklans förebyggande värdegrundsarbetearbete finns dkumenterat i Bra Kmpis på Skönadal. Bilaga 3. Föräldrars delaktighet Föräldrars inställning, deras psitiva påverkan ch deras insatser för barnen är väsentliga för att likabehandlingsarbetet på sklan ska bli framgångsrikt. Föräldrar är delaktiga i utvecklingssamtal, genm att medverka i t ex qualisenkäter, föräldramöten ch infrmatinsbrev till hemmet. Infrmatin m sklans likabehandlingsplan delges föräldrar vid ett föräldramöte varje år ch dkumentet publiceras på hemsidan. Värdegrunden ska vara tydlig ch känd Värdegrunden ch likabehandlingsarbetet är en stående punkt i sklans fkusmråden. Under läsåret 2014-2015 var vårt fkusmråde att implementera vårt förebyggande värdegrundsarbete bra kmpis i alla klasser. Under 2016 utvärderas ch revideras vår värdegrund. Du får inte skada någn Du ska alltid bjuda till Men för övrigt får du göra sm du vill 4
Likabehandlingsplanen tydliggörs Likabehandlingsplanen tydliggörs ch knkretiseras för eleverna utifrån deras ålder. Detta görs i början av varje läsår. Punktinsatser Det dagliga värdegrundsarbetet kmpletteras med lika frmer av punktinsatser exempelvis kmpisveckr, temadagar, gästspelande teatergrupper, föreläsningar. Det är viktigt att bryta vardagen med sådant sm skapar vi-känsla ch samhörighet. Alla vuxna reagerar knsekvent Alla vuxna på sklan har gemensamma nrmer ch värderingar. Det gör att vi ger samma budskap till våra elever. Det skapar trygghet. Vuxna ute på rasterna Många vuxna i rörelse ute under rasterna ökar tryggheten för alla elever. Alla arbetslag har flera rastvakter ute vid alla raster. Vid behv förändras rastvaktschemat för intensiv- eller punktmarkering. Samtidigt ligger det i sakens natur att barn ska kunna leka på en sklgård utan att alltid ha en vuxen sm övervakar varje steg de tar. Alla vuxna har antingen på sig en klarröd jacka eller gul reflexväst för att synas bra. Varje mrgn när fritidshemmet öppnar möts barnen av samma vuxna. 5
Kartlägga ch upptäcka I ktber varje läsår genmförs en undersökning kring trygga platser under skltid såväl sm under fritidstid. Denna analyseras ch ligger till grund för insatser under kmmande år. Alla arbetslag ch fritidspedagggruppen är invlverade för att titta specifikt på de egna elevgrupperna. Varje år genmförs qualisenkäter i april, prtalenkät i åk 5, fritidsenkäter i april. Dessa sammanställs ch analyseras för att ta reda på vad sklan behöver arbeta vidare med på grupp ch på sklnivå. Alla elever har utvecklingssamtal en gång per termin, där trivsel tas upp sm en stående punkt. Under 2016 kmmer vi att genmföra en enkätundersökning bland våra elever sm handlar m nätvanr ch nätetik. Denna kmmer sedan att ligga till grund tillsammans med egna iakttagelser ch studier för frtsatt arbete under 2016. Sklans MIK-plan implementeras under läsåret 2015-2016. Ibland genmförs kartläggningar i enskilda klasser m elevhälsteamet bedömer at behv finns. Ett bra främjande ch förebyggande arbete är det bästa sättet att upptäcka när någt inte står rätt till. När det gäller enskilda elever, så är det i samtal ch bservatiner pedaggerna upptäcker m någn elev eller vuxen upplever sig sm kränkt. 6
Utvärdera Alla insatser utvärderas ch följs upp regelbundet. Sklledning, värdegrundsgrupp tillsammans med alla pedagger utvärderar i maj månad. Alla kartläggningar sm genmförs utvärderas vid minst två tillfällen per år ch återkpplas till sklledningen. Värdegrundsledarna ansvarar för att detta genmförs. Likabehandlingsplanen ch plan mt kränkande behandling utvärderas i ktber 2016. Vår värdegrundsgrupp På sklan finns en värdegrundsgrupp sm ansvarar för att leda det främjande ch förebyggande arbetet kring likabehandling i respektive arbetslag. Gruppen träffas regelbundet under rektrs ledning för att utvärdera ch utveckla vårt arbete på sklan framåt. Medlemmarna i gruppen kallas värdegrundsledare. Under 2015 har gruppen ansvarat för att genmföra litteraturstudier, lärande samtal ch övriga praktiska förberedelser inm ramen för vårt förebyggande arbete. Detta väntas frtsätta under 2016. Kerstin, Anna ch Sara genmgår Kävlinge kmmuns värdegrundsledarutbildning under ht 2015. Ytterligare en pedagg kmmer att påbörja utbildningen under läsåret 2016. Övriga pedagger i gruppen har likvärdiga utbildningar sedan tidigare. I arbetsgruppen ingår: Susanne Haglind Sara Lenardssn Anna Öland Jeanette Anderssn Ki Granelli Kvennbrn Pia Anderssn Kerstin Praks rektr fritidspedagg, Lilla A lärare, Lilla B fritidspedagg, Lilla C lärare, Mellan A lärare, Mellan B lärare, Mellan C 7
Åtgärda I detta avsnitt beskrivs rutiner ch ansvarsfördelning gällande dkumentatin, åtgärder ch uppföljning när kränkande behandling upptäckts. På Skönadalssklan har vi en tydlig gång för det åtgärdande arbetet för att snabbt kunna agera i händelse av trakasserier ch kränkningar. Denna strategi är känd av både elever, vårdnadshavare ch persnal. Vårdnadshavare tar del av infrmatin genm likabehandlingsplanen sm finns på sklans hemsida ch sm presenteras på sklråd samt tas upp på ett av föräldramötena i resp klass. På vår skla har sklans specialpedagger ett uttalat ansvar att utreda kränkningar. Dessa har lättare rganisatriskt att snabbt kunna ta samtal, dkumentera etc, än vad klassläraren har. Elevhälsteamet kpplas in enligt vår åtgärdstrappa. Det finns ingen mall sm används i varje enskilt fall, utan bedömningar måste hela tiden göras med utgångspunkt i det aktuella ärendet. Om elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av vuxen Om persnal misstänks för kränkning av elev ska rektr eller någn med mtsvarande ledningsfunktin ansvara för utredningen. Meningsskiljaktigheter Enstaka gräl eller meningsskiljaktigheter elever emellan löses tillsammans med ansvarig/a pedagg/er. Ansvarig pedagg är den sm vid det aktuella tillfället har lektin, fritidspass eller liknande med invlverade elever, eller m grälet uppstår under en rast den persnal sm uppmärksammar incidenten. Ibland kan det vara tillräckligt att genm några frågr få händelsen klarlagd ch därigenm utagerad. Klasslärare/mentr bör alltid infrmeras. Åtgärdstrappa 1. Samtal med den sm utsatts för kränkande behandling samt med övriga inblandade. Det första samtalet är med den sm utsatts eller upplever sig utsatt. Kränkningsrapprt fylls i(bilaga 1). Föräldrar till inblandade kntaktas. Ansvaret för genmförande ch dkumentatin är elevansvarig klasslärare/mentr eller annan persnal. Oftast den specialpedagg sm hör till arbetslaget. Samtalet ska ske så frt sm möjligt sm sklan får kännedm m det inträffade. Mentr/klasslärare/specialpedagg följer upp samtalen med berörda inm en vecka. Kränkningsrapprten lämnas direkt till rektr sm gör en skyndsam anmälan till huvudman. 2. Elevhälsteamet har nu kännedm m ärendet ch ansvarar för att följa upp att utredning ch insatta åtgärder har effekt. På individnivå frtsätter samtalen 8
ch regelbunden, planerad föräldrakntakt ska finnas med klasslärare/specialpedagg. Om det görs en bedömning av elevhälsteamet kan det behövas insatser av exv sklkuratr eller sklsköterska på individnivå. Det kan ckså bli aktuellt med en kartläggning på klassnivå av sciala relatiner eller av ett riktat värdegrundsarbete i hela klassen. Elevhälsteamet 2015-2016 Susanne Haglind, rektr tel 73 97 60 Camilla Rsberg, sklpsyklg tel 73 95 05 Èrika Gunnarssn, sklsköterska tel 73 97 66 Annika Kristland, sklkuratr tel 73 97 65 Ia Augrell,speciallärare tel 73 97 61 9
Vem ser till att lagen följs? Sklinspektinen ch mbudsmännen (BeO ch DO) ska utifrån sina ansvarsmråden se till att lagen följs. Barn- ch elevmbudsmannen Barn- ch elevmbudet på Sklverket har till uppgift att tillvarata det enskilda barnets ch elevens rätt i frågr sm inte faller på de andra mbudsmännen, dvs. annan kränkande behandling. Barn- ch elevmbudsmannen ska dessutm infrmera m lagen ch ge råd beträffande lagens tillämpning. Så gör eleven en anmälan till Ombudsmännen Enligt lag (2006:67) m förbud mt diskriminering ch annan kränkande behandling av barn ch elever ska sklan hjälpa eleven att ta reda på vad hn/han ska göra. BO - Barn- ch elevmbudsmannen E-pst: be@sklinspektinen.se Bx 23069 104 35 Stckhlm Diskrimineringsmbudsmannen E-pst: d@d.se Telefn: 08-120 20 700 Pstadress: DO, Bx 3686, 103 59 Stckhlm Referenslista Sklverkets publikatiner: Diskriminerad, trakasserad, kränkt? (2009) På tal m mbbning ch det sm görs (2009) Utvärdering av metder mt mbbning (2011) Allmänna råd för arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling (2012) Försklans ch sklans värdegrund förhållningssätt, verktyg ch metder (reviderad 2013) Kränkningar i sklan analyser av prblem ch lösningar (2013) 10
Kalendarium Handling Ansvariga När Hur Planen revideras Arbetsgruppen Vårterminens start Inf till berörda samt diskussiner i arbetsgruppen på knferenstid Värdegrunden klargörs för elever ch föräldrar Qualisenkät till elever, föräldrar ch persnal Översyn av sklans rdningsregler (bilaga 2) ch klassens regler Sklans persnal Rektr Klasslärare/mentr Rektr ch arbetslagsledare Klasslärare/mentr Årligen ch kntinuerligt Vårterminen Utvärdering ch revidering i slutet av vårterminen. Under skltid ch fritidsverksamhet samt på föräldramöte Genmförs i alla klasser. Analyseras på klass- ch sklnivå. Elever infrmeras m likabehandlingsplanen Klasslärare/mentr Vid läsårsstart Föräldrar infrmeras m likabehandlingsplanen Rektr Klasslärare/mentr Vårterminen för sklråd ch hemsida. Höstterminens föräldramöte På sklrådsmöte På hemsidan På föräldramöte Utvärdering av Otrygga platser Arbetsgruppen Okt/ nv Enkät ch/eller diskussin 11
Skönadalssklans plan för Kränkande behandling 12(18) Bilaga 1 Skönadalssklan Kävlinge Kmmun Utredning/dkumentatin gällande misstanke m kränkande behandling. Berörda elever: (Namn ch klass) Datum ch händelse(r): Samtal: (datum ch elev) Genmförda av: Infrmatin till föräldrarna: (datum ch relatin till elev) Kntaktade av: Eventuell kmmentar: Åtgärder: (T.ex. samtal, bservatiner, åtgärdsprgram, anmälan till plis ch/eller scialtjänst) 1) Akuta åtgärder: 2) Planerade åtgärder: Bedömning: Uppföljning: (datum ch ansvarig) Datum, namn ch titel Original till rektr, kpia till klasslärare/mentr Bildning Skönadalssklan
13 (18) Bilaga 2 Skönadalssklans rdningsregler 15/16 På Skönadalssklan vill vi att: alla ska känna sig trygga ch säkra alla ska trivas ch känna arbetsglädje det ska vara gd stämning ch ett gtt klimat Sm elev förväntas du därför: uppträda hänsynsfullt ch vänligt använda ett vårdat språk lösa knflikter utan våld berätta för någn vuxen m någn utsätts för kränkande behandling respektera att klassrummen är arbetsrum ch att alla där har rätt till arbetsr kmma i tid till alla lektiner ch ha med dig allt du behöver gå (inte springa) när du förflyttar dig inmhus vara ute på rasterna Så sm du vill att andra ska vara mt dig ska du vara mt dem Det är inte tillåtet att: retas, slåss eller delta i mbbning upprättad handlingsplan följs lämna sklans mråde utan vårdnadshavare kntaktas tillåtelse medvetet ha sönder någt av du blir ersättningsskyldig sklans eller andras material cykla på sklgården åtgärdsplan följs ta med ch/eller äta gdis eller beslagtas, åtgärdsplan följs tuggummi i sklan åka inlines eller skatebard på åtgärdsplan följs sklgården ha på ytterkläder inmhus åtgärdsplan följs din mbiltelefn stör undervisninngen beslagtas, åtgärdsplan följs eller används i matsalen. Du har själv ansvar för din mbil under hela skldagen. använda kamerafunktinen på mbil- beslagtas, åtgärdsplan följs telefnen eller annan kamera utan tillåtelse kasta snöbll åtgärdsplan följs 13
14 (18) Den sm bryter mt reglerna får räkna med någn frm av påföljd. Läraren/arbetslaget åtgärdar efter sklans/klassens regler. Åtgärdsplan för elever sm inte följer sklans regler 1. Eleven kallas till samtal med berörd persnal 2. Samtal med föräldrar 3. Uppföljningssamtal med elev ch föräldrar 4. Rektr infrmeras 5. Rektr kntaktar föräldrar 6. Rektr, berörd persnal, föräldrar ch elev möts för samtal 14
15 (18) Bilaga 3 Handlingsplan Bra Kmpis på Skönadal Mål: Vårt mål är att sklan ska vara en trygg plats för varje elev att vistas i. Vi förväntar ss att alla ställer upp på sklans värdegrund ch uppför sig därefter. Regeln är enkel, är du en bra kmpis får du trevliga kmpisar tillbaka. Ibland blir man sams eller besviken på kamrater/lärare. Det händer de flesta någn gång ch det ska vi hjälpas åt att lösa så frt sm möjligt. Syfte: Elever i lika åldrar ska lära känna varandra ch skapa varaktiga relatiner. Det får till resultat att de äldre eleverna blir förebilder istället för stra ch farliga. De yngre eleverna känner sig tryggare ch de äldre blir mer ansvarstagande. Eleverna kan växa med ansvaret under vuxnas ledning på sklan. Genmförande: Alla elever ska mfattas av Bra kmpis på Skönadal vilket innebär att vi: Utvecklar ett faddersystem enligt följande: Åk 1 kpplas till åk 4 Åk 2 kpplas till åk 5 Åk 3 kpplas till åk 6 Fsk kpplas till åk 3 under vårterminen 2-3 ggr/termin genmförs lika aktiviteter i fadderklasserna. I början av varje läsår har vi en kmpisvecka sm blir en naturlig start för arbetet. Aktiviteterna får gärna anknyta till undervisningen. Under kmpisveckan genmförs aktiviteter med elever i den egna klassen ch med arbetslagets klasser för att stärka gemenskap ch vi-känsla inför läsåret. Ordnings-, trivselregler, matsalsrutiner, val av representanter till lika råd görs under kmpisveckan. Eleverna får sina platser i klassrummet ch i matsal. Att ha fungerande rutiner är viktigt för en trygg miljö. Sm förälder är det viktigt att ta del av det sm skickas hem ch visa att ni förväntar er att barnet att följer sklans regler. I åk 4-6 genmför vi det kmmunövergripande arbetet med Triaden. Åk 4 Arbete med dikter sm kan skapa diskussiner ch reflektiner kring värdegrunden. Film Åk 5 Frtsatt arbete genm samtal ch läsning av krtare texter på temat Mderna dödssynder (ex mbbning). Film 15
16 (18) Åk 6 Läsning av skönlitteratur, gruppdiskussiner ch redvisningar med värdegrundsögn. Film Utvärdering: Sker med elever ch persnal i maj månad. Referenser Försklans ch sklans värdegrund, förhållningssätt, verktyg ch metder, 2011, Sklverket Kränkningar i sklan analyser av prblem ch lösningar, 2013, Sklverket Nlltlerans mt diskriminering ch kränkande behandling lagens krav ch huvudmannens ansvar, 2011, Sklverket Sklrs arbete vid trakasserier ch kränkande behandling, Kvalitetsgranskning Rapprt 2010:1, Stckhlm, Sklinspektinen Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metder mt mbbning, 2011, Sklverket /140627 16