Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd



Relevanta dokument
Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Traumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Akuta insatser för barn och unga efter svåra händelser

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Child Parent Psychotherapy, CPP

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Barn utsatta för våld i Sverige

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Trauma och Prostitution

Traumamedveten omsorg

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef, Rektor, Doktorand Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Integrativ traumafokuserad psykoterapi med ensamkommande flyktingungdomar

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef, Rektor, Doktorand Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

Child Parent Psychotherapy - CPP ERICASTIFTELSEN

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Hur påverkas utveckling och hälsa av att utsättas för svåra påfrestningar i barndomen?

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Små barn och trauma MELLANRUMMET Anna Norlén Stockholm

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

BUP Asylmottagning. Föreläsning: Vanliga reaktioner vid trauma

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Ensamkommande barn och ungdomar -omsorg och bemötande vid trauma. Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

EMDR och flyktingar. Fredrik Garpe Leg psykolog, leg psykoterapeut Cert EMDR-terapeut, fascilitator/handledare Kris- och Traumacentrum

NEUROFEEDBACK. -En metod för att behandla traumatiserade patienter? Farzad Pakzad Stavanger 7 Juni 2019

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

- hur kan vi alla hjälpa till?

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

SMART Utbildningscentrum

Barn som far illa samverkan och forskning

Sexuellt riskbeteende bakgrund, bemötande och behandling

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn och ungas utsatthet för våld

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Kursbeskrivning fristående kurs: Barn, unga och trauma

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Psykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer. Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Ungas psykiska hälsa Den senaste forskningen om barn och trauma. Poa Samuelberg och Maria Schillaci Leg. psykologer och utredare för #traumapåkartan

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

TF- KBT traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

FÖRBEREDELSEENHETEN LYSA

Svar på frågor om Stöd och behandling

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Kris och Trauma hos barn och unga

Affektteori och affektsmitta

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Svenska föreningen för familjeterapi Vetenskapligt symposium, Karlstad oktober 2016.

Child Parent Psychotherapy (CPP) - Evidensbaserad behandling för traumatiserade förskolebarn och deras omsorgsperson.

Transkript:

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga, 0-24 år. Dagbehandlingsförskola Forskning och metodutveckling Grundad 1934

Sexuella övergrepp Våld mellan vuxna Barnmisshandel Omsorgssvikt

Att vara liten en riskfaktor Små barn är mer drabbade av och sårbara för: - våld mellan vuxna (mammamisshandel) - sexuella övergrepp inom familjen och det närmsta nätverket - barnmisshandel späda barn och förskolebarn oftare utsatta och för grövre våld prematura, underviktiga, missbildningar, funktionshinder, kroniska tillstånd/sjukdomar - ökad risk (Allmänna Barnhuset 2000; 2007;2011, Annerbäck et al 2010; Svensson et al, 2011, Brå)

Var finns de små barnen när mamma misshandlas? 95% vid minst ett tillfälle befunnit sig i lägenheten 77% vid minst ett tillfälle varit i samma rum 45% vid minst ett tillfälle varit i direkt fysisk kontakt med ena/båda föräldrarna 62% av barnen själva utsatta för misshandel av pappa (Almqvist & Broberg, 2004 Barn, 0-6 år, på kvinnojour)

Symtom hos barnen (n=54) Barn som bevittnat våld Almqvist och Broberg (2004) Rädsla Överdrivet föräldraberoende 83% Rädd att vara ensam 65% Lättskrämdhet 63% Oro 61% Rädsla för förövaren 56% Mörkrädsla 46% Aggressiv benägenhet Lätt för att bli arg 81% Slår andra 57% Lyssnar ej på tillsägelser 65% Fixering vid våld/skräck Pratar mycket om monster eller andra skrämmande saker 57% Starkt intresse för våld/skräck 41% Höjd spänningsnivå Rastlöshet 63% Vaknar nattetid 59% Koncentrationssvårigheter 41% Smärtproblematik/somatisering 50%

Vad behöver barn som utsatts? Synlig- och giltiggörande Skydd och Trygghet Stöd och behandling

Stöd och behandling Vem behöver vad? Rätt resurser insatstrappa Anpassat bemötande och information Stödjande insats, t ex Trappan, samtal, stödgrupp Specialiserad barnpsykiatrisk bedömning/behandling (ca 60%)

Symtom & diagnoser efter trauma Ångest Oro Sviktande självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Skol-/inlärningssvårigheter Aggressiva beteenden Ätstörningar Självmordsbenägenhet Hyperaktivitet Depression Missbruk Självskadebeteende Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Tvång Trots Fobier Sömnsvårigheter Diagnoser: PTSD/ Reaktiv kontaktstörning Trotssyndrom/OCD/ADHD

Bedömning av traumatiserade små barn en utmaning Utveckling av PTSD-kriterier, DSM V DC: 0-3 (komplement) Komplex PTSD som diagnos? Developmental Trauma Disorder (DTD)? Bedömningsinstrument och diagnoser anpassade till små barn = bristvara (van der Kolk, 2005; Scheeringa, 1995, 2003; Nordanger, 2011)

Bedömning vad och hur? Klinisk bedömning samtal + möjligheter till andra uttryckssätt Individuella samtal/möten och gemensamma Undersök grundläggande funktioner med fokus på reglering äta, sova, leka, lära - förmåga och innehåll/kvalitet, socialt samspel, somatiska problem Observation av samspel i vardagssituationer Screeningformulär PVAS (Partner Violence and Abuse Screening. Sv version, GU) TSCYC (Briere, 2005. 3-12 år, svensk version med normer)

Vilka barn behöver behandling? Utvecklat egen problematik, funktionssänkning och lidande till följd av traumatiska påfrestningar När föräldrarnas förmåga sviktar När anknytningen skadats, brutits Barn placerade i jour- och familjehem

Behandling: forsknings- och kunskapsläget Forskningsevidens för barn: TF-KBT och EMDR Psykodynamisk föräldra-barnterapi CPP Beprövad erfarenhet: Traumafokuserad behandling i grupp, uttryckande/skapande terapier med traumafokus Läkemedelsbehandling: Behandling av symtom (ångest, sömnstörning, depression etc) som stöd till psykoterapi Uppehåll i kontakt med förövare under behandlingsinsats nödvändigt (Foa, 2009; Courtois & Ford, 2009; BUP Stockholms riktlinjer)

Ökad självreglering - fokus för traumabehandling Affekter, impulser, känslor Minne, uppmärksamhet, exekutiva funktioner Anknytning och relationer Medvetande (dissociation) Ökad reflektionsförmåga (mentalisering) Somatiska reaktioner

Komponenter i Traumafokuserad behandling Bedömning av skydd, trygghet och stabilitet situation, system och individ Stabilisering - nutidsfokus psykoedukation om traumareaktioner, symtom och hur hantera dessa Traumabearbetning - dåtidsfokus rekonstruktion: berätta om, visa, leka Skapa ett narrativ exponering Konsolidering - framtidsfokus Framtidsperspektiv, hopp, stärka nyutvecklade strukturer

Traumafokuserad behandling Komponenterna bra ram både på kort och lång sikt Symtomens grad avgör tyngdpunkten i behandlingen Tempo och upplägg beroende på individ, anknytningsrelation och situation I alla delar ha stöd för självreglering i åtanke

ex TF-KBT (Trauma Focused Behavioural Therapy. Cohen, Mannarino & Deblinger, 2006) Fasorienterad, 12-20 tillfällen. Individuella möten med barn och omsorgspers + gemensamma möten Psykoedukation, föräldraförmågor, avslappning, affektreglering, kognitiv bemästring Traumanarrativ och gradvis exponering Integrera och stärka nya färdigheter, trygghets- och framtidsplanering

Barnkonventionen Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det Barn har rätt att uttrycka sig i tal, skrift, konstnärlig form eller annat uttrycksmedel som barnet väljer Barn har rätt till ledning att utöva sin rätt ur Artikel 12, 13 & 14

Stabilisering, reglering och psykoedukation Planering för skydd, trygghet och stabilitet Stöd i sociala kontakter Psykoedukation om traumasymtom och vanliga reaktioner under behandling Stärk barnets känsla av kontroll hur säga nej? Stabiliseringstekniker stärk barnets egna, trygg plats, avledning, bilder/symboler, avslappning etc Toleransfönstret ett bra verktyg i bedömning och behandling

Stabiliserande/reglerande interventioner Rytm, vagga, gunga, klappa, bli hållen/hålla i Suga, äta, dricka Ögonkontakt varsamt Fysisk kontakt? Andas Avslappning Överblick och struktur Fördel att lära ut till barn och omsorgspersoner gemensamt!

Bearbetning Skapa en berättelse, ett narrativ, exponering - förklara syftet för barnet (och omsorgspersoner) Kom ihåg: toleransfönstret barnets upplevelse av kontroll/inflytande stabiliserings-/regleringstekniker Planera för hur och när dela innehållet med omsorgspersoner

Att stå för skydd, hjälp och hopp

Att få ihop sin historia

Konsolidering - framtidsfokus Ibland specifika interventioner uttrycka önskningar, alternativa slut, framtidsbilder etc Uppmuntra tillämpning av regleringsstrategier i nya och vardagliga sammanhang Involvera omsorgspersoner

Att stödja barn & unga i svåra situationer Se barnet som uppdragsgivare/informant Fråga Lyssna Undervisa om barns rättigheter