FÖRBEREDELSEENHETEN LYSA

Transkript

1 FÖRBEREDELSEENHETEN LYSA UPPSALA KOMMUN Elevhälsan 2018 Stockholm Karin Sehlin och Elisabeth Pettersson

2 UPPLÄGG Vad är LYSA Traumamedveten skola Lågaffektivt bemötande Lek och skapande uttrycksformer TrT Kartläggning och utredning Nu och framåt 2

3 ELEVHÄLSANS UPPDRAG: Regleras i Skollagen Främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen Det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa. God hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. (Agneta Nilsson, undervisningsråd på Skolverket)

4 VANLIGA UTMANINGAR: Sömnsvårigheter Mardrömmar Saknad Oro Ensamhet Nedstämdhet Ilska Frustration Utagerande Trötthet Ovisshet Svårt koncentrera sig och lära i skolan Svårt hantera känslor och reaktioner i relation till andra

5 VAD KAN VI GÖRA I SKOLAN? Se skolan som friskfaktor en hälsofrämjande skola: Trygghet, struktur och rutiner som ger stabiliserande effekt, relationsbygge, värdegrund, likabehandling Stödja en fungerande vardag: Samverka med övriga runt barnet, aktiviteter, fritid Ha kunskap om och förståelse för trauma, stress och dess konsekvenser: Samband mående förutsättningar för inlärning, lågaffektivt bemötande Ge extra stöd vid behov: Stödsamtal, strategier för att hantera svårigheter, anpassningar i klassrummet, orosanmälan

6 VÄRDEGRUNDSARBETE

7 LIKABEHANDLINGSPLAN - PLANEN FÖR ALLAS LIKA VÄRDE LYSA-enheten

8 TRAUMA Trauma = skada Psykiskt trauma Chockartad(e) och smärtsam(ma) upplevelse(r) Massiv stress och överväldigande känslor Svårigheter att hantera sina känslor och sin situation 8

9 TRAUMAMEDVETEN SKOLA Tre pelare: Trygghet Fysisk, relationell, känslomässig, kulturell Relationer Vuxna, barn/ungdomar, samhället Coping Förmågan att hantera yttre påfrestningar + känslor och impulser LYSA-begrepp - Relationell investering 9

10 TRAUMAMEDVETEN OMSORG TMO Trygghet Relati -oner Regle -ring Trauma/Mående 10

11 VID HANTERING AV SVÅRA UPPLEVELSER

12 LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE (I) Grundläggande demokratiska principer Godhetsprincipen Bidra till gott Människovärdesprincipen Allas lika värde Autonomiprincipen Rätt till delaktighet och självbestämmande Rättviseprincipen Fördela efter behov 12

13 LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE (II) Centrala lågaffektiva principer Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Kontrollprincipen Kontroll över sig själv kan överlämna till annan Tillitsprincipen Tillit + förtroende är avgörande för kontroll Affektsmittaprincipen 13 Affekter smittar!

14 LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE (III) Avledning när jag märker något är på gång Dämpa intensiteten i egna känslouttryck även positiva Använd min egen affekt för att skapa lugn Undvik att tillföra energi i en situation med redan hög affektnivå Undvik fysisk kontakt i situationer med hög affektnivå - oönskad fysisk kontakt leder alltid till affektökning 14

15 ANSVAR, MÖJLIGHETER OCH HOPP Traditionell förklaringsmodell: Barnets/ungdomens ansvar/ fel att något inte fungerar: Det är upp till henom själv att göra något En känsla av uppgivenhet och hopplöshet hos mig Alternativ förklaringsmodell: Mitt ansvar: Jag kan göra något En känsla av hopp och möjlighet 15

16 KASAM Känsla Av SAMmanhang = avgörande för psykisk hälsa Begriplighet Upplevelse av att det som sker är förutsägbart, tydligt och sammanhängande Hanterbarhet Upplevelse av att ha adekvata färdigheter att möta krav Meningsfullhet Upplevelse av att vara delaktig i det som påverkar ens egen vardag och ens eget öde 16

17 STOP CHAOS (LARS H GUSTAFSSON) S Structure T - Time to talk O Organized play P Parental support, Positive feedback

18 LEK OCH SKAPANDE UTTRYCKSFORMER Lek och skapande som barnets uttrycksmedel, frizon, pysventil Lek och skapande som barnets sätt att bearbeta händelser, reglera affekter Det mest läkande: Att få ge uttryck för ett exponerande narrativ (Traumaforskning, bl.a. Kerstin Almqvist (2017))

19

20

21

22 PSYKOEDUKATION: Hjälp att förstå sina egna reaktioner strategier för att kunna hantera/reglera dem - Varför kan jag inte sova? Varför har jag mardrömmar? Varför blir jag så arg? - Vad händer i hjärnan när jag blir arg/stressad? - Vad händer i kroppen när jag blir stressad/rädd? - Jag är inte galen, Jag är inte ensam vanliga symptom och normala reaktioner på svåra situationer - Rädslohierarkier, gradvis exponering - Trygg inre plats, avslappningsövningar

23 TEACHING RECOVERY TECHNIQUES (TRT) En psykopedagogisk metod Syfte förbättra hantering av posttraumatisk stress Minskade framtida problem Förbättrad livskvalitet 23

24 Barn allt mer utsatta i krig TRT - BAKGRUND Tidiga insatser = minskad risk för framtida problem. TrT utvecklat av The Children and War Foundation (grundat 2000 i Bergen). Ideell organisation Mål att förbättra barns liv efter krig och katastrofer Grund i Barnkonventionen Arbetar med forskning, metodutveckling, kunskapsspridning och utbildning Evidensbaserad och tydligt utvärderad gruppintervention

25 POSTTRAUMATISKA STRESSYMTOM (I) Påträngande tankar, bilder, lukter Flashbacks Återkommande mardrömmar Sömnlöshet Oro Rädsla Lättskrämdhet Koncentrationssvårigheter Rastlöshet

26 POSTTRAUMATISKA STRESSYMTOM (II) Irritation Psykosomatiska reaktioner Håglöshet Emotionell avstängning (numbness) Undandragande Undvikanden av sådant som påminner om det hemska Obehandlat riskerar PTS leda till PTSD

27 POSTTRAUMATISKA STRESSYMTOM - HUVUDGRUPPER Återupplevelse av händelsen/påträngande fenomen: Flashbacks, mardrömmar Överaktivering: Hjärtklappning, sömnproblem, värk, irritabilitet Undvikande: Undvikandebeteenden p g a rädsla

28 TRT CENTRALA INSLAG OCH TEKNIKER Psykoedukation Imaginativa tekniker, bl a Trygg plats Bilateral stimulering Rädslohierarki Muskelavslappning, djupandning Positiva påståenden om sig själv Gradvis exponering mental respektive fysisk Ritande/skrivande Aktivitetsplanering Sömnråd (sömnhygien) Hemuppgifter

29 TRT-UTVÄRDERING + FRAMÅT 22% återställda från PTSD 33% återställda från depression Flera med minskade symtom Flera med fortsatt kraftiga symtom Fler gruppledare utbildas av BRIS och SKL

30 KARTLÄGGNING Pedagogisk kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Skolverkets kartläggningsmaterial för grundskolan, steg 1 och 2 är obligatoriskt. Steg 1: Språk och erfarenheter Steg 2: Litteracitet och numeracitet Steg 3: Ämneskunskaper Inom 8 veckor rektor fattar beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp Kunskaper, ålder, personliga förhållanden i övrigt, individuella behov 30

31 INDIVIDUELLA BEHOV Lyfts till EHT via elev/personal/gm/hem/socialtjänst Dialog med elev samt övriga berörda i hem/skola Bedömning av behov Extra anpassningar Pedagogisk kartläggning Åtgärdsprogram Samtal Lekarbete, musikterapi Psykologisk utredning Vidareremittering BUP/vuxenpsykiatri Ibland mycket svårt att skilja på NPF/trauma 31

32 Individuella behov NU OCH FRAMÅT Olika behov beroende på asylstatus Mycket av praktisk karaktär Asylprocess, god man(?), advokat(?) Boende, pengar Arbetsmiljö och egenvård Samverkan andra professionella yrkesgrupper, civilsamhället 32

33 FRÅGOR/FUNDERINGAR/KOMMENTARER? 33

34 KONTAKTUPPGIFTER Karin Elisabeth Bokbeställning av Ser du mig? Nyanlända barn och unga berättar görs kostnadsfritt på: Tack