LERUM200, v 1.0, 2009-04-07 1 (7) Lärande Hästhagen- Uddaredsenheten Förskola 1-5 Cecilia Wassenius David Johansson Kvalitetsrapport förskola 1-5 Hästhagen-Uddaredsenheten 1. Allmän del Beskrivning av förskoleenheten och dess organisation På Hästhagen-Uddaredssenheten finns fyra förskolor. Hästhagens förskola omfattar fyra avdelningar; två avdelningar med barn 1-3 år och två avdelningar med barn 3-5 år. Yngrebarnsavdelningarna har 16 barn och äldrebarnsavdelningarna har 22-23 barn. Vitsippans förskola omfattar en avdelning med 19-20 barn, 1-5 år. Blåsippans förskola omfattar fyra avdelningar; två avdelningar med barn 1-3 år och två avdelningar med barn 3-5 år. Yngrebarnsavdelningarna har 16 barn. Äldrebarnsavdelningarna har 22-24 barn. Smörblommans förskola omfattar fem avdelningar med 96 barn, 1-5 år. På förskolorna med fler än en avdelning samarbetar personalen i storarbetslag. Ett storarbetslag omfattar två avdelningar. Verksamhetens idé och organisation av utbildning och undervisning Vi arbetar systematiskt för att skapa en lärande och hållbar organisation med fokus på barnens lärande utifrån läroplanens mål och intentioner och utifrån det kommunala uppdraget. Våra redskap i detta arbete är: Analys av årets insatser och åtgärder Utvärdering utifrån ECERS-skalan Analys av brukarenkäten SCB Upprättande av verksamhetsplaner Aktionsforskning Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr 212000-1447 Humlevägen 12 Humlevägen 12 0302-52 18 70 www.lerum.se Pg 3 31 43-9 448 36 Floda 0302-52 18 01 (fax) larande@lerum.se Bg 547-6239
2 (7) Pedagogiska caféer Bevakningsansvariga Samordnare Nyckelpersoner Vid läsårets slut utvärderas årets arbete enligt en enhetlig analysmodel. Med hjälp av den ser vi om årets insatser och åtgärder har gett ett förväntat resultat. Därefter görs en bedömning, inför kommande läsår, om arbetslagen behöver fortsätta att arbeta med ett och samma förbättringsområde. I maj 2013 kom vi fram till att vi fortsatt skulle fördjupa oss inom interkulturellt förhållningssätt och barns delaktighet och inflytande. För att utvärdera verksamhetens kvalitet använder vi ECERS-skalan. Utvärderingen görs i början av varje läsår. ECERS-skalan omfattar 37 påståenden, graderade 1-7 inom sju olika delområden. Pedagogerna bedömer först enskilt var de anser att arbetslaget ligger inom ett påstående. Efter det diskuterar de inom arbetslaget och kommer fram till ett gemensamt värde mellan 1-7. Genom ECERS-mätningen identifierar pedagogerna förbättringsområden i verksamheten. Under läsåret 2013-2014 arbetar vi bland annat med följande förbättringsområden; barns delaktighet och inflytande, lärmiljöer, värdegrundsfrågor, utemiljö och interkulturellt förhållningssätt. Vartannat år genomförs en brukarenkät, SCB, vars analyserade resultat ger oss indikationer på ytterligare förbättringsområden att arbeta med i verksamheten. Se förskolans resultat sist i denna rapport. Pedagogerna i arbetslaget upprättar varje läsår verksamhetsplaner med förbättringsområden som grundar sig på barngruppens/barnens intressen och behov, resultaten och analysen av ECERS-mätningen och brukarenkäten. Strukturen i våra verksamhetsplaner utgår ifrån aktionsforskningen. Aktionsforskning är en metod vi använder för att systematiskt arbeta med kvalitetsutveckling inom de identifierade förbättringsområdena. Metoden följer en tydlig arbetsgång med nuläge, aktioner, analys, reflektion och nyläge, kopplat till läroplanen, aktuell forskning och samtal pedagogerna emellan. Verksamhetsplanerna och aktionsforskningen genomförs inom respektive storarbetslag. Aktionsforskningen sker med hjälp av handledare. Verksamheten, med utgångspunkt ifrån verksamhetsplanen och aktionsforskningen, knyts ihop i ett tema där pedagogerna dels arbetar med barnen i lärgrupper men även efter flexibla grupperingar som passar barnens intressen och behov. Våra pedagogiska caféer har varit ett viktigt verktyg för den IKT-satsning som enhetens förskolor deltagit i. Pedagogerna har träffats under vårterminen 2013. Caféerna har haft IKT som givet tema inom ramen för läroplanen. IKTnyckelpersonerna har planerat innehållet. Under vårterminen 2014 kommer våra caféer att ta sin utgångspunkt i Unikum, vårt dokumentationsverktyg.
3 (7) För att läroplanens mål ska vara aktuella och vi på ett effektivt sätt ska kunna följa våra styrdokument arbetar vi med ett antal funktioner. På respektive förskola har vi förskollärare med bevakningsansvar för varsitt målområde. Förskollärarens uppgift är att bevaka aktuell forskning inom sitt bevakningsområde utifrån läroplanens mål och intentioner. En annan funktion är samordnarna. Deras uppdrag är att tillsammans med förskolechef följa upp och utveckla det pedagogiska arbetet på respektive förskola och på enheten som helhet. Dessutom har en förskollärare från varje förskola under läsåret träffat andra förskollärare centralt och arbetat med systematik och dokumentation för att verksamheten ytterligare ska fokusera på lärande, läroplan och kvalitet. Sammanfattningsvis arbetar vi på många olika sätt för att ha en hög kvalitet samt för att höja kvaliteten på våra förskolor. Målsättningen för Hästhagen- Uddaredsenheten är att få ett samlat grepp om alla våra förskolor, vilket inneburit ett gemensamt förbättringsarbete med gemensamma dokument som utgångspunkt. I detta arbete har samordnarna spelar en viktig roll. För att ytterligare svetsa samman förskolorna i enheten har vi tillsammans med skolorna arbetat fram en vision som ska genomsyra alla verksamheterna på enheten; Tillsammans skapar vi framtiden för varenda unge, med ledorden hållbarhet, kreativitet och inflytande. Arbetet påbörjades för två år sedan och fortsätter även detta läsår. Organisation i övrigt En förskolechef och en rektor tillika förskolechef ansvarar för förskolorna på enheten. Cecilia Wassenius är förskolechef för Blåsippans förskola, Hästhagens förskola och Vitsippans förskola. David Johansson är förskolechef för Smörblommans förskola. En ledstjärna för oss förskolechefer är att tillsammans skapa en enhetlig syn på förskolorna med förskolans uppdrag i fokus. Det görs genom samarbete och lärande tillsammans, såväl chefer som medarbetare emellan. Öppenhet, kreativitet och utveckling är centrala begrepp. Lokaler och utrustning Blåsippans förskola Blåsippans förskola, med fyra avdelningr, har stora lokaler med goda utrymmen för barns lek och lärande såväl utomhus som inomhus. Under året som gått har åtgärder vidtagits gällande såväl inne- som utemiljön. På förskolan finns ett tillagningskök.
4 (7) Hästhagens förskola Hästhagens förskola omfattar fyra avdelningar. Avdelningarna för de äldre barnen stod klara 2012 och avdelningarna för de yngre barnen är även de relativt nybyggda. På förskolan finns ett mottagningskök. Maten levereras ifrån Alléskolan. Vitsippans förskola Vitsippans förskola är en förskola med en avdelning. Lokalerna har nyligen renoverats i alla ytskikt. Utemiljön har under de senaste åren förbättrats. Förskolan har inget tillagningskök och får sin mat ifrån Alléskolan. Smörblommans förskola Smörblommans förskola, med fem avdelningar, har stora lokaler med gott om utrymme för barns lek och lärande såväl utomhus som inomhus. På förskolan finns ett tillagningskök. Den femte avdelning, Gul avdelning, ligger geografiskt avskilt från resten av förskolan. Dess lokaler är inte fullt ut anpassade efter förskoleverksamhet, men förbättringar sker kontinuerligt. Gul avdelning har inget tillagningskök och får sin mat ifrån Alléskolan. Arbete med särskilt stöd Uppdagas det ifrån personalen/kollegiet, gruppen/barnen/barnet eller vårdnadshavare, eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd ska förskolechefen skyndsamt se till att en utredning görs och att barnet ges det stöd det är i behov av. Ansvarig pedagog och enhetens specialpedagog upprättar, tillsammans med vårdnadshavare, för varje enskilt barn i behov av stöd en handlingsplan. Handlingsplanen följs upp och utvärderas kontinuerligt. Pedagogerna på våra förskolor arbetar utifrån ett inkluderande förhållningssätt och kompetensutveckling och handledning av pedagogerna sker utifrån barnens/barngruppens olika behov av stöd. Inflytande och samråd För att vårdnadshavarna ska få en god inblick och möjlighet till inflytande i verksamheterna har vi utformat gemensamma rutiner för information till vårdnadshavarna. Pedagogerna informerar varje månad utförligt, i ett månadsbrev via Unikums blogg, om förskolans pedagogiska verksamhet och den undervisning som sker på förskolan. Annan information skickas ut via Unikum och e-post. Information om det dagliga arbetet finns även uppsatt i förskolornas entréer. Men,
5 (7) den dagliga kommunikationen mellan vårdnadshavare och pedagogerna är självklart en avgörande faktor för ett gott samarbete mellan förskolan och hemmet. Vårdnadshavarna ges möjlighet till formellt inflytande på föräldramöten och arbetsenhetsråd. På arbetsenhetsråden ges vårdnadshavarna möjlighet att utöva inflytande över hur målen i läroplanen konkretiseras i den pedagogiska verksamheten, deras synpunkter beaktas när det gäller planering och genomförande av verksamheten samt att de görs delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetsenhetsråden träffas en gång per termin. Enhetsråden hålls även de en gång per termin. Under läsåret har vi beslutat att göra om våra enhetsråd. Utifrån de behov vi får till oss att vårdnadshavarna har vi föreläsningar, diskussioner och samtal samt work shops där vårdnadshavarna får testa på och lära det som barnen lär sig samt hur de på bästa sätt kan hjälpa och stötta sina barn. Vartannat år har vårdnadhavarna möjlighet att via enkäten (SCB) uttrycka vad de tycker om verksamhet utifrån olika aspekter. I årets enkät svarade ca hälften av vårdnadshavarna. Vi är angelägna om att få så hög svarfrekvens som möjligt för att bättre kunna använda resultaten som framkommit i vårt utvecklingsarbete. Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Förskolorna på Hästhagen-Uddaredsenheten har alla en likabehandlingsplan som beskriver vårt arbete för likabehandling och mot kränkande behandling. Likabehandlingsplanen och beskrivningarna ser i stort sett likadana ut för samtliga förskolor, men varje enskild förskola har var sin årlig plan där pedagogerna beskriver behoven för just den förskolan gällande det främjande och förebyggande arbete och de åtgärder som vidtas vid kränkande behandling. Planen bygger på värdegrundsarbetet som hela tiden pågår i förskolan och omfattar gruppkonstellationer, måltider, leken fri som organiserad och lärsituationer så väl ute som inomhus. Förskolornas årliga planer utvärderas i slutet av läsåret av samtliga pedagoger på respektive förskola. Pedagogerna lämnar synpunkter inför nästkommande läsårs årliga plan och samordnarna upprättar en ny. Beslut om den nya planen fattas på ett APT i början av läsåret. Den nya årliga planen presenteras för vårdnadshavarna på läsårets första föräldramöte där de har möjlighet att ge sina synpunkter på planen. Utvärderingen av likabehandlingsplanen 2012-2013 innebar bland annat följande åtgärder inför detta läsår; att varje förskola ska upprätta en egen årlig plan med åtgärder som främjar trygghet och trivsel, att på minst ett APT följa upp planen, att tillsammans med barnen upprätta trivselregler för varje avdelning, att i utemiljön dela in gården i ansvarsområden, att låta barnens behov styra inskolningens omfattning samt att på ett mer strukturerat sätt föra en dialog kring barnen och deras relationer.
6 (7) Modersmål och interkulturellt förhållningssätt Antalet barn med utländsk bakgund varierar på förskolorna, men vi ser att vi på enhetens förskolor, glädjande nog, möter allt fler barn med utländsk bakgrund. Alla förskolor har haft kulturell mångfald som prioriterat mål under förra läsåret. Det är ett mål som följer med oss även under det här läsåret. Vårt arbete fokuserar på att ta in alla barns kulturer och mångfald i verksamheten, oavsett var barnen kommer ifrån, det vill säga, vi arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt där utgångspunkten är varje individ och dess personlighet. Vi ser att behovet av att implementera ett interkulturellt förhållningssätt är ett fortsatt angeläget utvecklingsområde som vi även fortsättningsvis kommer att satsa på. Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Samtal mellan pedagog och vårdnadshavare sker i stort sett dagligen vid lämning och hämtning. Då har båda parter möjlighet att ta upp frågor som rör barnet och dess vistelse på förskolan. Vid barnets inskolning erbjuds ett inskolningssamtal samt ett uppföljningssamtal. När barnet slutar på förskolan genomförs ett avslutningssamtal. Utvecklingssamtal som rör barnets lärande och utveckling äger rum en gång per läsår. Samtalen utgår från dokumentationsverktyget Unikum där pedagoger och vårdnadshavare skriver om barnet utifrån några områden som berör barnets utveckling. Vid utvecklingssamtalet ges en bild av barnets behov och verksamheten det är i. Pedagogerna beskriver hur verksamheten på bästa sätt kan tillgodose barnets behov av utveckling och lärande. Önskar vårdnadshavarna ytterligare samtal erbjuder vi naturligtvis detta.
7 (7) Resultat föräldraenkät Våren 2013 genomfördes en enkätundersökning bland föräldrar till barn i förskola i Lerums kommun. Enkäten genomfördes med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB). Enkätresultaten redovisas i form av index på en hundragradig skala. Inom varje faktor ställs ett antal olika frågor. Indexet är ett sammanvägt resultat på de olika frågorna. NFI står för Nöjd Förälder Index och bygger på svar på särskilda frågor som mäter föräldrarnas uppfattning av verksamhetens samlade kvalitet. Det är inte ett medelresultat för de olika frågeområdena.