Naturens Betydelse för Folkhälsa Forskning & Evidens Dr Matilda (Annerstedt) van den Bosch
Varför behöver vi veta det här? Läkemedel måste ibland användas som ett komplement Icke-farmakologiska behandlingar är nästa steg Levnadsvanorna och arvet är basen
Health Statistics and Informatics Ten leading causes of burden of disease, world, 2004 and 2030
Gröna miljöer Buffrar negativa konskekvenser av urbansiering: o Kronisk stress o Få rekreationsmöjligheter o Ökad förekomst av mentala sjukdomar o Ökade hälsoskillnader
Olika sorters forskning olika evidens Epidemiologiska studier Experimentella studier Systematiska reviewer
International Federation of Parks & Recreation Administration, IFPRA
Forskningsfråga Hur stark är den vetenskapliga evidensen för positiva hälsoeffekter av urbana parker?
Forskningsfråga! Definitioner Sökord Databaser Inklusions- & eklusionskriterier Kvalitetsbedömning för evidensgrad
Sökresultat 71 studier inkluderades i reviewen
Vilka effekter finns det bevis för? Fysisk aktivitet, Fetma Stress Självrapporterad hälsa, mental hälsa, livslängd, buller, nedkylning HIGH MODERATE Socialt kapital LOW
Således kan vi på vetenskaplig grund rekommendera etablering och utveckling av parker till stadsplanerare och beslutsfattare. Dessa åtgärder befrämjar folkhälsan genom att öka den fysiska aktiviteten och minska stressnivåer och fetma. finns det vetenskapligt stöd för samband mellan tillgång till parker och o o o o stroke, diabetes, cancer, hjärtkärl- & lungsjukdomar huvudvärk, livslängd, mortalitet, PTSD, ADHD födelsevikt, socialt kapitalbirth outcomes, socialt kapital ekosystemtjänster men det behövs mer forskning innan evidensbaserade beslut kan tas på dessa områden.
Används denna kunskap idag?
Folkhälsoindikatorer: The Parma Commitments, WHO 2010 We aim to provide each child by 2020 with access to healthy and safe environments and settings of daily life in which they can walk and cycle to kindergartens and schools, and to green spaces in which to play and undertake physical activity. new indicators for monitoring the implementation of the Parma commitments
Urban Green Space Indicator, UGSI Ett mått på folkhälsa Ju mer grönt desto bättre folkhälsovärde för staden Ska implementeras i hela Europa GIS-data och populationsdata GIS = Geografiska Informationssystem
Metod Andelen invånare som har tillgång till ett urbant grönområde inom ett definierat avstånd (t.ex. 300 m) N ACC UGSI = - - - x 100 N TOTAL N ACC = antal invånare med tillgång till grönyta N TOTAL = stadens totala invånarantal ArcGIS Desktop: ArcView, ArcEditor, and ArcInfo
Fallstudie Malmö 300m buffer zoner
Population inom buffer zonerna
Resultat beroende på bufferavstånd UGSI (300) = 81.8% UGSI (50) = 1.8% UGSI (500) = 97.8%
Storleken har betydelse UGSI (300, 5ha) UGSI (300, 5ha) =31.3% UGSI (300, 2.5ha) =50.5% UGSI (300, 1ha) =68.5%
Varför? Varför påverkas vi av naturen? Vilken forskning stöder detta? Och vilken forskning bedrivs för att säkerställa mer bevis?
Miljö sinnesintryck - hälsa Syn, hörsel, doft, känsel Hjärnan påverkas Hur?
Ljudintryck Hur tolkar vi ljudet? Hunter et al. 2010. Subjektiv upplevelse objektiv reaktion. fmri-studie. Förbättrade hjärnförbindelser. S Samma ljud Olika synintryck Olika tolkning reaktion Prefrontala cortex Hunter et al. 2010. The state of tranquility: Subjective perception is shaped by contextual modulation of auditory connectivity. NeuroImage, 53(2), 611-618
Ljudintryck och synintryck Naturljud Virtuell naturmiljö Återhämtning från stress
VR-labbet i Lund Forskningsredskap Simulera olika miljöer Olika ändamål CAVE TM system ( svarta lådan ) 3-dimensionalitet Perspektiv (head tracking) 5.1 surround ljud, fågelkvitter & vattenbrus
Stresstest: VR-TSST Jönsson P, Wallergård M et al. 2010. Cardiovascular and cortisol reactivity and habituation to a virtual reality version of the Trier Social Stress Test: A pilot study. Psychoneuroendocrinology
Stressmarkörer Kortisol Puls (HR) T-wave amplitude (TWA) Heart Rate Variability (HF-HRV)
Tre återhämtningssituationer Grupp 1 (n=10): VR-natur+ naturljud Grupp 2 (n=10): VR-natur utan ljud Grupp 3 (n=10): kontrollgrupp
Virtuell natur
HRV ökar vid avkoppling 1,0 0,8 VR-nature + sound Δ HF-HRV (ms 2 ) 0,6 0,4 0,2 0,0 Control -0,2-0,4 VR-nature, no sound -0,6 R +10 R +20 R +30 R +40 CONDITION
Urban miljö & stress 3 oberoende fmri-försök Jämförde stadsbor med lantbor Påverkan på limbiska systemet i hjärnan (minne & känsloliv) Distinkta mekanismer i centrala nervsystemet Stadsmiljö ökad känslighet för social stress Lederbogen et al. 2011. City living and urban upbringing affect neural social stress processing in humans. Nature.
Tack för visat intresse! Matilda van den Bosch Leg. läk., forskare Institutionen för Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU