Smoltpro- Malin Rosengren-Göteborgs Universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Smoltpro- Malin Rosengren-Göteborgs Universitet"

Elias Lars-Erik Lundström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Smoltpro- Malin Rosengren-Göteborgs Universitet

2 SMOLTPRO- Aim - Research on sustainable smolt production - Develop ecologically and ethically sound methods for supplementary rearing of salmonids

3 Kompensationsodlad lax Sea Migrate River Överlevnad ½ av vild fisk, (Imsa) Hatchery River Sea 1-2 years River Hatchery Sea Hatchery River Migrate

4 Vad orsakar den låga återvandringen? Predator & och bytesnaiva Morfologiska skillnader - Fenskador - Storlek (Låg migrationsmotivation?) Stressfylld miljö? Låg sjukdomsresistans?

5 Spörsmål Onormalt hög täthet (densitet) Påverkar sociala strukturer & stressnivåer Onormalt feta fiskar Påverkar motivation att migrera Strukturer (skydd) i tankarna skapar en mer komplex och naturlig miljö Positivt för sociala strukturer, beteende & stressnivåer Förändringar i odlingsmiljön Skapa en mer vildlik och robust fisk Förändringar - Minskad densitet - Minskat fett i foder - Miljöberikning (struktur/skydd)

Positivt för sociala strukturer, beteende & stressnivåer Förändringar i odlingsmiljön Skapa en mer

6 SMOLTPRO Full-scale hatchery model systems Ims

7 SMOLTPRO-studier Studie I Reducerad densitet & fettinnehåll (migration, återvandring) Full-scale study Studie II Miljöberikning (stressfysiologi, beteende) Studie III Miljöberikning i olika densitet (stressfysiologi, barriärfunktion, migration)

Miljöberikning (stressfysiologi, beteende) Studie III

8 Studie I- Reducerad täthet & fett fiskar (2x2 design) - Vilda föräldrar - Sattes i behandling i Juli och släpptes som 1 års smolt (Maj) 15% 9% 15% 9% HDHF HDLF LDHF LDLF x2 x2 x6 x6 200 fish/m2 68 fish/m2

9 Experimentell tidslinje /10 8/3 2/4 11/4 17/4 25/4 25/4 28/4 9/5 Gill n=12 Blood Gill n=12 Blood Gill n=12 Blood Gill n=12 Gill n=12 Blood Gill n=12 Blood Gill n=12 Blood n=12 Blood Gill Migration n= Återvandring

10 Frequency (# fish) Resultat-Tillväxt (Mars) HDHF LDHF HDLF LDLF Lenght

11 Frequency (# fish) Fenskador (April) High Density Low Fat High Low Fin damage Hoyle et al. 2007

12 Experimentell tidslinje /10 8/3 2/4 11/4 17/4 25/4 25/4 28/4 9/5 Gill n=12 Blood Gill n= Återvandring Blood Gill n=12 Blood Gill n=12 Gill n=12 Blood Gill n=12 Blood Gill n=12 Blood n=12 Blood Gill Fat samples n=12 Migration n=120

13 Condition factor Cortisol ng/ml Na/K-ATPase (mmol ADP. h -1. mg prot -1 ) Smoltfysiology Oct 0 149March April 200May Oct 0 149March April May 211 1,3 1,1 0,9 Ingen skillnad i fysiologiska smoltkaraktärer! 0,7 145Oct 165March 185April 205 May

183 197 April 200May 211 0 Oct 0 149March 174 183 April 189 197May 211 1,3

14 Migration & Återvandring Släpptes 8/ Below trap: 6000 individer 1500/behandling 1 km above trap: 120/behandling

15 Migration-Ims HDHF 50% 120/Behandling LDHF 50% HDLF 30% Effekt av fettinnehåll på migration! LDLF 30%

16 Mgration probablility Migration-Ims High Fat Low Fat High density Low density Stark storlekseffekt! HF- Högre migrationsandel förklaras av större kroppsstorlek Med längd som covariate Effekt av densitet Stora fiskar i låg densitet Migrerar mest! Lenght (mm)

HF- Högre migrationsandel förklaras av större kroppsstorlek Med

17 Återvandring hösten 2013 HDHF 1,18% LDHF 1,35% HDLF 0,5% Trend LD bättre (p=0,06) HDLF lägre återvandring (storlekseffekt?) LDLF 1,34% -To be continued

18 SMOLTPRO-studier Studie I Reduced täthet & fettinnehåll (migration, return rates) Full-scale study Studie II Miljöberikning (stressfysiologi, beteende) Studie III Miljöberikning i olika täthet (stressfysiologi, barriärfunktion, migration)

19 Studerat fysiologi och beteende Beteende Hjärna Hypothalamus Fenskador Hypofys Huvudnjure ACTH Kromaffina celler Interrenala celler Katekolaminer Stress Kortisol Smoltutveckling Tarmbarriären Sekundär stressmarkör

Kromaffina celler Interrenala celler Katekolaminer

20 Studie II- Miljöberikning Standard: Barren(B) Enriched I: Tubes (T) Enriched II: Shredding (S) -0+ (vilda föräldrar) -80 ind/1m² -160 ind/behandling x2 x2 x2 -Majoritet Upper mode fisk Näslund et.al 2013

21 Experimentell tidslinje Sep Nov Mars Maj Start Fenskador n=alla Bloodprov Stresstest n=12 Skyddsökbeteende n=20 Fenskador n=alla

22 Fenskador Fin damages (Nov-May) Change in Fin Score

23 Cortisol (ng/ml) Cortisol (ng/ml) Kortisol Kortisol Stressmarkör Smoltutveckling Basal Stress

24 Proportion fish sheltering Skyddsöksbeteende 1 h

25 Studie III- Miljöberikning & täthet High density No shelter (HDNS) Low density No shelter (LDNS) High density Shelter (HDS) Low density Shelter (LDS) - 0+ (vilda föräldrar) - Låg täthet 50/m² - Hög täthet 150/m² x3 x3 x3 x3-300 ind/behandling (LD) ind/behandling (HD)

26 Experimentell tidslinje Sep Dec Jan Feb Maj Maj Start Blodprov n=18 Blodprov n=18 Blodprov In-tank stresstest n=18 Skyddsök n=60 Fenskador n= Alla Blodprov Tarmbarriären n=12 Skyddsök n=60 Migration n= 180

27 Frequency (# fish) Final body lenght (mm) Tillväxt & Fenskador LDNS HDNS HDS LDS Sämre tillväxt i shelter tanks I No shelter tanks var tillväxt beroende av täthet (LD bättre) Initial body lenght (mm) No Shelter Shelter High Density Mer fenskador i HD & NS Fin damage Low Density

28 C o rtis o l (n g /m l) Kortisol (Basal) Kortisol Stressmarkör Smoltutveckling * H D N S H D S L D N S 2 0 L D S D e c J a n F e b M a y

29 C o rtis o l (n g /m l) Kortisol (Stress) Inducerad stressor (2 min) Ljud & Vibration Blodprov b b N o S h e lte r S h e lte r 4 0 c 3 0 c a a a a 0 B a s a l S tre s s H ig h D e n s it y B a s a l S tre s s L o w D e n s it y

30 Cumulative mortality % Tidigare studier Atlantlax: Stress, tarmbarriären & sjukdomsresistans Transepithelial Resistance (Ω*cm²) Mild kronisk stress- FW ostressad stressad Virus challenge- SW stressad ostressad Days Sundh et.al 2010 Fridell et.al 2007

31 T E R ( *cm - 2 ) T E R ( *cm - 2 ) Tarmbarriären P r o x im a l In te s tin e L y s in e u p ta k e ( n m o l* m in - 1 * c m -2 ) 0. 5 a N o S h e lte r Transepithelial Resistance (Ω*cm²) P r o x im a l In te s tin e * H i g h D e n si ty Proximaltarm L o w D e n si ty N o S h e lte r S h e lte r b a b H i g h D e n si ty Distaltarm D is ta l In te s tin e 0 H i g h D e n si ty L o w D e n si ty * a b L o w D e n si ty S h e lte r N o S h e lte r S h e lte r

32 Proportion sheltering Skyddsökbeteende II Feb HDS LDS HDNS LDNS May HDS LDS HDNS LDNS

33 Migration HDNS 29% 180/Behandling LDNS 32% HDS 15% Hög densitet & skydd migrerar sämre! LDS 24%

34 Migration probability Migration High Density Low Density No Shelter Shelter Storlekseffekt! HD & S sämre oberonde av storlek Lenght (mm)

C o rtis o l (n g /m l) Konklusion Tillväxt & Fenskador - Skydd påverkade tillväxt negativt Mindre aktiva - Låg densitet minskar fenskador - Skydd minskar fenskador Mindre interaktion/aggression 3 0

35 C o rtis o l (n g /m l) Konklusion Tillväxt & Fenskador - Skydd påverkade tillväxt negativt Mindre aktiva - Låg densitet minskar fenskador - Skydd minskar fenskador Mindre interaktion/aggression * D e c J a n F e b M a y H D N S H D S L D N S L D S Stressmarkörer - Höjningar av stresshormon i NS (LD) (inom tank interaktion/yttre störningar) - Skydd skyddar mot yttre störning Ökad välfärd - Låg densitet Positiva effekter på tarmbarriären Sjukdomsresistans Beteende - Skydd ökar skyddsöksbeteende (inte in HD) - Låg motivation att söka skydd hos pre-smolt - Lågt fetthalt har negativa effekter på migration Storlek viktigt (1års) - HDS har negativa effekter på migration Beteende/Förstärkt täthetseffekt? - Stora fiskar migrerar bäst!

36 Spörsmål Onormalt hög täthet Påverkar sociala strukturer & stressnivåer Ja! Fenskador, Migration, Tarmbarriärfunktion Onormalt feta fiskar Påverkar motivation att migrera Nej! Stämmer ej för 1-års smolt, storlek är för viktigt! Strukturer och skydd i tankarna skapar en mer komplex och naturlig miljö Sociala strukturer, beteende & stressnivåer Ja! Fenskador, skyddsök, stresshormon

37 University of Gothenburg-Sweden

38 Tack!

fat (mg)/gbw m g /g b w 2 0 Fat storage 1 5 1 0 Mesenteric fat g /g tis s u e *1 0 3 Muscle 5 High Density Low Density 2.0 1.5 1.0 0.5 0.

39 fat (mg)/gbw m g /g b w 2 0 Fat storage Mesenteric fat g /g tis s u e *1 0 3 Muscle 5 High Density Low Density a b H ig h F a t b b L o w F a t g /g tis s u e *1 0 3 Tot. Lipids*10ᶟ (μg/g) H ig h F a t * 0 L o w F a t H ig h F a t L o w F a

Relevanta dokument

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13