Pos$rauma)skt stressyndrom PTSD Erik Hjalmarsson leg psykolog och leg psykoterapeut Anne Wintzell AKO psykiatri
Li<eratur/ Länkar Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter. E< kunskapsunderlag för primärvården. Socialstyrelsen 2015. Vårdprogram för traumarelaterade Lllstånd Region Skåne, gillgt Lll dec 2017. Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne ang PTSD daterad maj 2012.
Li<eratur/ Länkar Transkulturell psykiatri Sofie Bäärnhielm www.transkulturelltcentrum.se www.psykiatristöd.se www.internetmedicin.se Psykiatri för primärvården Thomas Eklundh
PaLenter från andra länder Så som gäller för oss som är födda i och bor i Sverige a< vi är olika gäller det även de som kommer från andra länder. Jmf head- huntad dataexpert från Indien, flyklng från Mellan- Östern eller den som bo< utomlands många år men som sedan återvänt.
PaLenter från andra länder O_ast behövs ingen särskild experls, utöver ev tolk, då vi människor är mer lika än olika och våra bekymmer och vår oro har stora likheter även om de u<rycks på olika sä< och kläs i andra ord.
PaLenter från andra länder Olika kommunikalon om svårigheter i livet. A< ge u<ryck för smärta är o_a e< sä< a< kommunicera oro. Olika förklaringsmodeller i olika kulturer om öde, straff, onda ögat och liknande. Jmf med signalsubstanser och stress- sårbarhets- modeller. Psykisk sjukdom ses sällan, i någon kultur, som någon merit a< ha drabbats av.
Fråga palenten hur pat ser på sig själv och sina problem? vad pat brukar kalla sina problem när han/ hon talar med andra och vad dessa brukar säga om besvären? vad tror pat själv a< besvären beror på? vilken hjälp hade man sökt och få< om man varit kvar i si< hemland?
Kulturformuleringen (ur DSM- 5) Vid transkulturell psykiatrisk diagnoslk kan man använda en intervjuguide kulturformuleringen som stöd. Finns i diagnoshandboken DSM- 5. Med denna som stöd kan man på e< individualiserat sä< uforska betydelsen av kultur och kontext.
Kulturformuleringen (ur DSM- 5) forts. Innehåller frågor kring palentens syn på sina problem, situalon, förväntningar på vården och möjligt stöd. Kan användas som e< komplement Lll den övriga diagnoslken och är särskilt användbar i transkulturella situaloner Finns a< ladda ned grals på: www.pilgrimpress.se
Asylsökande Befinner sig i en långdragen krisreaklon. Hur denna hanteras kan variera mycket mellan individer men också bero på social och kulturell bakgrund. Om det samldigt finns en psykisk sjukdom t ex depression, minskar bakgrundens betydelse.
Asylsökande Risken för suicid hos asylsökande har studerats 2006 i en dansk studie. Visade a< suicidförsök var 3 gånger vanligare bland asylsökande än i normalbefolkningen.
Kontextuella faktorer vid migralon Ospecifikt psykiskt illabefinnande. Tillstånd som hängde samman med själva fly<en från det sammanhang som man var van vid och där Lllvaron var begriplig. Språk, klimat, ljus, ljud, lukter, bostäder inkl möbler och sanitet, levnadsförhållanden, mat.
Kontextuella faktorer vid migralon (forts.) Saknad av släkt och nätverk. Ökad sårbarhet och stresskänslighet. Långdragen asylprocess hindrar uppbyggnad av nya skyddsfaktorer t ex stabilt boende och egen försörjning. Ingen diagnos och ingen sjukdom men värt a< ha i åtanke.
PTSD Nostalgia = hemsjuka 1670- talet Irritable heart syndrome 1870- talet Krigsneuros ca 1920 Ökade kunskaper ffa e_er 2:a världskriget och Vietnam- kriget ReakLon på överväldigande traumalsk stress
PTSD - pos$rauma)skt stressyndrom Ångeststörning som uppkommer e_er traumalsk upplevelse t ex våldtäckt, trafikolycka, krigshändelse. Händelsen gör sig upprepat påmind i form av minnen, drömmar eller känslomässig återupplevelse. Starkt obehag infinner sig vid konfrontalon med händelser som liknar eller symboliserar någon del av den traumalska upplevelsen.
PTSD - pos$rauma)skt stressyndrom Den drabbade försöker undvika tankar, känslor, aklviteter och situaloner som är förknippade med traumat och kan drabbas av minnesförlust. Symtom inkluderar sömnproblem, irritabilitet, koncentralons- svårigheter, passivitet, ökad spänning och vaksamhet.
PTSD - pos$rauma)skt stressyndrom Måste vara uppfyllda inom sex månader från den belastande händelsen (undantagsvis Lllstånd med fördröjd debut, mer än sex månader). VarakLghet > en månad e_er avslutat trauma. DSM- IV betonar a< störningen måste ha orsakat e< kliniskt signifikant lidande el försämrad funklon i arbete, socialt eller i andra viklga avseenden.
PTSD Prevalens LivsLdsprevalens: ca 8 %. Man uppska<ar a< ca en tredjedel av alla barn som drabbas av en traumalsk upplevelse får PTSD. T ex diskoteksbranden i Gbg var 25 % av ungdomarna drabbade av PTSD 18 månader e_er händelsen.
Riskfaktorer för PTSD: Personlighetstyp Låg grad av sammanhangskänsla (KASAM) Misshandel i barndomen Psykisk ohälsa i familjen Egen Ldigare psykisk sjukdom
Skyddande för PTSD Känsla av sammanhang (KASAM) Förmåga a<: - förstå och hantera Lllvaron - känna a< det finns mening - ha en posilv förväntan på framlden God social närmiljö med välfungerande socialt nätverk (familj, vänner, arbetskamrater). Tillgång Lll professionell hjälp vid behov.
PTSD - Diagnosik: Anamnes/ Strukturerad intervju. Symtom. PCL- S. PCL- S: Självska<ningstest som hjälp vid diagnoslk av PTSD. Tar upp 17 frågor om problem och besvär som kan uppstå e_er stressfyllda/ traumalska livshändelser. Avser den senaste månaden. 5- gradig skala där "1" motsvarar "inte alls" och "5" motsvarar "i högsta grad. Tar ca 10-15 min a< uföra. Undvikande a< tala om det inträffade traumat försvårar diagnoslken.
PTSD - Diagnosik: Depression, ångest, missbruk, ätstörning och självskadebeteende kan förekomma e_er trauma, särskilt vid kronisk PTSD. Dessa symtom kan också vara komorbida Lllstånd. Hos 50 % av palenter med PTSD föreligger även egentlig depression. Samsjukligheten med andra Lllstånd är stor och differenlaldiagnoslken kan vara svår.
PTSD - Diagnosik: DifferenLaldiagnoser: Akut stressreaklon, anpassningsstörning, tvångssyndrom, depression, paniksyndrom, missbruk, simulalon för ekonomisk ersä<ning eller annan sjukdomsvinst. Risk för överdiagnoslsering om behandlande läkare associerar ulfrån t ex palents ursprungsland, utan a< man systemalskt kontrollerar de diagnoslska kriterierna för PTSD.
PTSD - Insatser och behandling Trygghet i vardagen genom fungerande boendesitualon, sömn, mållder, meningsfull sysselsä<ning. Regelbundenhet och struktur i vardagen. FramLdstro. Kommunerna står för det som kan ge stabilisering. Således stora krav på kommunerna a< bidra Lll trygghet för individerna. Stabilisering är en förutsä<ning för a< åtgärder inom sjukvården i form av ffa psykoterapi ska göra ny<a.
PTSD Man kan tänka sig a< kommuner upplever det svårt a< ge asylsökande en trygg miljö med struktur i vardagen. Det kan då bli så a< man söker sig Lll primärvården med önskemål om bedömning och behandling. Vad gör allmänläkaren då?
PTSD - Insatser och behandling SSRI verkar ångestreducerande vid all slags ångest. Ger viss symtomreduklon men sällan total eliminering av PTSD - symtom. Om samldig depression är SSRI extra viklg behandling. Ger betydande förbä<ring i 50 % av fallen. LångLdsbehandling krävs. Sömnmedicin vid behov t ex Propavan.
PTSD - Insatser och behandling Samtalsbehandling via t ex primärvårdens samtalskontakt. Kort stabiliserande insats kan vara Lllräckligt. Om olllräcklig effekt kan KBT prövas, ffa traumafokuserad KBT har visat god effekt. EMDR ( eye movement desensilsalon reprocessing) har visats ha (lika) god effekt.
När remi<era Lll specialistpsykiatrin? Suicid- misstanke Psykosliknande symtom / återupplevanden Dubbeldiagnoser Dåligt behandlingssvar på de insatser man försökt Svår funklonsnedsä<ning
PTSD - Prognos Gynnsamma förhållanden som låg stressnivå, trygga levnadsvillkor och psykosocialt stöd är posilvt för spontanläkning. Psykosocial påfrestning motverkar läkningsprocessen. Av palenter med e< färskt PTSD- Lllstånd blir 30 % återställda inom e< år medan > 30 % får kroniska symtom