Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Nybble, Flens kommun
1 (11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Förskolan Nybble, i Flens kommun ingår i detta urval. Förskolan Nybble besöktes den 20 och 21 januari 2016. Ansvariga inspektörer har varit Jenny Bergman och Parvaneh Bayat Bayatani. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställning och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa
VS.7',C9,arnhis.,:srapport 2(11) verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Nybble Förskolan Nybble ligger centralt i Flen. Förskolan har tre avdelningar, Tassa lätt, Långis och Hoppis. På Tassa lätt finns 14 barn i åldrarna 1-2 år inskrivna och på Långis finns det 20 barn i åldrarna 3-4 år. Hoppis är en 5-årsavdelning och har 22 inskrivna barn. Skolinspektionen har besökt avdelningen Hoppis. På avdelningen arbetar två förskollärare, varav en har legitimation med behörighet att undervisa i förskola medan den andra sökt men ännu inte fått sin legitimation, samt en barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som även ansvarar för ytterligare två förskolor samt för pedagogisk omsorg. Arbetslaget uppger i intervju att det är förskollärarna som har ansvar för att det pedagogiska arbetet genomförs men att alla gör det tillsammans. De uppger även att förskolechefen styr upp ansvarsfördelningen med hjälp av en arbetslagsledare. Enligt förskolläraren, som intervjuas individuellt, diskuteras 'förskollärarrollen" när verksamhetsplanen skrivs men att de inte har "lyft frågan jättemycket" och att det är ett utvecklingsområde. Förskolechefen uppger i intervju att det är förskollärarna som är ansvariga för att det pedagogiska arbetet sker och att det är "viktigt att det finns förskollärare som har ansvar för undervisningen". Förskolan är en fristående byggnad i vinkel med tre avdelningar, gemensamma personalutrymmen samt ett tillagningskök. Avdelningen Hoppis har tillgång till sex rum i varierande storlek. Det största rummet inrymmer två bord där man äter och har andra aktiviteter, till exempel samling. Rummet är avdelat med låga hyllor som skapar "rum i rummet". Det större rummet erbjuder även en bygghörna. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218
Verksarnhasvapport 3(11) Från det större rummet nås fem mindre rum. Ett av rummen är inrett som ateljé med skapande material, såsom färgpennor, papper och diverse pysselmaterial. I ett annat rum, som kallas för "språkverkstaden", finns ett matbord samt en hylla med pussel och spel. Ett annat rum, "boet", är inrett som en "hemvrå" med bland annat bord, stolar och en leksaksspis. I det fjärde rummet finns BRIO-tåg med räls och stora klossar att bygga med samt en modell av Flen som barnen byggt av mjölkpaket. I det sista rummet som kallas "boklandet" finns böcker och en flanotavla. Förskolans gård är stor, kuperad och erbjuder gott om utrymme till lek. Det finns både träd och buskar så barnen kan leka avskilt. På gården finns även en rutschkana, fyra gungor och en klätterställning. Vid tiden för Skolinspektionens besök är gården täckt av snö och många av barnen drar nytta av den kuperade gården genom att åka stjärtlapp i en backe. Undervisning i förskolan Arbetslaget uppger att de gör på ett annat sätt än skolan, i förskolan "strävar vi mot målen. Vi lär tillsammans". Förskolläraren säger sig först tänka på hur det var förr då de vuxna lärde barnen men att nu " är det samspel mellan barnen och vuxna. Och det är kanske barnen som lär mig". Förskolläraren menar att undervisning inte är "ett främmande begrepp. Men man måste fundera på ordet utifrån våra förutsättningar". Enligt förskolechefen är undervisning i förskolan inte som i skolan. I förskolan handlar det om att "väcka barns intresse och att snappa upp och ta vara på barns nyfikenhet och motivera. Lärandet sker mellan barn och vuxna".
Verksamhetsrapp 4(11) Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Att vara lyhörd och uppmärksam är, enligt arbetslaget, att lyssna och observera vad som händer i olika situationer, till exempel i en matsituation eller i leken. De uppger också att det är viktigt att vara uppmärksam på konflikter så att personalen kan vara "en förmedlare för att kunna reda ut en konflikt". Förskolläraren menar att "vara lyhörd och uppmärksam är A och 0. Det är som ett arbetsredskap att vara lyhörd". Enligt förskolechefen är personalen på avdelningen Hoppis "lyhörda och lyssnar på barnen". Under Skolinspektionens observationer noteras tillfällen där personalen är lyhörda för barnen och uppmärksammar deras signaler. Till exempel noteras att personalen både i matsituationer, planerade aktiviteter som skapande och under fri lek ger respons när barnen söker vuxenkontakt samt att de uppmärksammar barnens signaler. Ett exempel är när ett barn sitter själv och leker på golvet i bygghörnan. En vuxen uppmärksammar detta, sätter sig bredvid och frågar hur det går. Barnet pekar på en leksak och säger: "en sån har jag hemma!". Den vuxne bekräftar och uppmärksammar samtidigt att ett annat barn står bakom en hylla och iakttar dem. Den vuxne frågar: "vill du vara med? Vi ska bygga med klossarna!" varpå barnet ansluter till leken.
Verksam hetsrapp 5(11) Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Under de två dagar Skolinspektionen besöker avdelningen Hoppis observeras situationer där barnens intresse för något tas tillvara. Ett exempel utspelar sig i ateljén där en vuxen berättar för några barn att de har fått nya pennor. Ett av barnen undersöker de nya pennorna och säger: "om man sätter korken så här så bli pennan längre!". Den vuxne tar en annan penna och gör på samma sätt med korken som barnet och frågar: "vilken penna är längst?". Barnet pekar på en av pennorna och den vuxne undrar: "ska vi undersöka hur mycket längre den pennan är?" Den vuxne hämtar en linjal och mäter pennorna tillsammans med barnet. Den ena pennan är 17 cm och när de mäter den andra ser barnet att det står "18" på linjalen. Den vuxne och barnet resonerar kring hur långt det är mellan varje streck på linjalen och vilken penna som var längst. Ett annat exempel utspelar sig när tre barn sitter vid ett bord och pusslar. Pusslet har 100 bitar och på varje pusselbit står en siffra. Ett av barnen säger "men om vi gör så blir det fel!" och den vuxne undrar "hur menar du då?". Barnet förklarar att det är något som inte stämmer med siffrorna och den vuxne vägleder barnen genom att ställa frågor och resonera tillsammans med barnen, "NN sa att det där var 83 och att det där var 80-raden. Hur kan du tänka där då?". Barnet räknar raderna, den vuxne bekräftar "titta, du har helt rätt när du räknar, 10, 20, men här kan det bli lite klurigt" varpå barnet funderar och säger "jag tror vi får börja med 23". Den vuxne svarar "okej, vi börjar med 23 så prövar vi!". Vid observationer noteras få situationer där personalen uppmärksammar när barnen lärt sig något, hjälper barnen att sätta ord på det egna lärandet eller reflekterar tillsammans med barnen om deras lärande. Under intervju uppger förskolläraren att det är viktigt att lyssna av, möta barnen och att "medforska" tillsammans med dem. Enligt förskolechefen "snappar" personalen upp barnens frågor och "gör något av det". Vidare berättar förskolechefen även att " jag tror och hoppas att de får barnen att tänka ett steg till." I intervju med arbetslaget framkommer att de tar vara på barns intresse genom att observera barngruppen. De tar också vara på barns intresse genom att utforska tillsammans med barnen. Vidare berättar arbetslaget att de utmanar barnen genom att hjälpa barnen att hitta lösningar själva istället för att ge dem färdiga svar. Frågor de ställer då är till exempel "hur ska vi göra när det fattas något?" och "hur ska jag dela frukten?"
Ve rksa ra p L30, 6(11) Barnens vetgirighet och nyfikenhet Vid observationer noteras att personalen ofta ställer frågor till barnen, "hur ska vi göra nu?" och "vad tror ni kommer hända?". Barnen själva förefaller dock vara ovana vid att ställa frågor som är av karaktären vetgirighet och nyfikenhet. De frågor barnen ställer handlar oftast om vad de ska göra eller praktiska frågor såsom "ska vi gå ut i dag?" och "vad blir det för mat?". Ett exempel på när personalen uppmärksammar och tar till vara barns nyfikenhet är när två barn tittar på en termometer som sitter utanför ett av avdelningens fönster. Ett av barnen undrar vad det är för tecken som "är som ett smalt streck". Den vuxne svarar att det är ett minustecken och undrar om barnen vet vilket det andra tecknet är och de svarar att det är "ett plustecken". Dialogen forsätter sedan kring vad den blåa och röda färgen på termometern betyder och hur många minusgrader det är ute. Under ett experiment med ballonger och vatten stimulerar personalen barnens nyfikenhet. Tillsammans med barnen försöker den vuxne på olika sätt fylla ballongen med vatten, först prövar de att fylla på vatten med hjälp av en tratt. Ett av barnen konstaterar att "att det blir stopp" och de prövar ett annat sätt. Nu blåser den vuxne upp ballongen och var och ett av barnen får återigen försöka hälla vatten i ballongen med hjälp av tratten. Den vuxne frågar "vad kommer att hända?" varpå ett barn tror att vattnet kommer spruta ur ballongen. Under experimentet ställer den vuxne även frågor som vidgar perspektivet och utmanar barnens tänkande, "hur ska vi få vatten i ballongen?" och "vad tror ni händer när vi lägger ballongen utomhus?". Experimentet avslutas med att den vuxne hämtar en ballong som legat utomhus under natten och de resonerar kring om vattnet i den ballongen skulle fortsätta vara is ifall den fick ligga kvar inomhus. I intervjun framkommer att arbetslaget tycker det är viktigt att vara närvarande och att ta barnens frågor på allvar, "man ska inte skjuta undan frågan" utan ta den på allvar och spinna vidare på den. Vidare berättar arbetslaget att det är bra att säga "det var en bra fråga, vi kan kolla upp det" om de inte kan svaret på ett barns fråga. Förskolechefen uppger att personalen tar vara på barnens nyfikenhet och vetgirighet genom att vara "lyhörda och lyssna på barnen".
Verksarrnhetsrappor: 7(11) Barnets lek som verktyg för lärande Vid observationer noteras vid ett flertal tillfällen att personalen använder barnens lek som verktyg för lärande. Personalen uppmuntrar initiativ till lek och deltar aktivt och på ett lekfullt sätt i barnens lek. Ett exempel är i en "doktorslek" där fem barn leker tillsammans med en vuxen. När barnen ska ge den vuxne en spruta frågar denne "har ni fått någon spruta någon gång? Var någonstans på kroppen?" Det ena barnet visar och säger "här och på benet" medan det andra barnet visar armen och den vuxne frågar om barnen vet varför de fått sprutor. Den vuxne expanderar leken genom att benämna olika situationer, "det kallas att ta blodtryck" och "du kan banka på min armbåge för att känna reflexen". Då det är snö på gården vid Skolinspektionens besök präglas den fria leken utomhus av detta. De flesta barn åker stjärtlapp men några klättrar även i klätterställningen. En rollek där en vuxen är en haj och tre barn är sjörövare observeras också under utevistelsen. Skolinspektionen kan utifrån observationer konstatera att det finns inslag av ett lekfullt förhållningssätt. Vid ett tillfälle sitter en vuxen och spelar spel tillsammans med tre barn. Den vuxne gör medvetet fel och säger "nu är det min tur" och slår tärningen trots att det inte är den vuxnes tur. Barnen säger emot och den vuxne ställer frågor och resonerar tillsammans med barnen om vad turtagning innebär. Arbetslaget uppger att leken är en mötesplats där man kan lära av varandra. Leken kan också fungera som "problemlösning" eftersom "man kan styra leken mot ett område som inte fungerar så bra". Vidare berättar arbetslaget att de är "deltagare i leken" men att de skulle kunna vara det oftare. Enligt förskolläraren handlar leken mycket om det sociala samspelet. Förskolläraren framhåller också att det är en avvägning hur mycket personalen ska vara deltagare i leken. Förskolechefen säger sig inte ha sett så mycket men är av uppfattningen att personalen deltar aktivt i barnens lek. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen använder den språkliga och kommunikativa interaktionen på ett medvetet sätt för att stimulera och utmana barnen. Personalen är lyhörd och uppmärksammar barnens signaler och tar vara på såväl barnens nyfikenhet och vetgirighet som på deras intressen. Barnens lek används på ett medvetet sätt som verktyg för lärande.
Verkse) 8(11) 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Inomhusmiljön består av flera olika rum, ett stort och fem mindre, för olika aktiviteter som skapande, rörelse, rollek, bygg och lek. Det större rummet är avdelat med hyllor som skapar "rum i rummet", bland annat en hörna för bygg- och konstruktion. I rummet finns även två bord som används både till måltider och för olika aktiviteter, såsom rita, pussla och spela spel. I ateljén finns hyllor med färg, papper, färgpennor och annat skapande material samt ett bord där de kan sitta och skapa. I de övriga rummen finns det möjlighet till bygg- och konstruktion och rollek. På väggarna i de flesta rummen finns barnens alster uppsatta samt pedagogiskt material i form av bokstäver, siffror och bilder på motsatsord. På väggarna i det större rummet sitter även dokumentation från temat "vem är jag?". Inomhusmiljön är innehållsrik och inbjuder till en variation av aktiviter. Arbetslaget uppger i intervju att de upplever att inomhusmiljön är ändamålsenlig. De uppger också att de förändrar miljön och möblerar efter barnens intressen och behov. Vidare berättar de att de inte begränsar barnen utan "om de vill bygga med stolar så får de det". Utomhusmiljön erbjuder, genom att gården är stor och kuperad, en variation av aktiviter. På gården finns gungor, en rutschkana samt en klätterställning. Vid tiden för Skolinspektionens besök är gården täckt av snö. Dock berättar arbetslaget i intervju att det på gården även finns asfalterade gångar där barnen kan cykla. Vidare berättar arbetslaget att de tycker att "det är en underbar tomt här" men att utemiljön också är ett område som behöver utvecklas eftersom de saknar kreativit material och vill även ta vara på barnens intressen utomhus.
Verrksarnhsrapport 9(11) I intervju uppger förskolechefen att de har diskuterat hur utomhusmiljön kan användas för lärande, bland annat hur de kan arbeta med natur och teknik utomhus. Vidare berättar förskolechefen att det finns många tankar på avdelningen om hur utomhusmiljön kan användas men att "det ska gå från idé till handling". Material för utveckling och lärande Förskolans material är exponerat på ett sådant sätt att det är lättillgängligt för barnen. Det största rummet inrymmer två bord och i de låga hyllorna som delar av rummet finns material, till exempel spel, pussel, pennor och papper. I ateljén finns skapande material synligt och tillgängligt för barnen. I hyllor finns en mängd material att skapa och pyssla med. I rummet som kallas "språkverkstaden" finns ett bord samt en hylla med pussel och spel. På väggarna sitter alfabetet och en stor karta. På en vägg i rummet som kallas "boklandet" sitter en flanotavla och i en låda på golvet finns det böcker. Rummet "boet" är inrett som en "hemvrå" med bord, stolar, en leksaksspis och en docksäng. I rummet för bygg- och konstruktionslek finns BRIO-tåg med räls och stora klossar att bygga med. I rummet finns även en modell av Flen som barnen byggt av mjölkpaket. Ute på gården finns traditionella uteleksaker i en bod. Materialet används inte i någon större utsträckning under Skolinspektionens besök då barnen under utevistelse mest åker stjärtlapp i en backe. Arbetslaget uppger i intervju att materialet ska vara tillgängligt för barnen och att det är därför "materialet ligger framme". Vidare berättar arbetslaget att de "plockar bort och ibland tar fram" då avdelningens material väljs utifrån barnens intresse. Barnen har även varit med och valt "grejer från katalogen". Under intervju framkommer att förskolechefen i huvudsak är nöjd med materialet men önskar mer "utmanande material som inte är förutsägbart och där det inte är bestämt vad det ska användas till" för att "skapa nyfikenheten".
Verksamhetsrapport 10(11) Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Under de två dagar som besöket genomförs noteras miljöer och material som stimulerar utveckling och lärande på avdelningen. Under de fria aktiviteterna har barnen möjlighet att välja vad de vill använda sig av för material, de får även flytta runt och ta med sig material in i avdelningens olika rum. I de flesta situationer finns en vuxen med i barnens lek, som ställer frågor och samtalar med barnen om leken och de saker som barnen använder, till exempel i den tidigare "doktorsleken". Under observation noteras många tillfällen då förskolans material inbjuder till samlärande, kommunikation och interaktion. Under "läsvilan" berättar en vuxen sagan om Guldlock med hjälp av flanobilder. Sagan berättas med inlevelse och begrepp betonas och den vuxne låter också barnen associera till egna upplevelser utifrån sagan. När den vuxne berättat färdigt får barnen själva möjlighet att berätta en egen saga med hjälp av flanobilderna. Ett annat exempel är då det i en matsituation som observeras förs samtal om bilder som sitter på väggarna i rummet. I intervju uppger arbetslaget att de använder sig av material för att utmana och stimulera barnens utveckling och lärande. "Vi har mycket material som utmanar till samtal, exempelvis kartan. Och alfabetet". Arbetslaget berättar också att de bland annat brukar "duka upp" miljöer för att bjuda in till lek. Förskolechefen uppger i intervju att de kan bli mer medvetna om hur gården kan användas i lärandesituationer. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön både inom- och utomhus är innehållsrik, inbjudande och utformad så att den stimulerar barnens utveckling och lärande. Förskolans material, som är anpassat för åldersgruppen, är stimulerande och exponerat så det inbjuder till lek och andra aktiviteter. Personalen använder såväl miljöer som material för att stimulera och utmana barns utveckling och lärande.
11(11) Syfte och frågeställning Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.