Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2012/13 1.Vision l Vi vill att alla barn på Orust Montessori ska känna sig trygga och trivas. Ingen ska behöva utsättas för någon form av kränkande behandling. Både barn och personal ska arbeta i en miljö som ger dem lust att lära och möjlighet att lyckas. 2. Lagar och definitioner av begrepp 3 kap Diskrimineringslag Likabehandlingsplan 16 1 kap Skollag (2010:800) 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 6 kap. Skollag (2010:800) Åtgärder mot kränkande behandling 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden Definitioner -Diskriminering: är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. -Trakasserier: är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.) -Kränkande behandling: är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta, såväl som dolda och subtila. Gemensamt för all kränkande behandling är att det går emot tanken om att alla människor är lika mycket värda. Andra aktuella begrepp -Mobbning: är en form av kränkande behandling. Det är en upprepad negativ handling där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. -Rasism: är en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. -Främlingsfientlighet: är rädsla för/stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. -Homofobi: är en uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexualitet och homoeller bisexuella personer.
-Sexism: är negativ betraktelse- eller ett negativt handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln. 3. Utvärdering av föregående års plan. Se bilaga: 4.Nuläge Utifrån utvecklingssamtalen samt utifrån vad vi ser och hör i klassrummet, på rasterna och i kontakter med elever och föräldrar så råder det ett gott klimat på skolan. Uppföljningar av planen i klasserna och på elevrådsmöten visar att eleverna känner sig trygga. Elever med behov av stöd får det och det ger grupperna och pedagogerna goda förutsättningar att arbeta med målen i planen. 5.Mål - långsiktiga och kortsiktiga. Skolan: Vision Vi vill att alla ska komma trygga till skolan så att både personal och barn kan arbeta i en god arbetsmiljö och att ingen ska behöva utsättas för någon form av trakasserier eller andra kränkningar. Mål ur Lgr 11: Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr 11 s 12) Utgångsläge/Hur är det nu? Eleverna har svårt att se sin egen roll i konflikter. Det fungerar bra med inneslutning och med våra kompissamtal. Mål på elevnivå: Inga konflikter där någon kränks. Vi vill se en kommunikation där eleverna sätter ord på det som händer och sätter ord på sina känslor. Hur vi ska arbeta? Konflikter ska vara utvecklande. Vi behöver verktyg och metoder för kommunikation som utvecklar. Vi vuxna ska fortbilda oss i Nonviolent communication/giraffmodellen för att
kunna vara bra förebilder. Vi ska säga till eleverna på ett utvecklande sätt. Vi har noll tolerans mot verbala kränkningar. Vi ska använda oss av de fyra faserna i medling tex genom Stoppljuset. Fas1 Vad hände? Fas 2 Hur kändes det? Fas 3 Hur skulle du vilja ha det i stället? Fas 4 Vad är möjligt att göra? (Konflikthantering. Hakvoort Friberg 2012) Hur vet vi att vi lyckas? Eleverna använder utvecklande språk och metoder i sin konfliktlösning. Ansvar: Varje mentor ansvarar för att i kompissamtalen och i bemötandet av eleverna använda språk och metoder från Nonviolent communication. Anna gör en giraff/stoppljus-plansch. All personal i skolan använder frågorna i Fas 1-4 när de reder ut konflikter tex på raster. Måsen: Mål ur Lpfö 98: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.(lpfö s8) Utgångsläge/Hur är det nu? Vi lär barnen att vårda vår miljö och vara med och ta hand om den, t.ex. städa, tvätta, sköta om blommor och fiskar. Vi lär barnen att hjälpa varandra och lösa problem utan att göra kompisarna ledsen eller arga. Vi pratar mycket med barnen om detta och använder t.ex. massagesagor. Vi är aktiva i barngruppen och uppmärksammar olika problem som uppkommer. Barnen vet att de alltid kan komma till oss och få hjälp med olika situationer där de känner att något är orättvist eller någon har varit dum. Mål på barnnivå: Vi vill att barnen ska känna att de är en del av en större helhet. Vi vill få barnen att förstå konsekvenserna av sina handlingar gentemot sina kompisar. Vi vill utveckla en vi-känsla i gruppen där vi hjälper och tar hand om varandra. Hur vi ska arbeta? Vi sortera sopor i klassrummet. När vi går till skogen pratar vi om att vara rädda om skogen och växterna. Vi fortsätter att prata med barnen allteftersom situationer uppstår. Vi ska ha bra daglig kontakt med föräldrarna och berätta om olika situationer som deras barn har varit inblandade i. Hur vet vi att vi lyckas? Barnen visar respekt förvarandra och tar hand om miljön på skolan både inne och ute. Ansvar: Arbetslaget ansvarar tillsammans.
Småtärnan: Mål ur Lpfö 98: Arbetslaget ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra ( Lpfö 98 s. 9) Utgångsläge/Hur är det nu? Vi tar emot varje barn i hallen och går ner på deras höjd och säger hej. Vi uppmärksammar barnen före de vuxna. Vi arbetar med att skapa en miljö där alla kan känna sig trygga och trivas. Mål på vuxennivå: Vi ska lära oss mer om och använda Giraffmetoden (NVC =Nonviolent communication) så att vi ger barnen en bra grund till konfliktlösning. Vi ska hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor. Hur vi ska arbeta? Vi ska läsa mer om NVC och prata om det på AE-mötena. Vi ska kunna förmedla vår metod till föräldrarna så att de vet hur vi jobbar och varför, tex på ett föräldramöte. Hur vet vi att vi lyckas? Barnen är trygga och trivs. Ansvar: Alla i arbetslaget ansvar för att deras kommunikation till barn, föräldrar och kollegor är empatisk och utvecklande. Inför föräldramötet planerar arbetslaget tillsammans. Albatrossen: Mål ur Lgr11: Vi vill att varje barn kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. ( Lgr 11, s 12) Utgångsläge/Hur är det nu? Vi pratar med barnen om hur man beter sig mot varandra. Vi påminner barnen om att man lyssnar på varandra Mål på barnnivå: Att alla barn ska känna att deras röst blir hörd Att allas åsikter är lika viktiga Att alla ska våga tala inför gruppen Hur vi ska arbeta? Vi har en kort berättelse eller genomgång under samlingen. Vid samlingen ska vi ha t ex en nalle som går runt, från person till person. Den som håller i nallen får säga vad den tänker eller känner om det vi tagit upp.
Hur vet vi att vi lyckas? När alla vågar tala inför gruppen, som lyssnar. Ansvar: Arbetslaget. 6. Planering för personalens kompetensutveckling inom området 2012/13 Målet med kompetensutvecklingen måste alltid vara att ge personalen förutsättningar för ork, vilja och förmåga att arbeta med värdegrunden i praktiken. Vi planerar att ha - studiedag och fortsatt arbete i arbetslagen och på P-mötena om Non violent communication/ giraffspråket. -litteraturseminarium om Non violent communication/ giraffspråket. 7. Främjande och förebyggande arbete Det främjande arbetet gör vi utan förekommen anledning för att ge barn och vuxna goda förutsättningar för likabehandling. Det förebyggande arbetet ska mer utgå från kartläggningar som ger oss möjlighet att avvärja identifierade risker. -Noll tolerans. Vuxna ska tydligt markera mot kränkande beteende och försöka reda ut situationen genom samtal, där de lyssnar på berörda parter och tillsammans försöker nå en lösning. -Årliga genomgångar av planer, regler och rutiner ska tydliggöra de vuxnas ansvar. -Diskussioner om värdegrundsfrågor ska stärka personalen och ge redskap för att nå vår vision. -Vuxna i närheten i omklädningsrum, raster, utelek. -Kompissamtal, elevråd och klassråd. -Ta elevernas/barnens, och föräldrarnas berättelser och signaler på allvar. -Hälsa eleverna/barnen välkomna varje dag och avläsa dagsformen -Återkommande samtal om hur man ska uppföra sig/vara en bra kamrat. -Klasserna skapar trivselregler varje nytt läsår. -Olika aktiviteter som stärker eleverna självkänsla och gemenskap tex, lägerskola, elevensvalvecka, tillsammans-övningar,massage och avslappning. -Åldersblandade grupper för att främja förståelsen av olikheter.
-Genomgång och diskussion om Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling på föräldra- och styrelsemöten. 8.Upptäcka För att kunna åtgärda måste man veta att det pågår. Det finns situationer, organisation av verksamheten och förhållningssätt som ger oss bra möjlighet att upptäcka: -Observation av barnen. -Informationskanaler mellan personalen i hela huset. -Det ska alltid finnas vuxna i närheten av barnen. -Kompissamtal, elevråd och klassråd, samling. -Ta barnens och föräldrarnas berättelser och signaler på allvar. -Eleverna utvärderar varje vecka. -Elever och personal utvärderar varje termin. -Enkät inför utvecklingssamtal och själva utvecklingssamtalet. -Redan misstanke om kränkning bör uppmärksammas. -Trygghetsrond med elevrådet. 9.Utreda och dokumentera Så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling, så föreligger skyldighet att utreda uppgifterna. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den som är utsatt och övriga inblandade. Följ Blankett för dokumentation rörande fall av trakasserier eller annan kränkande behandling 1. Ta fram gamla dokument om det finns några 2. Beskriv händelsen 3. Skriv ner barnets/barnens berättelse 4. Skriv protokoll om möte med föräldrar, elev/barn och rektor genomförs 10. Åtgärda Det första som måste ske när någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev är utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling är att få kränkningarna att upphöra och förhindra att de fortsätter. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal. Beroende på vad man kommer fram till sättar man in relevanta åtgärder. Dokumentationen av åtgärderna kan bli en viktig kunskapsbank inför framtiden. barn mot barn A. läraren samlar försiktigt in information och barnets/barnens eller eleverna/elevernas version av händelsen B. klassläraren informerar vårdnadshavarna till alla inblandade C. allmän observation under en kort period (ca en vecka) av de inblandade D. stäm av E. avsluta eller gå vidare
F. elevhälsoteamet, där rektorn ingår, kopplas in. Där fattas beslut om vidare åtgärder på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. (Tex åtgärdsprogram) G. en bedömning görs huruvida det som skett skall anmälas till andra myndigheter och/eller om det behövs extern hjälp av annat slag. personal mot barn A. rektorn samlar in information B. rektorn tar kontakt med berörd personal för att höra dennes version och rekommenderar den aktuella personen att själv ta kontakt med vårdnadshavaren eller rektorn delger vårdnadshavarna det aktuella läget. C. allmän observation under en kort period av de inblandade. D. stäm av. E. avsluta eller gå vidare F. en bedömning görs huruvida det som skett skall anmälas till andra myndigheter och/eller om det behövs extern hjälp av annat slag (tex från KFO) G. åtgärder om problemet kvarstår: 1. handledning 2. skriftlig erinran 3. uppsägning 11. Följa upp, utvärdera och revidera I början av varje nytt läsår på föräldramöten tex går vi igenom Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling med personal, elever och föräldrar. Vi utvärderar våra mål innan sommaren och formulerar nya i början av ht. Vi gör en analys av nuläget och ser över våra förebyggande åtgärder. Planen kan förändras under året tex om det dyker upp områden som måste förbättras. I verksamhetsplanen finns Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling med och det innebär att avdelningarnas egna mål utvärderas ett par gånger per läsår.
12. Implementering Elevrådet har EQ(=känslomässig intelligens, konflikthantering mm) som en stående punkt på dagordningen. De är med och kommer på frågeställningar och eventuella enkäter och tar med sig det till respektive klass. Vi behöver diskutera definitioner av begrepp med eleverna. I år särskilt kommunikation och konflikthantering. På våra kompissamtal tar vi upp planerna och diskuterar punkter i den. På föräldramöten och i styrelsen (med föräldrarepresentanter) diskuterar vi planerna och får feedback från våra engagerade föräldrar. Varje familj på skolan har en föräldrapärm och där finns en flik där de kan sätta den senaste versionen av planen. Vi sätter upp den på anslagstavlan och lägger ut den på Infomentor.