Trafikräkningar och Trafikolyckor i Lunds kommun 2014

Trafikräkningar och Trafikolyckor i Lunds kommun 2014

Förord Tekniska förvaltningen i Lunds kommun tar årligen fram en rapport med sammanställning av aktuella trafikmängder och trafikolyckor som inträffat på det kommunala vägnätet. Gatu- och trafikkontorets verksamhetsmål har tydliga kopplingar till trafikstatistiken. Rapportens innehåll utgör därmed ett viktigt underlag för planering av förbättringar i transportsystemet. Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultatet från 2014 års trafikmätningar och olycksregistreringar. Lund september 2015 Tekniska förvaltningen Lunds kommun 2

Sammanfattning 1.1 Trafikräkningar Årets motortrafikräkningar omfattar ungefär 150 punkter. Motortrafiken mäts enligt ett schema, där vissa punkter mäts varje år och att övriga punkter mäts vart annat år. Av de ca 150 punkterna är knappt hälften sådana som mäts varje år. De aktuella punkterna räknas tre gånger per år; vår, sommar och höst, därefter räknas ett aritmetiskt medelvärde fram och detta redovisas som vardagsdygnstrafik, VaDT. Cykeltrafikräkningar utförs årligen på cirka 90 platser i staden. Tekniska nämnden har satt upp mål för trafikutvecklingen i kommunen där år 2004 är jämförelseåret. Det första målet är att trafikarbetet med motorfordon per invånare, på det kommunala vägnätet, skall minska. Det totala trafikarbetet (personkilometer) på det kommunala vägnätet har, med ett par undantagsår, ökat sedan jämförelseåret 2004 fram till och med år 2011. Men år 2012 minskade trafikmängden kraftigt för att sedan minska något varje år. Trafikarbetet 2014 var fortfarande var även lägre än jämförelseåret 2004. Det samma gäller för trafikarbetet per invånare (personkilometer/invånare). Det kan finnas en slumpmässig variation från år till år när det gäller trafikmätningar, det är därför viktigare att se hur trafiken förändras över en längre period. Lund har historiskt sett lyckats väl med att hålla trafikarbetet på en relativt konstant nivå. Tekniska förvaltningen arbetar för att motortrafikflödena innanför den inre ringen ska minska. Arbetet har emellertid inte uppnått önskvärt resultat då trafikarbetet innanför inre ringen under perioden 2004-2010 ökat kontinuerligt. Men sedan år 2010 har trafiken innanför inre ringen årligen minskat. Det första gången som nivån är lägre än jämförelseåret 2004 års nivå. Slutligen har det tredje målet, enligt LundMaTs II, att Cykeltrafiken skall per invånare öka med 2,5 % (jämförelseår 2004), inte uppfyllts. Trenden visar på en minskning av cyklandet per invånare mellan 2004-2011. Under år 2012 ökade dock cykeltrafiken igen för att sedan under år 2013 och 2014 återigen minska. Cykeltrafiken skall per invånare öka med 2,5 % (jämförelseår 2004). 1.2 Trafikolyckor För att effektivisera trafiksäkerhetsarbetet så att Nollvisionen kan förverkligas beslutade riksdagen under våren 2009 om ett nytt etappmål: år 2020 ska högst 220 personer dödas i trafiken. Det nya etappmålet innebär att antalet dödade i trafiken bör halveras mellan år 2007 och år 2020. Motsvarande etappmål för antalet allvarligt skadade är en minskning med 25 procent, vilket motsvarar en minskning med cirka 2 procent per år. För Lunds kommun innebär detta att etappmålet inte har uppnåtts om man ser till det kommunala och statliga vägnätet tillsammans. Vid studier av vad etappmålet 2020 innebär för olycksläget på det kommunala vägnätet så står kommunen inför en utmaning. Detta beror på att jämförelseåret 2007 var ett år då förhållandevis få personer skadades svårt och dödades på det kommunala vägnätet. Nio personer dödades eller skadades svårt. På det kommunala vägnätet var antalet polisrapporterade dödade och svårt skadade nio personer under 2014 (samtliga svårt skadade). Jämfört med 2009-2013 är detta en minskning med en person (tio procent) då tio personer i medeltal per år dödats eller skadats svårt. Under 2013 3

skadades och dödades sammanlagt 80 oskyddade trafikanter, vilket är lägre än genomsnittet för föregående femårsperiod. Bland de skadade oskyddade trafikanterna var en stor andel, hela 71 procent, cyklister. Fotgängare och mopedister stod för 16 respektive 12 procent. Av de oskyddade trafikanterna som rapporterades in till polisen skadades 88 procent lindrigt. Under 2014 rapporterades sammanlagt 698 trafikskadade personer av sjukvården, vilket är fler än genomsnittet för föregående femårsperiod. Det totala antalet dödade och svårt skadade i Lunds kommun har ökat från 26 till 31 personer år 2014. Bland sjukhusrapporterade skadade är huvuddelen oskyddade trafikanter hela 83 procent. Större delen av dessa är fotgängare eller cyklister. En sammanvägning av statistik från sjukhuset och polisen visar att det under 2014 skadades 624 oskyddade trafikanter i Lunds kommun. Av dessa var drygt hälften cyklister och över en tredjedel fotgängare. 4

Innehållsförteckning 1.1 Trafikräkningar... 3 1.2 Trafikolyckor... 3 2 Trafikräkningar i Lunds tätort... 6 2.1 Biltrafikarbete innanför inre ringen... 6 2.2 Söktrafik med motorfordon... 7 2.3 Antalet motorfordon som passerar inre ringen i jämförelse med antalet cyklister... 8 2.4 Fotgängare... 9 2.5 Cykeltrafik per invånare... 10 2.6 Motortrafiken som passerar mellanringen och yttre ringen... 11 2.7 Motortrafikarbetet på det kommunala vägnätet... 13 2.8 Motortrafikräkningar i övriga tätorter i Lunds kommun... 15 2.8.1 Dalby... 15 2.8.2 Genarp... 16 2.8.3 Södra Sandby... 17 2.8.4 Veberöd... 18 3 Trafikskadade år 2014... 19 3.1 Nollvisionen och nya etappmål för år 2020... 19 3.2 Polisrapporterade skadade och dödade... 20 3.3 Sjukhusrapporterade skadade... 22 3.4 Jämförelse mellan polis- och sjukhusregistrerade olyckor... 23 3.5 Fotgängare och cyklisters olycksbild... 24 3.5.1 Singelolyckor bland fotgängare... 26 3.6 Skadade män och kvinnor under 2014... 28 3.7 Olycksdrabbade korsningar och gator 2010-2014... 30 3.7.1 Olycksdrabbade korsningar på det kommunala vägnätet 2010-2014... 30 3.7.2 Olycksdrabbade gator på det kommunala vägnätet 2010-2014... 35 3.7.3 Olycksdrabbade korsningar på det statliga vägnätet 2009-2013... 39 Bilagor (1-12) 5

2 Trafikräkningar i Lunds tätort Trafikflöden i Lunds tätort har under 2014 mätts i ca 150 punkter. Dessa finns redovisade i bilaga 3. Tekniska nämnden har satt upp mål för utvecklingen av trafikarbetet, och mycket av tekniska förvaltningens arbete syftar till att minska biltrafikarbetet. De mätningar som görs ger inte möjlighet till exakta beräkningar av det faktiska trafikarbetet. För att jämföra hur det faktiska utfallet utvecklats i förhållande till de uppställda målen summeras fordonsflödena på de mätta gatusnitten under antagande att utvecklingen här är representativ för den totala utvecklingen av trafikarbetet. En regressionslinje har lagts in i diagrammen för att tydligare visa trafikutvecklingen över tiden. 2.1 Biltrafikarbete innanför inre ringen Lunds kommun arbetar för att skapa ett transportsystem med långsiktig hållbarhet, samt för att skapa ett centrum som är mer anpassat för oskyddade trafikanter. I detta arbete ingår att verka för att motortrafiken innanför inre ringen inte skall öka. För att kunna uppskatta utvecklingen av biltrafikarbetet per invånare i stadskärnan har index beräknats, se diagrammet nedan. Diagram 1. Index för biltrafikarbete innanför inre ringen år 2004-2014 (år 2004=100) 6

Kommentar Diagrammet ovan visar att trafikarbetet innanför inre ringen har ökat kontinuerligt mellan 2004 och 2010, för att sedan årligen minska. Under år 2014 var för första gången nivån lägre än jämförelseåret 2004. 2.2 Söktrafik med motorfordon För att minska trafikflödena inom stadskärnan, utan att försämra tillgängligheten för den motorburna trafiken, är det önskvärt att söktrafiken minskar. En indikator för detta, söktrafikindex, har definierats som kvoten mellan de summerade trafikflödena innanför inre ringen och de summerade trafikflödena över inre ringen. Diagram 2. Index för söktrafik med motorfordon i stadskärnan 2004-2014 (år 2004=100) Kommentar Mellan åren 2004 och 2014 har söktrafiken varierat något för respektive år. År 2011 nåddes en lägsta nivå sedan jämförelseåret 2004. Men sedan dess har trafiken ökat något varje år. Jämfört med år 2004 var det under 2014 en ökning med knappt tre procent. Det är emellertid svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om den långsiktiga utvecklingen eftersom nyckeltalet är uppställt som en kvot och detta gör det svårt att utläsa tydliga trender. 7

2.3 Antalet motorfordon som passerar inre ringen i jämförelse med antalet cyklister Varje år, i månadsskiftet september/oktober, räknas cyklister i över 90 snitt. En jämförelse mellan antalet cyklister och antalet motorfordon som passerar stadskärnans gräns visar att cykeltrafiken ökat något medan biltrafiken minskat kraftigt sedan år 2013. Fram till år 2009 ökade antalet motorfordon som passerade inre ringen och därefter har motorfordonstrafiken årligen minskat. Antalet cyklister som passerar över inre ringen, det vill säga cyklar till och från stadskärnan, har varierat mellan åren. Trenden är att antalet cyklande till och från stadskärnan minskar något. Eftersom det ligger en viss osäkerhet vid all mätning av cykelflöden, och resultatet för snitten över inre ringen inte följer den generella cykeltrafikutvecklingen i Lund, bör man använda siffrorna med viss försiktighet. En fullständig redovisning av trafikmängder för fotgängare och cyklister i Lund finns i rapporten Fotgängare- och cykeltrafikmängder i Lund 2014. Diagram 3. Fordonsflöden, motorfordonstrafik respektive cykeltrafik, som passerar inre ringen 2004-2014. 8

2.4 Fotgängare, cyklister och bilister som har stadskärnan som mål Sedan år 2007 har även antalet fotgängare räknats i 20 punkter längs stadskärnans gräns. Räkningarna har gjorts på samma platser som cykelräkningarna. Nedan redovisas index för antalet fotgängare, cyklister och motorfordon som passerar stadskärnans gräns. Diagram 4. Index för antalet fotgängare, cyklister och motorfordon som passerar inre ringen 2007-2014. Kommentar Från diagrammet går det att utläsa att antalet cyklister kontinuerligt ökar något, med undantaget år 2013 sedan 2010. Motorfordon har kontinuerligt minskat sedan år 2009 fram till år 2014. Antalet fotgängare har varierat mellan åren. Då värdena varierar kraftigt och det råder en viss osäkerhet i mätningarna bör värdena användas med försiktighet, och endast ses som en indikation på vilket håll utvecklingen är på väg. 9

2.5 Cykeltrafik per invånare Cykeln är ett viktigt färdmedel och utgör en avgörande faktor för att skapa ett mer hållbart transportsystem. I Lund arbetar man för att öka cykeltrafiken genom att skapa ett nät som är attraktivt, gent och framkomligt samtidigt som det är bekvämt, trafiksäkert, och tryggt. Följande mål har ställts på cykeltrafiken och dess utveckling i LundaMaTs II; Cykeltrafiken skall per invånare öka med 2,5 % (jämförelseår 2004). Diagram 5. Cykeltrafik per invånare 2004-2014 jämfört med målet enligt LundaMaTs. Kommentarer Jämfört med 2004 har cyklandet per invånare minskat. Målet att nå en ökning av cykeltrafikarbetet med 2,5 procent uppfylldes därmed inte. Variationen från år till år är emellertid stor, vilket medför att det är svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen. En fullständig redovisning av cykeltrafikmängderna i Lund finns i rapporten Fotgängare- och cykeltrafikmängder i Lund 2014. 10

2.6 Motortrafikflöde i gatusnitt innanför mellanringen och innanför yttre ringen Trafikflöde av motorfordon som passerar i gatusnitt precis innanför mellanringen och innanför yttre ringen har årligen varierat och följer den generella trafikutvecklingen på det kommunala vägnätet. Det vill säga med en topp 2011 för att sedan årligen minska. Jämförs år 2005 med 2014 har trafikflödet minskat med ca 3 % i gatusnitten precis innanför inre ringen. Gatusnitt 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Arkivgatan, söder Gylleholmsgatan Byggmästaregatan, norr Fjelievägen Dalbyvägen, väster Tornavägen Fjelievägen, öster Fasanvägen Getingevägen, söder Norra Promenaden Kastanjegatan, norr Gylleholmsgatan Kävlingevägen, norr Karl XII-gatan Malmövägen, norr Södra vägen Spolegatan, norr Clemenstorget Sölvegatan, väster Tornavägen Trollebergsvägen, väster Svanevägen Tullgatan, söder Södra Esplanaden Tunavägen, väster Tornavägen Östervångsvägen, norr Dalbyvägen 1500 1800 1800 1700 1900 2300 1700 2500 2000 1300 4700 - - - 4600 0 6900 6900 6900 6900 10500 12200 13200 11300 10500 8300 10800 11500 11200 9800 3500 3800 3300 3700 3900 4300 4500 4600 3900 4000 5800 5800 6100 6300 6500 6800 7400 6400 5900 6900 1600 1500 1800 1700 1600 3000 2900 1800 3000 1700 4600 4400 4800 4900 4500 4700 4300 4200 3900 4500 11100 10200 14100 11400 11200 13700 13400 11600 12600 10300 4700 5100 4900 4700 5100 4900 4500 3700 4200 3700 3100 3300 4600 3800 4200 3600 3700 4100 2800 3000 9300 9000 13100 8100 9800 11200 10400 9800 9400 7300 2000 2100 3000 2200 2200 2200 2200 1800 1900 1600 4600 4300 3800 4600 3700 4400 3700 4300 3400 3400 1400 1400-1600 1600 2500 2500 2000 2000 1700 Tillägg, ej räknade gatusnitt Summa trafikflöde per dygn - 4700 6100 4700 68400 69600 80600 70700 71300 71900 78900 75200 73100 66100 Tabell 1. Trafikflöde för motorfordon i gatusnitt precis innanför mellanringen. 11

För gatorna strax innanför yttre ringen kan man konstatera att trafikflödena minskat med cirka 8 % när år 2005 jämförs med 2014, se tabell 2. Gatusnitt 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Dalbyvägen, väster Tellusgatan 14700 17700 20500-20500 - 0 0 0 0 Fjelievägen, öster Norra Ringen 16400 17000 14500 16000 17100 16600 17200 16900 17500 15500 Getingevägen, öster Tornavägen 11800 8800 7300 8800 9200 7400 8400 8400 8800 9800 Kaprifolievägen, väster Lavendelvägen 4500 5100 5200 6000 5500 6800 5000 5800 5300 5300 Kävlingevägen, vid monumentet 8300 6600 6900 6700 7900 7200 6900 6200 5800 6400 Malmövägen, norr Norra Knästorpsvägen 13600 17200 19600-19600 - 0 0 0 2100 Scheelevägen, söder Getingevägen 7700-6300 8600 7100 8400 9400 9000 8400 8700 Svenshögsvägen, norr Getingevägen 8100 7300 7400 8100 7800 7600 7900 8200 8400 7700 Trollebergsvägen, öster Högbovägen 4800 4900 4100 4300 4500 5300 4500 6500 4200 4800 Tunavägen, väster E 22 7200 6200 5100 6500 6400 6500 6000 6600 5300 6500 Öresundsvägen, väster Bondevägen 7600 7200 7200 4600 5900 6000 8900 5800 8800 9000 Tillägg, ej räknade gatusnitt Summa trafikflöde per dygn - 7700-40100 - 20500 20500 20500 20500 20500 104700 105700 104100 109700 111500 92300 94700 93900 93000 96300 Tabell 2. Trafikflöde för motorfordon i gatusnitt precis innanför yttre ringen. 12

2.7 Motortrafikarbetet på det kommunala vägnätet Det är intressant att se hur det totala trafikarbetet för motorfordon på det kommunala vägnätet utvecklas. För att få en uppfattning om detta har trafikflödena för motorfordon på samtliga gatusnitt som mäts på det kommunala vägnätet summerats och index har beräknats, se diagram nedan för resultat. Diagram 6. Index för summerade motorfordonsflöden på det kommunala vägnätet 2004 2014. Den totala motorfordonstrafiken på det kommunala gatunätet har sedan 2004 ökat årligen fram till och med 2011. Därefter har motorfordonstrafiken årligen minskat. För att nå de klimatkrav som ställs på transportsystemet krävs att delar av motorfordonstrafiken ersätts med mer hållbara transporter. 2014 var motortrafikflödena på det kommunala vägnätet cirka 4 % lägre än jämförelseåret 2004. 13

Uppföljningen av LundaMaTs II-målet att Trafikarbetet med motorfordon skall per invånare minska med en procent på det kommunala vägnätet (jämförelseår 2004), redovisas i diagrammet nedan. Fram till och med 2008 ökade trafikarbetet med motorfordon per invånare för att sedan årligen minska. Diagram 7. Index för motortrafikarbete per invånare på det kommunala vägnätet 2004-2014 (år 2004=100). Kommentarer Motortrafikarbetet per invånare ökar något årligen fram till 2008, för att sedan minska årligen. En minskning med cirka 16 % kan konstateras vid en jämförelse mellan åren 2004 och 2014. Vilket innebär att målsättningen uppfylldes. 14

2.8 Motortrafikräkningar i övriga tätorter i Lunds kommun Även för byarna utanför Lunds tätort har summeringar gjorts av de uppmätta trafikflödena. Eftersom antalet platser som mäts är få måste summeringen och diagrammen endast ses som en grov indikation på den totala trafikutvecklingen i respektive tätort. 2.8.1 Dalby Gatusnitten i Dalby tillhör de som endast mäts vartannat år. Notera att det i diagrammet nedan inte redovisas några mätvärden för år 2006, 2008, 2010, 2012 eller 2014. Mellan 2004 och 2011 har trafiken enligt mätningarna ökat med cirka 15 procent i Dalby. Men under 2013 gick det att utläsa en minskning. För en kartbild över mätpunkterna i Dalby, se bilaga 4 och karta 3. Diagram 8. Index över summerade motorfordonsflöden i Dalby 2004-2013, notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2006, 2008, 2010, 2012 och 2014 (år 2004=100) 15

2.8.2 Genarp Trafiken i Genarp mäts i tre gatusnitt. Samtliga mäts vartannat år. Att så få gatusnitt mäts gör det svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. Även måttliga minskningar i absoluta tal leder till stora förändringar, procentuellt sett. Trots detta kan det vara intressant att skapa sig en bild av trafikutvecklingen på de gator som mäts. År 2007, 2009, 2011 och 2013 gjordes inga mätningar i Genarp. För en kartbild över mätpunkterna i Genarp, se bilaga 5 och karta 4. Diagram 9. Index för summerade motorfordonsflöden i Genarp 2004-2014, notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2007, 2009, 2011 och 2013 (år 2004=100). 16

2.8.3 Södra Sandby Gatusnitten i Södra Sandby tillhör de som endast mäts vartannat år. År 2006, 2008, 2010, 2012 och 2014 gjordes inga mätningar. Trafiken mäts i sju gatusnitt i Södra Sandby. Det går att utläsa tendenser till att trafiken ökat från år 2005 fram till 2011. Men under år 2013 går det att utläsa en minskning. Variationen från år till år är emellertid stor, vilket medför att det är svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. För en kartbild över mätpunkterna i Södra Sandby, se bilaga 6 och karta 5. Diagram 10. Index för summerade motorfordonsflöden i Södra Sandby 2004-2013, notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2006, 2008, 2010, 2012 och 2014 (år 2004=100). 17

2.8.4 Veberöd Sex gatusnitt mäts i Veberöd. Mätningar har gjorts åren, 2007, 2009, 2011 men 2013 utfördes inga trafikräkningar vid de aktuella gatusnitten. Sett över perioden 2000 till 2010 ökar trafiken kontinuerligt. Dock kan man utläsa en minskning för 2012 och under 2014 var det näst intill oförändrat. Variationen från år till år är dock stor och det går inte att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. För en kartbild över mätpunkterna i Veberöd, se bilaga 7 och karta 6. Diagram 11. Index för summerade motorfordonsflöden i Veberöd 2004-2014, notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2007, 2009, 2011 och 2013 (år 2000=100). 18

3 Trafikskadade år 2014 Beskrivningen av olyckssituationen i Lunds kommun baseras på både polis- och sjukhusrapporterade olyckor. Sedan 1999 registreras alla personer som skadas i trafiken i STRADA, som är Transportstyrelsen, Polisens och sjukvårdens gemensamma trafikskaderegister. Observera att på grund av systemförändringar inom polisorganisationen är polisens data för 2014 inte helt pålitlig. 3.1 Nollvisionen och nya etappmål för år 2020 År 1998 satte regeringen upp etappmål som innebar en halvering av antalet dödade och allvarligt skadade från 1996-års nivå till 2007 (högst 270 dödade i hela Sverige). Nollvisionen som inriktning för trafiksäkerhetsarbetet har haft stort genomslag bland de aktörer som har haft till uppgift att utforma vägtransportsystemet. Resultatet av det arbete som aktörerna har genomfört tyder på en god långsiktigt hållbar trafiksäkerhetseffekt. Detta arbete behöver fortsätta och utvecklas. För att förverkliga Nollvisionen beslutade riksdagen under våren 2009 om ett nytt etappmål; år 2020 ska högst 220 personer dödas i trafiken. Det nya etappmålet innebär att antalet dödade i trafiken halveras mellan år 2007 och år 2020. Motsvarande etappmål för antalet allvarligt skadade är en minskning med 25 procent. I Lunds kommun innebär Nollvisionens nya etappmål att antalet dödade och svårt skadade behöver minska från 41 år 2007 till 30 år 2020, se diagrammet nedan. För att nå etappmål 2020 behöver antalet dödade och svårt skadade minska med knappt två procent per år från 2007. Den faktiska olycksutvecklingen under åren 2000 till 2014 tillsammans med det nya etappmålet 2020 redovisas i diagrammet ovan. Det visar att Lunds kommun inte nått målen åren 2008 och 2009. Men för åren 2010-2014 har målet uppnåtts. Vid studier av vad etappmålet 2020 innebär för olycksläget på det kommunala vägnätet så står kommunen inför en utmaning. Detta beror på att jämförelseåret 2007 var ett år då få personer skadades svårt och dödades här, endast nio personer dödades eller skadades svårt. 19

Antalet dödade och svårt skadade på det kommunala vägnätet för åren 2009-2013 ligger över nollvisionens nya etappmål. År 2014 ligger antalet precis över målet och klaras därmed inte. 3.2 Polisrapporterade skadade och dödade Enligt polisens statistik skadades 197 personer under 2014 i trafiken i Lunds kommun. Av dessa skadades tolv personer svårt, tre personer dödades. Tätort/område Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade Lund 0 (1) 8 (10) 52 (65) Dalby 0 (0) 0 (0) 1 (1) Genarp 0 (0) 0 (0) 2 (0) Södra Sandby 0 (0) 0 (0) 1 (2) Veberöd 0 (0) 1 (0) 4 (2) Övriga vägnätet 3 (0) 3 (16) 122 (150) Totalt 3 (1) 12 (26) 182 (220) Polisrapporterade dödade och skadade under 2014, fördelade på område och skadornas svårighetsgrad. Observera, det är dessa värden som har en viss osäkerhet. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden 2009-2013. Under 2014 minskade antalet dödade och svårt skadade i trafiken i Lunds kommun med cirka 27 procent jämfört med medelvärdet för föregående femårsperiod. Flest har skadats i trafikolyckor som inträffat på det övriga vägnätet, det vill säga vägnätet mellan tätorterna i kommunen. Av tätorterna är det inne i Lund som flest personer har skadats. I övriga tätorter har få personer skadats i trafiken enligt polisen. På det kommunala vägnätet var antalet polisrapporterade dödade och svårt skadade nio personer under 2014, varav en var en dödsolycka. Jämfört med medelvärdet per år för perioden 2009-2013 20

är detta en minskning med två personer. En ännu större minskning kan konstateras för det övriga vägnätet. Antalet svårt skadade och dödade har minskat från 16 i genomsnitt per år till sex dödade och svårt skadade 2014. Skadade och dödade i kommunen redovisas grafiskt i kartorna sist i rapporten. Trafikant Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade Fotgängare 1 (0) 2 (4) 10 (17) Cyklister 0 (0) 4 (10) 53 (51) Mopedister 1 (0) 2 (1) 7 (8) Motorcyklister 0 (1) 0 (2) 3 (7) Bilförare 1 (0) 2 (6) 71 (90) Bilpassagerare 0 (0) 1 (2) 27 (37) Övriga 0 (0) 1 (1) 11 (10) Totalt 3 (1) 12 (26) 182 (220) Polisrapporterade skadade under 2014 i hela Lunds kommun, fördelade på trafikanttyp och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden 2009-2013. Knappt en tredjedel av de trafikskadade var bilister, och av dessa var två av tre bilförare. Färre bilförare skadades 2014 jämfört med medelvärdet per år för den senaste femårsperioden och det är svårt och lindrigt skadade som minskat. Det totala antalet döda är högre än genomsnittet för femårsperioden. Under 2014 skadades och dödades sammanlagt 80 oskyddade trafikanter, vilket är tolv färre än genomsnittet för föregående femårsperiod. Bland de skadade oskyddade trafikanterna var en stor andel, 71 procent, cyklister, 16 procent var fotgängare och tolv procent var mopedister. Bland de oskyddade trafikanterna skadades 88 procent lindrigt. Andelen svårt skadade cyklister har minskat. I medeltal var två av fem svårt skadad person cyklist, när man studerar medelvärdet för den föregående femårsperioden. 2014 var en tredjedel svårt skadade personer cyklister vid olyckstillfället. 21

3.3 Sjukhusrapporterade skadade Tätort/område Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade Lund 4 (1) 18 (11) 460 (401) Dalby 0 (0) 0 (0) 18 (13) Genarp 0 (0) 0 (0) 5 (6) Södra Sandby 0 (0) 0 (0) 6 (13) Veberöd 0 (0) 1 (0) 9 (8) Övriga vägnätet 1 (2) 7 (12) 169 (175) Totalt 5 (3) 26 (23) 667 (616) Sjukhusrapporterade skadade under 2014, fördelade på område och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden 2009-2013. Polis- respektive sjukhusrapporterade olyckor skiljer sig åt vad gäller antalet rapporterade döda. Fler har rapporterats in till sjukvården och detta kan bero på att personen dött först en tid efter att denna kommit in till sjukhuset. Under 2014 rapporterades sammanlagt 698 trafikskadade personer av sjukvården, vilket är fler än genomsnittet för föregående femårsperiod. Det totala antalet dödade och svårt skadade i Lunds kommun har ökat från 26 i genomsnitt under 2009-2013 till 31 personer år 2014. Trafikant Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade Fotgängare 3 (1) 15 (8) 188 (218) Cyklister 0 (0) 9 (9) 345 (268) Mopedister 1 (0) 1 (0) 9 (11) Motorcyklister 0 (1) 0 (1) 9 (12) Bilförare 1 (1) 0 (2) 64 (57) Bilpassagerare 0 (0) 0 (1) 21 (25) Övriga 0 (0) 1 (2) 31 (25) Totalt 5 (3) 26 (23) 667 (616) Sjukhusrapporterade skadade under 2014 i Lunds kommun, fördelade på trafikanttyp och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden 2009-2013. Tabellen ovan visar att de allra flesta av de sjukhusrapporterade skadade, 96 procent, skadades lindrigt. Mest olycksdrabbade är fotgängare och cyklister, vilka utgör 4/5 av alla skadade. 22

3.4 Jämförelse mellan polis- och sjukhusregistrerade olyckor Olycksstatistiken från polis och sjukvård skiljer sig åt. De oskyddade trafikanterna står för 40 procent av de polisrapporterade skadade, och av de sjukhusrapporterade skadade utgör de 82 procent Även när det gäller skadornas allvarlighetsgrad skiljer sig statistiken, sjukvården har en större andel lindrigt skadade. Polisen har en tendens att övervärdera skadegraden vid rapporteringen av trafikolyckor i jämförelse med sjukvården, som har ett större medicinskt kunnande. Diagrammen nedan visar hur rapporteringen ser ut för år 2014. Antal skadade i Lunds kommun 2014, fördelade på trafikanttyp, skadornas svårighetsgrad och rapportör. (P) = polisrapporterad skadad, (S) = sjukhusrapporterad skadad. Antal trafikskadade personer i Lunds kommun 2014, fördelade på skadornas svårighetsgrad och rapportör. 23

3.5 Fotgängare och cyklisters olycksbild En sammanvägning av statistik från sjukhuset och polisen visar att det under 2014 skadades 624 oskyddade trafikanter i Lunds kommun. Av dessa var 387 cyklister och 237 fotgängare. I diagrammen nedan redovisas i vilka typer av olyckor fotgängare och cyklister skadades. Siffrorna baseras på en sammanvägning av statistik från sjukhuset och polisen. Andel skadade cyklister per olyckstyp Exempel på hinder som kan orsaka singelolycka för cyklister Över hälften (68 procent) av cyklisterna skadas i singelolyckor. Det finns flera anledningar till denna typ av olyckor, vanligt är tekniska fel på cykeln eller att en väska eller en kasse kommer in i hjulet. Många olyckor orsakas av halka i vinterväglag eller löst grus. Drygt en tiondel (13 procent) av cyklisterna skadas i kollision med motorfordon. Det är ovanligt att cyklister skadas i kollision med fotgängare. 24

Andel skadade fotgängare per olyckstyp Även bland fotgängare är singelolyckor vanliga, 88 procent av de skadade fotgängarna skadas i singelolyckor. Fallolyckor vid exempelvis trottoarkanter, lösa gatstenar och på isfläckar är mycket vanliga. Många äldre skadas i fallolyckor och när de skadas blir följderna allvarliga. Det är även svårare för äldre att komma tillbaks till det liv man hade före olyckan, vilket orsakar lidande för personen och ökade samhällskostnader. Fallolyckor vid exempelvis lösa gatstenar eller höga brunnslock är vanligt 25

3.5.1 Singelolyckor bland fotgängare Större delen av de fotgängare som skadas i trafiken skadas i singelolyckor. Med avseende på detta har ett uttag ur STRADA för denna typ av olyckor i centrala Lund gjorts. Fotgängare som skadats i singelolyckor i Lund 2014 Kartbilden visar att olyckorna är ganska utspridda men att ett visst mönster kan skönjas. Där antalet gående är stort skadas också flest gående i singelolyckor. De mest olycksdrabbade stråken är stationsområdet och de mer centrala delarna kring Lilla Fiskaregatan och vidare österut mot Botulfsplatsen och Mårtenstorget. Totalt har 71 personer skadats i singelolyckor inom det markerade området, varav en har skadats svårt. I nuläget är det inte möjligt att på ett enkelt sätt söka ut halkolyckor ur STRADA, men efter att ha läst olycksbeskrivningarna för de 71 singelolyckor i kartan ovan visar sig 13 av olyckorna vara orsakade av halka. För femårsperioden 2010-2014 har ordet halka specifikt angivits vid sökning efter fotgängare som skadatas i singelolyckor i Lunds centrala delar i STRADA, se kartan på nästa sida. Fördelat per år varierar antalet mellan tio och 26 fotgängare som skadats åren 2011-2014. År 2010 skiljer sig åt. Detta år skadades 46 fotgängare i singelolyckor vilket beror på att den vinter var lång, kall och snörik. 26

Fotgängare som skadats i singelolyckor, pga halka, i Lund 2010-2014 27

3.6 Skadade män och kvinnor under 2014 Cirkeldiagrammen visar förhållandet i olyckors svårighetsgrad hos män respektive kvinnor för 2014 i Lunds kommun. Det övre diagrammet visar statistik för män och det nedre för kvinnor. Man kan se att fördelningen mellan könen och svårighetsgrad i stort sett är densamma för 2014. Fyra män respektive en kvinna har dödats i trafiken och 408 kvinnor respektive 338 män har skadats lindrigt. Lika många män som kvinnor har skadats svårt. Antal skadade män och kvinnor, uppdelat på skadegrad 28

Diagrammet längst upp visar antalet skadade män i olika åldrar och hur allvarligt de skadats. Flest skadas i åldrarna 20-24 år vad gäller lindrigt skadade. För svårt skadas flest i åldrarna 75 och 35-44 år. Dödsolyckor har inträffat i åldrarna över 75 år (två st), 20-24 (en) och 15-17 (en) år. Antal skadade män, uppdelat på ålder och skadegrad Antal skadade kvinnor, uppdelat på ålder och skadegrad Diagrammet ovan visar antalet skadade kvinnor i olika åldrar, uppdelat på skadegrad. Liksom för männen så skadas många i åldrarna 20-24 år men flest skadas i åldrarna 55-64 år och här skadas också fler svårt. Övriga grupper med förhållandevis många svårt skadade är åldrarna 65-75 och personer över 75 år. Den senare gruppen är den grupp där flest skadas svårt. 29

3.7 Olycksdrabbade korsningar och gator 2010-2014 I följande avsnitt redovisas de mest olycksdrabbade korsningarna och gatorna i Lunds kommun. För att få en bra bild av olycksläget baseras statistiken på den senaste femårsperioden, 2010-2014. Statistiken utgörs av en sammanvägning av polis- och sjukhusrapporteringen. Dödade och svårt skadade viktas högre än lindrigt skadade. Tekniska förvaltningen genomför varje år trafiksäkerhetshöjande åtgärder på de mest olycksdrabbade platserna på det kommunala gatunätet i den omfattning som tilldelade medel tillåter. I redovisningen nedan presenteras även nyligen genomförda åtgärder samt planerade åtgärder. Det bör noteras att femårsstatistiken för en korsning kan se dålig ut flera år efter att trafiksäkerhetshöjande åtgärder har vidtagits. 3.7.1 Olycksdrabbade korsningar på det kommunala vägnätet 2010-2014 De tio mest olycksdrabbade korsningarna i det kommunala vägnätet har analyserats för femårsperioden 2010-2014 och presenteras i tabellen nedan. En jämförelse mellan olika femårsperioder visar att listan med de mest olycksdrabbade korsningarna är till största del desamma, men att den inbördes ordningen har varierat. Korsning Antal Dödade Svårt skadade 1. Bangatan - Centralstationen 1 2 107 2. Mårtenstorget, P-plats 0 1 49 3. Stortorget 0 0 27 4. Trollebergsvägen Ringvägen 0 1 17 5. Bredgatan St. Laurentigatan 0 0 20 6. Baravägen - Getingevägen 0 1 12 7. Fasanvägen Fjelievägen 0 1 6 8. Tornavägen - Tunavägen 0 0 13 9. Kävlingevägen - Kung Oskars väg 0 0 10 10. Bryggaregatan - Kung Oskars väg 0 1 2 Lindrigt skadade Antalet dödade, svårt skadade och lindrigt skadade i de mest olycksdrabbade korsningarna på det kommunala vägnätet 2010-2014. Antalet är en sammanvägning av statistik från både polis- och sjukhusrapporterade olyckor. 30

De tio mest olycksdrabbade korsningarna på det kommunala vägnätet 2010-2014. Antalet är en sammanvägning av statistik från både polis- och sjukhusrapporterade olyckor. 1. Centralstationen Bangatan är den mest olycksdrabbade platsen på det kommunala gatunätet under 2010-2014 i Lund. På platsen har 110 personer skadats under femårsperioden, varav två allvarligt. De allvarligt skadade var en fotgängare som halkat omkull på vått underlag av smågatsten sedan denne stigit av bilen vid stationen samt en person som snubblat på uppstickande gatsten. Till största del är det gående och cyklister som skadats, de flesta fallit eller cyklat omkull och skadat sig. En person har avlidit i området men dödsfallet var ej trafikrelaterad. 2. Mårtenstorget här har 50 personer skadats lindrigt den senaste femårsperioden, samtliga i singelolyckor. 34 av de skadade var fotgängare, 13 cyklister och två bilister. Många av olyckorna har inträffat när fotgängare snubblat på ojämnheter såsom hål mellan stenar, uppstickande brunnslock eller stenar samt halt underlag och i samband med att personerna haft bråttom till olika aktiviteter. 3. Stortorget här har 27 personer skadats under 2010-2014. Samtliga olyckor var lindriga olyckor och det är endast oskyddade trafikanter som har skadats. Av de skadade var 17 fotgängare och tio cyklister, tre av dessa var i kollision med motorfordon. 31

4. I korsningen Ringvägen Trollebergsvägen, Trollebergsrondellen, har 18 personer skadats under 2010-2014. En av dessa olyckor har klassificerats som allvarlig, resten var lindriga olyckor. Tio stycken, av de skadade var cyklister, fem personer var fotgängare och tre personer var bilister. Åtta av de totalt tio skadade cyklisterna skadades i kollision med bilist och två i singelolyckor. Den allvarligt skadade var cyklist i kollision med bil. Alla skadade bilister skadades i kollision med annan bilist. 5. I korsningen Bredgatan St. Lauretiigatan har 20 personer skadats under femårsperioden. Alla dessa olyckor var lindriga. Av de 20 skadade var nio fotgängare, nio cyklister, en bilist och en bussresenär. Två av fotgängarolyckorna och fem av cykelolyckorna var i konflikt med motorfordon av något slag. I planeringen av spårvägen kommer denna korsning ges en ny utformning. 6. I korsningen Baravägen Getingevägen har en person skadats svårt och tolv lindrigt under den senaste femårsperioden. Personen som skadades svårt var en cyklist som blev påkörd av en tung lastbil. Lastbilen färdades i sydvästlig riktning på Getingevägen och skulle svänga nordväst in på Baravägen. Åtta av de totalt tolv lindrigt skadade var cyklister och av dessa skadades två i singelolyckor. Korsningen byggdes om i samband med Lundalänken och till följd av detta ökade den svängande trafiken in till lasarettsområdet. 2009 byggdes korsningen om igen och då breddades utrymmet för fotgängare och cyklister, svängradier för bilar gjordes snävare. Detta var för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. 7. Fasanvägen-Fjelievägen är den sjunde värst olycksdrabbade korsningen i Lund. En person har skadats svårt och sex lindrigt. Tre av de skadade var cyklister, två bilister och en fotgängare. Personen som skadades svår gjorde det när cyklisten kom för nära trottoaren och föll. En av cykelolyckorna inträffade i kollision med en bil respektive lastbil. De två skadade bilisterna var med i upphinnandeolyckor. Korsningen kommer att utredas. 8. I korsningen Tornavägen Tunavägen har 13 personer skadats lindrigt under 2010-2014. Nio av dessa var cyklister, samtliga skadades i singelolyckor. Tre personer - en fotgängare och en två bilister - skadades i kollision med personbil. En oskyddad trafikant har skadats på ett av Tornavägens övergångsställen när personen blev påkörd av en bilist. Belysning planeras att ses över då flertalet har skadats i mörker. 32

9. På platsen Kung Oskars väg Kävlingevägen är det tio personer skadats lindrigt. Framförallt är det oskyddade trafikanter som skadats. Alla olyckor har varit i kollision med motorfordon. Sju av de skadade var cyklister, sex av dessa olyckor skedde på liknande sätt: cyklist kommer österifrån och blir påkörd av bil norrifrån. Den norra tillfarten kommer att förses med en hastighetsdämpning samt varningsskyltar för cyklar i cirkulationsplatsen. 10. Korsningen Bryggaregatan Kung Oskars väg är också med bland Lunds tio mest olycksdrabbade korsningar. Här har en person skadats allvarligt och två lindrigt. Den person som skadades allvarligt blev påkörd av högersvängande fordon på cykelpassagen. Över tiden har åtgärder gjorts i de mest olycksdrabbade korsningar för att öka trafiksäkerheten, och för vissa planeras trafiksäkerhetsutredningar och ytterligare åtgärder. Jämförs olycksbilderna för respektive korsning över tiden är tendens de förändrats från att en dominerande olyckstyp inträffat till en mängd olika typer av olyckor inträffat. Det är enklare att finna åtgärder som råder bot på EN olyckstyp jämfört att hitta åtgärder som kan ge effekt på FLERA olika olyckstyper. Nedan kommenteras de mest olycksdrabbade korsningarna och platserna med avseende på genomförda och planerade åtgärder. 33

Korsning Åtgärder 1 Bangatan Centralstationen Området runt centralstationen tillgänglighetsanpassades år 2009. Det pågår ett arbete med ta fram ett ramprogram för Lund C som innehåller förslag på områdets framtida funktion och utformning. Bland annat innehåller det en ny gestaltning av Bangatan och platsen framför stationshuset.(2014) 2 Mårtenstorget P-plats Omdaning av parkeringsytan planeras. 3. Stortorget Stenytan snett över torget mellan Skomakaregatan och Botulfsplatsen kommer att läggas om. 4. Trollebergsvägen - Ringvägen 2005 höjdes gång- och cykelpassagen på den södra delen av rondellen upp för att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Nya cykelbanor har byggts längs Ringvägen och anslutits till korsningen, 2014 5. Bredgatan/S:t Laurentiigatan Korsningen kommer att få en ny utformning i samband med att spårvägen byggs. 6. Getingevägen Baravägen Trafiksäkerhetshöjande åtgärder har genomförts i korsningen under 2009. Trafiksignalen ses över. 7. Fasanvägen Fjelievägen En trafikutredning om upphinnande olyckor på Fjelievägen och hur dessa kan förhindras genomfördes 2014. Denna korsning innefattades av utredningen. 8. Tornavägen - Tunavägen Trafiksignalstolpe har flyttats en meter pga flera påkörningar av bussar. Gångytan i korsningens nordöstra kvadrant kommer att utökas i samband med exploatering. 9. Kung Oskars väg - Den norra tillfarten kommer att hastighetssäkras och Kävlingevägen varningsskyltar sättas upp. 10. Bryggaregatan Kung Oskars väg Inga åtgärder är planerade. 34

3.7.2 Olycksdrabbade gator på det kommunala vägnätet 2010-2014 De tio värst olycksdrabbade gatorna på det kommunala vägnätet har analyserats för femårsperioden 2010-2014 och presenteras i tabellen nedan. En jämförelse mellan olika femårsperioder visar att listan med de mest olycksdrabbade gatorna till största del är densamma, men att den inbördes ordningen varierar. Sträckorna nedan tillhör huvudgatunätet som därmed har stora trafikflöden. Antal Sträcka Dödade Svårt Lindrigt skadade 1. Bangatan 1 1 72 2. Tornavägen 0 2 67 3. Getingevägen 0 3 54 4. Stora Södergatan 0 2 60 5. Tunavägen 0 1 55 6. Trollebergsvägen 0 0 51 7. Kävlingevägen 0 1 38 8. Svenshögsvägen 0 1 38 9. Södra vägen 0 1 38 skadade 10. Kung Oskars väg 0 0 37 Antalet dödade, svårt skadade och lindrigt skadade på de mest olycksdrabbade gatorna på det kommunala vägnätet 2010-2014. De tio mest olycksdrabbade sträckorna på det kommunala vägnätet 2010-2014. 35

1. Längs med Bangatan har 72 personer skadats lindrigt, en har skadats svårt och en har dött, vilket resulterar i att Tornavägen är den mest olycksdrabbade sträckan i Lund. 92 procent av de skadade var oskyddade trafikanter. Personen som dog fick ont i huvudet och kände sig svimfärdig under tiden som denne var ute och cyklade. Personen blev tvungen att gå av cykeln och avled senare. Den som skadades svårt skadades också denna i singelolycka på grund av att man halkade då underlaget var vått och halt. 2. På Tornavägen har 67 personer skadats lindrigt och två har skadats svårt. 83 procent av de skadade var oskyddade trafikanter. Majoriteten av de som skadades var cyklister, vanligast i singelolyckor, följt av kollision med personbilar och cyklister. De två allvarligt skadade var båda cyklister. Den ena hade krockat med en personbil, den andra var alkoholpåverkad och skadades i en singelolycka. 3. Längs Getingevägen har tre personer skadats allvarligt och 54 lindrigt. Av de skadade var 14 fotgängare, 27 var cyklister och sex var bilister. Tio av de skadade fotgängarna och 15 av cyklisterna skadades i singelolyckor dvs mer än hälften av de lindrigt skadade var av denna olyckstyp och mer än 2/3 av alla skadade var oskyddade trafikanter. De svåra olyckorna inträffade mellan fotgängare-cyklist (en skadad), buss-fotgängare (en skadad) och lastbil-cyklist (en skadad). Det är svårt att se något mönster bland de svåra olyckorna och om någon gemensam orsak skulle finnas bland olyckorna. 4. Längs Stora Södergatan, har 60 personer skadats lindrigt och två har skadats svårt under 2010-2014. Samtliga skadade var fotgängare eller cyklister. Vanligast är att de oskyddade trafikanterna skadas i singelolyckor. Att det är stora flöden av både gående och cyklister kan vara en förklaring till varför många oskyddade trafikanter skadas. De två svåra olyckorna var cykelolyckor en singelolycka och en i konflikt med buss. 5. Tunavägen är den femte mest olycksdrabbade sträckan i Lund. Här har 56 personer skadats lindrigt och en svårt. 91 procent av de skadade är fotgängare eller cyklister och nästan alla har skadats i singelolyckor. Sex cyklister har skadats i kollision med personbil och tre bilister har skadats i kollision med en annan bilist. 6. På Trollebergsvägen har 51 personer skadats under den senaste femårsperioden, alla dessa skadades lindrigt. Nästan alla som skadats har varit fotgängare eller cyklister. Alla fotgängare som skadats, och hälften av cyklisterna, har skadats i singelolyckor. Olyckorna på västra delen av Trollebergsvägen, dvs väster om rondellen Trollebergsvägen/Ringvägen/Fasanvägen, har varit jämnt utspridda medan olyckorna på den östra delen varit koncentrerade till strax öster om Ringvägen/Fasanvägen eller mellan Byggmästaregatan och Bantorget. 7. På Kävlingevägen skadades en person svårt och 38 lindrigt den senaste femårsperioden. De flesta sju av tio - som skadats var cyklister. Knappt hälften av olyckorna var av typen singelolycka och 2/3 av dessa var cyklister, resten fotgängare. Nio personer (cyklister) har skadats i kollision mellan personbil och cyklist. Den svåra olyckan inträffade i korsningen med Kung Oskars väg. Personen som skadades svårt kom körande på Kävlingevägen och ramlade av cykeln på grund av yrsel, tung last i cykelkorg gjorde att personen ramlade. 8. Svenshögsvägen är också en olycksdrabbad sträcka med en svårt skadad och 38 lindrigt skadade. Drygt hälften skadades i kollision med personbil och en annan stor grupp (en fjärdedel av de skadade) var cyklister eller fotgängare som skadades i singelolycka. Totalt hälften av de som skadades var oskyddade trafikanter. Den svåra olyckan inträffade mellan personbil-cyklist. Olyckan inträffade när en bilist kom körande söderut på Svenshögsvägen samtidigt som en 36

cyklist kom österifrån på cykelbanan. När cyklisten korsade överfarten blev denne påkörd av bilisten. 9. Längs sträckan Södra vägen har en person skadats svårt och 38 lindrigt. Den vanligaste olyckstypen är singelolyckor med cykel, följt av kollision mellan personbil och cykel. Den svåra olyckan inträffade då personbil körde på cyklist som cyklat ut på övergångsställe från Kastanjegatan. 10. Under 2010-201 skadades 37 personer lindrigt längs Kung Oskars väg. Längs sträckan har det varit vanligast med singelolyckor bland oskyddade trafikanter, följt av kollisioner mellan cyklist och personbil. I tabellen på nästa sida kommenteras genomförda åtgärder samt planerade utredningar och åtgärder. 37

Gata Åtgärder 1. Bangatan Området runt centralstationen tillgänglighetsanpassades 2009. Under 2006 breddades gångbanan på Bangatans östra sida, söder om Knut den stores torg, och busskörfältet permanentades. Busskörfältet har flyttats och hållplatser har ändrat läge. Med anledningen av det stora antalet singelolyckor så har befintliga mässingsplåtar i marken utanför nedgången till stationen bytts ut till ett annat mer lämpligt material. Det pågår ett arbete med ta fram ett ramprogram för Lund C som innehåller förslag på områdets framtida funktion och utformning. Bland annat innehåller det en ny gestaltning av Bangatan och platsen framför stationshuset. 2. Tornavägen Ett reversibelt busskörfält byggdes längs Tornavägen år 2010. 3. Getingevägen Under våren 2007 byggdes en cykelbana längs Getingevägen, norr om Tornavägen. Detta kommer förhoppningsvis att ge positiva effekter på olycksstatistiken så småningom. I korsningen Baravägen/Getingevägen har det under 2009 genomförts trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Trygghetshöjande åtgärder har genomförts under hösten 2011 i gång- och cykeltunnel under Getingevägen vid Kemicentrum. I utredningen om spårväg till ESS så utreds nya utformningar av Getingevägens korsningar med Sankt Laurentiigatan, Kävlingevägen, Kung Oscars väg samt Entrégatan. 4. Stora Södergatan Under 2007 har det gjorts en mindre åtgärd i korsningen med Paradisgatan, där ett övergångsställe flyttades några meter söderut. Trafikutredning om det nordsydliga stråket i stadskärnan, mellan Mejeriet och Allhelgonakyrkan genomfördes 2014. 5. Tunavägen Trafiksituationen ska utredas. 6 Trollebergsvägen Linjemålningen för fotgängare och cyklister förstärks i tunneln under järnvägen. En uppföljning av trafiksäkerheten görs i korsningen Trollebergsvägen-Svanevägen och under järnvägsbron, 2014. 7. Kävlingevägen 8. Svenshögsvägen Korsningen med Magistratsvägen har tillgänglighetsanpassats 2013. 9. Södra vägen Trafiksituationen ska utredas. 10. Kung Oskars väg Kommentarer till de mest olycksdrabbade gatorna på det kommunala vägnätet. 38

3.7.3 Olycksdrabbade korsningar på det statliga vägnätet 2009-2013 De mesta olycksdrabbade korsningar på det statliga vägnätet analyseras, och i tabellen nedan presenteras de sju mest olycksdrabbade under femårsperioden, 2010-2014. Antal Korsning Dödade Svårt Lindrigt skadade 1. Norra Ringen Fjelievägen, Mobiliarondellen 0 0 48 2. TPL Lund Norra 0 0 23 3. TPL Gastelyckan 0 1 11 4. Norra Ringen - Svenshögsvägen 0 1 10 5. TPL Lund C 0 1 8 6. Dalbyvägen Sandbyvägen 0 0 5 7. Norra Ringen Kaprifolievägen 0 0 4 skadade Antalet dödade, svårt skadade och lindrigt skadade i de mest olycksdrabbade korsningarna på det statliga vägnätet 2010-2014. 1. Norra Ringen Fjelievägen, Mobiliarondellen, är den plats i Lunds kommun, på det statliga vägnätet, där flest personer trafikskadas. I denna korsning så har 48 personer skadats under 2009-2013. 2. Även i Tpl Lund Norra skadas många i upphinnandeolyckor. Totalt har 23 personer skadats här. Majoriteten skadades i upphinnandeolyckor. 3. I Tpl Gastelyckan har elva personer skadats lindrigt och en svårt. 4. I korsningen Norra ringen - Svenhögsvägen skadades totalt 11 personer lindrigt och en svårt. Den mest drabbade trafikantgruppen var bilister som skadats i kollision med andra bilister. 5. I korsningen TPL Lund C har åtta personer skadats i olyckor av lindrig karaktär. Tre personer skadades i kollisioner mellan personbilar, fem personer skadades i singelolyckor och en i kollision mellan personbil och motorcykel. 6. I korsningen Dalbyvägen Sandbyvägen skadades totalt fem personer lindrigt under femårsperioden. Mest förekommande var att cyklister skadades i kollision med personbil. 7. I korsningen Norra Ringen Kaprifolievägen har fyra personer skadats lindrig. Samtliga har skadats i kollisionsolyckor med motorfordon, tre i personbil och en på cykel. 39

GATOR OCH TRAFIK Motorfordonsflöde Nedan visas en sammanställning av motorfordonsflöden i Lunds kommun. I tabellen redovisas ett avrundat medelvärde. Varje punkt mäts under två vardagar, vid tre tillfällen; vår, sommar och hösten. för vardagsdygn för mer information kontakta Tekniska Förvaltningen. Motorfordonsflöde, vardagsdygn, i Lund Gatusnitt 2000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 A Allhelgona kyrkogata öster Bredgatan Arkivgatan söder Dalbyvägen Arkivgatan söder Gylleholmsgatan B Bangatan norr Bantorget Bankgatan norr Södra Esplanaden Bankgatan söder Mårtenstorget Baravägen norr Getingevägen Baravägen väster Margaretavägen Biskopsgatan söder Sandgatan Biskopsgatan väster Tomegapsgatan Boställsvägen norr Norra Ringen Botulfsgatan öster Stortorget Bredgatan norr Allhelgona Kyrkogata Bredgatan söder Norra Vallgatan Brunnsgatan öster Östra Vallgatan Bryggaregatan norr Fjelievägen Bryggaregatan söder Kung Oscars väg Bryggaregatan söder Öresundsvägen Byggmästaregatan norr Fjelievägen C Christian V:s väg väster Kävlingevägen Clemenstorget norra sidan Clemenstorget södra sidan Clemenstorget västra sidan Clemenstorget östra sidan 9900-10300 - 9800-9600 - 9400 600-800 - 1200-700 - 1100 1600 1800 1700 1900 2300 1700 2500 2000 1300 9700-12100 - 10600-9100 - 8900 4800 4800 4800 4500 4500 5000 5300 5100 4500 4700 4900 5400 5500 5700 4900 4500 5100 3400 4200 4700 5200 4800 5800 5700 5700 4400 5600 2800-4000 - 3100-4700 - 3600 9500-10200 - 11400-10100 - 10200 9400-11500 - 10500-9500 - 9500 12900 11300 11000 14900 12000 10200 10200 9500 8700 3100 2900 3000 3400 3200 3000 3200 2500 3100 11700 10000 11600 10700 12800 10800 10800 10200 11200 5200 4400 6000 5300 5400 4900 4700 4900 4200 4700 3900 4700 4900 5500 5700 5300 4600 5400 6500 5600-6100 - 7500-5100 - 10300 6600-9100 - 8300-9200 - 9800 4700 9400 9500 11400 10600 8400 9800 10100 2500 - - 4600-6900 - 5400-1000 - 800-900 - 800-900 6300-8400 - 8300-9100 - 10100 4900 5500 4400 5100 4900 5200 5900 4500 4900 9400-11400 - 12100-11500 - 8400 3700 4500 3100 4000 3800 4600 5600 3600 3000