Mitt eget förhållande till frågandet. Min egen barndom Mina barns barndom Yrkesfrågor; t.ex. Hur kommer det sig att de flesta barn lär sig läsa medan

Relevanta dokument
Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund

Konsultation i skolan ur ett salutogent perspektiv. Föreläsning med Eva Redemo och Ulf Hagström i Västerås

Kompetensutveckling Att leda kollegialt lärande. Utvecklingsledare Berghults förskolor Almen, 6 december 2017,

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

Att leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor

Källkritik i förskolan

Fyra positioner under ett konsultativt samtal

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Arbetsplan 2015/2016

montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Kvalitet på Sallerups förskolor

Lokal arbetsplan för förskolan

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Presentation. Gagnef kommuns vision

VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en verksamhetsidé

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Wifi: CLARION CONNECT

Kollegialt lärande genom handledning

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Omgång 1 tillfälle 3, november 2017

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Arbetsplan för Östra förskolan

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

LÄRANDE SAMSPEL I SAGANS VÄRLD. Marie Eriksson Förskolans yngsta barn 2018

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Uppgift 1 Individuell färdighetsträning

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Att anta utmaningen Föräldrar och skolan i mångkulturella skolmiljöer Laid Bouakaz. Fil. dr. i pedagogik språklärare/f.d.

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

Kompetensutveckling att leda kollegiet. Aspenäsenheten 27 april 2018

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Årsberättelse 2013/2014

bjuder in till Lärstämma

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

starten på ett livslångt lärande

Kollegialt lärande genom samtal

VFU-dag för lokala lärarutbildare

Junis ledarplattform

Studieguide Hej Sverige!

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Bedömning för lärande. Sundsvall

Kvalitetsarbete i förskolan

Att se och förstå undervisning och lärande

Västra Vrams strategi för

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Skolledaren som hjälte

Bedömning för lärande. Sundsvall

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

Önskehemsgatan 32 4 avdelningar. Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Körlings ord: Lärare välkomnar, värnar och vill

MDI med didaktisk inriktning DH2624

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Barnens spelregler. Lärgruppsplan

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Stödjande observationer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

ASKIV ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Sagor och berättelser

Formativ bedömning i matematikklassrummet

En grön stadsdel mitt i staden Hur är det att bo, leva och verka på Ängsgärdet i framtiden? Möjligheter och Utmaningar

K V A L I T E T S G A R A N T I. Den lilla förskolan som erbjuder lugn och ro

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Transkript:

Mitt eget förhållande till frågandet. Min egen barndom Mina barns barndom Yrkes; t.ex. Hur kommer det sig att de flesta barn lär sig läsa medan andra nästan aldrig kommer dit? Arbete med barn som inte får till skolgången. När börjar de ställa? Utbildning med Peter Lang och Elsbeth McAdam Utbildning med Ulf Hagström och Eva Redemo Mötet med Hans-Åke Scherp och PBS

Frågandets betydelse?? Vilka funktioner har frågandet? Frågandet i förändringsarbete? Pedagogik är i allra högsta grad ett förändringsarbete.

Berättelsen om oss själva, så som vi själva vill berätta den Grundläggande fråga: Vad har jag för värde? Berättelsen skapas av de som ställs? Vi skapar livet genom vårt sätt att prata. Språk skapar verkligheten.

Frågandet som hjälp att uttrycka och utveckla tanken Skillnaden på att avlämna ett svar på en fråga som någon ställt och få detta bedömt, eller att få ytterligare nyfikna på det svar som getts. Vi ägnar oss helst åt sådant och tycker det är roligast, som vi upplever att vi får välja fritt. Vi tycker inte om att kontrolleras, vi vill själva kontrollera. (Margaret Donaldson)

Vygotskij: Språkets struktur representerar inte bara en enkel avspegling av tankens struktur. Man kan därför inte heller bara hänga språket över tanken som en färdigsydd klänning. Språket tjänar inte som ett uttryck för en färdig tanke. En tanke som omsätts i ett språk, omstruktureras och förändras. Tanken uttrycks inte i ordet den förlöper i ordet.

Syftet med vårt frågande: Kontrollerande Lärande för vem? Undersökande Lärande för vem? Väcka nyfikenhet. Lärande för vem? Reflekterande Lärande för vem?

Det finns en mängd olika typer av. Öppna Slutna

Olika definitioner enligt Karl Tomm LINJÄRA ANTAGANDEN Linjära Problemförklarande Ledande Strategiska ORIEN- TERANDE AVSIKT Problemdefinierande Beteendeeffekt Konfronterande Hypotetiska framtids PÅVER- KANDE AVSIKT Cirkulära skillnads Observatörsperspektivs Reflexiva CIRKULÄRA ANTAGANDEN

Linjära : Förhöra, utreda Vem gjorde vad? När?, Var? och Varför? Cirkulära : Utforskande Hur kommer det sig? Hur hänger det ihop? Strategiska : Korrigerande Frågeställaren har en föreställning om att något hos den andre är fel och ställer strategiska, för att få den andre att ändra sig. Reflexiva : Underlättande Mobilisera kraft hos den andre att själv komma fram till tänkbara lösningar på det som behöver hittas ett svar på.

Skapa en uppskattande miljö: Merleau-Ponty (1996) framhåller att lärande om något, till visst mått handlar om handling och praktisk erfarenhet. Det går inte att nöja sig med att filosofiskt konstatera att man vill lära sig något. Vad är frågan?? Tom Tiller: Betonar vikten av att ta sig tid att utforska vad uppskattning innebär, och analysera varför uppskattning har en viktig roll i lärande och undervisning. Verktyg: Reflektion över den pedagogiska praktiken. Loggbok Observationer Berättande; framförallt om positiva och uppskattande erfarenheter i skolan. Dessa berättelser har en stor inverkan på att skapa en positiv och uppskattande skolmiljö. Då kan vi fundera på i vilken utsträckning det ena eller andra förhållningssättet bidrar till en motiverande lärsituation.

VÄLKOMNA TILL LÄRSTÄMMA

PROGRAM FÖR DAGEN Inledning Ett exempel från vardagsverksamheten 15-20 min Reflektion i grupper 45 min Återkoppling till de som berättat 15 min FIKA 30 min Ett exempel från vardagsverksamheten 15-20 min Reflektion i grupper 45 min Återkoppling till de som berättat 15 min Sammanfattning

Reflektion Det handlar om att synliggöra och genomskåda det man tar för givet (Mikael Alexandersson) Reflektion är som att lägga ett pussel med många tänkbara lösningar (Peter Emsheimer) Yrkesspråk: Yrkesspråk handlar om att kunna språkliggöra sin yrkeskunskap Ett yrkesspråk hjälper de professionella att medvetet välja och pröva en viss strategi. Men det ska inte användas för att märkvärdisera det lättbegripliga utan för att göra det svårbegripliga tillgängligt (Kjell Granström)

Att göra i gruppen Vad vill ni förstå mera om, utifrån det som berättats? Vilka skulle ni vilja ställa till dem som berättat för er? På vilket sätt bidrar det som berättats till barnens/elevernas lärande?