KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Pingvinen, Furulundsskolan
2(7) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? Det fanns en genomtänkt plan inför läsåret och personalen hade valt att arbeta med kultur detta år. Under hösten fungerade arbetet bra och följde den plan personalen hade. Under våren stängdes skolans matsal för renovering, vilket påverkade fritids mellanmål. Serveringen av mellanmålet flyttades till den egna lokalen och sköttes till en början av ordinarie personal. Personalen upplevde att det tog mycket tid från det pedagogiska arbetet med barnen och därför sattes en extra resurs in för att ta hand om för- och efterarbete av mellanmålet. Uppdraget sköttes av olika personer beroende vilka som fanns tillgängliga på bemanningsenheten, vilket innebar att ordinarie personal fick ta ett ansvar för att instruera flera olika personer. Problemen kring mellanmålet tog mycket av personalens energi och de upplevde också att mellanmålet tog mer tid. 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Personalen på Pingvinen har de senaste tre åren arbetat efter läroplansmål och gjort en genomtänkt arbetsplan för läsåret. I planen ingår både mål, aktiviteter, uppföljning och utvärdering. På så sätt kan de följa och utveckla sitt pedagogiska arbete år efter år. Läsårets arbete har varit väl genomtänkt, ambitiöst och väl förankrat i läroplanen. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Omorganisationen av mellanmålet under vårterminen påverkade verksamheten negativt i mycket högre grad än förväntat. Tiden och energin räckte inte till för att följa arbetsplanen och personalen hann inte heller med de elever som hade behov av särskilt stöd i tillräcklig omfattning. Vikariehanteringen från bemanningsenheten har också påverkat måluppfyllelsen. Det har varit betydligt större omsättning på vikarierna som kommer till Pingvinen nu och de känner ofta inte till verksamhetens rutiner. Ordinarie personal har därför fått planera om sin verksamhet och ägna mer tid åt att hjälpa vikarierna än tidigare. Det har också blivit vanligare att vi inte fått någon vikarie alls, vilket ytterligare försämrar möjligheterna till planerad pedagogisk verksamhet. 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder För att få en välfungerande grupp så fort som möjligt kan vi fokusera på värdegrund och bemötande i början av läsåret. De aktiviteter som planeras i arbetsplanen kan vara något färre men istället väl förberedda i god tid. Förhoppningsvis får vi då en större möjlighet att möta snabba förändringar i förutsättningarna, tex frånvaro av ordinarie personal. Personalen på fritids behöver bli mer involverade i skolans arbete och delta i tex arbetet med elever i behov av särskilt stöd. De behöver även få bättre förutsättningar att planera och förbereda sin verksamhet. 1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Pingvinen är ett relativt litet fritidshem som är öppet på både morgonen och eftermiddagen. Den tillgängliga personalresursen ska räcka till mycket och verksamheten blir därför känslig för störningar som tex sjukdom eller förändrade förutsättningar. Det är därför viktigt att personalen har tid för planering och reflektion så att verksamheten är genomtänkt och håller en hög pedagogisk kvalitet.
3(7) 1 Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation. Antal elever Fk-åk 3 Antal elever Åk 3-6 Fritids budget i tkr Resultat Utfall Verksamhetsår Förbrukningsmaterial/ elev Matkostnad /elev Tilldelning tjänster 2010-2011 40 2011-2012 41 928-97 630 1369 2,08 2012-2013 48 905-277 631 1500 1,99 Fritidsresurs i skolan Skolresurs på fritids Verksamhetsår Fritidspedagogutbildning Lärarutbildning 2010-2011 2011-2012 2012-2013 60 60 (lärare i firitdshem met) Förskollärarutbild ning Barnskötarutbildning 50 40 Fritidsledarutbildning Annan utbildning för arbete med barn Annan Outbildad Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? Vi har anpassat verksamheten till de resurser vi har vilket inneburit att vi oftare än tidigare bara varit två personal. Det påverkar förutsättningarna att ägna sig åt enskilda barn, vilket framför allt påverkar de barn som har särskilda behov. Under våren har mellanmålet serverats i fritids lokaler men hanterats av särskild personal. Det har ändå påverkat verksamheten eftersom det tagit mer tid. Positiva effekter är att barnen har kunnat ta aktiv del i arbetet med mellanmålet och på så sätt tränat på att ta ansvar. Sommarveckorna i Vallersvik ger barnen möjlighet att genom bad, lek och naturupplevelser utveckla många läroplansmål på ett avslappnat och annorlunda sätt. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Fritids har levt ett eget liv på skolan. Genom att se till att fritids blir en självklar del av skolans arbete kan de bidra till en ökad måluppfyllelse. Detta kan vi nå genom att de deltar vid elevkonferenser och klasskonferenser, har hand om rastaktiviteter samt samarbetar mer med lärarna. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Vi behöver titta över personalens schema så vi är flest personal när det är flest barn samt inte sätta in vikarier rutinmässigt vid sjukdom.
4(7) 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Kartläggning utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 2010:3 5. De äldre barnen erbjuds ett innehåll som passar åldersgruppen Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls x Analys: Vi har haft svårare att komma igång med att ha speciella aktiviteter för de äldre barnen i år än förra året. Det har ofta varit inplanerat men så händer det något, tex vikarie, bråk bland barnen. Under våren har mellanmålet serverats i fritids lokaler på grund av ombyggnationen och det har då tagit längre tid, vilket också påverkat möjligheterna till åldersanpassade grupper. Vi märker att de äldre barnen tycker det är tråkigt på fritids på grund av detta och många slutar därför på fritids redan i åk 3. Förslag till utveckling Detta är ett av våra utvecklingsområden. Vi behöver hålla fast vid den plan vi gjort upp, oavsett om det kommer en vikarie eller om det är oroligt i barngruppen. Vi hoppas att det arbete med rastaktiviteter som fritidspedagogerna ska arbeta med skolan smittar av sig på intresset för fritids. 3.2 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: Våra starka sidor De tre senaste åren har vi arbetat med centrala teman hämtade från läroplanen (demokrati och medbestämmande, barnkonventionen samt kultur). Nästa läsår blir temat djur, natur och teknik. Mål som vi vill utveckla Barnens förmåga att lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit sin egen förmåga. Vi vill ha fler anpassade aktiviteter för olika åldersgrupper. Förslag till åtgärder Vi ska: ge mer nyanserad återkoppling på det eleverna skapar och gör, deras samspel och förhållningssätt. utgå från det positiva och visa på utvecklingsmöjligheter. mer konsekvent arbeta med mindre grupper. utnyttja specialsalar i bild, slöjd, idrott, musik och hemkunskap mer.
5(7) 4. Fritidshemmets egna prioriterade mål Arbetsplanen för Pingvinen HT 12 och VT 13 har varit uppsatt på väggen i Pingvinens lokal och läsårets tema har varit Kultur. Vi har valt att inom ämnet kultur koncentrera oss på: - Gruppen; genom olika drama- och samarbetsövningar. - Högtider och traditioner; genom att vid aktuella tidpunkter på året, ta upp och samtala om särskilda traditioner och ursprung, nya som gamla, kring olika datum och högtider. Vi har haft fritidscaféer en gång i månaden som knutit an till någon kulturell händelse som inträffat just den månaden. - Konstnärer och deras olika tekniker; genom att berätta om valda konstnärer och låta barnen måla/göra verk, med konstnärens karaktäristiska uttryck. Inom detta område har vi arbetat med färglära och använt olika användningssätt så som; akvarell, sockermålning, pastell, skulptera i gips och göra collage. - Drama; där vi arbetat med dramaövningar, kroppsspråk, Dramaresan och berättarteknik med hjälp av dagboken av Musse Pigg. - Sagor - Författare och litteratur; samtal om kända svenska författare och högläsning ur deras böcker. Astrid Lindgrens karaktärer. Biblioteksbesök med boklån och andra aktiviteter (konstjakt, tovning). - Kultur Historia; Heldag på Eksjö Museum med en rundvandring i svensk historia ur synvinkel utifrån Eksjö med omnejd samt delaktighet i dramaövningen En marknadsdag på torget. - Gammaldags lekar; lekar från förr dammas av och leks på nytt. Utöver temaarbetet har vi också genomfört regelbundna Fritidsråd, haft friluftsaktiviteter med utomhuslek och matlagning över öppen eld, elevledda aktiviteter inom- och utomhus, i lek- och idrottssammanhang, samt introduktion av datoranvändning samt datorspel och fysiska tv-spel. Mål Målet för vårt temaarbete för läsåret har varit att. - Ge barnen ökad förståelse för vad det vida begreppet kultur står för. - Låta barnen lära känna olika svenska barnboksförfattare. - Barnen ska bekanta sig med olika kända konstnärer och känna igen konst av dessa. - Få pröva på olika bildmaterial och former. - Ge barnen förståelse för innebörden av högtider och traditioner, samt låta dem pröva mat och bakverk förknippade med vissa traditioner. - Pröva på drama, dans och rörelser, samt lekar från förr. Barnen ska få möjlighet att utveckla förmågan att ta egna initiativ samt utveckla och fördjupa sina egna intressen. Genom att lära sig olika uttrycksformer kan de bredda sin repertoar när det gäller såväl kommunikation som eget skapande. Deltagande i olika former av praktiska och estetiska verksamheter lägger också en grund för att utveckla förmågan att förverkliga idéer och lägga grunden för ett framtida entreprenörskap. Arbetssätt: Läsa svenska barnböcker.
6(7) Samtala om kända konstnärer och pröva på olika material, tekniker och metoder som är typiska för dessa. Dramaövningar med kroppsspråk som kommunikation (t.ex. känslor). Små teaterframställningar men även framträdande med sång och dans. Samtala om olika förekommande högtider och traditioner. I samband med olika traditioner provsmaka olika mat och bakverk. Driva café med förekommande arbetsuppgifter (bakning, servering och disk) som knyter an till en särskild tradition. Göra egna sagor med dockor eller flanobilder.*) Sing-sang-sångkort Pingvinens Melodifestival *) Gammaldags lek; utelekar, Sång- och ringlekar, hemmagjorda leksaker och utelekar.*) *) Ej genomfört. Utvärderingsmetod Samtal med barnen efter genomförd aktivitet. Enkät (+ & -) vid fritidsråden. Anteckna på veckoschemat i kalendern. Reflektera och utvärdera de olika aktiviteterna Resultat och sammanställning Utställning av konstverken på Pingvinen, i matsalen *) och på Eksjö Museum. Dokumentation med hjälp av fotografering. Uppdatera Cirkeln efter genomförda aktiviteter. Avprickning på Pingvinens fritidpedagogiska verksamheter som är hämtade från Lgr 11, som varit uppsatta i kapprummet, (hämtat från Lärarförbundets förslag till Kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna. 2012). Bedömning och måluppfyllelse Under höstterminen fungerade vår verksamhet bra utifrån vår planering. Vi genomförde de olika delmomenten med bra resultat. Under vårterminen har vi fått genomföra en omorganisation vilket lett till att vi inte kunnat genomföra den planerade verksamheten fullt ut. Omorganisation i kombination av omsättning/tillgång av vikare har stört verksamheten mycket. Planerad verksamhet har bl. a fått ställas in och uppföljning av verksamheter har inte kunnat genomföras. Analys ( + & - ) Dramaresan var lite för barnslig för de äldre eleverna, kapitel 4 & 5 genomfördes därför endast med de yngre eleverna.
7(7) Musse Piggs dagbok var ett mycket uppskattat inslag där barnen modigt tagit uppdraget att ge Musse Pigg en händelserik vecka, skriva en redogörelse och redogöra för kamraterna. Konstnärer och deras olika tekniker var en verksamhet som var mycket omtyckt. Fritidscafé var uppskattat i början, men vi fick uppfattningen av att det blev för ofta Barnen valde bort att engagera sig. (Ej utvärderat tillräckligt). Författare och litteratur : Blev mest om Astrid Lindgren och hennes böcker/karaktärer. Traditioner och högtider ledde till många roliga diskussioner om varför vi har de traditioner som vi har. Gammaldags lekar genomfördes med gott engagemang och glädje. Sing-sang-sång-kort och så ska det låta var uppskattat. Utvärdering och uppföljning är inte tillfredsställande. Ej genomförda aktiviteter hann vi inte med. Vi har inte heller lyckats med att på ett tillfredsställande sätt ge stöd till elever med behov av särskilt stöd Åtgärder för bättre måluppfyllelse Uppstart med enkla och tydliga aktiviteter som främjar värdegrund, kamratskap, likabehandling och regler. Öka samarbetet med klasslärare och föräldrar samt delaktighet i ev. åtgärdsprogram. Dramaresan : krävde god planering och förberedelser vilket vi upplevde att vi inte hade tid med, vilket ledde till stress. Vi kan använda enklare dramaövningar och få ut ett bättre resultat. Dramaresan passar till fk/åk1. Fritids café är ett bra forum för barnens utveckling men också bra tillfällen att lära känna föräldrar. De bör dock genomföras färre gånger och med bättre planering. Författare : Tala lite om fler författare, t.ex. presentera de som skrivit de böckerna vi har haft som högläsning. Ev. mer samarbete med biblioteket. Färre och mer genomarbetade aktiviteter så att vi är mer välplanerade och förberedda. Följ upp, reflektera och utvärdera, hitta ett bra system. Bättre följa upp de uppgifter som barnen haft i uppdrag, t.ex de äldre barnens aktiviteter för de yngre barnen och vilka lekar mamma, pappa eller mor-och farföräldrar lekte när de var unga. Följa upp och utvärdera incidenter, för att finna strategier för att barnen ska lyckas bättre. Få till ett bättre samarbete med skolan.