Block 4 - Funktioner. Funktionsbegreppet Definitionsmängd

Relevanta dokument
Block 4 - Funktioner. Funktionsbegreppet Definitionsmängd

A1:an Repetition. Philip Larsson. 6 april Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi

Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1

SF1625 Envariabelanalys

Modul 1 Mål och Sammanfattning

Några saker att tänka på inför dugga 2

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1

LMA222a. Fredrik Lindgren. 17 februari 2014

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Ö , Ö1.25, Ö1.55, Ö1.59

Repetitionsuppgifter i matematik

Upphämtningskurs i matematik

5B1134 Matematik och modeller

Föreläsning 7. SF1625 Envariabelanalys. Hans Thunberg, 13 november 2018

S n = (b) Med hjälp av deluppgift (a) beräkna S n. 1 x < 2x 1? i i. och

Algebraiska räkningar

SAMMAFATTNINGAR AV VISSA FÖRELÄSNINGAR

5B1134 Matematik och modeller Uppgifter från kontrollskrivningar och tentamina under läsåren och

MATEMATISK FORMELSAMLING

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner

Geometri och Trigonometri

Introduktionskurs i matematik LÄSANVISNINGAR

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

Sidor i boken KB 6, 66

Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.

a (och liknande ekvationer). a har lösningar endast om 1 a 1 (eftersom 1 sin( x ) 1). 3 saknar lösningar.

Föreläsning 1. Kursinformation All viktig information om kursen ska kunna läsas på kursens hemsida

Uppgiftshäfte Matteproppen

5B1134 Matematik och modeller Uppgifter från kontrollskrivningar och tentamina under läsåren , och

Meningslöst nonsens. December 14, 2014

MATEMATISK FORMELSAMLING

SF1620 (5B1134) Matematik och modeller Uppgifter från kontrollskrivningar och tentamina under tiden

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 11 oktober 2004

också en lösning: Alla lösningar, i detta fall, ges av

SF1620 Matematik och modeller

Förberedelser inför lektion 1 (första övningen läsvecka 1) Lektion 1 (första övningen läsvecka 1)

Algebra Negativa tal, Parenteser, Potenser, Bråk, Kvadreringsreglerna, Konjugatregeln

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Ekvationer & Funktioner Ekvationer

När vi blickar tillbaka på föregående del av kursen påminns vi av en del moment som man aldrig får tappa bort. x 2 x 1 +2 = 1. x 1

Kap Inversfunktion, arcusfunktioner.

TMV225+TMV176 Inledande matematik M, TD Sammanfattning. Läsanvisningar inför tentamen.

Betygskriterier Matematik D MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp

4 Fler deriveringsregler

vux GeoGebraexempel 3b/3c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker

Matematik 1. Maplelaboration 1.

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 29 augusti 2005

MA2047 Algebra och diskret matematik

2146 a. v = 290 v = 290 omvandlingsfaktor rad v = 290 v = rad v 5.1 rad

MATMAT01b (Matematik 1b)

14 min 60 s min 42 s 49m 2 =18 s m 2, alltså samma tid. Vi kan säga att den tid som mamman behövde åt dammsugning var beroende av husets storlek.

Notera att ovanstående definition kräver att funktionen är definierad i punkten x=a.

SF1625 Envariabelanalys

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 13 januari T = 1 ab sin γ. b sin β = , 956 0, 695 0, 891

e x x + lnx 5x 3 4e x (0.4) x 0 e 2x 1 a) lim (0.3) b) lim ( 1 ) k. (0.3) c) lim 2. a) Lös ekvationen e x = 0.

Uppföljning av diagnostiskt prov HT-2016

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

Kapitel 7. Kontinuitet. 7.1 Definitioner

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att

Viktiga begrepp, satser och typiska problem i kursen MVE460, 2015.

MATEMATISK FORMELSAMLING

Ledtrå dår till lektionsuppgifter

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

2320 a. Svar: C = 25. Svar: C = 90

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

polynomfunktioner potensfunktioner exponentialfunktioner

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Matematik över gränserna

1.Introduktion i Analys

FÖRELÄSNING 1 ANALYS MN1 DISTANS HT06

Redo för terminstart?

1 Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal

3. Trigonometri. A c. Inledning

1. Bestäm definitionsmängden och värdemängden till funktionen f(x,y) = 1 2x 2 3y 2. Skissera definitionsmängden, nivålinjerna och grafen till f.

FÖRELÄSNING 2 ANALYS MN1 DISTANS HT06

i=1 β i a i. (Rudolf Tabbe.) i=1 b i a i n

Tentamen Matematisk grundkurs, MAGA60

Logaritmer. Joakim Östlund Patrik Lindegrén Andreas Lillqvist Carlos

GYMNASIEMATEMATIK FÖR LÄKARSTUDENTER

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 17, H15

sin (x + π 2 ) = sin x cos π 2 + cos x sin π 2 = cos π 2 = 0 sin π 2 = 1 Svar: cos x

PROTOKOLL LINKÖPINGS UNIVERSITET

Matematik 4 Kap 2 Trigonometri och grafer

Studieanvisning till Matematik 3000 kurs D

ENVARIABELANALYS, ht 2003 (version 17 nov) Kursansvarig: tel ,

Sommarmatte. del 2. Matematiska Vetenskaper

Matematik för sjöingenjörsprogrammet

8.4. Integration av trigonometriska uttryck

Lektion 6, Envariabelanalys den 14 oktober Låt oss krympa f:s definitionsmängd till en liten omgivning av x = x 2.

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 8, H15

4x 2 dx = [polynomdivision] 2x x + 1 dx. (sin 2 (x) ) 2. = cos 2 (x) ) 2. t = cos(x),

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Transkript:

Block 4 - Funktioner Funktionsbegreppet Definitionsmängd Värdemängd Grafen för en funktion Polynom Konstanta polynom Linjära polynom Andragradspolynom Potenser, exponential- och logaritmfunktioner Potensfunktioner Exponentialfunktioner Logaritmfunktioner Trigonometriska funktioner sin(x), cos(x), tan(x), cot(x) Grader och radianer Grundläggande trigonometriska ekvationer Triangler Rätvinkliga trianglar Grader och radianer Trigonometriska identiteter Trigonometriska ekvationer 1 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Funktioner Låt X och Y vara två icke-tomma mängder. En funktion från X till Y, f : X Y, ä r e n r e g e l s o m t i l l v a r j e x X tillordnar ett unikt värde y Y som kallas bilden av x under f och betecknas f(x), dvs. y = f(x). Mängden X kallas funktionens definitionsmängd ochbetecknas vanligen med D f. Mängden Y kallas funktionens bildmängd eller målmängd. Mängden av de element i Y som antas av funktionen f kallas funktionens värdemängd och betecknas vanligen med V f. V f = {f(x) Y : x X} 2 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Funktioner Betrakta funktionen f : R R, f(x) =x 2 Funktionens definitionsmängd är R. Funktionens bildmängd är R. Funktionsregeln är y = x 2 (eller f(x) =x 2 ) Kom ihåg att om X och Y är delmängder av R, ärgrafen för en funktion f : X Y de punkter (x, y) ireellatalplanetsom bestäms av y = f(x). Funktionen f : R R, därf(x) =x 2 har grafen Funktionen antar endast icke-negativa y-värden, så värdemängden V f =[0, [. 3 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Styckvis definierade funktioner En styckvis definierad funktion är en funktion som är definierad på olika sätt i olika intervall. Beloppfunktionen : R x = R definieras genom x om x 0; x om x<0. Funktionens definitionsmängd är hela R, men den definieras på olika sätt i intervallen ], 0[ och [0, [. Beloppfunktionens värdemängd är alla icke-negativa reella tal, dvs. intervallet [0, [, och grafen för funktionen är 4 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Styckvis definierade funktioner Rita grafen till funktionen f : R R, där f(x) = x/2 om x<1; 1 2x om 1 x 2; x om x>2. 5 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Definitionsmängder och värdemängder Bestäm största möjliga definitionsmängden till reella funktionerna med funktionsregeln f(x) = x 3 g(x) = 1 x 2 h(x) = x 1+x 2 Ange värdemängden till reella funktionerna F (x) = x 3, x 5,x R G(x) =3x 1, 2 x 0,x R 6 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Några elementära funktioner Ett polynom av grad n ä r e n f u n k t i o n f : R R av typen f(x) =a n x n +...+ a 2 x 2 + a 1 x + a 0 där n ä r e t t i c k e - n e g a t i v t h e l t a l, k o e cienterna a i ä r r e e l l a t a l o c h a n =0. f(x) =2(ettkonstantpolynom) f(x) =3x +2(ettlinjärtpolynom) f(x) =x 2 f(x) =x 3 +6x x +6(ettandragradspolynom) 7(etttredjegradspolynom) 7 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Konstanta polynomfunktioner Grafen för en konstant polynomfunktion är en vågrät linje. f(x) =2hargrafen 4 2 y =2 4 2 0 2 4 2 8 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Linjära polynomfunktioner Grafen för ett linjärt polynom f(x) =ax + b ä r e n l i n j e m e d l u t n i n g a som skär y-axeln i punkten (0,b). f(x) =3x +2hargrafen 4 y =3x +2 2 4 2 0 2 4 2 9 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Andragradspolynom Grafen för ett andragradspolynom f(x) =ax 2 + bx + c är en parabel. Parabeln skär y-axeln i punkten (0,c). Om parabeln skär/rör x-axeln, då är det i punkterna (r 1, 0) och (r 2, 0) där r 1 och r 2 ä r r ö t t e r i e k v a t i o n e n ax 2 + bx + c =0. Om ekvationen inte har några rötter, då skär parabeln inte x-axeln. Parabeln har vertex där f (x) =0,dvsdär2ax + b =0. Om a>0ärparabelnsvertexenminimumpunkteftersom parabeln är av typ Om a<0ärparabelnsvertexenmaximumpunkteftersom parabeln är av typ 10 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Andragradspolynom f(x) =x 2 1=(x 1)(x +1)hargrafen Medan f(x) =1 x 2 = (x 1)(x +1)hargrafen 11 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Potensfunktioner En potensfunktion har en funktionsregel av typen f(x) =x r där r R. DefinitionsmängdenärminstR + men kan vara större för vissa värden på exponenten r. Föricke-negativaheltalsvärden på r definieras x r rekursivt genom att x 0 =1ochx r = x x r 1 för r 1. Låt n vara ett positivt heltal, negativa heltalspotenser definieras då som x n = 1 x n. Begreppetutvidgastilallarationellaexponenter m.h.a n:te rötterna x 1 n = n x, där n x ä r r o t f u n k t i o n e n m e d i n d e x n, somdefinieras för x 0somdettal 0somupphöjttilln ä r l i k a m e d x; för x<0, n udda som det tal < 0somupphöjttilln ä r l i k a m e d x; för x<0, n jämnt är det odefinierad. Det går att utvidga begreppet potensfunktion till alla reella exponenter så att de vanliga räkneregler för potenser gäller: 12 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Potenslagar a 0 =1förallaa R, även0 0 =1. a p = 1 a p a p a q = a p+q a p a = q ap q (a p ) q = a pq a p b p =(ab) p a p b p = a b p 13 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Potenslagar Beräkna 4 1/2 1000 1 3 ( 8) 2 3 4 1/2 16 3 4 27 2 3 14 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Potenslagar Beräkna 0 0 +1 0 +2 0 +...+10 0 2 2 x 2 x 1 2 x (2 2 ) 3 2 23 2 2 2 3 3 2 4 2 17 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Potensfunktioner Kvadratrotsfunktionen Kom ihåg att (kvadrat)roten ur a endast definieras för reella tal a 0. a ä r d e t i c k e - n e g a t i v a t a l v a r s k v a d r a t ä r l i k a m e d a. 4=2 0=0 4ärintedefinierat! Kvadratrotsfunktionen är alltså potensfunktionen f(x) =x 1/2 = med alla icke-negativa reella tal som definitionsmängd och grafen x 18 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Exponentialfunktioner En exponentialfunktion med bas a ä r e n f u n k t i o n a v t y p e n f(x) =a x där a>0ärettkonstantreellttal. Notera att a inte nödvändigtvist behöver vara ett heltal eller ett rationellt tal. Definitionsmängden för en exponentialfunktion är hela R och värdemängden är R +. Här är grafen för f(x) =2 x : 19 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Exponentialfunktioner Här är grafen för f(x) =2 x igen: Eftersom ( 1 2 )x = 1 2 x blir grafen för exponentialfunktionen f(x) =( 1 2 )x 20 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Den naturliga exponentialfunktionen Den naturlig exponentialfunktionen exp : R sin egen derivata, exp(x) =e x R + ä r d e n s o m ä r Talet e är det irrationella talet d dx exp(x) =ex. e = lim n 1+ 1 n n =2.718..., och exp-funktionen har grafen 21 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Logaritmfunktioner För alla positiva realla tal a där a =1finnsförvarjepositivtreellt tal y ett reelt tal x sådant att y = a x. Talet x kallas då a-logaritmen till y och vi skriver x =log a y. En logaritmfunktion är en funktion av typen där a>0ocha =1. f(x) =log a x Definitionsmängden är alla positiva reella tal R +, och värdemängden är alla reella tal R. 22 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Logaritmfunktioner Funktionen f(x) =log 2 (x) hargrafen Funktionen f(x) =log1 2 (x) hargrafen 23 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Naturliga logaritmfunktionen Den naturliga logaritmfunktion betecknas ln och är logaritmfunktionen med bas e sådan att y = e x omm x =ln(y). ln(x) =log e (x). Naturliga logaritmfunktionen ln har grafen 24 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Logaritmfunktioner Beräkna log 2 2 log 3 9 ln e log 11 1 121 25 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Logaritmlagar Logaritmer definieras m.h.a.potensfunktioner, så räknereglerna för logaritmer följer ur potenslagarna: log a 1=0 log a xy =log a x +log a y x log a y =log a x log a y log a x y = y log a x log 1 a x = log a x log a (x) = log b x log b a log a (x) = ln x ln a Den sista formeln är bra att komma ihåg om man t.ex. ska använda miniräknaren till att beräkna log 3 (10). 26 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Logaritmlagar Bestäm 3 log 4 5 +log 5 4 3 ln 1 e +2ln e 1 1 2lg 100 lg 10 (lg är svensk notation för log 10.) log 2 4 n log 1 2 4 n ln(1 + 1) + ln(1 + 1/2) + ln(1 + 1/3) + ln(1 + 1/4) + ln(1 + 1/5) Om lg x =5/8 ochlog a x =2/3, beräkna lg a. 27 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Logaritmlagar Skriv som en logaritm 1 2 ln(x2 +1)+ 2 3 ln(x2 1) 3 4 2ln(x 2 1) 4ln(x +1) 28 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Trigonometriska funktioner Cosinus och sinus funktionerna definieras genom att (cos( ), sin( )) är koordinaterna till punkten P på enhetscirkeln där linjestycket OP har vinkeln med x-axeln och längden 1. En vinkel räknas positiv moturs och negativ medurs. 31 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Radianer Enhetscirkelns omkrets är 2 eftersom den har radien 1. Längden av cirkelbågen som motsvarar vinkeln är då x = 2. 360 Vi säger att vinkeln ä r x radianer. Eftersom längder är reella tal, är vinklar som mäts i radianer reella tal. Vinkelmåttet på denna kurs och de flesta av dina mattekurser är radianer så att alla trigonometriska funktioner blir reella funk - tioner. 32 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Sinus och cosinus Grafen för sin : R [ 1, 1] är Grafen för cos : R [ 1, 1] är 33 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Sinus och cosinus Några värden för sin och cos: radianer grader sin cos 0 0 0 1 6 30 1 2 4 45 12 3 2 1 2 3 60 3 2 1 2 2 90 1 0 180 0 1 34 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Sinus och cosinus Ange cos( 2 ) sin( 2 ) cos(2 ) sin(2 ) sin(5 ) sin( 5 2 ) sin( 15 4 ) cos( 15 4 ) sin( 15 4 ) 35 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Några trigonometriska ekvationer Lös ekvationerna cos(x) =cos( 6 ) cos(x) =0 cos(x) = 1 2 sin(x) =sin( 6 ) sin(x) =0 sin(x) = 1 2 sin(6x) = 1 2 cos(2x + 6 )= 1 2 37 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Tangens Tangensfunktionen definieras som tan(x) = sin(x) cos(x) tan är då inte definierad där cos(x) =0, dvs. där x = k 2 och k ä r ett udda heltal. Definitionsmängden för tan är då och grafen för tan är {x R : x =(2n +1) 2,n Z}, 38 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Cotangens Cotangensfunktionen definieras som cot(x) = cos(x) sin(x) cot är då inte definierad där sin(x) =0, dvs. där x = n ett heltal. och n ä r Definitionsmängden för cot är då och grafen för cot är {x R : x = n,n Z} 39 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Några trigonometriska identiteter Additionsformler cos(x y) =cos(x)cos(y)+sin(x)sin(y) cos(x + y) =cos(x)cos(y) sin(x)sin(y) sin(x y) =sin(x)cos(y) cos(x)sin(y) sin(x + y) =sin(x)cos(y)+cos(x)sin(y) (Bevis: Rita bra trianglar!) Formler för dubbla vinkeln sin(2x) =2sin(x)cos(x) cos(2x) =cos 2 (x) sin 2 (x) =2cos 2 (x) 1=1 2sin 2 (x) och från formlerna för cos(2x) fåsockså cos 2 (x) = 1 (1 + cos(2x)) 2 sin 2 (x) = 1 2 (1 cos(2x)) 43 Prepkursen - Föreläsningar Block 4

Trigonometriska identiteter och ekvationer Visa att för alla x gäller cos(3x) =4cos 3 (x) 3cos(x) Beräkna cos( 8 ) sin( 8 ) Lös ekvationerna sin 2 (x)+cos(x) = 5 4 1+sin(x) =2cos 2 (x) cos(x)sin(x) =0 44 Prepkursen - Föreläsningar Block 4