Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013

Relevanta dokument
Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

BIL Sweden. Jessica Alenius

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

BIL Sweden. Jessica Alenius

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Fakta om Bonus-malus. Bakgrund. Förnyelse av vagnparken. Nya bilars koldioxidutsläpp minskar 1(7)

Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten. Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future

Transportutmaningen. Ebba Tamm SPBI

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

Vilken miljöbil ska man välja? Örebro

BIL Sweden. Elbilar/plug-in-hybrider hur många fordon kommer vi ha de närmsta åren!?

Växjö Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Betänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Sverige först med att fasa ut fossila bränslen

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt

Bonus-Malus ritar om kartan för nybilsmarknaden. Miljöbil, fossiloberoende, fossilfritt, klimatbonusbil vad betyder alla begrepp?

Miljözoner för personbilar i Stockholm

-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen

Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?

Ett bonus malus-system för nya lätta fordon SOU 2016:33

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2016/01680/52

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen Analys & Strategi. Version

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Minskade utsläpp av koldioxid från vägtrafiken

Bonus-Malus ritar om kartan för nybilsmarknaden

Definition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel

Växjö Tabell 1

Bioenergin i EUs 2020-mål

Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning

Remissvar gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Fordonsskattetabeller

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2017/01469/S2

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna Olle Hådell

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: Sida 1

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Huvudet - Index för måluppfyllelse

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Miljöfordonsdiagnos Geografirapport

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr!

Förnybara drivmedel Per Wollin

Workshop fossilfri fordonssektor

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Bonus-malus och andra styrmedel Anders Norén, BIL Sweden

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007

Bonus-Malus för nya personbilar, lätta lastbilar och minibussar

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Remissvar SOU 2016:33

Fordonsskattetabeller

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell

Handlingsplan för fossilfria drivmedel i Skåne

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016

Fossilfrihet på väg?

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Lennart Östblom.

Ökade utsläpp från vägtrafiken trots rekordartad energieffektivisering av nya bilar

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Om BIL Sweden n e d e w S IL B

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Styrmedel och stöd för fordonsgas

Ett bonus malus-system för nya lätta fordon

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon.

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi

Simulering Fossilfritt målen för Kronoberg och hur kan vi nå dem

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Björn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet!

Internt PM: Sammanfattning av Utredningen om Fossilfri Fordonstrafik

HUR SER UTVECKLINGEN FÖR BIOGAS UT I REGIONEN SAMT I SVERIGE OCH HUR PA VERKAR POLITIKEN BIOGASENS FRAMTID? " " " " Martin Ahrne" Biogas Öst

Indikatorer i SOFT som följer upp transportomställningen

Svensk nybilsregistrering första halvåret 2017 granskad: Öka farten för fossilfritt!

HÅLLBARA TRANSPORTER HUR VILL VI ATT DE SKA SE UT?

Transkript:

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel Almedalen 2013

Denna redovisning av utredningens preliminära funderingar bör inte tas som någon indikation på vad vi kommer att föreslå Vi förbehåller oss rätten att lära av det underlagsmaterial som vi själva beställer och ta intryck av de synpunkter och förslag som olika intressenter för fram under utredningstiden

Bonus-malus innebär skatt vid registreringstillfället på bilar med höga utsläpp som finansierar stöd till bilar med låga emissioner Behov av ett ekonomiskt styrmedel som bidrar till marknad för nya teknologier med lovande lärkurva Om Sverige ska ha nollutsläpp 2050 och ha hunnit en god bit på väg till 2030 behöver vi ha en av EU:s mest energieffektiva fordonsflottor Bonus-malus innebär ingen nettoskatt på nya fordon och kan bli intäktsneutral för staten

220 200 180 160 140 120 100 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

g CO 2 /km 190 180 170 Total Norway Petrol Norway Diesel Norway Total EU 27 160 150 140 130 120 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Linjärt eller progressivt incitament? Ska CO2-incitamentet var steglöst? Samma incitament oavsett köpare Teknik- och konkurrensneutralt? Differentierad registreringsavgift eller differentierad fordonsskatt?

o EU-direktivet kompenserar tillverkarna med 60 % av effekten av ökad fordonsvikt o Viktkompensation ger bonus till bilar med relativt hög förbrukning och malus till en del små bilar kan vara svårt för opinionen att acceptera o Viktkompensation motverkar övergång till lättare bilar och mera energitäta batterier o Viktkompensation blir problematisk för lätta lastbilar och bussar (kompenseras med 100 %)

Bra om fordon kan gå på annat än bensin och diesel Bör E85- och fordonsgasbilar få stöd inom ramen för bonus-malus? Merkostnaden är 5-10 000 respektive 20-30 000 Norge och Frankrike ger stöd till E85 men inte till fordonsgas. 10 000 kr är lämplig nivå (som i Norge). Avtrappning av flexibilitetspremien för bränslekrävande bilar Bör också ges till laddhybrider

Vid SEK 375/g CO2 får en batteribil SEK 45 000 Laddhybrid med 50 g/km får SEK 26 250 + flexibilitetspremie (10 000) = totalt SEK 36 250 Malus för en bil som släpper ut 180 gram blir SEK 22 500 och en bil med 240 gram får betala SEK 45 000 År 2020 har premien till nollemissionsbilarna sjunkit till SEK 33 750, medan laddhybriden (50 g/km) får 15 000 + 10 000 = SEK 25 000

o Fordonsskatten har samma gräns för uttag av koldioxidavgift för lätta lastbilar och bussar som för personbilar och samma avgift per gram CO2 o Antalet lätta lastbilar ökade med 98 % mellan 1990 och 2010, medan antalet personbilar växte med 20 % o Att inkludera lätta lastbilar och bussar i samma bonus-malussystem som personbilar förutsätter att viktkompensation inte förekommer

Kostnadssidan kan inte bedömas exakt eftersom den påverkas av hur snabbt kostnaderna för ny teknik faller samt av förändringar i kundernas preferenser Gemensam mittpunkt (120 g/km) för personbilar, lätta lastbilar och bussar stärker intäktssidan liksom frånvaro av viktkompensation Systemet ersätter supermiljöbilspremien, nedsättning av förmånsvärden för vissa miljöbilar och befrielse från fordonsskatt

Efter 3-4 år behöver effekterna av bonus-malus utvärderas som grund för beslut om hur mittpunkten ska förskjutas under de därpå kommande åren Även flexibilitetspremien kan behöva utvärderas Vid kontrollstationen kan också övervägas förändringar till följd av EU:s nya körcykel som då böra ha hunnit bli fastställd Det kan också finnas skäl att överväga att byta från gram CO2/km till kwh/km för att få med alla typer av fordon i systemet

Koldioxidkomponenten ersätts av systemet med bonus-malus Grundbeloppet (360 kr i dag) behöver höjas för att hålla statens intäkter oförändrade Dieselbilar får ett högre grundbelopp så länge skatten på diesel eller lägre än på bensin Dieselbilarna får ett fast pålägg för högre utsläpp av partiklar och NOx

Ingen gemensam testcykel förrän tidigast 2017 Nedsatt fordonsskatt för tunga bussar som kan drivas med el eller förnybara drivmedel (värt ca 20 000 per år) Fordonskatten för tunga lastbilar är så låg att den inte kan differentieras Utredningen överväger en tillfällig bonus under de närmaste åren finansierad av staten Miljözonsbestämmelser kan också påverka

230 000 förmånsbilar ca ¼ av nybilsförsäljningen Subventioneras genom att förmånsvärdet inte återspeglar arbetsgivarnas faktiska kostnader Ger incitament till större bilar merutsläpp på några hundratusen ton CO2? Betydande skattebortfall subventionerar höginkomsttagarnas bilinnehav Återgång till reglerna före 1997 om viss procentuell andel av nybilspriset, kanske 30 % under de tre första åren, därefter lägre

Viktigt att alla trafikslag betalar sina kostnader Km-skatt kan differentieras så att den återspeglar faktiska kostnader Börja på låg nivå (= nivån för kostnaderna på de bästa vägarna) Reducera dieselskatten till 2003 års nivå för kmskattepliktiga fordon genom restitution Utforma kontrollsystemet så att man samtidigt kan övervaka brott mot vägtrafikreglerna och skapa rättvisa konkurrensvillkor

Ingen enighet om energiskattedirektivet Möjligt att befria biodrivmedel från skatt finns bara till 2020 Höja dieselskatten till samma nivå som bensinskatten (räknat per liter) senare likabehandla med avseende på energiinnehåll och utsläpp av fossilt kol Beskatta fossil gas på samma sätt som bensin

Regeringen föreslår kvotplikt i form av obligatorisk låginblandning i bensin (7 %) och diesel (9,5 %) Dieselkvoten delad i två delar efter klimateffektivitet (tveksamt om det är tillåtet) Utredningen överväger utvidgad kvotplikt från 2017 till 10 % för bensin och kanske 20 % för diesel samt en kvot för naturgas Senare möjligen en gemensam kvot som höjs över tid helst differentierad för drivmedlens totala klimateffekt

T.ex. 1) Termisk förgasning av skogsavfall för framställning av metangas, metanol, DME eller syntetisk diesel and 2) hydrogenolys av lignin från pappersbruk i en katalytisk lågtemperaturprocess för framställning av råvara till biodiesel (HVO) Betydande ekonomisk risk Utredningen överväger olika former av riktat stöd som måste utformas så att de klarar EU:s statsstödsregler Prövningen kan ta tid osäkert när första anläggningen kan stå klar

Många potentiella kandidater: - Bensin (fossil och bio) - Diesel (fossil och bio) - Fordonsgas (fossil och bio) - Metanol - Etanol - DME - Vätgas - El (batterier och kontinuerlig tillförsel) Hur många distributionssystem bör staten stödja? Den totala volymen kommer att minska över tid

Utredningen arbetar under stor öppenhet. På hemsidan finns ett stort antal underlagsrapporter samt kapiteltexter i utkast. Synpunkter välkomnas http://www.sou.gov.se/sb/d/17384