Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt

Transkript

1 Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt Bakgrund Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, som av miljömålsberedningen preciserats till 70 procent minskad klimatpåverkan till år 2030 jämfört med år sekretariatet verkar för att målet ska uppnås och följer återkommande utvecklingen, bl.a. avseende nybilsregistreringen. Utvecklingen 2016 i fem punkter 1. Bilförsäljningsrekord nya personbilar, nya lätta lastbilar och nya lastbilar registrerades under 2016, vilket för alla tre kategorier är rekord. 2. Miljöbilarna backar. Miljöbilsandelen minskade 2016 till 16,5 % jämfört med 17,5 % föregående år, med en successiv minskning under året. 3. Laddhybrider ökar, elbilar står still. Supermiljöbilarna ökade med 50 procent under 2016 jämfört med föregående år, till bilar, motsvarande 3,5 % av den totala marknaden. Men supermiljöbilar innebär nu i huvudsak laddhybrider, medan de ledande renodlade elbilarna minskar i andel och rentav i antal på en totalt sett ökande marknad. 4. Diesel dominerar, E85 och gas minskar. Dieselbilar står nu för 52,6% av nyregistreringen mot 58,0 % Att etanolbilarna praktiskt taget upphört att säljas är numera väl känt, medan det kan vara mer överraskande att gasbilarna tappat en tredjedel av marknadsandelen jämfört med samma period i fjol. 5. Lätta lastbilar = diesel. Inom lätta lastbilar är dieselns dominans total, det finns inga laddhybrider, gasversionerna går knappt att finna i statistiken och de eldrivna har backat på marknaden. Nedan utvecklas dessa fem punkter, följt av fem förslag från sekretariatet.

2 Bilförsäljningsrekord 2016 registrerades nya personbilar i Sverige, mot året innan, upp 7,9 %. Drygt 60 % registrerades på juridiska personer nya lätta lastbilar registrerades, 15,3 fler än året innan, och nya tunga lastbilar registrerades, 22,4 % fler än året innan. Vi bedömer att den kraftiga ökningen beror på en stark konjunktur, köpstarka hushåll, rekordlåga räntor och en stabil arbetsmarknad. Vi bedömer också att hushållen har en bristande tilltro till att kollektivtrafiken kan lösa de transportbehov man har, samt att stimulans som reseavdrag och milersättning fortsatt gynnar bilen som färdmedel. Försäljningsrekordet är miljömässigt inte så glädjande som det kunde ha varit, eftersom så få av de nya bilarna uppfyller politikens mål om fossiloberoende. Miljöbilarna backar 2016 var miljöbilsandelen 16,5%, mot 17,5 % samma period i fjol. Därtill har miljöbilsandelen successivt minskat under året, så att den i december var 15,7%, allt enligt den miljöbilsdefinitionen som gäller från 1 januari Troliga skäl är att - Miljöfokus inom bilsektorn nu ensidigt är på supermiljöbilarna, medan miljöbilarna sällan diskuteras eller lyfts fram. - Bilar på förnybara drivmedel (etanol och gas), som typiskt är miljöbilsklassade, har i stort sett försvunnit från marknaden. - Skattehöjningen i slutet av 2015 på framför allt E85 försvårade ytterligare för förnybara drivmedel. - Drivmedelspriset har sjunkit vilket minskat intresset för snåla bilar. - Stimulansen i form av fem års fordonsskattebefrielse är för svag. Supermiljöbilar: Laddhybrider ökar, elbilar står still År 2016 nyregistrerades supermiljöbilar mot under Det ger Sverige en andraplats i Europa när det gäller laddbara bilars marknadsandel, med 3,5 %. Men ökningen består helt av laddhybrider, som nästan fördubblats i antal, till nyregistrerade mot år De rena elbilarna minskade däremot något i antal, från till nya, i marknadsandel klart mer. Denna utveckling är problematisk, utifrån att laddhybrider till en stor del körs på fossila drivmedel. I dagsläget finns ingen laddhybrid på marknaden godkänd för förnybara flytande drivmedel.

3 Troliga skäl är att - Det nu finns flera attraktiva laddhybrider, inte minst från de två marknadsmässigt ledande bilföretagen Volvo och Volkswagen. - Elbilar och laddhybrider likabehandlas som förmånsbilar, vilket gör det enklare att välja en laddhybrid. - Elbilar är mer beroende av laddinfrastruktur än laddhybrider, och denna behöver fortsatt byggas ut mer både vad gäller snabb- och destinationsladdare. - Halveringen av supermiljöbilspremien för laddhybrider har inte fått särskilt stor effekt eftersom det är få privatbilskunder bland de som väljer dessa bilar. Diesel dominerar, E85 och gas minskar På totalmarknaden har dieselns dominans minskat något, och bland miljöbilarna minskar den något snabbare, till förmån framför allt för laddhybrider: Bränsle Andel år 2016 Andel år 2015 Diesel 54,0 % 62,8 % Elhybrid 16,8 % 12,4 % Laddhybrid 16,7 % 9,4 % Gas 6,4 % 8,5 % El 4,8 % 4,9 % E85 1,2 % 2,0 % Som synes är de stora skillnaderna gentemot tidigare år att laddhybrider ökar medan gas och E85 minskar. Diesel minskar något, elbilar minskar marginellt tvärtemot den allmänna bilden att de snabbt ökar. På miljöbilarnas topp-top finns fem dieselbilar och tio på topp-tjugo där det finns fyra laddhybrider, tre hybrider, två elbilar och en gasbil, med första etanolbil på 22:a plats. De båda elbilarna ligger längst ner på topp- 20-listan, båda med minskat antal, och gasbilen har minskat med över en tredjedel, allt enligt BilSwedens statistik.

4 Vi bedömer att den förändrade mixen beror på att - Snabbt sjunkande pris på bensin och diesel har gjort dessa bilar mer attraktiva. - Inga gasbilar uppfyller supermiljöbilsdefinitionen med de förmåner som det skulle inebära, trots att well-to-wheel klimatpåverkan kan vara samma eller lägre än laddhybriders). - Stimulansen till laddhybrider är samma eller liknande som för rena elbilar, trots att merkostnaden ofta är lägre och kraven på ändrat beteende är mindre. - Uppmärksamhet gäller helt laddbara bilar, förnybart upplevs som mindre framtidsinriktat. Lätta lastbilar = diesel Inom segmentet lätta lastbilar finns inga laddhybrider och antalet nyregistrerade eldrivna lätta lastbilar (högst 3,5 ton) minskar var det 273 mot 321 år 2015 och 282 år 2014, alltså en klar minskning på en marknad som i övrigt ökat. Flera skåpbilar som tidigare fanns i gasversion, finns nu endast som diesel. Troliga skäl är att - Supermiljöbilspremie gäller inte lätta lastbilar, som därmed inte har någon tydlig stimulans för byte. - Utbudet av modeller för förnybara drivmedel har minskat.

5 2030-sekretariatets fem punkter För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta måste tempot i omställningen öka. Utifrån denna rapport presenteras följande fem föreslag: 1. Bonus-Malus beskattning för fordon utifrån faktisk klimatpåverkan, med A-G-steg som för vitvaror, där de bästa klasserna motsvarar supermiljöbil respektive miljöbil. 2. Gynna förnybart. Bensin- och dieselbilar uppfyller målet om förnybart om respektive drivmedel tillverkas förnybart, men för att nå stora volymer till år 2030 behöver det vara tydligt lönsamt att tanka förnybart jämfört med fossilt, i linje med förorenaren betalarprincipen. 3. Stimulera alternativen. Bilpool, kollektivtrafik och distansarbete behöver stimuleras för att minska beroendet av egen bil. 4. Utgå från faktisk klimatpåverkan, inte tailpipe-utsläpp. Klimatnyttan med förnybara drivmedel bör tillgodoräknas de bilar som använder dessa, medan de faktiska utsläppen från laddhybrider behöver följas upp. 5. Ställ krav på användaren. Den som får förmåner för t.ex. en laddhybrid eller gasbil för också ladda bilen respektive tanka med gas, vilket bör kunna följas upp ungefär som andra förmåner man som skattebetalare kan få. Dessa punkter finns utförligt redovisade i rapporter och remissvar från 2030-sekretariatet. Se sekretariatet den 3 januari 2017 All statistik är hämtad från BilSweden utom detaljerade siffror om elbilar och laddhybrider som kommer från PowerCircle.