Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Transkript

1 Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm

2 Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster (1 juli 2011) + Förordning (2011:847) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster

3 Syftet Använda offentliga aktörers upphandling för att skapa en kritisk massa - för att få igång en marknad och sänka priserna på miljöfordon ett led i att nå målen minskade klimatutsläpp, minskat beroende av olja spara energi bättre luftkvalitet etc.

4 I korthet När offentliga aktörer köper fordon eller kollektivtrafiktjänster ska de väga in följande miljöpåverkan: Energi Koldioxidutsläpp De lokala utsläppen av NO X NMHC Partiklar

5 Hur gör man det då? 3 möjliga sätt: 1.Tekniska specifikationer = Skall-krav = miniminivå 2.Energi- och miljöprestanda som Tilldelningskriterier = utvärdera vilket anbud som ger mest miljönytta och väga detta mot pris, kvalitet etc. 3.Monetarisering av energi- och miljöprestanda enligt den metod som beskrivs i direktivet/förordningen = ekonomisk internalisering, direkt jämförbart med pris

6 1. Tekniska specifikationer = Skall-krav miniminivå som måste uppfyllas av anbudsgivaren Miljöstyrningsrådets riktlinjer ger 2 nivåer Baskrav: minimikrav, fordonen tillgängliga överallt Ex: Miljöbil! Avancerade krav: för den som vill mer och är beredd att betala lite extra om behövs Ex: max 110 g CO2/km; 7,7 m 3 biogas; 37 kwh el/100 km

7 2. Använda energi- och miljöprestanda som Tilldelningskriterier Räknesnurra där du först värderar vilken vikt du vill lägga på olika utsläpp och hur tungt detta ska väga jfrt med pris. Se Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier

8 3. Monetarisering av energi- och miljöprestanda enligt direktivet = direkt jämförbart med pris. NYTT! Räknesnurra där anbudsgivaren matar in utsläppsvärden och bränsleförbrukning direkt kostnad som läggs ovanpå priset. Metoden finns i direktivet/förordningen

9 Monetära metoden ger märkliga resultat

10 Clean Vehicles in Stockholm Beräkning enligt direktivet 4 exakt likadana VW Passat på olika bränsle

11 Clean Vehicles in Stockholm Beräkning enligt direktivet 4 exakt likadana VW Passat på olika bränsle Bränsle CO 2 WTW (g/km) NO X (mg/km) PM10 (mg/km) NMHC (mg/km) Energi (kwh/km) Miljökostnad (kr) Kostnad för själva bilen (kr) E ,8 0,5 43, Diesel ,1 0,32? Bensin ,8 1,45 49, Fordonsgas 83 27,3 0,2 6,

12 Clean Vehicles in Stockholm Varför blir det så? a) räknar endast CO 2 ur avgasröret = energieffektivitet snarare än klimatutsläpp

13 Clean Vehicles in Stockholm CO 2 ur avgasröret TTW jfrt med Well-To-Wheel Bränsle CO 2 TTW CO 2 WTW (=ur avgasröret) (=hela klimatpåverkan) (g/km) (g/km) E Diesel Bensin Fordonsgas

14 Clean Vehicles in Stockholm Varför blir det så? a) räknar endast CO 2 ur avgasröret = energieffektivitet snarare än klimatutsläpp b) värdering skiljer sig markant från svenska värderingar

15 Direktivets värdering

16 Fler knepigheter Officiell siffra för utsläpp/km och energiförbrukning/km saknas för tunga fordon. Förordning 6 För bilar som inte omfattas av standardiserade gemenskapstestförfaranden ska jämförbarheten mellan olika anbud säkerställas genom allmänt vedertagna testförfaranden eller resultat från tester som utförts för den berörda myndigheten eller, i avsaknad av detta, information från tillverkaren.

17 Så hur gör man då? 1. Med Euro VI (2014) kommer standardiserad mätmetod för energianvändning resp. utsläpp/km 2. SORT-värde för bussar 3. Eget val av testcykel (oftast kostnadsdrivande) 4. Lita på tillverkaren

18 Ytterligare knepigheter När man upphandlar kollektivtransport så är det ju en hel del gamla fordon i bussflottan hur värderar man? a) Tekniska specifikationer! (=skall-krav) X % av använda fordon ska minst uppfylla Y % av använda fordon ska minst uppfylla etc b) Tilldelningskriterier (= utvärdera den som är bäst) Svensk kollektivtrafiks Bilaga 17. Räknesnurra. Innehåller bl.a. ålder, Euro-klass, SORT-värden etc.

19 Slutsatser Direktivet och lagen påverkar bara marginellt kommuner som redan ställer miljökrav och vet vad de vill ha Direktivets räknemodell fungerar dåligt i svensk kontext. Framför allt är den ett sätt att jämföra olika fossila alternativ. Upphandlingen kräver dock lite extra eftertanke när man upphandlar tunga fordon eller kollektivtrafiktjänster

20 Tack för uppmärksamheten! Jonas Ericson SIDAN 20