Skrivningsnummer... Tentamen Medicinsk diagnostik HT13 Den sjuka människan 2 (DSM II) 2013-12-16 Kl.09.00-13.00 Maxpoäng: 131 Klinisk konsultation och undersökning (KKU): 41p Klinisk fysiologi (KF): 25p Klinisk kemi (KK): 25p Klinisk mikrobiologi (KM): 20p Diagnostisk radiologi (DR): 15p Klinisk immunologi & transfusionsmedicin (KIT): 5p Resttentamen: Tisdagen den 7 januari 2014, 09.00-13.00 Lokal: Ihre, Södersjukhuset Anmälan till kursadm Anette Boban, anette.boban@sodersjukhuset.se senast 23/12-13
Fall 1 Kevin 20 år söker dig på din vårdcentral en eftermiddag då han under några dagars tid känt sig allmänt dålig. Han har varit trött haft feber och muskelvärk. Det som slutligen fört honom till mottagningen är att han tycker att han har börjat bli gul i ögonvitorna. Du misstänker att Kevin drabbats av någon form av leversjukdom. 1.1 Du vill komplettera anamnesen kring riskfaktorer för leverskada. Vad frågar du då efter? Ange fyra anamnestiska frågor (KKU 2p) Svar: Tidigare leversjukdomar, iv missbruk, oskyddad sex, utlandsresa, buksmärtor, avföringens färg, leversjukdomar i släkten, klåda, vaccinationer mot hepatit A och B, läkemedel, naturläkemedel, hälsovårdsprodukter, ätit egenplockad svamp?alkohol? 1.2 Du gör därefter ett helkroppsstatus och letar efter tecken till lever- och gallvägssjukdom. Vilka statustecken, nämn fyra, till svår akut leversjukdom kan man ibland finna? (2p) Svar: Ascites, ikterus, palmarerytem, leverencefalopati, spider naevi, ökad venteckning, leverlukt, ev ödem och avmagring, ev hepatomegali. 1.3 Hur utför du ett bukstatus? (2p) Svar: Liggande, stöd under huvudet, böjda ben, armar efter sidan, inspektion/auskulation/perkussion/palpation ytligt och mjukt. 1.4 Nämn en enskild klin kem rutinanalys som är viktig att beställa vid misstanke om leversjukdom (KK 3p): 1.4.1 funktionsmarkör 1p Svar: P-PK (INR), P-Albumin 1.4.2 skademarkör specifik för levern 1p Svar P-ALAT 1.4.3 markör för gallstas 1p Svar P-GT alt. P-ALP, S-Gallsyror (bilirubin) 1.5 Med tanke på de gula ögonvitorna vill du addera analyten P- Bilirubin till ovan prover. P-Bilirubin kan vara ökat till följd av leversjukdom eller kraftig hemolys. Hur kan du skilja upp dessa två sjukdomar med hjälp av P-bilirubin? (KK 2p)
Svar: Vid leversjukdom mest konjugerat bilirubin, vid kraftig hemolys mest okonjugerat bilirubin. 1.6 Vilka 4 virala hepatiter skulle kunna orsaka Kevins hepatit? (KM 2p) Svar: Hepatit A, B C, E (2p; 0.5 varje svar) Om hep D valt inga +/- poäng 1.7 Hur smittar dessa virus? (KM 2p) Var noga med att tydligt ange vilket virus du syftar på när det gäller spridningsvägar Virus 1. 2. 3. 4. Spridningsväg Svar: Fekal/oral hep A och E (1p; 0.5 varje svar); blodsmitta hep B och C (1p; 0.5 varje svar) 1.8 Vilken är den bildgivande förstahandsmetoden för att bedöma gallvägsvidd och leverparenkym? (DR 1p) Svar: Ultraljud 1.9: Vilken metod kan du komplettera med för bedömning av leverparenkymet? (DR 1p) Svar: DT (MR)
Fall 2 En 79-årig före detta rökande kvinna med hypertoni inkommer till akutmottagningen med en knapp veckas anamnes på andfåddhet. De senaste nätterna har hon haft hosta och inte kunnat ligga plant på rygg. När hon träffar dig har hon förhöjd andningsfrekvens 24/min. I status noterar du regelbunden hjärtrytm med frekvens 110/minut, svaga toner och ett svagt systoliskt blåsljud PM I2 dx. Blodtryck 170/95 mmhg. Saturation på rumsluft är 93 %. Vena jugularis externa har ökad fyllnad. Det finns lätta underbensödem. Lungorna har generellt svaga andningsljud, de låter orent basalt men du har svårt att lokalisera någon sidoskillnad eller tydliga rassel. 2.1 I vilka två organ söker du efter differentialdiagnoser i första hand? (KKU 2p) Svar:Hjärta och lungor 2.2 Vad kallas symptomet med andnöd när man ligger plant, och för vilken sjukdom talar det? (KKU 2p) Svar: Ortopné, hjärtsvikt 2.3 Det saknas viktiga anamnesuppgifter angående insjuknandet. Vilka diagnoser bör du tänka på om insjuknandet: 2.3.1...var helt plötsligt med tydlig andnöd som första symptom? (KKU 1p) Svar: Lungemboli 2.3.2...var gradvis under ett par dagar efter en jobbig natt med bandformad värk kring nederdelen av bröstkorgen? (KKU 1p) Svar: Hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 2.3.2...egentligen var en direkt fortsättning på en förkylning hon ådrog sig när hon passade barnbarn? (KKU 1p) Svar: Pneumoni 2.4 Trots att patienten är på akutmottagningen och du har tillgång till olika undersökningar/apparatur vill du ändå beställa en klin kem analys som vanligtvis främst används för att utesluta din förmodade diagnos särskilt med tanke på de lätta underbensödemen och andnöd i liggande. 2.4.1 Vad heter denna analys? (KK 1p) Svar: NT-ProBNP, 2.4.2 Nämn 1 faktor som kan påverka analysresultatet och göra analysen svårtolkad. (KK 1p)
Svar: ökning =Stigande ålder, kvinnligt kön, annan hjärtsjukdom,kardiomyopati, FF, klaffel, vänsterkammarhypertrofi, hypertoni, lungsjukdom, Critical illness, Tyreotoxikos Sänkning= obesitas, diuretika, ACE hämmare och Betablockare 2.5 När du penetrerar anamnesen mer så visar det sig att patienten under de senaste två dagarna haft hög feber, 39,3 C och varit tilltagande tungandad. Vid förnyad auskultation hör du tydliga krepitationer över hela vänster lunga. (KM 5p) 2.5.1 Vad misstänker du i första hand att patienten drabbats av? (KM 1p) Svar: Pneumoni (lobär pneumoni) 2.5.2 Vad är den troligaste mikrobiologiska orsaken? (KM 1p) Svar: Pneumokocker 2.5.3 Vilka prov tar du för att verifiera dina mikrobiologiska misstankar och vilka metoder kommer laboratoriet att använda? Ange tydligt prov du tar och vilken metod laboratoriet använder. (KM 3p) Prov Metod Svar: Blododling x 2 odling (1p) om man bara svarar blododl får man enbart 0.5 p) Sputum, nasopharynxodling eller möjligen BAL - odling (1p) Urinantigen för pneumocker - agglutination (1p) 2.6 Du får ett EKG. Se bilaga. Tolka! (KF 2p) Svar: Regelbunden sinustacycardi, 118 (115-120)/min. Normala Kammarkomplex. Förutom tachycardin inom normala gränser. 2.7 Nämn en annan orsak till en regelbunden tachykardi med normala kammarkomplex om den inte är sinusutlöst? (KF 1p) Svar: Förmaksfladder (regelbundet blockerat), PSTV 2.8 Du får en spirometri utförd (se bilaga). Den gröna kurvan är en förväntad normalkurva. Det två andra är flödevolymkurvor före och efter inhalation av ß2-agonist. Bedömningen har tyvärr förkommit och du får göra den själv. 2.8.1 Är det sannolikt att patienten har KOL? (KF 1p)
Svar: Ja 2.8.2 Ange tre olika skäl!(kf 3p) Svar: 1. Kurvform som vid obstruktivitet (låg kurva/ hängmatta /låga flöden) 2. Sänkt FEV1/FVC-kvot 3. Ingen reversibilitet 2.9 Från fys-lab får du också veta att diffusionkapacitenen är sänkt. Nämn de två troligaste alternativa förklaringarna till detta. (KF 2p) Svar: Emfysem, vätska i lungorna 2.10 Du får svar på en Ultraljudsundersöking av hjärtat. Ejektionsfraktionen (EF) är sänkt. Vilken är den nedre normalgränsen för EF? (KF 1p) Svar: 55% 2.11 Patientens PA-tryck är förhöjt. Vilket klaff-vitium används vanligen för att beräkna PA-trycket? (KF 1p) Svar: Tricuspidalisinsufficiens 2.12 Vilka är de typiska lungröntgenfynden vid hjärtsvikt? (DR 2p) Svar: Hjärtförstoring, redistribution (vidgade kärl), interstitiellt ödem, pleuravätska.
Fall 3 En 64-årig kvinna inkommer till sjukhuset med ett högerben som är svullet upp till mitten på låret. Detta har utvecklats sig, utan något särskilt trauma, under några få dagar och ömmar ordentligt. Dessförinnan har hon under några månaders tid gått ned i vikt och även haft lite hosta. 3.1 Vilken diagnos bör du i första hand misstänka gällande benet? (KKU 1p) Svar: DVT 3.2 Du vill kontrollera din misstanke gällande det svullna högerbenet. Vilken enskild kliniskt kemiska analys beställer du? (KK 1p) Svar: P-Fibrin D-Dimer, (P-D-Dimer) 3.3 Vilken är den huvudsakliga styrkan med denna analys i denna kliniska situation? (KK 1p) Svar: Högt negativt prediktivt värde d.v.s. negativ D-Dimer vid svag klinisk misstanke talar emot diagnosen DVT - lungemboli. 3.4 Vad beställer du för undersökning för att bekräfta din misstanke? (KF 1p) Svar: Ultraljud vener ben, (alt. venduplex) 3.5 Patientens symptom kan möjligen förklaras av bakomliggande orsaker. Nämn två anamnestiska uppgifter som du bör komplettera anamnesen med för att närma dig detta. (KKU 2p) Svar: Mammografikontroller, tarmsymptom, tidigare malignitet, b-symptom, tidigare DVT?, Nyligen operation, stillasittande (flygresa etc). 3.6 Du beställer rutinprover, däribland enkla koagulationsprover. Du får ett oväntat analyssvar i form av en tydligt förlängd P-APTT. Vilken möjlig förklaring till det tydligt förlängda P-APTT kan det finnas i detta fall? (KK 1p) Svar: Fosfolipid Ak/lupus antikoagulans/kardiolipin Ak 3.u Generellt förväntar du dig en förlängd P-APTT efter en tid av behandling med vad? (KK 1p) Svar: Heparin (ej lågmolekulärt heparin) 3.8.1 När du undersöker hennes högerben närmare noterar du några små blåsor. Vad är den mest sannolika orsaken? (KM 1p)? Svar: HSV, VZV 1p, 0.5 var.
3.8.2 Vilket prov tar du och vilken metod kommer viruslaboratoriet att använda (KM 1p)? Svar: Pinnprov 0.5, PCR 0.5 3.9 Patienten blir plötslig väldigt andninspåverkad och kallsvettig. Vilken diagnos bör du misstänka om du har en andningspåverkad patient där du vid auskultation av lungorna finner att andningsljuden är obefintliga över högerlungan? (KKU 1p) Svar: Pneumothorax. 3.10.1 Vilken bildgivande undersökning är förstahandsmetod vid frågeställning lungemboli? (DR 1p) Svar: DT med kontrast (DT lungartärer) 3.10.2 Vilket typiskt fynd bekräftar diagnosen? (DR 1p) Svar: Kontrastomflutna tromber i lungartärerna. 3.10.3 Vilken alternativ metod finns? (1p) Svar: Scintigrafi (perfusionsscint) 3.10.4 Till vilka patienter kan denna alternativa metod vara att föredra? Nämn minst två grupper av patienter. (2p) Svar: Patienter med nedsatt njurfunktion, jodkontrastöverkänsliga, gravida, unga.
Fall 4 Hans 62 år söker vårdcentralen på grund av att han ständigt känner sig törstig och kissar flera gånger om dagen sedan en månad tillbaka. Du noterar att han är överviktig med bukfetma. I journalen ser du att en kollega träffat patienten för ett år sedan och att man i samband med en allmän hälsokontroll noterade ett fasteblodsocker som låg på 7 mmol/l. Kollegan har därefter kontrollerat om värdet som då låg på samma nivå. Eftersom patienten mådde väl i övrigt beslutade man sig för att endast rekommendera kostomläggning och ökad motion. En sjuksköterska har innan patienten kommit in till dig tagit ett blodsocker på patienten och som nu är 17 mmol/l. Du bedömer att patienten har diabetes. 4.1 Vilken typ av diabetes är mest sannolik att patienten drabbats av? (KKU 1p) Svar: Typ 2 diabetes 4.2 Patienter med diabetes kan drabbas av mikrovaskulära komplikationer. Ge två exempel (förutom fötter) på organ som kan drabbas (KKU 2p) Svar: Njurar och ögon 4.3 En ökad risk för fotsår är vanligt vid diabetes. Därför är det viktigt att återkommande undersöka fötterna hos denna patientgrupp. Beskriv fyra kliniska sätt att undersöka foten (KKU 2p). Svar: Inspektion: Behåring över fotryggar, fotvalv, förekomst av sår och förhårdnader. Sensorik: Grov sensorik, monofilament, vasst/trubbigt med babinskinål. Vibrationssinne: stämgaffel över malleoler och MTP I. Kärlstatus: Perifera pulsar, Nedsatt kapillär återfyllnad, kyla, pulsar i dorsalis pedis, tibialis posterior (ev doppler om det finns tillgängligt på rummet):raschows lägestest 4.4 Hans 18 åriga son Erik med BMI på 31 (övervikt) kommer in 6 veckor senare med ökad törst och stora urinmängder. Du misstänker att även han har drabbats av diabetes vilket bekräftas med ett fasteblodsocker på 12.1 mmol/l. Du är dock osäker, med tanke på åldern och vikten, om det rör sig om en Typ 1 eller Typ 2 diabetes. Vilken laboratorieanalys kan ge dig vägledning (KIT 1 p). Svar: Autoantikroppsanalys, GAD,( Insulin antikroppar och IA-2 ger endast 0.5 p) 4.5 Vad är det för skillnad mellan autoimmunitet och autoimmun sjukdom? (KIT 2 p) Svar: 10-30% av befolkning har autoantikroppar och autoreaktiva T celler utan funktionell påverkan eller kliniska tecken på sjukdom, dvs autoimmunitet. (1p) Vid autoimmun sjukdom påvisas autoantikroppar/autoreaktiva T celler samt funktionell störning eller kliniska tecken på sjukdom i det angripna organet (1p). 4.6 Efter några månader söker Hans på din vårdcentral. Han besvåras då av feber, 38,9 C och är ordentligt allmänpåverkad. Vid undersökningen finner du ett sår på höger
fotrygg. Foten liksom underbent är också rodnat och svullet. När du lägger handen på finner du att det är huden är värmeökad. (KM 5p) 4.6.1 Vad har Hans har mest sannolikt drabbats av? (KM 1p) Svar: Erysipelas eller rosfeber 4.6.2 Vad är den vanligaste infekterande mikroorganismen? (KM 2p) Svar: S. aureus och beta hemolytiska streptokocker grupp A (även C och G ger poäng) För full poäng krävs att man svarar både S. aureus och en beta-hemolytisk streptokock 4.6.3 Vilka mikrobiologiska prov ska du ta för att verifiera dina kliniska misstankar och vilken metod kommer laboratoriet att använda? (KM 2p) Svar: Prov från sår för odling (1p). Blododling x 2 (1p) 4.7 Patientens fasteblodsocker ger endast en ögonblicksbild av glukoshalten i blodet. Vilken klin kem analys vill du beställa för att få en uppfattning om blodglukoshalten över längre tid? (KK 1p) Svar: Hb A1c 4.8.1 Om du vill bedöma en eventuell begynnande glomerulär skada vilket enskilt urinprov är bäst att beställa? (KK 1p) Svar: T- U-albumin ( Mikroalb) eller U-Alb/Krea index 4.8.2 Om du vill bedöma en eventuell tubulär skada vilken enskild klin kem analys beställer du? (KK 1p) Rätt svar: U-Protein HC/Krea, alternativt U-osmolalitet efter vätskekarens/minirintest 4.8.3 Om du vill bedöma njurfunktionen och GFR hos patienten med ett blodprov, vilken klin kem analys beställer du? (KK 1 p) Svar: Cystatin C, e GFR Cystatin C, Kreatinin baserat e GFR. 4.9 Bukfetma kan ingå i det som ofta kallas metabola syndromet. Nämn 4 enskilda klin kem rutinanalyter som du beställer för att följa upp en patient som har detta tillstånd. (KK 2p) Svar: Glukos/HbA1c//Kol/TG/HDL/LDL/ApoB/ApoA/U-Albumin/Kreatinin index. (4 rätt 2p 3 rätt 1p)
4.10.1 Ett par år senare ser du patienten igen. Du ger dig på att mäta vristtrycken, men de verkar väldigt höga och du undrar om det är rätt. Vad brukar denna svårighet att mäta bero på? (KF 1p) Svar: Stela kärl 4.10.2 Vilken undersökning kan vara ett bättre alternativ? (KF 1p) Svar: Tåtryck
Fall 5 Nils 78 år, remitteras från sin vårdcentral till medicinakuten på grund av ett lågt blodvärde (Hb 82 g/l). Han beskriver att han känt sig trött under en längre tid och att konditionen blivit sämre, då särskilt när han går i backar. Vid ansträngning gör sig hans kärlkramp påmind. Han har även blivit yr när han rest sig upp hastigt. Utöver stabil angina har han sedan tidigare högt blodtryck och typ 2 diabetes. 5.1 Beskriv två kliniska fynd som du eventuellt finna hos en patient med anemi (KKU 2p) Svar: Blek, blåsljud över hjärtat, bleka sclera, ortostatism (lågt blodtryck, hög puls om akut) 5.2 Hur vill du komplettera anamnesen för att närma dig orsaken till Nils anemi? (KKU 2p) Svar: Hur länge har han känt besvär, observerat mörk avföring, kräkts blod, kissat blod, blödningar från tandkött/näsa, buksmärta, sura uppstötningar, viktnedgång, tidigare lågt blodvärde, läkemedel (särskilt NSAID), receptfria läkemedel, rökare, social situation 5.3 Utifrån ovanstående anamnes, formulera en relevant preliminärdiagnos som orsak till patientens anemi samt en differentialdiagnos (KKU 2p) Svar: Järnbristanemi pga GI-blödning (ulcus, ventrielcancer, coloncancer), makrocytär anemi orsakad av B12/folat-brist, renal anemi pga odiagnosticerad njursvikt, sekundär anemi pga malignitet alterativt inflammation (Anemi pga GI-blödning måste vara med för 2p) 5.4 Analysresultat av blodstatus visade förutom B-Hb 82 g/l (refv.134-170 g/l) även låga värden på erytrocytindicies MCV, MCH och MCHC. 5.4.1 Vad kallas denna typ av anemi? (KK 1p) Svar: Hypokrom och mikrocytär anemi 5.4.2 Nämn 2 vanliga orsaker till denna anemi. (KK 1p) Svar: Järnbrist och thalassemia minor 5.5 Om Hb är lågt kan blodtransfusion bli aktuellt. Vilka 2 analyser ska då vara utförda, och vad innehåller de? (KIT 2p) Svar: 1. Blodgruppering av ABO och RhD samt erytrocytantikroppsscreening (1p) 2. BAS-test= kontroll av ABO och erytrocytantikroppsscreening. Om
erytrocytantikroppsscreening utfaller negativt gäller BAS-test i 4 dygn och blodkomponenter kan utlämnas direkt. Om erytrocytantikroppsscreening utfaller positivt har patienten en erytrocytantikropp och BAS-test gäller ej. Istället görs MGtest=mottagar/givartest med blod som saknar det antigen som antikroppen är riktad mot (1p). 5.6 Om patienten även hade noterat mörk avföring under en längre tid hade du i utredningssyfte beställt ytterligare en klin kem analyt. Vilken och i vilket syfte? (KK 2p) Svar: F-Hb i syfte att reda ut en gastrointestinal/intestinal blödning. 5.7 Vilken radiologisk metod kan användas vid misstanke om colontumör? (DR 1p) Svar: DT colon (colonröntgen) 5.8.2 Efter 4 dagar på sjukhuset insjuknar Nils med kräkningar och vattniga diareer. Vilken är den mest sannolika virala diagnosen till gastroenterit i detta fall? (KM 1p). Svar: Norovirus eller rotavirus eller båda 1p 5.8.2 Vilket prov tar du för att verifiera dina misstankar? (KM 1p)? Svar: Fecesprov 5.8.3 Det visar sig att flera bland personalen som är borta från jobbet har likadana symptom. När efter det att symptomen försvunnit kan de återgå till jobbet? (KM 1p) Svar: Svar: 48timmar efter att symptomen har försvunnit 5.9.1 Inför återbesök görs ett cykelarbetsprov med EKG. Hur yttrar sig vanligen ischemi i EKG:t under ett arbetsprov. (KF 1p) Svar: ST-sänkningar 5.10 Det finns en absolut kontraindikation ( inte skall ) för att genomföra ett arbetsprov, vilken? (KF 1p) Svar: Misstanke om (eller förstås verifierad)pågående hjärtinfarkt 5.11 Ibland kan man genomföra ett arbetsprov även om det innebär en ökad risk för patienten. Nämn tre sådana relativa kontraindikationer. (KF 3p)
Svar: Tät aortastenos, instabil angina, allvarlig arytmi, obehandlat snabbt förmaksflimmer, kraftigt förhöjt blodtryck.
Fall 6 En 50-årig man inkommer till akutmottagningen med pågående bröstsmärta. Både du och patienten undrar om detta är hjärtinfarkt. 6.1.1 Hur yttrar sig typiskt bröstsmärtan vid hjärtinfarkt? (KKU 2p) Svar: Central ihållande bröstsmärta, ofta utstrålning mot arm(ar) eller käkar 6.1.2 Hur skiljer sig detta från bröstsmärtan vid perikardit? (KKU 1p) Svar: Typiskt andnings-, och lägeskorrelerad smärta 6.1.3 Finns det något specifikt direkt statusfynd som kan avgöra om patienten har hjärtinfarkt eller inte? (KKU 1p) Nej 6.1.4 Nämn två akuta komplikationer till hjärtinfarkt som skulle kunna resultera i att man hör ett nytillkommet systoliskt blåsljud. (KKU 2p) Svar: Septumruptur och ichemisk mitralisinufficiens/papillarruptur 6.2.1 För diagnos beställer du även klin kem analyser. Vilken enskild analys är ditt förstahandsval i detta fall? (KK 1p) Svar: TnT/I 6.2.2 Nämn en viktig felkälla vid ett förhöjt värde (KK 1p) Svar: Dialysbehandling vid kronisk njursvikt 6.3 Vissa analyser har ett diagnostiskt tidsfönster. Vad menas med det? (KK 1p) Svar: Bestämda gränser för hur tidigt och under hur lång tid förhöjda nivåer över beslutsgräns av given markör kan uppmätas i cirkulationen efter en skada. 6.4 Då får ett EKG. Se bilaga. Tolka! (KF 2p) Svar: Regelbunden sinusrytm, 82(80-85)/min. ST-höjningar över framväggen som vid pågående (akut) hjärtinfarkt. Patologiskt EKG. (Här har jag tjatat om att det kan vara bråttom det bör inte räcka med framväggsinfarkt, utan färsk eller akut behöver vara med)
6.5.1 En differentialdiagnos som du funderar över är aortadissektion. Vilken radiologisk metod väljer du för att påvisa detta? (DR 1p) Svar: DT med kontrast 6.5.2 Vilket fynd får dig att ställa diagnosen aortadissektion? (DR 1p) Svar: Dissektionsmembran i aorta (avlöst intima) 6.6 Inför återbesöket skulle du vilja göra ett arbetsprov, men det visar sig att patienten har claudicatio intermittens och inte kan cykla. Ange två alternativa undersökningar för att undersöka eventuell kärlkramp/angina pectoris? (KF 2p) Svar: Myocardscintigrafi, Stress-EKO, MR med adenosin-perfusion eller dobutaminprovokation.
Fall 7 En 70-årig man inkommer till akuten med hög feber och hosta sedan någon dag tillbaka. Han är synligt andningspåverkad, och saturationen på rumsluft är 90 %. 7.1 Om du i lungstatus finner tydliga rassel upp till scapula på höger sida, vilken diagnos bör du misstänka i första hand? (KKU 1p) Svar: Pneumoni 7.2 Detta bör medföra att du är vaksam på två potentiella komplikationer, vilka? (KKU 2p) Svar: Andningssvikt och septisk chock 7.3 Det är därför viktigt att kunna avgöra ungefär hur allvarligt tillståndet är. Nämn två ytterligare statusuppgifter du måste ha tillgång till för att kunna närma dig en bedömning av allvarlighetsgraden. (KKU 2p)a Svar: Andningsfrekvens och blodtryck, Nytillkommen konfusion (desorientering). Saturation? 7.4 Vid auskultation av hjärtat finner du att rytmen är snabb och oregelbunden. Vad står detta rimligen för, och skulle det kunna förklara hela den kliniska bilden som framkommit hittills? (KKU 2p) Svar: Förmaksflimmer, nej 7.5 Tolka EKGt (se bilaga 4)! (KF 2 p) Svar: Oregelbunden rytm. Kammarfrekvens ca 75/min (70-85). Högersidigt skänkelblock. Enstaka avvikande komplex, troligen VES. Patologiskt EKG. 7.6 Vilket enskilt akutfasprotein är oftast orsaken till Sänkastegring vid kraftigt inflammationssvar? (KK 1 p) Svar: P- Fibrinogen 7.7 Det är januari månad och många influensafall är rapporterade. Hur ska du utesluta en möjlig influensa? Vilket prov tar du och vilken metod kommer laboratoriet att använda? (KM 1p) Svar: NPH eller NPH aspirat 0.5p; PCR 0.5p
7.8.1 Du vill avbilda patientens lungor. Vilken bildgivande metod väljer du i första hand? (DR 1p) Svar: Lungröntgen 7.8.2 Nämn en alternativ metod. (DR 1p) Svar: DT 7.9 Ange typiska bildfynd vid pneumoni. (DR 1p) Svar: Infiltrat/förtätning, ev pleuravätska.