Befolkningsprognos Va xjo kommun 2015-2023 Avstämning befolkningsprognos 2014 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2015 Metod Resultat befolkningsprognos 2015 Resonemang Sammanfattning
Avstämning befolkningsprognos 2014 Fortsatt stor befolkningsökning Folkmängden var vid årsskiftet 86 970 personer, vilket är en ökning med 1 148 personer under 2014. Det föddes 1 085 barn i kommunen och födelsenettot var 417. I Växjö, liksom på riksnivå, står invandringen för en stor del av befolkningsökningen. Detta kan utläsas av det totala flyttnettot som var 731. Det utgjordes av ett invandringsnetto på 710, en nettoinflyttning från det egna länet på 265 och en nettoutflyttning till övriga Sverige på 244. Jämfört med 2013 betyder detta att fötts något färre barn i kommunen och att nettoutflyttningen till övriga Sverige har halverats. Befolkningstillväxt är en vanligt förekommande indikator på en regions attraktivitet. Växjö kommun har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade 56 004 invånare. Sedan några år är Växjö den tjugotredje största kommunen i riket. Växjö kommuns kontinuerliga tillväxt kan tillskrivas flera faktorer bl.a. ålderssammansättning, förvärvsintensitet, nyföretagande, sysselsättningstillväxt, låg sårbarhet inom näringslivet, utbildningsnivå och hälsa. Hög befolkningstillväxt innebär en utmaning bl.a. för kommunens bostadsförsörjning, skolplanering och integrationsarbete. Jämfört med riket har kommunen procentuellt fler i åldersgrupperna 0-15 år och 16-24 år samt färre i åldersgrupperna 25-64 år och över 65 år. Många i den yngre åldersgruppen flyttar till Växjö för att utbilda sig på universitetet. De flesta flyttar sedan ifrån Växjö efter avslutade studier. Normalt sett ger en hög andel i åldrarna mellan 20-64 en lättare försörjningsbörda för kommunen. Detta kan dock ofta vara missvisande i universitetsstäder. Folkökningen i länet var 1 972 personer. Växjö, Alvesta, Tingsryd, Älmhult, Uppvidinge, Lessebo, Ljungby och Markaryd ökade sin befolkning medan Uppvidinge minskade. Bostadsbyggande 443 nya bostäder färdigställdes under 2014. Bostadsbyggandet ligger därmed över genomsnittet (389) för de föregående tio åren, 2004-2013. Avstämning mot prognos 2014 Prognos för 2014 Utfall 2014-12-31 Differens mot prognos Folkmängd 86912 86970 58 folkökning 1 089 1 148 59 Födda 1120 1085-35 Döda 690 668-22 födelsenetto 430 417-13 Inflyttade 4978 5321 343 Utflyttade 4319 4590 271 flyttnetto 659 731 72 Avstämningen av Växjö kommuns befolkningsmängd 2014 mot prognosen för 2014 uppvisar en totaldifferens på +58 personer, dvs att befolkningsökningen var något högre än prognostiserats. Det föddes färre barn, -35, även antalet avlidna blev färre, -22, än i prognosen. Inflyttningen och utflyttningen hade störst differens gentemot prognosen. Flyttrörelserna ökade, dvs både inflyttningen och utflyttningen var högre än prognosen. Även det totala flyttnettot var högre, +72, än prognosen.
Prognosverktyget medger ingen fördelning efter inrikes eller utrikes flyttningar. Inte heller förändringar på kort sikt, t.ex. i form av förändrat mönster i barnafödandet. Antaganden och ingångsvärden för prognos 2015 Befolkningsprognosunderlag beställs från Statistiska Centralbyrån, SCB och bearbetas i prognosverktyget Demos. Materialet från SCB innehåller information om levande födda, fruktsamhetstal, dödsrisker, utflyttningsrisker och inflyttningar fördelade på ålder. Antaganden och ingångsvärden som behövs i Demos är: Inflyttning Bostadsbyggandets påverkan på inflyttningen Födda Utjämnade och eller observerade värden Här nedan presenteras de antaganden som har gjorts för befolkningsprognos 2015. Inflyttning Att använda sig av den genomsnittliga inflyttningen de senaste fem åren är ett bra sätt att minimera risken att enstaka avvikelser från trenden får för stort genomslag. Nybyggnationseffekten, dvs. den nettoinflyttning som varje ny bostad i något led genererar, blir för varje år en del av genomsnittet. Man kan se det som att kommunen ökar sitt bostadsbestånd och därmed möjligheterna för människor att flytta till och inom kommunen. Det befintliga bostadsbeståndet kan därtill också generera nettoinflyttning genom ökad boendetäthet. Generationsväxling i villor är ett exempel på det. Bostadsbyggandets påverkan på inflyttningen Dock behöver man också ha med kommande års byggande i beräkningen av inflyttningen. I de senaste årens prognoser har antagandet varit att av den inflyttning som sker till nyproduktion, kommer 20 % från annan kommun, dvs. 20 % nettoinflyttning. Denna siffra är grovt generaliserad och verklighetens siffra beror till stor del på nyproduktionens karaktär (typ av bostäder, prisläge, geografisk belägenhet etc.). Även i årets prognos lyder resonemanget att nyproduktionen genererar nettoinflyttning till kommunen, även om denna inte nödvändigtvis sker i det nya beståndet. Växjö kommun växer med ca 1000 personer om året. Befolkningsökningen genrerar ett ungefärligt behov av 500 bostäder per år. Växjö kommuns planberedskap är god med planer motsvarande ca 5 500 bostäder som vunnit laga kraft mellan 2008 och 2014 samt ytterligare planer med ca 3 200 bostäder med beräknat antagande under 2015/2016. Under tioårsperioden 2005-2014 har bostadsproduktionen legat i snitt på 398 färdigställda bostäder per år. Beräkningen av inflyttning till nyproduktionen bygger på antagandet att boendetätheten per villa är 3 personer och per lägenhet 2 personer. Studentbostäder antas ha en boendetäthet på 1 person. Vårdbostäder antas ha en boendetäthet på 1 person, men antas inte ge någon nettoinflyttning. På grund av relativt stor osäkerhet vad gäller fördelning av upplåtelseformer i det planerade byggandet, bygger beräkningen i årets prognos på en genomsnittlig boendetäthet på 2,5 personer per nybyggd bostad (oavsett upplåtelseform) för åren 2018-2023. För åren 2018-2023 används även dessa års medelvärde för byggnation.
Antagande om inflyttning Resonemanget ovan har lett fram till följande antagande om inflyttningen: Antagande om inflyttning År Genomsnitt 10-14 Nettoinflyttning pga nyproduktion Total inflyttning 2014 4902 169 5071 2015 4902 356 5258 2016 4902 594 5496 2017 4902 442 5344 2018 4902 442 5344 2019 4902 442 5344 2020 4902 442 5344 2021 4902 442 5344 2022 4902 442 5344 Utflyttning Utflyttningen beräknas utifrån så kallade utflyttningsrisker, vilka bygger på ålders- och könsspecifika utjämnade värden för kommunbefolkningen de senaste tre åren. Födda Födelsetalen bestäms av de åldersspecifika fruktsamhetstalen för kvinnor mellan 15 och 50 år. Utjämnade värden för kommunen de senaste tre åren används. Utvecklingen antas följa den i riket, dvs. ökningen eller minskningen i fruktsamhetstalen antas ske i samma relativa omfattning i kommunen som i riket. Fruktsamheten i kommunen ligger i nivå med riket. Detta trots att kommunen har många unga i befolkningen (till exempel studenter) men låg fruktsamhet i dessa åldrar. Döda Antal döda i befolkningen beräknas utifrån risker enligt SCB:s riksprognos. För kommunen anges ett index för män och ett för kvinnor, som alltså anger hur dödligheten i kommunen förhåller sig till riket. Växjös dödlighetsindex 2014 är 90 för män och 93 för kvinnor (riket=100).
Resultat befolkningsprognos 2014 Befolkningsförändringar År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2015 88087 1148 704 444 5071 4399 672 1116 2016 89367 1172 709 463 5258 4439 819 1282 2017 90856 1199 715 484 5496 4491 1005 1489 2018 92144 1225 721 504 5344 4560 784 1288 2019 93406 1247 726 521 5344 4602 742 1263 2020 94643 1265 733 532 5344 4641 703 1235 2021 95847 1279 739 540 5344 4680 664 1204 2022 97017 1292 745 547 5344 4721 623 1170 2023 98148 1302 752 550 5344 4764 580 1130 Resultat åldersklasser Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 0-5 6655 6750 6903 7082 7200 7331 7490 7604 7706 7792 6-15 9881 10249 10611 10950 11255 11536 11770 12026 12203 12426 16-24 11464 11373 11357 11409 11515 11631 11740 11909 12143 12338 25-44 22846 23226 23601 24067 24416 24719 25009 25254 25531 25760 45-64 20130 20146 20232 20374 20525 20655 20824 20978 21159 21326 65-84 13759 14078 14370 14654 14910 15173 15411 15620 15744 15900 85-w 2235 2266 2292 2320 2324 2362 2398 2458 2532 2606 0-w 86970 88087 89367 90856 92144 93407 94643 95848 97018 98148 Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 65-74 8860 9076 9253 9315 9294 9269 9230 9139 9012 8909 75-84 4899 5002 5117 5340 5616 5904 6181 6481 6732 6991 85-w 2235 2266 2292 2320 2324 2362 2398 2458 2532 2606 Summa 15994 16344 16662 16974 17234 17535 17809 18078 18276 18506
Resultat åldrar, andel av hela befolkningen Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 0-5 7,7 7,7 7,7 7,8 7,8 7,8 7,9 7,9 7,9 7,9 6-15 11,4 11,6 11,9 12,1 12,2 12,4 12,4 12,5 12,6 12,7 16-24 13,2 12,9 12,7 12,6 12,5 12,5 12,4 12,4 12,5 12,6 25-44 26,3 26,4 26,4 26,5 26,5 26,5 26,4 26,3 26,3 26,2 45-64 23,1 22,9 22,6 22,4 22,3 22,1 22,0 21,9 21,8 21,7 65-84 15,8 16,0 16,1 16,1 16,2 16,2 16,3 16,3 16,2 16,2 85-w 2,6 2,6 2,6 2,6 2,5 2,5 2,5 2,6 2,6 2,7 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 65-w 18,4 18,6 18,6 18,7 18,7 18,8 18,8 18,9 18,8 18,9 85-w 2,6 2,6 2,6 2,6 2,5 2,5 2,5 2,6 2,6 2,7 90-w 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0
Resonemang Födda Födelsetalen beräknas öka under prognosperioden från ca 1 150 till 1 300 födda barn per år. Ökningen beror både på den ökande befolkning och att de stora årskullarna från 1990-talet kommit upp i barnafödande ålder. Döda Anledningen till att antalet döda beräknas öka i framtiden beror både på att befolkningen ökat, men också på att befolkningen åldras, dvs andelen äldre i befolkningen ökar. Åren kring 2030-204 beräknas de stora kullarna fyrtiotalister uppnå de åldrar då många dör. Trots detta ligger Kronobergs län bland de fem bästa i riket vad gäller livslängd. En livslängd som dessutom ökar för varje år. Medellivslängd Medellivslängden för nyfödda har i riket ökat med nästan 30 år sedan år 1900. Den främsta orsaken är en kraftigt minskad spädbarnsdödlighet. Baserat på dödligheten under 2014 uppgår männens förväntade medellivslängd till 80,4 år. Kvinnornas medellivslängd är nu 84,1 år. I Hallands och Kronobergs län beräknas nyfödda flickor leva längst, med en medellivslängd på 84,6 år. I Kronobergs län beräknas nyfödda pojkar leva längst med en medellivslängd på 80,9 år. Inflyttning Inflyttningen från utlandet till Växjö utgjorde 19,3 procent av den totala inflyttningen 2014. 2013 var motsvarande siffra 22,8 procent och 2005 var den 10 procent. För resultatet i den totala befolkningsprognosen är inflyttarnas ursprung inte relevant. Däremot är det ur ett verksamhetsperspektiv viktigt att analysera befolkningens sammansättning. På nationell nivå hade Sverige under 2014 en folkökning på 102 491 personer. Det var den högsta uppmätta folkökningen någonsin. Ökningen utgjordes främst av personer med utländsk bakgrund. Under 2014 sökte tex drygt 7 000 ensamkommande flyktingbarn asyl i Sverige vilket var 83 procent fler än året innan. Totalt var det 81 301 personer som sökte asyl, den största gruppen var syriska medborgare. Asylsökande Antalet asylsökande har ökat i riket. Det är främst länder med nationella oroligheter som bidragit till ökningen. Förutom Syrien var medborgare från Eritrea de som på nationell nivå ökade mest jämfört med året innan. Oroligheterna i östra Ukraina har också gjort avtryck i asylstatistiken. Andra länder som ökade var Irak och Albanien. Däremot minskar antalet asylsökande från exempelvis Serbien och Iran. De asylsökande är inte folkbokförda i Sverige och räknas därför inte som invandrade och ingår därmed inte i den svenska folkmängden. Utvecklingen i Växjö följer ofta den nationella utvecklingen väl. Utveckingen i riket har därför och förväntas framgent ge återverkningar i Växjö. Relevans och träffsäkerhet Ur verksamhetens perspektiv är en kommunal befolkningsprognos inte alltid tillräcklig. Befolkningens attityder till pendling har förändrats, vilket har gjort att det har blivit vanligare att pendla större avstånd än tidigare. Detta får betydelse för flera verksamheter, bl.a. gymnasieförvaltningen vars elevunderlag snarare utgörs av regionen än den egna kommunens befolkning. Rent allmänt gäller att träffsäkerheten i en prognos beror på rörligheten i kommunen. Detta är relevant att notera för Växjö där inflyttningen och utflyttningen utgjordes av nästan 10 000 personer under 2014. För kommuner med kraftig omflyttning får man räkna med att prognosens träffsäkerhet blir något osäkrare.
Sammanfattning för Växjö I och med den åldersstruktur kommunen har, och med bibehållen bostadsproduktion, beräknas Växjös befolkning fortsätta öka med i snitt 1 200 personer per år. Den yngsta åldersgruppen ökar sin andel under prognosperioden, så även andelen barn i grundskolan, samtidigt som andelen i gymnasieåldrar minskar. Gruppen över 65 år ökar sin andel av befolkningen från 18,4 procent till 18,9 procent. Att närmare en femtedel av kommunens invånare är pensionärer om några år, är en betydelsefull faktor att ha i åtanke. Enligt 2015 års prognos kommer Växjö kommun att ha 90 000 invånare inom bara två-tre år. Med motsvarande ökningstakt är det inte orimligt att Växjö når 100 000-gränsen om cirka 10-12 år. En ökande andel äldre, en ökande andel barn i grundskolan och en allt större andel av befolkningen med icke-svensk bakgrund, ställer kommunens verksamheter inför nya och ökande utmaningar. En långsiktig planering av de kommunala verksamheterna, där man har beredskap att hantera tillfälliga upp- och nedgångar i befolkningen, är en viktig utmaning för framtiden. Befolkningsprognoserna har de senaste åren gett en acceptabelt stabil indikation på utvecklingen. Prognosen bör ses som ett av flera verktyg som visar på en utvecklingstrend, men ska i verksamhetsplaneringen kompletteras av vidare omvärldsanalys och verksamhetsanalys. För detaljerade frågor vad gäller avstämningar, antaganden, prognosresultat och resonemang hänvisas till Torun Israelsson och Mario Jonjic, utredare, Planeringskontoret, 0470-411 13 respektive 0470-415 88.