4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande



Relevanta dokument
Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

1. Publikt Entreprenörskap

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation

Röda korsets folkhögskola Rita de Castro

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

1. Internetkunskap på distans

Sv-Flex stfb Organisation

Även de äldre vill vara med

Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation

Digitalla en digital möjlighet till alla

1. Flexibelt lärande i traditionella miljöer

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

Sensus Johanna Krook, Katharina Persson

Japanska på Googleapps for education

ABF Skellefteå Anders Svedjevik

1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI!

1. Ekologiska nätverk med IT-teknik som resurs

Leksands folkhögskola

1. Sociala media som stöd för digital delaktighet

Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Flexibelt lärande Slutrapport Fria Wikin

Att skapa en mobil webbplats

Entreprenörskap och flexibelt lärande inom social ekonomi på landsbygden

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Gilla svenska på nätet

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Innanför utanförskapet i den digitala världen

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Folkbildningens flexibla lärande

Sammanställning regionala projektledare

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT!

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Friskvårdsverkstan - Slutrapport

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

I Linköpings inriktningsdokument för IKT-utveckling i grundskola anges följande mål för pedagogerna: 3

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

De nio fhsk Organisation

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande

Hållands Folkhögskola Cici Wennberg 0647/665500

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Lärresurs för ett digitalt lärande Metodhandledning

Enkät till folkhögskola

Likvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson

Kursutvärdering GK1 struktur 7.5hp Ht16

Fria Programvarorwikin

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: Sida 2 av 7

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Utvärdering av psykologkandidatpraktiken(vfu) inom Region Örebro Län våren 2017.

Här är alla digitala medborgare

Att överbrygga den digitala klyftan

Nätbildarna/Sverigefinska folkhögskolan (Svefi) Sari Angeria Haara

Digitala Minnen. Luleå kommun

Vi skapar din digitala närvaro - och vi älskar det

Kollegialt lärande genom handledning

1. Anpassad IT i vardagen

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

Staffanstorps kommun. Öppen kommentarsfunktion

Delredovisningen skickas till länsstyrelsen i det egna länet.

Utvecklingsstörning - utvecklingsmöjligheter

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Utbildning KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE. Förslag på kurser, workshops samt handledning. Kontakta oss för mer information

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0) Facebook: Modersmål Sverige

Utveckla din IT- kompetens

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Pedagogisk dokumentation

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. ht-15

Kompetensutveckling. Förskola. hösten 2015 våren Medioteket

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 7.5 hp, 2013.

Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. vt 15

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

Nätbaskommitténs vision. Målgruppen. Metoder

Stort intresse i hela landet

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Granskning av Miljövärdsutbildningen, NTI-skolan HT10-VT11 Granskningen utförd av Härryda Kommuns Vuxenutbildning, Staffan Uddenberg och Sofia Grebner

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik

Handlingsplan IKT - Förskolorna i Falköpings kommun

Kursutvärdering HT 14. Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029

Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011

Ipad i förskola och skola

Norra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum.

Transkript:

1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser helt av traditionell och god folkhögskolepedagogik byggd på mötet och dialogen, men i en i stort gemensam form för alla elever. Det är en studieform med hög kvalitet, men vi ser att nya lärformer är på väg som på ett starkare sätt stödjer den individuella elevens möjligheter att utveckla sin kunskap. Informellt lärande med hjälp av Personliga lärmiljöer i kombination med traditionell folkbildningspedagogik på distans ser vi som en spännande väg att höja kvaliteten på lärandet för våra deltagare och som ett viktigt sätt för våra lärare att utveckla sin pedagogik, men framför allt som ett sätt att ge våra deltagare i projektet verktyg och kunskap för ett egenstyrt framtida livslångt lärande, nätcentrerat och med en frihet i tid och rum. 3. Projektets målgrupper/deltagare Främst deltagare på den allmänna kursen på distans, men även lärare på skolan och i framtiden - om projektet slår väl ut - deltagare på andra kurser på skolan. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande På vår allmänna kurs på distans sökte vi frivilliga deltagare och fann ett tiotal. Dessa hade en gemensam konferens på FirstClass där de - vecka för vecka - fick vägledning i hur man utvecklar och sorterar sin personliga lärmiljö. Parallellt med konferensen byggde de alltså upp sina egna PLE. De flesta valde att arbeta med Netvibes där de sorterade lärmiljöerna med olika dashboards och fliksystem. På samma sätt arbetade någon med Google desktop. När de fann någon bra widget eller liknande skickade de tips om detta internt via Netvibes eller via FirstClass-konferensen. Varje vecka gick vi igenom ett nytt område, t.ex. Twitter, wikier, källkritik, sökmotorer och de fick implementera det nya i sina personliga lärmiljöer. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Under våren 2011 hade vi pilotkursen med deltagare på allmän kurs distans (beskrivs under punkt 4). Under våren, men framför allt under hösten har vi haft workshops på skolan med personalen. Vi har också haft en föreläsning för all personal om begreppet PLE och en historisk beskrivning från webb 1.0 till idag och även en skådning in i framtiden. Den föreläsningen höll Ingemar Svensson från tankesmedjan OmBildning. Workshopparna har rört wikier, PLE-organisation, Twitter, Wordpress m.m.

6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. PLE i sig är nog att betrakta som en pedagogisk metod. En PLE/PLM kan ses som en personlig nod som är ihopkopplad med andra människors personliga noder. Användaren är i centrum och har genom sin PLE tillgång till såväl information som kommunikation med andra. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Många ser en personlig lärmiljö som ett komplement till eller en ersättning för lärplattformar. I vårt fall har vi använt det som ett komplement. Vad PLE gör är, bland annat att i och med att allas individuella inställningar/resurser/val osv är så mycket större än om alla håller sig till en och samma lärplattform, det ställs mycket högre krav på pedagogerna. Högre krav rent tekniskt, men också på så sätt att man håller ett öppet och vaket sinne. Det är också svårare att arbeta med PLE än med vanlig lärplattform eftersom det blir tydligare att deltagare har olika nivåer. Har man en lärplattform finns det tydligare begränsningar i vad man kan och inte kan göra. Men med olika personliga lärmiljöer finns det förstås fortfarande begränsningar, men möjligheterna är väldigt mycket större och beror mer på individerna. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Netvibes, Google desktop, FirstClass, Videokonferensen på Folkbildningsnätet, Twitter, olika wikis, Mindomo, diverse olika forum och widgetar som deltagarna har bäddat in i sina personliga lärmiljöer, sociala bokmärken som Diigo och StumbleUpon samt mängder av olika sökmotorer. 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Man kan inte stänga in deltagare på en kurs på EN plattform. De drar iväg åt de håll som passar dem bäst. Men man kan informera och diskutera kring vad som passar bäst för olika syften. Och fördelen med en organiserad personlig lärmiljö är att man kan samla olika verktyg på samma ställe och att man kan dela dessa verktyg med varandra på enkla sätt. Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Ja. Men vi nådde inte alla deltagare och personalen kanske inte har hunnit fullt så långt som vi hade tänkt oss. 11. Vad har ni lärt av projektet? Att deltagarnas och även pedagogernas olika förkunskaper spelar en otroligt stor roll. Man måste börja där man står och det svåra med en distanskurs kring PLE är att man inte ser hur deltagare hanterar verktyg. Man kan inte stå och titta på utan får förlita sig på textbeskrivningar eller i bästa fall filmade berättelser om hur något funkar eller inte funkar. Det gör det svårt att träffa rätt då det gäller utveckling eller teknisk hjälp. Det vore bra, om det är möjligt, att starta ett PLE-arbete i en fysisk miljö. Om inte det går är det bra om man kan väva in videosamtalsverktyg med skärmdelningsmöjligheter så att man kan visa hur något fungerar (eller inte fungerar) samtidigt som man samtalar om det.

12. Hur har projektet kommit till nytta? Vi har tagit fram en kurs som kan ge en (ny) gymnasiebehörighet - Information och Kommunikation 1 100 poäng. Den kursen bygger helt på personlig lärmiljö-tanken på så sätt att samtidigt som man lär sig om de olika delarna inom den nya webben och datorvärlden så bygger man upp och organiserar sin PLE. Den kursen planerar vi att kunna ge på våra allmänna kurser inom något år. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Vi tror att de som valde projektet förenades av sin ambitionsnivå (oavsett vad) snarare än sin ITerfarenhet. Gruppens kunskaper spretade ganska mycket vilket gjorde det svårt. Vissa blommade kraftigt upp, medan andra - åtminstone inledningsvis - såg arbetet som krångligt och tidsödande. Nästa gång när vi drar igång PLE i skarpt läge (vi har tänkt oss att göra det som en obligatorisk del av allmän kurs) gör vi nog så att vi delar in deltagarna i olika grupper utefter kunskapsnivå. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Tillgången till teknik har varit viktig. Likaså den allmänt positiva och nyfikna inställningen hos alla på skolan. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Vi har utvärderat hur deltagarna i projektet upplevt sin situation före och efter de arbetat skarpt med PLE. Det har gjorts via frågeenkäter. Olika aspekter av PLE togs upp (såväl innehåll som organisation). Överlag kan man säga att deltagarna i projektet är väldigt nöjda. Samtliga vill ha mer. 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. Vi planerar att inom ett eller ett par år kunna sjösätta Information och Kommunikation 1 - en kurs som vi tänker bygga helt på PLE-tanken och genomföra den såväl på allmän kurs distans som allmän kurs i huset. 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? Se fråga 16.

18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Projektets modell handlar om att underlätta för deltagare att hitta resurser, utnyttja resurser, dela resurser och organisera resurser. Det går att göra på all verksamhet som har inslag av IKT. För att det ska vara nyttigt bör nog dessa inslag vara ganska stora - för det är tidskrävande att arbeta med PLE. 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Vi har i dagsläget flexibla inslag på de flesta av våra kurser. Den allmänna kursen finns i en heldistansvariant, men även den som är mer traditionell har stora inslag av flexibelt lärande. Där är ungefär 30% av kursens inslag utlagda på nätet. Vi tror på flexibelt lärande och har det som en av tre punkter som vi aktivt ska arbeta med under de närmaste åren. Vi kommer att arbeta med den punkten på två sätt. Det ena är att vi ska bli än bättre på det i de verksamheter där vi redan har flexibelt lärande och den andra är att vi ska införa fler inslag av flexibelt lärande där det inte finns idag. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Vi har haft spridningsinsatser externt: Vi har informerat lärare och personal på Fellingsbro och Bergslagens folkhögskola. Vi har också skrivit en wikipediaartikel om personliga lärmiljöer: http://sv.wikipedia.org/wiki/personlig_l%c3%a4rmilj%c3%b6 Vi har också skrivit blogginlägg om projektet på re:flexbloggen, samt fått förmånen att prata om projektet på Flexlär2011-turnén. En del av projektet har varit att arbeta just internt, och då har vi haft en föreläsning om nya begrepp (web 2.0, PLE m.fl.) samt haft 5 workshops. 21. Övriga kommentarer om projektet Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget 22. Kostnader Verksamhet 25000 Personal 150000 Övrigt 12500 Summa kostnader 187500 23. Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter Sökandes egen insats 37500 Beviljat bidragsbelopp 150000 Summa intäkter 187500

24. Kommentarer till den ekonomiska rapporten 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Lars Forsmark Epost info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05