1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Relevanta dokument
RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Kommentarer till resistensläget 2012

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Antibiotikaresistens i Region Skåne

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Resistensrapport Västernorrland 2016

Antibiotikaresistens

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Antibiotikaförbrukning. Reumatologen, Akademiska sjukhuset

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Internmedicin, Akademiska sjukhuset

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Geriatriken, Akademiska sjukhuset

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

av MDR gramnegativa bakterier

Kardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Antibiotikakompendium

Antibiotika Del 1. -Inledning -Olika antibiotikagrupper. -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Antibiotikaresistens

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad )

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Mekanismer för antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

Urinvägsinfektioner Introkursen HT Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Antibiotikarekvisition i slutenvården. Rapport för kvartal 3, 2016

Snabb standardiserad resistensbestämning

Terapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier

Extern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland.

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte

MRB Multiresistenta bakterier

Information från Strama

Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset. T o m juni Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing

Antibiotikaanvändning Gynekologi, Akademiska sjukhuset 2008 juni 2012

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Världen i Norden och Norden i världen

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård

Antibiotikaanvändning Onkologen, Akademiska sjukhuset

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

Transkript:

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på patienter i öppenvård dominerar. För patienter i slutenvård och efter nyligen genomgången antibiotikabehandling kan risken för resistenta stammar vara högre. I andra situationer, t ex vid förstagångs-uvi eller vid okomplicerade otiter kan dessa siffror innebära en överskattning av resistensläget. Nationellt resistensläge redovisas på Stramas hemsida och på ResNet Vi har under året påträffat länets första fall ESBL-CARBA (karbapenemasproducerande koliforma bakterier) vilket är allvarligt eftersom inga/få behandlingsalternativ återstår för dessa isolat. Det gäller 2 fall av K.pneumoniae ESBL-CARBA, NDM-typ (första halvåret 2014) och ett fall av E.coli ESBL-CARBA oxa48 (andra halvåret 2014). Dessutom har karbapenemasproducerande Pseudomonas aeruginosa hittats hos en patient. Andelen MRSA och ESBL har ökat något. Andelen ciprofloxacinresistenta koliforma bakterier (t.ex E.coli och Klebsiella) ser ut att fortsätta minska. Detta är tyvärr bara en effekt av att vi har anpassat oss till nya nationella rekommendationer där man använder en metod som inte detekterar alla låggradigt kinolonresistenta eftersom dessa ändå anses behandlingsbara med aktuella doser. För S. saprophyticus (6 st.) har den första resistensen för ampicillin noterats. Liksom tidigare ses tydliga variationer i resistensmönster hos luftvägspatogenerna, Streptococcus pyogenes och Streptococcus pneumoniae, sannolikt beroende på epidemier med olika stammar olika år. En markant ökning på tetracyklinresistens på S. pyogenes kan noteras under 2014. ANMÄLNINGSPLIKTIG RESISTENS Under andra halvåret av 2014 rapporterades: 138 nya fall av ESBL (Extended spectrum beta-lactamase med cefotaxim och/eller ceftazidim-resistens) varav 113 E. coli, 9 K. pneumoniae 1 Proteus och 15 ej artangivna. 1 fall av E. coli med ESBL-CARBA (Oxa48) har upptäckts. 1 fall av P. aeruginosa med karbapenemasproduktion (VIM) har upptäckts. 83 nya fall av MRSA varav 74 upptäcktes vid screenundersökningar och 9 vid allmänodling. 1 nytt fall av VRE upptäcktes vid screeningundersökning.

2 (5) Tabell 1 - Primära urinvägspatogener (andel resistenta stammar) Escherichia coli Staphylococcus saprophyticus (ca 3 800 st) (ca 100 st) Ampicillin* 29 % 3 % Mecillinam 4 % Testas ej (Selexid) Trimetoprim 20 % 0,5 % (Trimetoprim) Nitrofurantoin 1 % 0 % (Furadantin) Ciprofloxacin 7 % Testas ej (Ciprofloxacin) Cefadroxil 6 % 2 % Ceftibuten** (Cedax) <6 % Rekommenders ej *Gäller även amoxicillin. **Testas ej, men känslighet för cefadroxil hos E.coli och övriga koliformer innebär känslighet även för ceftibuten. Tabell 2 - Sekundära urinvägspatogener, (andel resistenta stammar) Klebsiella Enterobacter Proteus Enterococcus P. aeruginosa (ca 550 st) (ca 150 st) (ca 250 st) (ca 600 st) (ca 300 st) Ampicillin* 100 % 100 % 21 % 11 %* 100 % Mecillinam (Selexid) Trimetoprim (Trimetoprim) Nitrofurantoin (Furadantin) Ciprofloxacin (Ciprofloxacin) 6 % Rekommenderas ej 11 % 100 % 100 % 11 % 3 % 28 % Aldrig fullt 100 % 100 % 100 % 100 % 1 %*** 100 % 4 % 1 % 2 % Testas ej 7 % Cefradroxil 7 % 100 % 12 % 100 % 100 % Ceftibuten* (Cedax) <7 % Testas ej <12 %** 100 % 100 % *Gäller även amoxicillin. Enterococcus faecalis är alltid för ampicillin, av Enterococcus faecium är vanligen (ca 85%) resistenta mot ampicillin.

3 (5) ** Gäller i huvudsak Proteus vulgaris. Proteus mirabilis är däremot vanligen. ***Gäller endast Enterococcus faecalis. Enterococcus faecium (ca 10 % av fynden) är alltid resistenta mot nitrofurantoin. Tabell 3 - Luftvägspatogener (andel resistenta stammar) Streptococcus pyogenes (ca 150 st) Streptococcus pneumoniae (ca 200 st) Haemophilus influenzae (ca 350 st) Aldrig fullt Penicillin V (Kåvepenin) 0 % Ej fullt penicillin- stammar funna hos 17 patienter Cefadroxil 0 % Som penicillin V (rekommenderas ej) Rekommenderas ej Erytromycin 4 % 11 % Aldrig fullt Ampicillin/ Amoxicillin (Amimox) Trimsulfa (Eusaprim) Tetracyklin (Doxyferm) Klindamycin (Dalacin) Amoxicillin/ Clavulansyra 0 % Vid okomplicerade pneumokock-infektioner kan i allmänhet högdos amoxicillinbehandling användas för behandling även i fall med nedsatt känslighet för penicillin. 17 %* Testas ej 8 % 30 % 22 % 11 % 1 % 4 % 8 % 100 % 0 % Vid okomplicerade pneumokock-infektioner kan i allmänhet högdos amoxicillinbehandling användas för behandling även i fall med nedsatt känslighet för penicillin. *Utöver dessa har ytterligare 10% av Haemophilus influenzae en påverkad känslighet för ampicillin/amoxicillin men som fortfarande är behandlingsbar med hög dos och som rapporteras som ampicillin S. 9 %

4 (5) Tabell 4 - Hudpatogener (andel resistenta stammar) Isoxazolylpenicillin (Heracillin) Klindamycin* (Dalacin) Staphylococcus aureus (ca 1 800 st) Under andra halvåret 2014 upptäcktes 83 nya fall av MRSA (Isoxazolylpenicillinresistenta S. aureus. ) 4 % Fusidinsyra 8 % Cefalosporiner Känslighet för isoxazolylpenicilliner innebär känslighet även för cefalosporiner med god grampositiv effekt (t.ex cefadroxil men ej ceftibuten). *Förenklad resistensbestämning avseende klindamycin görs för sårodlingar från öppenvård. Denna metod kan uppvisa falsk känslighet i 0-5% av de resistenta fallen.

5 (5) Tabell 5 - Enterobacteracae (koliforma bakterier) % resistenta isolat 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 Cefadroxil 10,6 9,1 10,9 10,0 8,6 9,6 10,5 9,8 10,8 Cefadroxil 2,6 2,6 3,0 2,9 2,9 3,2 3,8 4,0 4,9 E. coli Cefadroxil 2 3,0 3,85 5,1 5,9 3,9 5,71 7,2 11 K.pneumoniae Imipenem/ 0,22 0,46 0,1 0,1 0,2 0,4 0,5 <0,01 0,3 Meropenem Gentamicin 2,8 3,45 2,8 5,1 6,0 2,1 3,6 5,6 4,1 Amikacin* 0 0 Enteobacteriacae Pipiperacillin/Tazobactam 2,3 1,6 3,1 4,9 4,5 2,7 Enteobacteriacae Amikacin 0 3 (hos cefotaximresistenta Enteobacteriacae) Gentamicin 28,9 29,1 31,6 28,0 35,1 31,4 (hos cefotaximresistenta Enterobacteriacae ) Piperacillin-tazobactam (hos cefotaxim Enteobacteriacae ) 1,7 1,4 1,3 0,81 1,57 2,44 *Amikacin används i rutin from januari 2014.