... så här gör vi! Upplägg och praktisk information kring SMARTIS
2015 SMARTIS-pärm Layout: Birgitta Lindh Illustrationer: Angelica Tengberg Distribution: Eda kommun 0571-281 00 www.eda.se
FLIK 1 Inledning flik 2 FLIK 3 MÅLSÄTTNING UPPLÄGG FLIK 4 så HÄR GÖR MAN FLIK 5 IDÉBANK 3
SMARTIS Välkomna till SMARTIS-pärmen. SMARTIS är Rörelseglädje som ska främja barns- och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling. SMARTIS är ett långsiktigt hälsoarbete som omfattar alla grundskolor i Eda kommun. SMARTIS ska grundlägga sunda normer och levnadsvanor för barnen att ta med sig i livet. Syftet är att få fler barn i rörelse och att på sikt utveckla sunda levnadsvanor. Vi hoppas att pärmen ska inspirera och ge ideér och verktyg för att komma igång med ett hälsofrämjande arbete på skolan. SMARTIS 4
flik 1 INLEDNING Människokroppen är gjord för att användas. Det finns idag god vetenskaplig grund för att levnadsvanor påverkar vår hälsa. Mat och fysisk aktivitet är de två levnadsvanor som påverkar oss mest. Det är därför viktigt att barn och unga tidigt grundlägger sunda levnadsvanor. I dagens samhälle har den fysiska aktiviteten minskat och stillasittandet ökat. Att göra bra val kring vad och hur mycket vi äter ger en grund för goda vanor senare i livet. I den nu gällande läroplanen för det obligatoriska skolväsendet ( Lgr 11) har grundskolan ansvar för:...skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. 5
Fysisk aktivitet under barndomen har många positiva effekter, inte minst för tillväxten och för barnets normala utveckling. Hälsoläget barn och unga i Värmland Värmländska barn mår, som grupp betraktat, varken sämre eller bättre än barn i övriga Sverige. Förekomsten av övervikt och fetma bland barn i Värmland är däremot högre än i övriga Sverige. Övervikt och fetma bland barn och unga har ökat betydligt de senaste decennierna både i Sverige och i omvärlden. Orsaken till övervikt och fetma är flera, faktorer som livsstil, miljö och genetik inverkar. Hälsokonsekvenser för barn med övervikt och fetma är bland annat lägre självkänsla, sämre livskvalitet samt riskfaktor för utveckling mot en sämre folkhälsa. Övervägande del värmländska barn förefaller vara fysiskt aktiva en eller flera dagar i veckan inom en rad olika aktivitetsområden, och endast ett fåtal av barnen uppger sig vara fysiskt inaktiva. Inga större könsskillnader märks, medan en tydlig ålderstrend visar att den fysiska aktivitetsnivån minskar i takt med åldern inom de flesta aktivitetsområdena. Endast drygt hälften av de värmländska barnen uppnår den rekommenderade dagliga dosen (60 minuter) av fysisk aktivitet under veckans samtliga dagar. Dessa resultat visar på vikten av att man fortsätter det långsiktiga arbetet med att försöka få fler barn att öka sin fysiska aktivitet. För att det hälsofrämjande arbetet ska få önskade effekter behöver man rikta åtgärder på flera olika nivåer i samhället. Det räcker med andra ord inte att enbart fokusera på åtgärder i barnets omedelbara närmiljö. Minst lika viktigt är det att få till stånd beslut som gynnar utbyggnad och förbättring av faciliteter t ex upprustning av idrottsanläggningar och gång- och cykelvägar, och beslut som ger utökad tid för skolämnet idrott och hälsa. Ju fler instanser och personer som verkar i samma riktning, desto större blir också sannolikheten att de värmländska barnens fysiska aktivitetsgrad ökar, och i och med det deras hälsostatus, både nu och i framtiden. Statistik och fakta från Barns liv och hälsa i Värmland 2014 (Carolina Jernbro, Carl-Gustaf Bornehag & Staffan Janson) Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp WHO:s definition av hälsa 6
flik 2 MÅLSÄTTNING SMARTIS vision Friska elever i Eda kommun SMARTIS syfte Genom ökad fysisk aktivitet och utbildning kring vikten av sunda levnadsvanor, bidra till ökad hälsa hos eleverna. SMARTIS mål -ökad fysisk aktivitet på fritiden, i föreningslivet samt öka vardagsmotionen -ökad kondition och styrka -ökad studieprestation och koncentration -ökat medvetande om sunda levnadsvanor -ökat självförtroende och en ökad självmedvetenhet - minska stillasittandet 7
flik 3 Upplägg Innehållet i SMARTIS går ut på att via aktiviteter kopplade till skolans verksamhet få fler barn i rörelse samt att bidra till utveckling av sunda levnadsvanor. Vi vill att elever i Eda grundskola: - ska röra på sig av fri vilja, samtidigt som de tycker det är roligt, rörelseglädje! - ska inse vikten av bra kunskap om sin hälsa. - ska gå ur skolan med ett gott självförtroende. Grunden i SMARTIS: Åk 1, 4 och 7 Rörelse Åk 2, 5 och 8 Rörelse och kost Åk 3, 6 och 9 Rörelse, kost och självkänsla SMARTIS schemaläggs och genomförs 20 minuter de dagar eleverna inte har idrott på schemat. Rörelseglädje och fysisk aktivitet är grunden i SMARTIS Tidigare erfarenheter Om SMARTIS ska bli hållbart måste barnens erfarenheter tas till vara. Barnens synpunkter från tidigare projekt visade att när väl barnen förstod att aktiviteterna inte gick ut på att tävla eller att de tvingades vara med väcktes nyfikenheten och alla ville vara med. De tyckte att det var roligt att få leka så mycket. Barnen önskade också att rastvärdarna ska vara behjälpliga med att sätta igång lekar eller locka till aktiviteter. När barnen får frågan vad de lärt sig under åren med SMARTIS blev svaren framför allt många nya lekar och hur man kommer överens med andra. De hade också lärt sig mer om kost och att äta gott och nyttigt. På frågan om vad SMARTIS betytt eller inneburit för dem svarar barnen: rörelse, må bra, något vi har i skolan och sport. Alla barnen svarade att de blivit piggare, friskare och gladare och att de rört på sig mera. Viktigt att informera föräldrarna kring SMARTIS, varför vi arbetar med SMARTIS och hur det är tänkt att genomföras! Rörelseglädje och fysisk aktivitet är grunden i SMARTIS Den bästa motionen är den som blir av Swärd 8
flik 4 SÅ HÄR GÖR MAN Rörelse åk 1-9 - 20 minuters fysisk aktivitet de dagar eleverna inte har idrott på schemat. - Idrott och hälsa på schemat. - Äldre elever leder yngre. - Elever planerar egna aktiviteter kring rörelse. - Personalen inspirerar och inleder aktiviteter. Förslagsvis i enskilda klasser och mindre grupper till en början. - Lekar! Ej lagsporter och tävlingsmoment. Äldre elever leder yngre i rastaktiviteter. Kost åk 2, 5 och 8 - Matprat i klass, utställningar, NO undervisning och hem- och konsumentkunskap. - Ta hjälp av skolsköterska, hälsokonsulent (Friskvården i Värmland) och tandhälsovården. - Temaveckor, hälsovecka, måbravecka. Självkänsla åk 3, 6 och 9 - Kurator - Kill- och tjejgrupper - Värderingsövningar Fysisk aktivitet och rörelseglädje! Visste du att: - kön, social bakgrund och boende har stor betydelse för hur mycket barn rör sig - en estetiskt tilltalande miljö och bra skolgårdar betyder mycket för att inspirera till rörelse - hög fysisk aktivitet under ungdomen ger bättre syreupptagningsförmåga som vuxen - rörelse är viktig för att bygga upp skelettet och är mest effektivt före puberteten - den som är fysiskt aktiv som ung håller sig ofta friskare senare i livet 9
Rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och unga För barn och ungdomar är den nordiska rekommendationen: Minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. Aktiviteten kan delas upp i flera kortare pass under dagen. Aktiviteterna bör vara så allsidiga som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination. Fysisk aktivitet är ett överordnat begrepp som innebär kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och olika former av kroppsövningar, t.ex. idrott, lek, dans, gymnastik, motion och friluftsliv. Daglig eller så gott som daglig fysisk aktivitet är mest fördelaktig för hälsan. Minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag rekommenderas. Fysisk aktivitet under barndomen och uppväxten Fysisk aktivitet under barndomen har många positiva effekter, inte minst för tillväxten och för barnets normala utveckling. Den fysiska aktiviteten har en avgörande roll i att upprätthålla en bra energibalans, vilket förhindrar oönskad viktökning under barndomen eller bidrar till viktnedgång hos barn med övervikt. Motorisk stimulering och träning genom fysisk aktivitet i förskolan/skolan har positiv effekter på barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer. Människor som är fysiskt aktiva i ungdomsåren löper mindre risk att få hjärtoch kärlsjukdomar och har lägre sjuklighet och dödlighet i dessa sjukdomar senare i livet. Fysisk aktivitet i ungdomsåren ökar insulinkänsligheten och minskar risken för övervikt och typ 2-diabetes och även risken för vissa cancertyper senare i livet. Fysisk aktivitet under uppväxten påverkar bentätheten och skelettstorleken positivt. Den största effekten av fysisk träning på skelettet uppkommer redan före puberteten. Hög bentäthet minskar frakturrisken hos vuxna. Det finns ett klart samband mellan utövandet av regelbunden fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos barn och ungdom, främst genom en ökad självkänsla och självuppfattning men också genom ökad social interaktion. (källa Folkhälsomyndighetens hemsida, www.folkhalsomyndigheten.se) 10
Den goda och viktiga maten! Visste du att - mat och måltider är viktiga i vår tillvaro. Som njutning, glädje och en viktig del i den sociala gemenskapen. - matvanorna har också stor betydelse för vår hälsa och prestationsförmåga, både på kort och på lång sikt. - maten kan påverka inlärnings-, koncentrations- och prestationsförmåga. Kroppen har behov av energi och näringsämnen i rätt mängd för att fungera bra. På lång sikt påverkar våra matvanor risken att drabbas av folksjukdomar som fetma, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och vissa cancersjukdomar. - maten kan ses både som en riskfaktor och en friskfaktor! Förhållningssättet till maten Att äta bra under uppväxttiden ger också en grund för bra hälsa och goda matvanor senare i livet. Hur skapas då goda matvanor? Det viktigaste är att vi vuxna kring barnen är bra förebilder. Det vill säga att vi själva äter det vi vill att våra barn ska äta, hur vi talar om maten, kroppsspråket vid matbordet, hur vi äter och att vi skapar en trevlig atmosfär kring maten och måltiden. Och det här gäller alla vuxna i rollen som exempelvis förälder och dagisoch skolpersonal. Ät lite av allt. Vad är bra mat? Vi får olika svar på den frågan beroende på vem vi frågar! För att svara enkelt på en svår fråga: man kan äta allt, det hela handlar om hur ofta och hur mycket. Man kan också uttrycka det: ät lite av allt. Våra svenska näringsrekommendationer är tänkta till friska barn och vuxna. Dessa är grundade på vetenskaplig evidens, utan kommersiella syften, och utan personligt tyckanden. Rekommendationerna som bland annat innehåller riktlinjer om energioch näringsintag, måltidsfördelning finns att beställa eller ladda ner på Livsmedelsverkets hemsida. Utifrån dessa rekommendationer har Livsmedelsverket formulerat fem konkreta råd för att äta bra. Så här ser de ut: - ät mycket frukt och grönt - gärna 500 g per dag! - välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris - välj gärna nyckelhålsmärkt! - ät fisk ofta - gärna 2-3 gånger i veckan - byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat! 11
Bra mat i skola och förskola Livsmedelsverket har utarbetat riktlinjer när det gäller all mat som serveras inom skola och förskola. Det handlar givetvis om att servera god och hälsosam mat till barnen och eleverna i en trivsam miljö. Fler olika kostundersökningar visar att barn idag äter för mycket av den så kallade utrymmesmaten, det vill säga glass, godis, kex, kakor, choklad, läsk, saft, med mera. Dessa livsmedel, som innehåller mycket fett eller/och socker och nästan ingen näring, står för nästan 25 procent av energiintaget. Av den anledningen är det viktigt att denna aspekt finns med i hela hälsotänkandet i förskola och skola. Livsmedelsverkets riktlinjer ligger som grund för Eda kommuns kostpolicy. Eda kommuns kostpolicy Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras i Eda kommun är näringsrik och väl sammansatt inom vår måltidsverksamhet. De ska även känna sig trygga i att maten som serveras följer regler beträffande specialkost och livsmedelshygien. Inom kommunen finns en enhetlig kostverksamhet för barn, ungdomar och äldre. Kostpolicyn ska vara ett stöd för personal, politiker, elever, brukare och anhöriga samt skapa en gemensam syn på maten inom Eda kommun. Syfte - att ge förutsättning för att alla barn ska vara friska och se ett värde i maten och måltiden - skapa bra matvanor för barn och äldre - att måltiden är något man ser fram emot under dagen - säkerställa en bra näringsstatus och förebygga undernäring hos de äldre. Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Som ett led i att bidra till goda och sunda levnadsvanor hos barn och unga har Bildning i Eda kommun bestämt att frukost och mellanmål som serveras på våra förskolor och fritidsavdelningar skall innehålla: - mer grovt bröd - mer frukt - mer grönsaker - mindre socker Läs mer på www.livsmedelsverket.se och www.eda.se/utbildning/skolmat 12
Självkänsla Visste du att: Studier har visat att barn som tidigt uppfattar sig själva som bra och viktiga individer oftare växer upp med en starkare tro på sig själva: - de har mindre behov av att imponera och få bekräftelse av andra för att må bra. - de har ofta ett bättre förhållande till andra människor, är bättre på att hantera grupptryck och har lättare för att göra goda livsstilsval, tacka nej till droger eller självdestruktiva beteenden. - att väl kunna hantera livet, känslor och beslut kommer från en grund av stark självkänsla. SMARTIS och självkänsla Syftet är att ge eleverna ökad självkännedom, realistiska förväntningar på sig själva, och en positiv inställning till livet. Att eleverna tycker att de duger, att de accepterar sig själva som de är. God självkänsla Ett barn med god självkänsla kan: - lätt hitta nya vänner - ta ansvar - vara stolt över sina prestationer - kontrollera sitt humör - vara kreativ - ta på sig nya uppgifter och utmaningar - hantera både positiva och negativa känslor - hjälpa andra utan egen vinning. Studien visar att ungdomar med låg självkänsla var mer stillasittande och mindre fysiskt aktiva än de med hög självkänsla. Syftet är att ge eleverna ökad självkännedom, realistiska förväntningar på sig själva, och en positiv inställning till livet. 13
Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst måste jag förstå det hon förstår. Om jag inte kan det, hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andra, istället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå, att detta med att hjälpa inte är att välja härska utan tjäna. Kan jag inte detta, så kan jag inte heller hjälpa någon. Sören Kirkegaard 14
FLIK 5 IDÉBANK Förslag på hemsidor www.lekarkivet.se www.lektipset.se www.kulan.net www.lektion.se www.hjart-lungfonden.se (Gå in under rubrik Beställ material och ladda hem pdf Sjöbomben ) Egna anteckningar 15