God hälsa ett av skolans viktigaste mål

Transkript

1 God hälsa ett av skolans viktigaste mål En presentation av NCFF, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom. 1

2 Skolmaten ska vara god och näringsrik, så att eleverna äter den. En hungrig elev lär sig sämre och orkar inte lyssna på läraren. Därför är skolmaten viktig. Skolminister Jan Björklund Skolan har ett ansvar för våra kostvanor. Många av våra skolor håller en mycket hög kvalitet. Det är fräscht, bra variation, flera alternativ att välja på och en tilltalande miljö. Vi har kanske världens bästa skolmat i Sverige med några få undantag, men det som är bra kan också utvecklas och bli ännu bättre. Hälsa är ett av skolans viktigaste mål. Ibrahim Baylan, skolminister Barn och ungdomar behöver röra sig mer. Detta är en uppgift som angår hela samhället. Men skolan har en central roll i detta eftersom barn och unga tillbringar en stor del av sin tid i skola och skolan är också en plats där alla kan nås. Regeringen vill anlägga ett brett ämnesövergripande perspektiv på fysisk aktivitet. Rörelse måste bli en naturlig del av skolans vardag. Därför är fysisk aktivitet inte bara en fråga för ämnet idrott och hälsa. Thomas Östros, utbildningsminister

3 NCFF Att trivas och må bra är en förutsättning för förmågan att lära och utvecklas. Skolans uppdrag är att skapa hälsofrämjande miljöer där barn och ungdomar lär för livet. När eleverna gått ut grundskolan ska de ha grundläggande kunskaper om god hälsa och förståelse för den egna livsstilens och miljöns betydelse för hälsan. Daglig fysisk aktivitet och goda matvanor i skolan och på fritiden bidrar också till bättre inlärning och att grundlägga goda levnadsvanor. Det är en stor och viktig uppgift att ge barn och ungdomar möjlighet att upptäcka fördelar med att vara fysiskt aktiv, att uppleva det lustfyllda i att röra sig, att se samband mellan mat och hälsa och att väcka deras nyfikenhet för nya hälsosamma matvanor. Under år 2004 inrättade regeringen Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom (SFS nr. 2003:305). Den 1 maj 2006 fick NCFF ett utökat uppdrag att även arbeta för god kosthållning och andra hälsofrämjande verksamheter hos barn och ungdom (SFS 2006:187). Vi fick då namnet Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, men behåller den tidigare förkortningen, NCFF. NCFF består av en styrelse, ett kansli placerat vid Örebro universitet och ett vetenskapligt råd. Regeringen har utsett ordförande och två ledamöter i styrelsen samt erbjudit åtta andra organisationer att utse representanter. Vår vision I vår vision har alla barn och ungdomar goda och likvärdiga möjligheter att må bra och utveckla hälsosamma levnadsvanor. I alla beslut som rör barn sätts barns bästa i främsta rummet. Vuxna och samhället tar sitt ansvar för att skapa goda förutsättningar för vardaglig fysisk aktivitet, goda matvanor och god hälsa hos barn och ungdom. Vi vill se en skola som förenar lek, lust, rörelse och goda matvanor, dvs. förutsättningarna för hälsa och lärande en hälsofrämjande skola som stimulerar alla barn till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och goda matvanor 3

4 NCFFs roll NCFF ska vara en strategisk aktör som stimulerar skolorna att skapa/utveckla arbetsformer och stödjande miljöer som främjar fysisk aktivitet och goda matvanor både utifrån barns och ungdomars villkor och skolans förutsättningar/värdegrund. NCFF ska aktivt verka för ökad samverkan mellan olika samhällsaktörer så att alla goda krafter tas tillvara för att främja barns och ungdomars fysiska aktivitet och goda matvanor för hälsa och lärande. NCFF ska främja forskning och utveckling av metoder som stimulerar fysisk aktivitet, goda matvanor och god hälsa hos barn och ungdom. NCFF ska bidra till att forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för barns och ungdomars vardagliga fysiska aktivitet och goda matvanor omsätts till praktiska insatser. NCFF ska genom styrelsens och vetenskapsrådets engagemang arbeta för att en fördjupad kunskapsbas för fysisk aktivitet, goda matvanor och god hälsa i skolan skapas. 4

5 NCFFs uppgift NCFF ska utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer stödja skolor och fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och andra hälsofrämjande verksamheter för barn och ungdom. I praktiken innebär det att arbetet inriktar sig på följande fyra delmål: 1. Att sprida erfarenheter och lärande exempel från arbetet inom ämnet hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa samt andra närliggande områden. Det gör vi genom att: Fortlöpande dokumentera skolornas insatser att öka den dagliga fysiska aktiviteten och stimulera till goda matvanor. Erbjuda en aktiv och kommunikativ hemsida där alla målgrupper kan hämta inspiration, finna goda exempel, kunskap och information om senaste nytt inom området. Sprida lärande exempel via vår databas på hemsidan, olika trycksaker och genom att arrangera lokala mötesplatser där skolor kan utbyta erfarenheter och inspirera varandra. Arrangera nationella och regionala konferenser för att inspirera, entusiasmera, skapa och påskynda förändring. Ta fram och sprida elektroniska nyhetsbrev med senaste nytt inom området. 2. Att stödja och informera om forskning och utvecklingsprojekt. Det gör vi genom att: Bistå med sakkunskap och metodstöd till utvärdering av olika projekt. Inbjuda till konferenser i aktuella frågor. Publicera kunskapsöversikter inom ämnesområdet. Publicera skrifter med metoder och strategier. Medverka i lärarutbildningar, fortbildningar, externa konferenser och möten. 3. Att verka för en ökad samverkan mellan universitet och högskolor, kommuner, andra skolhuvudmän och myndigheter, intresseorganisationer samt regionala och lokala organisationer. Det gör vi genom att: Vara en nationell mötesplats. Uppmuntra till partnerskap och samverkan genom olika nätverk. Samverka med andra aktörer i olika utvecklingsprojekt och informationsinsatser. Bidra till att den spetskompetens som finns på landets universitet och högskolor involveras i arbetet. 4. Att verka för en helhetssyn på sambandet mellan fysisk aktivitet, matvanor samt barns och ungdomars lärande och utveckling. Det gör vi genom att: Följa kunskapsutvecklingen om sambandet mellan fysisk aktivitet, goda matvanor, hälsa och lärande. Arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv på barn och ungdomars hälsa. Lyfta fram och betona samspelet mellan fysisk aktivitet, matvanor, hälsa och lärande i allt vårt arbete, på vår hemsida, i nyhetsbrev, på konferenser och mötesplatser samt i vår skriftserie. 5

6 Skolans läroplaner För att betona skolans ansvar att erbjuda daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen har regeringen infört ett tillägg i läroplanerna. Det är dock upp till varje skola att själv, utifrån de egna förutsättningarna, hitta former för hur elever kan erbjudas någon form av fysisk aktivitet. I den nu gällande läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) har grundskolan ansvar för: att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Skolans viktiga roll i hälsoarbetet Skolan är viktig för att ge kunskaper om matvanor, fysisk aktivitet och hälsa men också för att miljön i skolan kan stödja en hälsofrämjande livsstil. Barnens lärande påverkas såväl av undervisningen, skolans kultur och miljö som av andra elevers och vuxnas förhållningssätt och beteende. Därför är det nödvändigt att hela skolans verksamhet genomsyras av samma budskap och förhållningssätt. Både kunskapsinlärning och god skolmiljö är därför viktiga. Att arbeta med kost och matvanor är en pedagogisk utmaning som ger möjligheter till ämnesövergripande lärtillfällen. Vägen till goda matvanor kan ge stort utrymme för elevmedverkan, delaktighet och inflytande. Maten i skolan handlar också om miljön där maten serveras, om att få eleverna att njuta av mat, våga prova nya rätter, väcka nyfikenheten och öppna sinnena för nya smakupplevelser. Lärtillfällen om goda matvanor inom ramen för hela skoldagen kan vara: undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap naturliga inslag i övriga ämnen och undervisning utomhuspedagogisk undervisning alla tillfällen där mat serveras i skolan; frukost, lunch, fruktstund samt genom skolans cafeteriaverksamhet matrådsarbete och föräldramöten Fysisk aktivitet är ett överordnat begrepp som innebär kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och olika former av kroppsövningar, t.ex. idrott, lek, dans, gymnastik, motion och friluftsliv. Barn och ungdomar behöver vara fysiskt aktiva i minst en timma per dag. Därför är skolan en av flera vardagsmiljöer som kan göra avgörande insatser för att barn och ungdomar ska få likvärdiga möjligheter till daglig fysisk aktivitet, rörelseglädje och en positiv attityd till fysisk aktivitet. Motsvarande målsättning i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) lyder som följer: Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. Skolan skall även sträva efter att ge gymnasieeleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. Fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen kan vara: cykel och promenad till och från skolan undervisning i ämnet idrott och hälsa mikropauser och spontana avbrott i övrig undervisning ämnesövergripande utomhuspedagogisk undervisning under raster och genom fritidshemmens verksamhet 6

7 Hur många barn och ungdomar nås via skolan? NCFF vänder sig till alla elever och till alla som arbetar med barn och ungdomar i skolan. Vi vänder oss också till politiker samt till föräldrar och andra vuxna i barns och ungdomars omgivning. Genom insatser i skolan når vi ett mycket stort antal barn och ungdomar. Så här ser det ut: Skolbarnomsorgen: I skolbarnomsorgens verksamhet finns cirka barn fördelade på cirka kommunala och enskilda fritidshem. Förskoleklass: Cirka elever finns fördelade på cirka skolor med kommunala, enskilda eller internationella förskoleklasser. Grundskolan: Cirka elever finns fördelade på cirka kommunala, landstingskommunala, statliga sameskolor och fristående grundskolor. Gymnasieskolan: Cirka elever finns fördelade på cirka 750 kommunala, landstingsägda och fristående gymnasier. 7

8 Hoppa, springa, leka, skutta, dansa titta in på och bli inspirerad! På vår hemsida finns massor av idéer om kul saker att göra, nyttan och nöjet av att äta gott och hur allt hänger ihop för att barn och ungdomar ska må bra och därmed säkerställa sin förmåga till inlärning. Tipsen är konkreta och nya idéer tillkommer hela tiden. Lägg upp hemsidesadressen en gång för alla och ta för vana att titta in med jämna mellanrum. Det kostar självfallet ingenting! På NCFFs hemsida hittar du bland annat detta: praktiska tips och idéer lärande skolexempel om matens betydelse dans i skolan NCFFs kalendarium våra nyhetsbrev och spännande lästips andra färska nyheter fakta och nyttiga länkar Välkommen! NCFF, Örebro universitet, Örebro. Telefon Besöksadress: Örebro universitet, Gymnastikhuset (entré mittemot Musikhögskolan) I NCFFs styrelse är ordförande och två ledamöter utsedda av regeringen. Övriga ledamöter representerar Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, Statens folkhälsoinstitut, Myndigheten för skolutveckling, Riksidrottsförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Örebro universitet, Livsmedelsverket och Skolmatens vänner. Du hittar kontaktuppgifter till NCFFs medarbetare, vår styrelse och NCFFs vetenskapliga råd på hemsidan! Produktion: Tammerman/Koubek. Foto: Per Nylander, Penylbild, samt några bilder från Stavreskolan och NCFFs arkiv. Tryckning: Tetab Tryckeri AB