SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) b. Hur påverkas produktionen av externa effekter? Svar: Ifall den externa effekten är negativ blir produktionen större än optimalt, och vice versa. c. Visa i diagram hur en negativ extern effekt av konsumtion kan illustreras Svar: Rita in en parallell utbudskurva ovanför den vanliga. Då representerar den lägre utbudskurvan företagets privata utbudskurva, medan den övre även inkluderar den externa kostnaden och därmed representerar samhällets utbudskurva (d.v.s. marginalkostnad). d. Visa i diagram hur en positiv extern effekt av konsumtion kan illustreras Svar: Nu är det D som ska studeras. I det här fallet hamnar samhällets D (d.v.s. efterfrågan/nytta) över den individuella nyttan. e. Visa hur en skatt eller subvention skulle kunna leda till optimal produktion Svar: Skatten/subventionen kan om den är exakt lagom stor få den individuella kurvan att sammanfalla med samhällets. 2. Så enkelt som i 1e är det dock inte. Ronald Coase visade (1960: The Problem of Social Cost) att externa effekter aldrig kan leda till icke-optimal produktion ifall transaktionskostnaderna är noll (vilket var det implicita antagandet pre-coase) a. Förklara dualiteten (reciprociteten) som nödvändigtvis finns vid en extern effekt utgå ifrån en negativ extern effekt. Svar: Det krävs två parter för att en skada ska kunna uppstå en skadevållare och en skadelidande. Därmed finns det (minst) två sätt att minska den externa effekten. b. Kan skada undvikas?
Svar: Nej, om vi förbjuder verksamheten som åsamkar en part en skada, kommer vi att skada den som bedriver verksamheten. c. Visa/förklara varför det inte spelar någon roll vem som har rätt att göra vad (vem som tilldelas rättigheten), utan att optimal produktion kommer till stånd ändå när transaktionskostnaderna är noll. För att göra det konkret, antag att det med tiden vuxit upp en bostadsbebyggelse runt ett gammalt stenbrott, där man bl.a. under buller och bång krossar berg. Svar: Den som bedriver den mest värdefulla verksamheten kommer alltid att kunna betala den andre så att denne avstår från sin rätt, ifall han fått tilldelats rätten. d. Visa hur transaktionskostnader kan förhindra effektiv omfördelning av rättigheter så att rätt produktion endast kommer till stånd under en viss rättighetsfördelning. Svar: Ifall transaktionskostnaderna är tillräckligt höga, kommer det vara omöjligt för den med den mer värdefulla produktionen att köpa rättigheten av den andre. Detta gäller ifall TK är större än skillnaden i värde mellan de två verksamheterna. e. Kan vi ge någon generell rekommendation till domstolarna om vem som bör bära bördan av att minimera konsekvenserna av en extern effekt? Svar: Ja, den som till minst kostnad kan minska dem, vilket kan innebära den som lättast kan åtgärda problemet (t.ex. rena utsläpp) eller den som bedriver minst värdefull verksamhet eftersom denne kan lägga ned/flytta. 3. Är det korrekt att påstå att regleringar om vad vi får göra alltid minskar individens frihet? Varför/varför inte? Svar: Nej, för att skydda vissa rättigheter måste vi inskränka andra. Utan några regleringar hade den starkes rätt avgjort vilka som hade kunnat göra vad. 4. Läs Economic Naturalist 16.4. Fundera över detaljplaners utbredning. a. Varför detaljplaneläggs vissa områden men inte andra?
Svar: Detaljplanen är till för att hantera konflikter mellan olika fastighetsägare som orsakas av externa effekter. I detaljplanen avgörs vem som har rätt att göra vad. Vinsten av detta förfarande består i låga transaktionskostnader p.g.a. förutsägbarhet, vilket innebär färre domstolsprocesser. Kostnaden består (förutom av själva planläggningsprocessen) i att vissa drabbas av inskränkningar som inte är motiverade. Man inser att vinsten växer med befolkningstätheten, medan kostnaden växer när befolkningstätheten minskar. Någonstans hittar vi en gräns där kostnaderna överstiger vinsterna, och där är det inte motiverat att detaljplanelägga. b. Vad vore alternativet till detaljplaner? (d.v.s. hur skulle de problem som detaljplanen löser annars lösas?) Svar: Som nämndes ovan vore domstolsprocesser där alla berörda sakägare (fastighetsägare)deltar alternativet. 5. Efterfrågan på broöverfarter (Q) på en bro är P=130-Q. De privata marginalkostnaderna för överfarter är P pr=10+2q. Trängsel och utsläpp gör att de sociala marginalkostnaderna överstiger de privata enligt P soc=10+3q. a) Hur stor är efterfrågan på överfarter på en bro då man inte tar hänsyn till de externa effekterna? SVAR: 40 b) Vad är det optimala antalet överfarter för samhället? SVAR: 30 c) Beräkna effektivitetsförlusten. SVAR: 200 d) Vilken avgift måste man ta ut per överfart om decentraliserade beslut (som i a) ska leda till det samhälleliga optimala antalet överfarter? SVAR: 30 per överfart 6. Om frivilliga förhandlingar inte förmår åstadkomma samhällsekonomiskt effektiva lösningar då externa effekter förekommer kan staten vidta olika åtgärder. Ge exempel på sådana åtgärder och diskutera dessa. SVAR: Piqou-skatt, skatt per enhet output som är lika med den marginella skadan som orsakas vid effektiv outputnivå, MSC = MCP + skatt, där MCP
är företagets privata MC och MCS är samhällets MC av produktionen. Subvention per enhet som företaget inte producerar. Om företaget inte minskar sin produktion går företaget miste om subventionen. Reglering av utsläpp. 7. Vilka två karakteristiska egenskaper har kollektiva varor (public goods)? Svar: Icke-rivaliserande konsumtion och icke-exkluderbar konsumtion a. Varför gör de här egenskaperna det besvärligt för privata, vinstmaximerande företag att producera kollektiva varor i optimal mängd? Svar: Icke-exkluderbar konsumtion innebär att producenten inte kan förhindra ickebetalande från att konsumera varan, vilket i sin tur innebär att ingen kommer att vara villig att betala för varan. Därmed kommer ingen vinstmaximerande producent kunna erbjuda varan. Icke-rivaliserande konsumtion innebär att MC för att erbjuda varan till ytterligare en konsument är noll, och därmed bör priset vara noll för att optimalt utnyttjande ska uppnås. Dock kommer ett vinstmaximerande företag inte kunna sälja varan till nollpris. 8. Marknaden kommer trots allt att producera en hel del kollektiva varor nämn fem olika metoder för marknaden att göra det. Svar: Frivilliga donationer, biprodukter, ny teknologi, privata avtal, ekonomiska klubbar. 9. Med utgångspunkt i exempel 17.1, förklara för- och nackdelar med reklamfinansiering och pay-per-view teknik för att erbjuda kollektiva varor. Svar: Nackdelen med reklamfinansiering jämfört med betal-tv är att intensiteten i preferenserna inte kommer till uttryck, och därmed riskerar fel program att produceras, d.v.s. de som drar flest tittare istället för de som totalt sett skänker tittarskaran störst nytta. Nackdelen med betal-tv, å andra sidan, är att för få kommer att titta på programmen, eftersom priset kommer att överstiga MC, vilken ju är noll. 10. Konstruera ett exempel där parvis majoritetsröstning mellan tre olika alternativ och tre individer kommer att leda till tre olika resultat beroende på i vilken ordning frågorna ställs. Svar: Se t.ex. tabell 17.1 och 17.2.
11. Hur hög ska löneskatten vara? Om vi har tre personer (A;B;C) som önskar 10%, 30%, 70% skattesats. Vilken kommer skattesatsen att bli ifall de får välja mellan de sex förslagen 6%, 10%, 18%, 41%, 51% och 70%? Man röstar genom att ställa alternativen mot varandra två och två spelar det någon roll i vilken ordning man ställer frågorna? Svar: 41% kommer att vinna oavsett voteringsordning. Det är också så att det alternativ som ligger närmast medianväljarens optimum kommer att vinna. 12. Antag att vi har två bostadsområden ett med relativt förmögna invånare, R, och ett med relativt fattiga invånare, F. Antag vidare att kommunen funderar på att anlägga en ny park, vilken alla invånare uppskattar lika mycket. Säg att invånarna R upplever en samlad nytta på 1000 och invånarna F likaledes 1000. En cost-benfit analys visar att den samlade betalningsviljan hos R är 200 och hos F 50. Var bör parken anläggas? Varför? Svar: Se exempel 17.2. Parken bör anläggas hos de rika eftersom det är möjligt för de rika att i utbyte mot att få parken kan ge de fattiga ett erbjudande som de hellre tar än att få parken. De rika kan betala ända upp till strax under 200 kr för att få parken, medan de fattiga endast kräver strax över 50 kr för att avstå parken. Anledningen är förstås att de fattiga har större behov av annan konsumtion. 13. Förklara vad Rent Seeking betyder och varför det är möjligt vid majoritetsvalsystem. Svar: Rent har i de här sammanhangen inget med hyra att göra utan istället uttrycket Economic Rent/Profit, ungefär övervinst. Ett fall är när en grupp (särintresse) lyckas utverka en förmån till den egna gruppen på allmänhetens bekostnad, vilket är möjligt eftersom det för gruppens medlemmar är en mycket viktig fråga, medan det för resten av väljarna är en ljumt intressant fråga. I de här fallen blir resultatet olönsamma offentliga satsningar. Ett annat fall gäller mycket lönsamma projekt som på något sätt bygger på licensiering eller tillåtelse från staten. I de här fallen kan företagen tillsammans lägga ned mer resurser på lobbying än vad verksamheten genererar i överskott, så att det för samhället som helhet blir en förlustaffär. 14. En rent marknadsmässig fördelning av produktionens värde d.v.s. att alla blir ersatta i strikt enlighet med värdet av deras marginalprodukt (MP L, MP K)
innebär också att inkomstfördelningen kommer att uppvisa mycket stor spridning. Dock har marknadsfördelning två mycket stora fördelar. Vilka? Svar: 1. En marknadsmässig ersättningsprincip ger individuella aktörer incitament att göra det som också är samhällsekonomiskt nyttigt initiativ, hårt arbete och risktagande belönas. På så sätt kommer den totala kakan att maximeras. 2. En marknadsmässig fördelningsprincip kommer också att innebära att det som produceras exakt kommer att motsvara det som ska fördelas. Detta kan verka trivialt men är tvärtom en enormt viktig egenskap, som alla andra fördelningsprinciper har oerhörda problem med, t.ex. principen åt var och efter behov och från var och en efter förmåga. 15. Formulera Rawl s argument för en viss omfördelning med dina egna ord. Svar: Läs avsnittet om Rawls. T.ex. så här: Om människorna skulle rösta om en fördelningsprincip utan att veta vem de själva kommer att vara, skulle de rösta för den princip som maximerar välfärden för den sämst lottade i samhället. Det här innebär en viss omfördelning jämfört med den rena marknadsprincipen. 16. Bortsett från Rawl s argument, kan du ge ett argument till varför de med högre inkomster kan vara intresserade av att dela med sig till dem med lägre inkomster? Jmf. med inkomstfördelningen inom ett företag. Svar: I ett samhälle styrt av marknadsmässiga principer kommer inkomsterna att variera ganska kraftigt mellan olika individer, eftersom olika individer har olika begåvning, arbetar olika hårt och har olika tur. Majoriteten av individerna lever bättre i ett sådant samhälle än i något annat, eftersom deras insatser blir som mest värdefulla då. De med lägst inkomster (marginalproduktivitet) kommer i.o.f.s. kanske att leva på en materiellt högre standard än ifall marknadssamhället inte skulle fungera, men samtidigt tvingas acceptera att vara relativt fattigare än alla andra. För att acceptera den rollen kräver man kompensation vilket i klartext innebär att de mer produktiva överför lite av sin inkomst till de minst produktiva, för att dessa ska acceptera samhällsordningen. Kärnan i resonemanget är ju att det är de mest produktiva som har mest att vinna på ett fungerande samhälle med lagar som skyddar liv och egendom och som möjliggör många frivilliga byten.
17. Om bruksvärdesprincipen avskaffades och ersattes med vanlig marknadsprissättning skulle hyrorna i attraktiva lägen med all säkerhet stiga. Men man kan också anta att hyrorna i mindre attraktiva lägen skulle sjunka. Varför? Svar: Med ökade hyror i attraktiva lägen skulle fler bostäder byggas i attraktiva lägen. Detta skulle innebära att fler hade flyttat från mindre attraktiva lägen i en flyttkedja vilket i slutändan hade inneburit att efterfrågan på de minst attraktiva lägenheterna hade minskat och därmed även priset/hyran. Ägarna till de mindre attraktiva hyreshusen hade varit tvungna att sänka hyran för att konkurrera med det ökade utbudet av mer attraktiva lägenheter. På kort sikt kan hyrorna på bostäder i mindre attraktiva områden förväntas stiga (innan nya attraktiva bostäder byggts) eftersom det blir relativt sett mer attraktaktivt att bo i sämre områden.