Svar till övning 8, Frank kap 16-18

Transkript

1 SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap Under föreläsningen gick vi igenom Buchanens box som klassificerade varor/tjänster efter MC (rivalitet) och lätthet att utesluta konsumtion. Varor med MC=0 och där det är omöjligt/kostsamt att utesluta konsumenter betecknas som kollektiva varor och bör tillhandahållas av staten. Varor med hög MC och där konsumtenter med lätthet kan uteslutas från konsumtion klassificerades som privata varor och tillhandahålls bäst av marknaden. För varor mittemellan är det svårare att avgöra och det finns en trade-off mellan privat vs offentlig produktion. På föreläsningen gick vi igenom trade-off:en för en bro. Vad gäller för sjukvård? Sjukvård har hög MC men det är svårt att utesluta någon, av moraliska skäl, som är i behov av vård från att konsumera vård. Vad blir konsekvenserna av att tillhandahålla vård offentligt till inget eller väldigt låg pris? SVAR: Fri tillgång till en vara där MC är relativt hög leder till överutnyttjande och en effektivitetsförlust. Otillräckliga resurser ska fördelas vilket ofta leder till kö eller att den som gnäller högst får vård. Fördelen med fri tillgång är att ingen stängs ute pga brist på pengar. 2. Vad innebär kohandel? Visa med exempel hur kohandel mellan politiska partier kan leda till en mer, respektive mindre effektiv resursallokering än vid majoritetsomröstning. Utgår från nedan angivna illustration, med tre partier X, Y och Z som ska rösta om de ska genomföra Öresundsbron, sänkta arbetsgivaravgifter eller sänkt matmoms. Siffrorna anser nettonyttor, för X, Y respektive Z. Vad kommer att hända vid majoritetsomröstning med och utan kohandel? Vad är samhällsekonomiskt det bästa? X Y Z Nettonytta Öresundsbro Sänkta arbetsgivaravgift Sänkt matmoms Nettonytta

2 SVAR: Vid enkel majoritetsröstning kommer inget förslag att genomföras trots att nettonyttan av varje förslag är positivt. Om tex X och Y bestämmer sig för att rösta på varandras förslag genomförs både Öresundsbron och sänkta arbetsgivaravgifter. Kohandlar man även med Z genomförs även sänkt matmoms. Eftersom nettonyttan av alla tre förslagen är positiv bör de genomföras och kohandel leder till en samhällsekonomiskt bättre situation. Anta istället att nettonyttorna ser ut som nedan: Hur påverkar det svaren på ovanstående frågor? X Y Z Nettonytta Öresundsbro Sänkta arbetsgivaravgift Sänkt matmoms Nettonytta SVAR: Här innebär kohandel att förslag som sänker samhällsnyttan genomförs. 3. Tror du kohandel kommer att öka eller minska vid en minoritetsregering som vi har nu? Varför? SVAR: Sannolikt öka eftersom man behöver kohandla med andra partier för att få igenom sina förslag. 4. Kommentera följande påstående: En skatt som inte påverkar vår konsumtion har ingen effektivitetsförlust. SVAR: En skatt som inte leder till förändrat beteende har ingen effektivitetsförlust. En s k klumpsummeskatt som man inte kan undvika har bara en inkomsteffekt och ingen substitutionseffekt och därför ingen DWL. 5. Kommentera följande påstående: En skatt som inte ger några skatteintäkter ger inte heller upphov till några kostnader, i termer av effektivitetsförlust. SVAR: En skatt som inte ger några skatteintäkter har en effektivitetsförlust om skatten får oss att agera annorlunda. Antag att en

3 skatt på glass införs, skatten får oss att helt sluta äta glass och istället äter vi godis och kakor. Skatten på glass ger inga skatteintäkter, eftersom vi inte äter någon glas mer, men har i allra högsta grad påverkat vårt beteende och gett oss lägre nytta. 6. Betalar arbetsgivarna arbetsgivaravgiften? Varför tror du den skatten kallas den dolda skatten. Arbetsgivaravgiften är den skatt som ökat mest de senaste 20 åren, varför tror du? SVAR: Den som formellt betalar skatten (den juridiska incidensen) spelar ingen roll för vems som i slutändan bär skattebördan (ekonomisk incidens). Vad som spelar roll är hur elastisk efterfrågan resp utbudet av arbetskraft är. Om utbudet är mer oelastiskt än efterfrågan bär arbetstagaren en större del av arbetsgivaravgiften. Den kallas dold eftersom de flesta inte ser den och inte är medvetna om att arbetsgivaren redan dragit ifrån ca 32% från lönen innan arbetstagaren får sin bruttolön. Det är den skatt som ökat mest sedan 1970-talet kanske pga att den upplevs vara en skatt på arbetsgivaren och inte en skatt som drabbar arbetstagaren. 7. Förklara skillnaderna mellan vertikal och horisontell rättvisa. SVAR: Med vertikal rättvisa menas att man ska betala skatt efter bärkraft. De som tjänar mer ska betala mer. Med horisontell rättvisa menas att lika ska behandlas lika. Men vad som menas med lika är inte helt klart. Är män och kvinnor lika? Ofta brukar man mena att två som tjänar lika mycket ska betala samma skatt (oavsett hur man tjänat pengarna på arbete eller kapital). 8. Konstruera ett exempel där parvis majoritetsröstning mellan tre olika alternativ och tre individer kommer att leda till tre olika resultat beroende på i vilken ordning frågorna ställs. Svar: Se t.ex. tabell 17.1 och Hur hög ska löneskatten vara? Om vi har tre personer (A;B;C) som önskar 10%, 30%, 70% skattesats. Vilken kommer skattesatsen att bli ifall de får välja mellan de sex förslagen 6%, 10%, 18%, 41%, 51% och 70%? Man röstar genom att ställa alternativen mot

4 varandra två och två spelar det någon roll i vilken ordning man ställer frågorna? Svar: 41% kommer att vinna oavsett voteringsordning. Det är också så att det alternativ som ligger närmast medianväljarens optimum kommer att vinna. 10. Antag att vi har två bostadsområden ett med relativt förmögna invånare, R, och ett med relativt fattiga invånare, F. Antag vidare att kommunen funderar på att anlägga en ny park, vilken alla invånare uppskattar lika mycket. Säg att invånarna R upplever en samlad nytta på 1000 och invånarna F likaledes En cost-benfit analys visar att den samlade betalningsviljan hos R är 200 och hos F 50. Var bör parken anläggas? Varför? Svar: Se exempel Parken bör anläggas hos de rika eftersom det är möjligt för de rika att i utbyte mot att få parken kan ge de fattiga ett erbjudande som de hellre tar än att få parken. De rika kan betala ända upp till strax under 200 kr för att få parken, medan de fattiga endast kräver strax över 50 kr för att avstå parken. Anledningen är förstås att de fattiga har större behov av annan konsumtion. 11. Förklara vad Rent Seeking betyder och varför det är möjligt vid majoritetsvalsystem. Svar: Rent har i de här sammanhangen inget med hyra att göra utan istället uttrycket Economic Rent/Profit, ungefär övervinst. Ett fall är när en grupp (särintresse) lyckas utverka en förmån till den egna gruppen på allmänhetens bekostnad, vilket är möjligt eftersom det för gruppens medlemmar är en mycket viktig fråga, medan det för resten av väljarna är en ljumt intressant fråga. I de här fallen blir resultatet olönsamma offentliga satsningar. Ett annat fall gäller mycket lönsamma projekt som på något sätt bygger på licensiering eller tillåtelse från staten. I de här fallen kan företagen tillsammans lägga ned mer resurser på lobbying än vad verksamheten genererar i överskott, så att det för samhället som helhet blir en förlustaffär. 12. En rent marknadsmässig fördelning av produktionens värde d.v.s. att alla blir ersatta i strikt enlighet med värdet av deras marginalprodukt (MP L, MP K) innebär också att inkomstfördelningen kommer att uppvisa mycket stor spridning. Dock har marknadsfördelning två mycket stora fördelar. Vilka? Svar: 1. En marknadsmässig ersättningsprincip ger individuella aktörer incitament att göra det som också är samhällsekonomiskt nyttigt

5 initiativ, hårt arbete och risktagande belönas. På så sätt kommer den totala kakan att maximeras. 2. En marknadsmässig fördelningsprincip kommer också att innebära att det som produceras exakt kommer att motsvara det som ska fördelas. Detta kan verka trivialt men är tvärtom en enormt viktig egenskap, som alla andra fördelningsprinciper har oerhörda problem med, t.ex. principen åt var och efter behov och från var och en efter förmåga. 13. Formulera Rawl s argument för en viss omfördelning med dina egna ord. Svar: Läs avsnittet om Rawls. T.ex. så här: Om människorna skulle rösta om en fördelningsprincip utan att veta vem de själva kommer att vara, skulle de rösta för den princip som maximerar välfärden för den sämst lottade i samhället. Det här innebär en viss omfördelning jämfört med den rena marknadsprincipen. 14. Bortsett från Rawl s argument, kan du ge ett argument till varför de med högre inkomster kan vara intresserade av att dela med sig till dem med lägre inkomster? Jmf. med inkomstfördelningen inom ett företag. Svar: I ett samhälle styrt av marknadsmässiga principer kommer inkomsterna att variera ganska kraftigt mellan olika individer, eftersom olika individer har olika begåvning, arbetar olika hårt och har olika tur. Majoriteten av individerna lever bättre i ett sådant samhälle än i något annat, eftersom deras insatser blir som mest värdefulla då. De med lägst inkomster (marginalproduktivitet) kommer i.o.f.s. kanske att leva på en materiellt högre standard än ifall marknadssamhället inte skulle fungera, men samtidigt tvingas acceptera att vara relativt fattigare än alla andra. För att acceptera den rollen kräver man kompensation vilket i klartext innebär att de mer produktiva överför lite av sin inkomst till de minst produktiva, för att dessa ska acceptera samhällsordningen. Kärnan i resonemanget är ju att det är de mest produktiva som har mest att vinna på ett fungerande samhälle med lagar som skyddar liv och egendom och som möjliggör många frivilliga byten. 15. Om bruksvärdesprincipen avskaffades och ersattes med vanlig marknadsprissättning skulle hyrorna i attraktiva lägen med all säkerhet stiga. Men man kan också anta att hyrorna i mindre attraktiva lägen skulle sjunka. Varför?

6 Svar: Med ökade hyror i attraktiva lägen skulle fler bostäder byggas i attraktiva lägen. Detta skulle innebära att fler hade flyttat från mindre attraktiva lägen i en flyttkedja vilket i slutändan hade inneburit att efterfrågan på de minst attraktiva lägenheterna hade minskat och därmed även priset/hyran. Ägarna till de mindre attraktiva hyreshusen hade varit tvungna att sänka hyran för att konkurrera med det ökade utbudet av mer attraktiva lägenheter. På kort sikt kommer priset på mindre attraktiva bostäder antagligen att öka då efterfrågan på de ökar när mer attraktiva bostäder blir dyrare.