Qualiscertifiering av Kulturförskolan Tolvåker Kävlinge /04

Granskningsrapport Qualiscertifiering av Kulturförskolan Tolvåker Kävlinge 2010-05-03/04 Arja Fekete och Ingrid Johnsson Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1

Sammanfattning av rapporten Kulturförskolan Tolvåker är en förskola med tretton avdelningar i Löddeköpinge i Kävlinge kommun. Förskolan uppvisar en god kvalitet inom flera av de 11 granskningsområdena och har i sin första Qualis-granskning uppnått 98 poäng och är därmed Qualis-certifierad. Förskolans organisation har en tydlig struktur. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet. Föräldrarna är mycket nöjda med den pedagogiska verksamheten och upplever att pedagogerna är kompetenta. De känner sig delaktiga på flera sätt i förskolans arbete. Förskolan har ett ledarskap som skapar delaktighet och förståelse på alla nivåer. Förskolan präglas av ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat. Pedagogerna är närvarande, lyssnar till barnen och arbetar aktivt med samspelet mellan barnen samtidigt som varje barn får individuell uppmuntran och nya utmaningar. Ledningen och personalen ger exempel på hur man samverkar mellan avdelningarna både vad det gäller material och personal. Förskolan har utvecklat en helhetssyn, som bidrar till en god resurshantering. Personalens flexibilitet gör att resurserna utnyttjas väl. En gemensam syn på uppdraget, värdegrunden och kunskapssynen genomsyrar verksamheten och mål och utvärderingar görs kontinuerligt. I personalenkäten bekräftar 39 av 40 av personalen att kompetensutveckling har hög prioritet, att den utgår ifrån förskolans, arbetslaget och individens behov och att det finns en plan för den enskildes utveckling. Däremot behöver förskolan höja högskolekompetensen hos personalen. Förskolan har sedan 2008 arbetat med Qualis och sin kulturprofil. Att fortsätta systematiskt med kvalitetsarbetet kommer inom något år att utveckla förskolan till en ännu högre nivå. Kulturförskolan Tolvåker - en kort presentation Kulturförskolan Tolvåker ligger i Löddeköpinge, som tillhör Kävlinge kommun. Området består till största delen av villa- och radhusbebyggelse. I närheten finns några flerfamiljshus. De senaste åren har inflyttningen varit omfattande, då byggnation av nya områden pågått och pågår. Generationsväxlingar i äldre villaområden har även bidragit till att etablerade förskolor byggs ut och nya förskolor projekteras. Majoriteten av barnen är födda i Sverige, liksom deras föräldrar, men Löddeköpinge har de senaste åren berikats med familjer med mångkulturell bakgrund. Förskolan har tretton avdelningar/arbetslag med barn i åldrarna 1-5 år med totalt 212 barn inskrivna. Två av avdelningarna är resursavdelningar för barn i behov av extraordinära insatser. Förskolan är organiserad i fyra husdelar/spår, där de har gemensam verksamhetstid för barnen i varje husdel på morgonen och på kvällen. Förskolan leds av rektor Charlotte Rosdahl-Larsson. Arbetslagen har ett gemensamt ansvar för barngruppen. Andelen förskollärare och barnskötare är ungefär lika stor. Förskollärare har huvudansvaret för det pedagogiska arbetet i barngruppen. Kök och tomtskötsel genomförs av personal från en annan förvaltning i Kävlinge medan städning genomförs av ett städbolag. Förskolan har en egen vaktmästare och en administrativ assistent, som stödjer både personal och rektor. 2

Kulturförskolan Tolvåker har många olika typer av rum där barnen har möjlighet att leka och utvecklas i såväl stora som mindre grupper eller i enskildhet. På förskolan finns ateljéer för skapande och en scen där barnen kan spela teater och sjunga. I en del av förskolan finns ett litet bibliotek. Utemiljön stimulerar till mycket utvecklande lek. Stora grönområden med slänter, som används till pulkabacke, gungor, klätterställningar och klätterträd visar på en inbjudande utomhusmiljö. Genomförande av arbetet med självvärdering och certifiering Tolv av förskolans arbetslag/avdelningar och ledning har inför granskningen genomfört självvärdering i anslutning till Qualis-matrisen och dess elva kvalitetsområden med angivna kriterier. Den trettonde avdelningen är nystartad och har därför inte kunnat göra en självvärdering. Ledningen har även lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de olika kvalitetsområdena och motiverat detta gentemot kriterierna. Vidare har vi tagit del av skriftlig dokumentation i form av Kulturnämndens kulturplan för förskolan i Kävlinge kommun, förskolans arbetsplan, planer för utvecklingsarbetet, likabehandlingsplanen och kvalitetsredovisningen. Vi har därutöver tagit del av förskolans hemsida. Barn, föräldrar och personal har också besvarat Qualis-enkäter, som vi granskare har haft tillgång till. Svarsfrekvensen på enkäterna kan anses som hög. 40 av 41 av personalen, 231 föräldrar och 119 av 212 barn har svarat på frågorna. Vi besökte förskolan under två dagar. Vi följde arbetet på avdelningarna i synnerhet under förmiddagarna och intervjuer genomfördes med två personalgrupper, föräldrar, de fackliga företrädarna, förskolans utvecklingsgrupp och ledning under cirka en timme vardera på eftermiddagarna. Vår samlade bedömning utgår från Qualis-matrisens elva kvalitetsområden med sina sju kriteriesteg. Resultatet av arbetslagens och förskolechefens självvärdering redovisar vi tillsammans med vår egen bedömning i tabellform nedan. 3

Arken Bryggan Delfinen Ekan Flotten Grodan Isbjörnen Jollen Kroken Sillen Skeppet Sälen Överblick över självvärdering och granskning: Kvalitetsområde Självvärdering Enhetschef Extern värdering granskare A. 6 6 6 6 5 7 6 6 6 6 5 6 5 6 B. 4 6 6 6 6 7 5 7 6 5 5 6 3 5 C. 5 6 6 7 6 6 6 6 6 4 5 4 4 6 D. 5 6 5 7 6 7 5 5 6 5 5 7 4 6 E. 4 6 5 6 6 7 6 5 6 6 5 6 4 5 F. 4 5 6 7 7 6 6 7 7 5 6 7 4 6 G. 6 6 6 6 7 6 6 5 6 5 7 6 4 6 H. 3 5 6 5 5 5 5 5 6 5 5 5 5 5 I. 6 7 7 6 7 7 6 7 6 5 6 7 4 3 J. 5 7 6 6 6 7 6 6 6 5 6 6 5 6 K. 6 6 6 7 5 6 7 4 5 7 7 6 4 4 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Trygghet och trivsel Efter vår ankomst till Kulturförskolan Tolvåker gick vi runt till alla avdelningarna. Vi upplevde en mycket lugn och avspänd atmosfär. Förskolan är fräsch och trivsam. Fönstren på alla sidor av husen släppte in mycket ljus. Alla vuxna kom fram för att presentera sig och vi märkte genast ett engagemang från personalen. Många barn var nyfikna på oss. De tretton avdelningarna var uppdelade på fyra husdelar och det fanns många olika rum med varierande lekmiljöer. I en lekhall hade det byggts upp en scen, där barnen framträdde. Några av de små rummen kallades ateljéer. Andra var byggrum, affärer, dockrum, utklädningsrum, etc. Vid samtal med personal och barn förstod vi att likabehandlingsplanen används som ett kontinuerligt instrument för att säkerställa trygghet, trivsel och säkerhet. Varje dag välkomnas barnen och föräldrarna och bemöts med intresse och engagemang. Förskolan har goda inskolningsrutiner och föräldrarna får ta del av ett inskolningsmaterial innan inskolningen påbörjas. Det finns en grundstruktur i inskolningen, som sedan anpassas individuellt för varje barn när inskolningen startat. Barnets upplevelse och känsloyttringar styr takten på inskolningen. Efter 1,5 till 2 månader genomförs ett utvecklingssamtal med föräldrarna, där de tillsammans reflekterar över inskolningen och stämmer av förväntningar som föräldrarna har på förskolans verksamhet för just deras barn (Steg 1). 4

Förskolan har ett främjande och förebyggande arbete när det gäller likabehandling och arbetar aktivt för att skapa en trygg och trivsam miljö (Steg 2). I enkäten svarar 97,5 % av barnen att de tycker om att vara på förskolan. 100 % tycker att de är goda kamrater och att de har någon att leka med på förskolan. I föräldraenkäten kan vi utläsa att 98 % instämmer till stor del eller helt i att deras barn trivs på förskolan och 83 % anser att förskolan arbetar aktivt mot okamratligt beteende och mobbning. 100 % av personalen instämmer helt eller till stor del i att barnen trivs, att de vuxna reagerar mot okamratligt beteende och mobbning och att de har lätt för att enas om gemensamma normer.76 % av föräldrarna anser att innemiljön är trivsam. Arbetsglädje och trivsel präglar förskolan och förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (Steg 3). 93 % av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att personalen engagerar sig i deras barn. 98 % anser att förhållandet mellan barn och vuxna kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Förskolan samverkar med föräldrar genom t.ex. föräldramöten, föräldrarådet och med andra myndigheter och organisationer i närsamhället (Steg 4). Förankrade metoder finns för att skapa trivsel och säkerhet och för att hantera konflikter (Steg 5). Förskolan har arbetat aktivt med att skapa en gemensam värdegrund som syntes under vårt besök (Steg 6). Tio arbetslag placerar sig i självvärderingen på steg 6, ledningen och ett arbetslag på steg 5 och ett arbetslag på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 6. För att uppnå på steg 7 måste förskolan arbeta systematiskt med förbättringsarbetet. I intervjuer och samtal vittnar personal och ledning om att de har påbörjat det systematiska arbetet. Delaktighet i lärprocessen Förskolan arbetar tematiskt där barnens intresse och förmåga styr temats inriktning och verksamhetens utformning. Pedagogerna förändrar den pedagogiska miljön regelbundet för att fånga barnens gemensamma och specifika intresse för lek. Det råder frihet för barnen att förflytta material i leken mellan lekmiljöerna (Steg 1-2). Barnens arbete och lärprocess dokumenteras genom fotografier, teckningar, målningar och texter, som pedagogerna skriver under arbetets gång. Texterna innehåller barnens upplevelser och uttryck. Barnen väljer vad de vill dokumentera i sina Jag kan minsann! -pärmar. Pedagogerna samtalar med barnen om hur och vad de lär sig. Under vårt besök fick vi bevittna hur barnen berättade om sitt lärande och såg pedagogerna dokumentera barnens lärande (Steg 3). Barnen görs medvetna och reflekterar över sitt lärande på olika sätt. Ett försök med digital fotoram pågår i en husdel. Pedagogerna uppmuntrar barnen att visa och berätta för föräldrarna med stöd av dokumentationen (Steg 4). Förskolan använder sig av individuella utvecklingsplaner för barns utveckling och lärande. Den består av två delar en kartläggningsdel och den individuella utvecklingsplanen. Planen ligger till grund för planeringen och används i utvecklingssamtalet med föräldrarna. Barnen deltar inte i utvecklingssamtalet, enligt föräldrarna och personalen. Däremot anser 79 % av barnen att de är med på utvecklingssamtalet (Steg 5). Ledningen placerar förskolan på steg 3, ett av arbetslagen placerar sig på steg 4, tre på steg 5, sex på steg 6 och två på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 5. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan. Däremot finner vi att barnens eget reflekterande över sitt eget lärande och olika sätt att lära inte är befäst hos alla barn (Steg 6). 5

Arbetssätt och pedagogroll Personalen arbetar utifrån ett planeringsverktyg Det pedagogiska året. Inför ett nytt läsår grovplaneras temaperioderna utifrån barnens gemensamma intressen. Kartläggningarna av barns intresse, färdigheter och behov styr finplaneringen. Arbetssättet utvärderas och förbättras regelbundet för att bibehålla ett medundersökande och tillåtande förhållningssätt. (Steg 1). Förskolan erbjuder varierande lekmiljöer både inom- och utomhus. Utifrån barnens lek och lust förändras lekmiljöer och material. Vid vårt besök kunde vi se barn och personal sysselsatta med många olika slags aktiviteter och fördelade i smågrupper. Lekmaterialet fanns tillgängligt och barnen kunde fritt flytta material till olika lekmiljöer utifrån sina önskningar och intressen (Steg 2). Skapande och kreativitet präglar arbetssättet på förskolan. Ateljéerna på avdelningarna bjuder på varierande skapandematerial. Det är fritt fram för barnen att skapa och konstruera själva eller försöka återskapa efter en modell med hjälp av en pedagog. Ateljéerna var välbesökta. Både inom- och utomhus kunde vi se barn sysselsatta med kreativ, skapande lek. (Steg 3). Lek och problemlösning utgör naturliga inslag i allt lärande på förskolan. Via experimentteman och experimentvagnar undersöker barnen sin omvärld. Barnens frågeställningar tas tillvara och pedagogerna stödjer barnen i att ifrågasätta och lösa problem. På avdelningarna används problemlösande pedagogiskt material och IT, vilket vi kunde verifiera under vårt besök (Steg 4). Det finns tid och plan för reflektion, utvärdering och dokumentation av både det enskilda barnets och barngruppens utveckling och lärande samt pedagogernas eget arbete. Under den gemensamma planeringstiden, två timmar/vecka, diskuteras förhållningsätt och det pedagogiska arbetet med barnen. Pedagogerna hjälper varandra att utvärdera arbetssätt och metoder genom kritik i vänners lag samt skrytmöten. Kontinuerlig dokumentation av utvärderingarna görs (Steg 5). Pedagogerna har en gemensam kunskapssyn som präglar arbetet med barnens lärande i samtliga barngrupper på förskolan. Kunskapssynen grundar sig i en övertygelse om att färdigheter och kunskaper som mod och associerande minne i kombination med en lust att lära ger goda förutsättningar för alla barn att lära i alla avseenden. Under vårt verksamhetsbesök på avdelningarna samt samtalen med barn och personal kunde vi tydlig se hur kunskapssynen påverkade arbetet på avdelningarna och barnens lek. Kunskapssynen trädde även fram i dokumentationen av barnens lek och utveckling i deras Jag kan minsann! - pärmar (Steg 6). I enkäten instämde 93 % av föräldrarna helt eller till stor del i att personalen engagerade sig i deras barn. All personal instämde helt eller till stor del i att de dokumenterar och reflekterar över den dagliga verksamheten. Ledningen och två av arbetslagen placerar sig i självvärderingen på steg 4, två på steg 5, sju på steg 6 och ett på steg 7. Vår bedömning är att förskolan ligger på steg 6. För att nå steg 7 behöver förskolan systematisera sitt utvecklingsarbete med arbetssätt och arbetsformer. 6

Utveckling och lärande Personalen ser förskolan som ett pedagogiskt rum. Genom att förändra och utveckla lekmiljöer och material kontinuerligt efter barnens lek, intresse och önskningar skapas nyfikenhet och lust att lära hos varje barn. Ateljéerna, som dukas fram varje dag med varierat material, bidrar till skaparlusten. Barnens kreativitet och nyfikenhet gynnas av att det är tillåtet att fritt flytta och använda material (Steg 1). Förskolan arbetar utifrån en arbetsplan, där en sammanställning av läroplanens och kommunens kulturplan definieras i kriterier för en god lärmiljö på förskolan. Barnens utveckling och lärande dokumenteras i deras individuella utvecklingsplaner samt i deras egna Jag kan minsann! - pärmar. Barnens alster ställs ut. I Jag kan minsann! - pärmen dokumenteras vad och hur barnen lär sig genom foto, texter skrivna av pedagoger samt teckningar. Det finns planerad tid för uppföljning och dokumentation både enskilt och i arbetslag. Arbetslaget har delat upp barnen i s k ansvarsbarn. Respektive pedagog följer upp och dokumenterar sina ansvarsbarns utveckling och lärande (Steg 2). Förskolan samarbetar med kommunens resursteam i frågor kring barn med särskilda behov. På förskolan finns två resursavdelningar, där några barn med särskilda behov är integrerade. Det finns en handlingsplan för hur verksamheten på dessa avdelningar skall utformas och detta sker i nära samarbete med resursteamet i kommunen. Åtgärdsprogram används som stöd (Steg 3). Pedagogerna uppmärksammar och följer upp barnens allsidiga utveckling och lärande. Arbetet med ansvarsbarn ökar pedagogernas möjligheter att lära känna varje barns egna förutsättningar när det gäller utveckling och lärande. Individuella utvecklingsplaner används kontinuerligt i planeringsarbete och i samarbete med föräldrarna. Observationer och reflektion används som metoder för att upptäcka barn som inte utmanas tillräckligt till utveckling i sin lek (Steg 4). Olika metoder för gott samspel mellan barnen används. I början av ett nytt läsår används drama, sagor, handdockor och annan rekvisita för att synliggöra hur man är en god kamrat och hur man löser konflikter. Barnen gör s k kompissolar och kompishjärtan, där goda kamrategenskaper skrivs ner. Under läsåret återkopplar man till dokumentationen som finns i rummen samt till Kulturprofilpärmen, där goda ögonblick finns dokumenterade. Pedagogerna samtalar med barnen, berömmer och uppmuntrar till gott kamratskap. Vid verksamhetsbesöket hittade vi dokumentation av aktivt arbete på många ställen på förskolan (Steg 5). Vår bedömning är att förskolan har en gemensam syn på sitt uppdrag och ett gemensamt förhållningssätt, där barnets och barngruppens utveckling och lärande står i fokus, trots att nya avdelningar med ny personal har öppnats. Metoder och material för utmanade lek, utveckling och lärande finns och används i den dagliga verksamheten.(steg 6). Trots att självvärderingarna spretar något (sex av arbetslagen placerar sig på steg 5, ledningen på steg 4, tre på steg 6, och tre på steg 7) placerar vi förskolan på steg 6. För att uppnå steg 7 behöver förskolan fortsätta att systematisera förbättringsarbetet. 7

Föräldrainflytande Förskolan har flera metoder för att erbjuda föräldrarna möjlighet att påverka i trivsel och miljöfrågor och att delta i verksamheten genom det dagliga samtalet vid lämning och hämtning, utvecklingssamtalet och idélådor. 97,5 % av personalen instämmer helt eller delvis i att de uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet (Steg1-2). Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande på utvecklingssamtal och de dagliga mötena vid lämning och hämtning. 89 % av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att personalen tillmötesgår deras önskningar gällande deras eget barn (Steg 3). Metoder för föräldrarnas delaktighet utvärderas och förbättras kontinuerligt (Steg 4). På föräldramötena används kvalitativa frågeställningar som leder till öppna diskussioner i föräldragruppen om innehållet i verksamheten som helhet. Under hösten -09 diskuterades begreppet föräldrainflytande mer ingående. Enligt Kävlinge Kommuns stadgar skall alla förskolor ha ett föräldraråd, där 2 föräldrar från varje avdelning deltar. Centralt i kommunen finns ett samverkansorgan, där en representant från föräldraråden, politiker, kultur- och förskolechef deltar. Trots att endast 64 % av föräldrarna enligt enkäten upplever att de har möjlighet att ha inflytande över de delar av verksamheten som de är berörda av, finner vi vid intervjuer med föräldrar, personal och ledning att möjligheterna finns (Steg 5). Vi har vid granskningen funnit att föräldrarna erbjuds möjligheter att påverka och ha inflytande via många kanaler. Ledningen och ett av arbetslagen placerar förskolan på steg 4, två på steg 5, fyra på steg 6 och 5 på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 5. Förskolan behöver utveckla metoder som gör det möjligt för föräldrarna att aktivt kunna delta i verksamheten samt systematisera arbetet med att hitta nya former för föräldrainflytande. Organisation Kulturförskolan Tolvåker leds av rektor Charlotte Rosdahl-Larsson. Förskolan består av tretton avdelningar med 212 inskrivna barn i åldrarna 1-5. Sex avdelningar har barn i åldrarna 1-3 år med cirka 14 barn per avdelning, tre avdelningar består av 3-5-åringar med cirka 22 barn per avdelning. Två avdelningar är homogena. Dessa elva avdelningar har vardera tre pedagoger. Två av avdelningarna är resursavdelningar med cirka tolv barn, tre pedagoger och en elevassistent. Personaltätheten är 5,7 barn/årsarbetare. Förskolan är organiserad i fyra husdelar. Avdelningarna i varje husdel samarbetar med varandra dagligen utifrån barnens behov och intressen, såväl i olika aktiviteter, utflykter och högtider som vid öppning och stängning. Barnen i husdelen leker över gränser och i samma utemiljö. Personalen arbetar aktivt med att dela in barnen i små grupper utifrån barnens behov och intressen (Steg 2). Vid vårt besök såg vi all personal ansvara för en liten grupp barn såväl under förmiddagens planerade aktiviteter som under eftermiddagens lek. Att det fanns 212 barn på förskolan märktes inte, eftersom vi såg små barngrupper tillsammans med en pedagog utspridda både ute och inne. Rektorn arbetar utifrån ambitionen att skapa aktivt närvarande ledarskap i en stor organisation. Förskolans arbete är organiserat med planeringstid, tid för ansvarsområden och administrativ tid för att skapa möjlighet för alla att lyckas med uppdraget. Gemensam planeringstid och enskild planeringstid används framförallt till reflektion och analys av 8

barngruppens utveckling. Varje pedagog har ett stort eget ansvar. Administrationsarbete sker företrädesvis sent på eftermiddagen. Personalenkäten visar att 100 % instämmer helt eller till stor del i påståendet Förskolan har en väl fungerande organisation. Beslut som berör hela förskolan sker i samråd med rektor. Varje avdelning beslutar om det inre arbetet med utgångspunkt från den gemensamma kulturprofilen. Grovplaneringar och kvalitetsarbete sker i samarbete med rektor med utgångspunkt från det pedagogiska året, där en grovplanering för varje period, totalt sex under ett år, görs. Rektor har stor delaktighet i avdelningens arbete. Mötesforumen är morgonråd, fredagsmöten, delhuskonferenser, helhuskonferenser, samverkansmöten, profilmöten, pedagogiska samtal samt fortbildningsdagar. Pedagogerna deltar i olika nätverk inom Kävlinge kommun som exempelvis IT-ombud, kulturombud och motorikombud. Inom den egna förskolan arbetar två pedagoger med att utveckla experimentvagnar, vilket vi kunde se vid vårt besök (Steg 3). 95 % av personalen instämmer till stor del eller instämmer helt i att Mitt arbetslag fungerar väl (Steg 4) och 39 av 40 instämmer till stor del eller helt i påståendet Mitt arbetslag prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (Steg 5). Att all personal tar ansvar för barnens utveckling bekräftades av föräldrar och personal vid intervjuerna. Ledningen och ett av arbetslagen placerar sig i självvärderingen på steg 4, två av arbetslagen på steg 5, fyra på steg 6 och fem på steg sju. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (Steg 4). Arbetslagen tar fullt ansvar för alla barns lärande och utveckling samt prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (Steg 5). Vår bedömning av verksamheten, intervjuerna samt den dokumentation vi har tagit del av är också att förskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag (steg 6). För att nå steg 7 måste organisationens alla delar samverka och genom det successivt öka måluppfyllelsen. Det har vi inte sett och därför placerar vi förskolan på steg 6. Styrning och ledarskap Rektor Charlotte Rosdahl-Larsson, som är en tydlig och närvarande rektor, leder förskolan sedan 2008. Eftersom förskolan är stor med tretton avdelningar har rektor hela sin tjänst förlagd till Tolvåker. Förskolan har tydliga mål som är kopplade till styrdokumenten (Steg 1). Målen är kända av både personal och föräldrar. I enkäten svarar 100 % av personalen att de har tydliga, gemensamma mål. 75 % av föräldrarna instämmer till stor del eller helt i att de känner till förskolans mål. I intervjuerna är all personal överens om vilka målen är. De föräldrar som intervjuades känner till förskolans mål. För att föräldrarna ska vara informerade och därmed få möjligheter till mer delaktighet förankras förskolans kulturprofil genom det vardagliga mötet då personalen lyfter fram varje barns delaktighet i verksamheten. Vidare visas barnens pärm Jag kan minsann! och varje avdelnings egen Kulturprofilpärm i vardagen. Nya inslag i profilen lanseras via föräldramöten, information på hemsidan samt på föräldraråd. Föräldrarna berättar under intervjun att de får information och kan ta del av förskolans mål vid föräldramöten, på föräldrarådet och på hemsidan. Föräldrarådens protokoll har alla föräldrarna tillgång till via hemsidan. Föräldrars intresse och förslag bejakas och återkopplas alltid när de verkställs. Rektor och pedagoger förankrar profilen genom dialog med förvaltningen, politikerna och medarbetare på andra förskolor, när tillfälle ges (Steg 1-3). 9

Varje vecka reflekterar pedagogerna under den gemensamma planeringstiden över värdet av innehållet i barnens vardag. Barnens tankar och uttryck för lekens innehåll ligger till grund vid reflektionerna. Omprioriteringar kan därmed göras direkt i form av val av aktiviteter och innehåll. När barnens intresse svalnar ändras inriktning på innehållet. Större utvärderingar sker varje kvartal, vilket ger möjligheter att förbättra och förändra innehållet utifrån de resultat som upptäcks. För att barnen ska vara delaktiga i utvärderingarna tittar de i sin egen pärm och även i Kulturprofilpärmen för att samtala om hur och vad de lärt sig (Steg 4). Genom profileringen har all personal medverkat och förstått det gemensamma åtagandet kring förskolans målsättning där kulturens värld används som metod. Beslutet om vilken profil förskolan ska ha är ett enhälligt beslut i personalgruppen och all nyanställd personal känner till och accepterar profilens innehåll och mål. Alla har möjlighet att påverka över tid. I enkäten svarar 100 % av personalen att de har en gemensam syn på uppdraget (Steg 6). Detta bekräftades under intervjuerna och verksamhetsbesöken. Åtta av arbetslagen placerar sig på steg 6, två på steg 5, två på steg 7 och ledningen på steg 4. Förskolan har egna verksamhetsmål som är kopplade till styrdokumenten. Målen är kända av personal och föräldrar. Det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer. Vi anser att ledarskapet är tydligt och strategiskt (Steg 4). Alla pedagoger och rektor har ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten (Steg 5). I alla möten både ute på avdelningarna och vid intervjutillfällena ser vi att en gemensam syn på uppdraget genomsyrar verksamheten (Steg 6). Vi placerar förskolan på steg 6. Förskolan har nått långt men för att nå upp till steg 7 behöver personalen arbeta under en längre period med systematiska förbättringar. Kommunikation Förskolan ger kontinuerlig information till föräldrarna vid den dagliga kontakten, under utvecklingssamtalen och via hemsidan. Förskolan har förankrade handlingsplaner för olika behov där kommunikationskedjan finns beskriven. Handlingsplaner förankras vid förskolans infodagar 1 gr/år. För intern kommunikation används morgonråd som är en viktig kommunikationskanal i organisationen, vilket vi fick verifierat vid verksamhetsbesöket. Varje fredag är morgonrådet längre. Rektorn mailar ut senast torsdag morgon till alla arbetslagen de punkter som kommer att diskuteras på kommande möte. Varje representant för respektive avdelning har som ansvar att informera sitt arbetslag om vad som diskuterades, vilket fungerar väl. Förskolan använder sig av INKA som är kommunens intranät. (Steg 1-2). Medarbetarna arbetar för att ha ett tillåtande och öppet klimat. Man använder sig av Kritisk vän - och Skryt möten som en metod för öppen kommunikation (Steg 3). 83 % av föräldrarna instämmer i enkäten helt eller till stor del i att de får kontinuerlig information om vad som händer på förskolan. Av personalen instämmer 95 % helt eller till stor del i att den interna kommunikationen är öppen och förtroendefull. Även under våra samtal med personalen framkom detta tydligt. Föräldrakommunikationen sker övergripande via hemsida, anslag och mail. Förskolan arbetar aktivt med att förbättra sin hemsida och köper in en administrativ assistenttjänst som ger support i arbetet. Intranät och Internet används kontinuerligt (Steg 4). 10

Via Kävlinge kommuns pågående projekt Gränslösa Möjligheter pågår en ständig dialog med socialtjänst, bibliotek, BVC samt rektorer för förskola och skola. En gemensam handlingsplan finns och används vid övergång från förskola till skola i kommunen. Fortbildning kring olika ämnen sker i samarbete med socialtjänst. Förskolan samarbetar med lärarutbildningen på Malmö Högskola, Barn och fritidprogrammet i Lund, Kävlinge och Landskrona. 95 % av personalen anser enligt enkäten att de har öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter (Steg 5). Ledningen och nio av arbetslagen placerar sig i självvärderingen på steg 5, ett av arbetslagen på steg 3 och två på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 5. För att uppnå steg 6 behöver omvärldsbevakningen integreras i det dagliga arbetet på förskolan. Kompetens Förskolan har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn, totalt 96 %. Introduktionsplanen följs för nyanställda Vid vårt besök träffade vi ett par nyanställda pedagoger, som kunde berätta om sin första tid på förskolan. De var mycket nöjda med att de fått arbete just på Kulturförskolan och kände sig väl mottagna. De hade direkt varit mycket delaktiga i Qualisarbetet. Innan första arbetsdagen träffas rektor med den nytillkomne medarbetaren för en genomgång av förväntningar inför den första tiden på förskolan. Första dagen presenteras medarbetaren för sina nya kollegor genom en rundvandring på förskolan. Medarbetaren får ett material som beskriver uppdraget under den första tiden. Efter cirka en månad genomförs ett samtal tillsammans med rektor. En fördjupning i förskolans profil och likabehandlingsplan sker och medarbetaren har möjlighet att reflektera utifrån sina intryck. Täta informella möten sker i vardagen med rektor som följer upp att den nya medarbetaren kommer tillrätta i organisationen (Steg 1). På förskolan finns en fortbildningsplan, som visar vad förskolan har satsat på det senaste året och hur den är kopplad till individens och verksamhetens behov. I planen beskrivs kompetensutveckling i dokumentation, barnens eget lärande, samtalsledarutbildning, första hjälpen, tecken som stöd etc. Qualis och pedagogisk dokumentation har samtlig personal genomgått fortbildning inom medan annan kompetensutveckling har varit riktad till enskilda individer eller grupper. Planen revideras inför ett nytt budgetår (Steg 2). I Qualis personalenkät instämmer 95 % helt eller till stor del i påståendet Det finns en plan för min kompetensutveckling. 97,5 % av personalen instämmer helt eller till stor del i påståendena Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola och Kompetensutvecklingen utgår från förskolans, arbetslagens och individens behov (Steg 3). Systematisk uppföljning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser genomförs regelbundet. Mallen för den individuella planen visar på att varje medarbetare har individuella mål och att kompetenshöjande åtgärder tas upp under samtalet, vilket också bekräftades under vårt besök. Efter genomförd kompetensutveckling fyller var och en i vad de har upplevt och lärt sig, vad de kommer att använda och hur och när de kommer att delge sina kolleger. Förskolan avsätter c:a 5000 kronor/medarbetare och det får anses som en relativt hög summa i jämförelser med andra kommuner och förskolor. 47 % av pedagogerna har förskollärarutbildning. Förskolan har således en något lägre andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning än riksgenomsnittet, som ligger på 49 %. Av personalen vid förskolan är 49 % barnskötare och många av dem har en vidareutbildning för 11

arbete med barn (Steg 4). I tabellen nedan har vi valt att jämföra förskolan med en förskola i Kävlinge och en annan i Helsingborg. Andelen medarbetare med utbildning för arbete med barn är hög i alla tre förskolorna. Kävlinge kommun avsätter en avsevärt högre summa till kompetensutveckling per medarbetare än förskolan i Helsingborg. Däremot anses andelen medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning vara låg i Kävlinge kommun. Andel medarbetare med utbildning för arbete med barn Andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Avsatta medel för kompetensutveckling per medarbetare Granskad förskola 94 % 47 % 5000 kronor Jämförbar Qualisförskola i Kävlinge Jämförbar Qualisförskola i Helsingborg 100 % 40 % 5941 kronor 100 % 69 % 2000 kronor Ledningen lägger stor vikt vid intervjuer och tillsättning av personal på kort och lång sikt (Steg 5). Samtliga vikarier får provjobba innan de förankras i vikarielistan. På sikt vill rektor öka andelen högskoleutbildade pedagoger till 60 %. Långsiktig målsättning är att rekrytera pedagoger, som kan spela gitarr och/eller piano. Om pedagogerna har specialkompetens kring ämnet teknik anses även det som en merit. Andelen manlig personal har ökat från en till fyra under en tvåårsperiod. Vi ser att kompetensutveckling är kopplad till individernas och verksamhetens behov. Förskolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling och förskolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner (Steg 3). Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs regelbundet (Steg 4). Däremot anser vi inte att förskolan har en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning (Steg 4). Kompetensutvecklingen är kopplad till förskolans långsiktiga utveckling och förskolan tillämpar metoder framgångsrika metoder för att rekrytera på kort och lång sikt (Steg 5). Fem av arbetslagen placerar sig i självvärderingen på steg 6, sex av lagen på steg 7, ledningen på steg 4 och ett lag på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 3. För att nå steg 4 behöver förskolan öka andelen pedagoger med högskoleutbildning. Om det görs kommer förskolan att placera sig på steg 6 eftersom det finns en tydlig koppling mellan förskolans, arbetslagens och individens behov av kompetensutveckling. Resursutnyttjande Område Kostnad per barn Granskad förskola senaste år Genomsnitt kommunen år Totalkostnad per barn 83060 109 200 kr Totalkostnad exkl. lokaler 71758 96 200 kr Lokalkostnad per barn 11302 13 000 kr Rektor genomför tillsammans med en ekonom från förvaltningen uppföljning och prognoser i februari, maj och september samt halvårs- och helårsbokslut. Budgeten var år 2009 i balans (Steg 1-2). 12

Budgeten förhandlas med de fackliga organisationerna. För att skapa en arena för delaktighet och förståelse för hur resurser används och varför har rektor en informationsdag en gång/termin. Personalen får regelbunden information om det ekonomiska tillståndet för att direkt kunna genomföra mindre justeringar av inköp, köp av tjänster och vikarietillsättning (Steg 3). Pedagogiskt genomtänkta idéer, där barnperspektivet är utgångspunkten, ligger alltid till grund för såväl ekonomiska satsningar som uppbyggnad av organisation. En administrativ assistent är behjälplig med kvalitativ research. Förskolan arbetar aktivt med en levande schemaläggning för att använda pedagogernas arbetstid på bästa sätt. De personella resurserna används optimalt. Under våra besök ute i verksamheten såg vi att barngrupperna var små och varje pedagog tog hand om en liten grupp barn. Personalen var även nöjd med planeringstiden och samarbetet över gränserna. Arbetslagen planerar användandet systematiskt för att få en god framförhållning i arbetet. En tydlighet har arbetats fram kring vikarieanskaffning. Bedömningar om när förskolan ska anställa korttidsvikarier utgår från barnens perspektiv. Förskolan har inte vikariestopp men alla måste tänka efter när en vikarie behövs. Det finns en policy för vikarieanskaffning och den är personalen medveten om. Samverkan kring resurser sker aktivt mellan avdelningar. Material, köp av tjänster och personal samordnas. Varje husdel har en pedagog som är samordnare. En gång/kvartal samlas samordnarna på möten. De samverkar över husdelarna och utbyter kompetens och material. Material och personalens olika kompetenser är en gemensam tillgång som används i samverkan. 95 % av personalen instämmer helt eller till stor del i enkäten i att de känner till hur förskolan utnyttjar resurserna. Vi såg att det finns metoder för resurshantering på flera nivåer (steg 4). Vi såg också otaliga exempel på ett effektivt resursutnyttjande i alla delar av verksamheten (steg 5). Medvetenheten om ekonomin är stor, man samverkar för att klara bemanningen vid personalfrånvaro och man ser över hela förskolans resurser inför inköp. Kompetensen som finns hos personalen tas tillvara och sprids mellan varandra. Verksamhetens kvalitet är hög i förhållande till insatta resurser (steg 6). Ledningen och två av arbetslagen placerar sig på steg 5 i självvärderingen, åtta på steg 6 och två på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 6. Vi kan se i självvärderingen att endast två arbetslag anser att alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering, något som krävs för steg 7. Image Kulturförskolan Tolvåker har ett gott rykte i kommunen och är populär både bland föräldrar och barn. Förstagångsföräldrar väljer ofta att placera sina barn på förskolan. Personalen är medveten om värdet av att utstråla en god image och arbetar aktivt med att marknadsföra sig och informera om sin verksamhet. Hemsidan är informativ, inbjudande och uppdaterad. Insändare till den lokala pressen och inbjudande broschyrer lyfter fram verksamheten. Stor vikt läggs vid föräldrabesök inför valet av förskola (Steg1-3). 13

42 % av föräldrarna instämmer enligt enkäten helt eller till stor del i att förskolan har fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet. 22,5 % tar inte ställning, 8 % vet inte. Qualis kvalitetsmätning samt bevakning av kön till förskolan används som metoder för att veta vilken image förskolan har (Steg 5). Vid samtal med både föräldrar och personal framkom det tydligt att förskolan har haft god image genom tiderna. Det sitter i väggarna, var det någon som sade. Förskolan är eftertraktad av föräldrarna och det finns alltid kö till förskolan. 90 % av föräldrarna och all personal anser att förskolan har helt eller till stor del ett gott rykte (Steg 6). Ledningen och ett av arbetslagen placerar sig i självvärderingen på steg 4, två på steg 5, fyra lag på steg 6 och fyra på steg 7. Trots att förskolan har en god image behöver metoder för att veta vilken image förskolan har utvecklas. Vi placerar därför förskolan på steg 4. 14

Slutomdöme Kulturförskolan Tolvåker är en stor men trivsam och trygg arbetsplats för både personal och barn. Man lyckas upprätthålla en jämn och stabil verksamhet med hög kvalitet. Trots många medarbetare har man lyckats implementera den gemensamma värdegrunden och kunskapssynen hos alla. Förskolan uppnår minst steg 3 inom alla kvalitetsområdena, vilket är minimikravet för att bli certifierad. Förskolan blir därför certifierad enligt Qualis certifieringsmodell med 98 poäng. Förskolans starkaste områden som är viktiga att tillvarata och fortsätta att utveckla är följande: Trygghet och trivsel, där klimatet på förskolan präglas av tillit och öppenhet och grundar sig på en gemensam värdegrund Arbetssätt och pedagogroll, där all personal har en gemensam kunskapssyn, som präglar deras arbete med barnens lärande Utveckling och lärande, där förhållningssättet och metoderna utmanar barnens utveckling och lärande Organisation, som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag Styrning och ledarskap en gemensam syn på uppdraget genomsyrar hela verksamheten Ett effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten och verksamhetens kvalitet är hög De områden förskolan behöver bättra är främst Kompetens förskolan bör höja högskolekompetensen hos personalen Image metoderna för att veta vilken image förskolan har behöver utvecklas Systematiseringsprocessen av kvalitetsarbetet bör utvecklas över tid. Slutligen vill vi ge förskolan beröm för det arbete som har lagts ner inför certifieringen samt det varma bemötande och omhändertagande vi fick vid vårt besök. Helsingborg 2010-05-18 Arja Fekete Ingrid Johnsson Bilaga: Sammanställning av poäng 15

Qualis certifiering förskola - poängmatris Förskola Tolvåkers kulturförskola För varje kriterium markeras med "x" (litet x) på vilket steg skolan befinner sig. OBS! Litet x enda tillåtna tecken!!! Delkriterium Faktor Steg Poäng 1 2 3 4 5 6 7 A Trygghet och trivsel 2 x 12 B Delaktighet i lärprocessen 2 x 10 C Arbetssätt och pedagogroll 2 x 12 D Utveckling och lärande 3 x 18 E Föräldrainflytande 2 x 10 F Organisation 1 x 6 G Styrning och ledarskap 2 x 12 H Kommunikation 1 x 5 I Kompetens 1 x 3 J Resursutnyttjande 1 x 6 K Image 1 x 4 Poängsammanställning Villkor Tolvåkers kulturförskola 98 Certifiering - lägst 60 Alla delkriterium steg 3 eller högre Maxpoäng 126 16