Qualiscertifiering av Slottsvångens förskola /25

Transkript

1 Granskningsrapport Qualiscertifiering av Slottsvångens förskola /25 Lena Nilsson Jessica O. Håkansson Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1

2 Sammanfattning av rapporten Slottsvångens förskola är en förskola med tre grupper/avdelningar i Helsingborgs kommun. Förskolan uppvisar en god kvalitet inom flera av de 11 granskningsområdena och har i sin första Qualis-granskning uppnått 102 poäng. Förskolan når därmed Qualis-certifiering. Förskolan präglas av ett öppet och förtroendefullt klimat. Pedagogerna är närvarande, lyssnar till barnen och arbetar aktivt med samspelet mellan barnen. Skapande och problemlösning är naturliga inslag i den dagliga verksamheten. Ledningen och personalen ger exempel på hur man samverkar mellan grupperna både vad det gäller material och personal. Pedagogerna använder väl förankrade metoder för att skapa trygghet, trivsel. Förskolans organisation har en tydlig struktur. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som arbetar för en god daglig verksamhet. Föräldrarna är mycket nöjda med den pedagogiska verksamheten och upplever att de är delaktiga i förskolans arbete. Dokumentationen av barnens lärande, lärprocesser samt utvärderingarna av arbetssätt och former behöver systematiseras. Förskolan har sedan två år arbetat med Qualis kvalitetssäkringsverktyg i sin kvalitetsutveckling. Slottsvångens förskola - en kort presentation Slottsvångens förskola ligger högst upp på landborgen i Helsingborg. Förskolan ingår i Slottsvångens skolområde och samarbetar med Tornérhjelms förskola och Gräshoppans förskola. Området består till största delen av flerfamiljshus. Förskolan har tre grupper med barn i åldrarna 1-5 år med totalt 31 inskrivna barn. Grupperna är organiserade utifrån ålder. Maten tillagas på ett intill liggande kök som ej tillhör förskolan. Gunilla Müller Lundgren är rektor för Slottsvångens förskola och Tornérhjelms förskola sedan 2 år. Arbetslagen har ett gemensamt ansvar för barngruppen. Av personalen är ca 71 procent förskollärare, resten barnskötare. Förskolan använder sig av ett vikariebokningssystem som heter Tell me för att täcka vikariebehovet, både det kortsiktiga och långsiktiga behovet. Förskolans består av ett öppet stort rum och flera mindre rum, vilka fungerar som gruppernas hemvister. I det stora gemensamma rummet inryms även en ateljé som vetter ut mot gården och grönskan utanför. Ljuset faller fint in i ateljén som inrymmer stafflier, färger, pärlor och annat skapande material. Ljuset är fantastiskt och härifrån har man en inspirerande utsikt ut över Helsingborgs takåsar. I rummet finns även möjlighet till mysig läsning i sofforna samt i bassängen. Lokalerna är ljusa och fräscha och mycket inbjudande. Förskolan har även ett eget mindre kök. Genomförande av arbetet med självvärdering och certifiering Alla förskolans arbetslag/avdelningar och ledning har inför granskningen genomfört självvärdering i anslutning till Qualis-matrisen och dess elva kvalitetsområden med angivna 2

3 kriterier. Ledningen har lämnat en redovisning av hur arbetet bedrivs inom de olika kvalitetsområdena. Vi har tagit del av skriftlig dokumentation i form av Kunskapsstaden Helsingborgs vision - Dröm Verklighet, Guide för utvecklings- och lönesamtal, Uppdragsdialog, Vi har även tagit del av förskolans kvalitetsredovisning, likabehandlingsplan och förskolans gemensamma förhållningsregler för personal. Vi har läst förskolans lokala arbetsplan och tagit del av en kortfattad beskrivning om aktionslärande. Vi har även tittat på förskolans hemsida. Barn, föräldrar och personal har också besvarat Qualisenkäter, som vi granskare har haft tillgång till. Svarsfrekvenser på föräldraenkäten var 100 %. 100 % av barnen har också besvarat enkäten och det har även 100 % av personalen. Vi besökte förskolan under en och en halv dag. Vi tog del av aktiviteterna på avdelningarna, pratade med barnen och personalen under förmiddagarna. Intervjuer genomfördes med personal, föräldrar och ledning.. Vår samlade bedömning utgår från Qualis-matrisens elva kvalitetsområden med dess sju kriteriesteg. Resultatet av arbetslagens och förskolechefens självvärdering redovisar vi tillsammans med vår egen bedömning i tabellform nedan. Kvalitetsområde Arbetslag 1 Arbetslag 2 Enhetschef Extern värdering granskare A B C D E F G H I J K Verksamhetens kvalitet inom elva områden Trygghet och trivsel När vi kommer till förskolan blir vi välkomnade av personal och barn. Vi har innan besöket tagit del av förskolans rutiner för att ta emot nya barn (steg 1). Föräldrarna får en informationsbroschyr angående inskolningen Välkommen till Slottsvångens förskola. Under samtalet med rektorn informeras vi om att det finns en likabehandlingsplan (steg 2) som är väl implementerad hos pedagogerna på förskolan. Alla pedagoger har under ett helt år arbetat med värdegrunden och tillsammans arbetat fram ett värdegrundsdokument som alla ska arbeta efter. Det råder en varm atmosfär och pedagogerna visar ett stort engagemang i sitt arbete. Varje barn blir bekräftat. Under intervjun med föräldrarna berättar de att det känns tryggt att lämna sina barn här. Enkäten visar att 92,9 % instämmer helt eller till stor del att deras barn trivs på förskolan. Pedagogerna mäter barnens trygghet och trivsel genom dagliga samtal med barnen (steg 3). Detta görs både enskilt och i grupp. Det görs också observationer. Under intervjun 3

4 med pedagogerna säger de att tryggheten grundläggs under inskolningen, barnen ska kunna visa känslor och våga vara den man är. Barnen ska också känna att alla är lika viktiga och att alla blir sedda. Vidare genomförs Qualis-enkäter och attitydenkäter en gång per år. Resultatet används som utgångspunkt för samtal i personalgruppen. Vi ser tydligt att förhållandet mellan pedagogerna samt pedagoger och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Arbetsglädjen säkerställs genom öppen kommunikation och ett tillåtande klimat. Pedagogerna är lyhörda, uppmuntrar och bekräftar barnen. Vi såg detta tydligt under vårt besök, pedagogerna uppmuntrade barnen att hela tiden själv få tänka efter, även om det tog en stund, för att därefter ta egna beslut. Man lyssnar på barnen och tar varje tillfälle i akt att uppmuntra dem. Detta påverkar också barnen som är väldigt trevliga och hjälpsamma mot varandra. Under samlingen spiller en flicka ut sitt te (de har tea-party) då går två andra flickor genast iväg och hämtar papper för att torka upp. Förskolans fysiska miljö skapar trivsel (steg 4). Pedagogerna arbetar medvetet för att skapa en trivsam miljö genom en tydlig struktur. Barn och pedagoger tar gemensamt ansvar för att ha ordning och reda, vilket vi kunde verifiera under vårt verksamhetsbesök. Varje sak hade sin plats och både pedagoger och barn var noga med att ställa tillbaka sakerna där de hörde hemma. Vi tyckte att lokalerna var väldigt spännande, helt annorlunda andra förskolor. Hela förskolan var ett enda stort rum där det inrymdes entré, kontor, dockvrå och ateljé. Trots detta var lokalerna väl anpassade till barnen, men det krävdes god planering av pedagogerna för att utnyttja dem på bästa sätt. Förankrade metoder finns för att skapa trygghet, trivsel och säkerhet samt att hantera konflikter (steg 5). Årliga barnolycksfallsronder görs. Förskolan använder sig av stoppmetoden, de får också handledning av specialpedagoger. Förskolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 6). Alla pedagoger har under ett helt år arbetat med värdegrunden och tillsammans arbetat fram ett värdegrundsdokument som alla ska arbeta efter. Både ledningen och de två arbetslagen har placerat förskolan på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 6 eftersom vi inte har kunnat se något dokument som styrker att förskolan bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller trygghet, trivsel, säkerhet och likabehandling. Delaktighet i lärprocessen Barnens intresse och förmåga ligger till grund för verksamhetens utformning (steg 1). Pedagogerna använder sig av frågan varför gör vi det här när de planerar sin verksamhet. Hela tiden förs det pedagogiska diskussioner runt lärandet. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). På många olika sätt kunde vi se hur barnen har möjlighet att välja vad de vill göra och vad de vill lära sig på förskolan. Det finn gott om material och aktiviteter för barnen att tillgå. Pedagogerna dokumenterar barnens lärprocesser genom egna anteckningar, fotografier, teckningar och målningar som sedan sätts in i portfoliopärmar vilka barnen lätt kommer åt. Under vårt besök är det en flicka som plockar fram sin portfolio och visar oss vad hon lärt sig under sin tid på förskolan. I tamburen finns en digital fotoram där föräldrar och barn kan titta 4

5 på bilder (steg 3). När vi var på besök var inte fotoramen igång och vi undrade varför. Pedagogerna svarade att den bara var igång om det hade hänt något speciellt t.ex. från promenader, parkbesök eller fester. Ramen sitter lågt ner för att barnen lätt ska kunna titta på bilderna, detta innebär att de gärna plockar ut minneskort eller petar på inställningar. Barnen görs medvetna om sitt lärande och är delaktiga i dokumentationen av sitt eget lärande (steg 4). Pedagogerna samtalar med barnen om vad och hur de lärt sig. De ställer frågor till barnet t.ex. Hur tänkte du då? Vad ska det bli? Hur gjorde du förra gången? Förskolan använder sig av individuella utvecklingsplaner för barnens utveckling och lärande. Planen ligger till grund för planering och utvecklingssamtal. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling (steg 5). Vid intervjun med föräldrarna berättade de att de var mycket nöjda med utvecklingssamtalen och att barnen var väl dokumenterade. Detta visar också enkäten där 85,8 % instämmer helt eller till viss del att utvecklingssamtalet bygger på pedagogisk dokumentation av mitt barns utveckling och lärande. De tyckte också att pedagogerna var proffsiga och att deras arbete med barnen var väl genomtänkt. Barnen stimuleras att reflektera över sitt lärande och olika sätt att lära (steg 6). Under vårt besök såg vi flera barn påkalla pedagogers uppmärksamhet för att berätta eller visa att de lärt sig något nytt. Pedagogerna ställde följdfrågor t.ex. När lärde du dig det? Hur lärde du dig det? Det finns även ett lärande i barngruppen dvs. man lär av varandra. Barnens intresse, förmåga och behov präglar utformning och förbättring av all verksamhet (steg 7). Miljön är anpassad efter barnens behov och intresse. I planeringen utgår pedagogerna alltid från barnens behov och intressen. De skapar intresse och utmanar barnen genom att ställa frågor, detta såg vi tydligt under deras utevistelse där varje tillfälle togs. Det kunde vara allt från småkryp till hur barnen kan mäta sina hopp i sandlådan. Båda arbetslagen och ledningen har placerat sig på steg 7. Under vårt besök såg vi att barnens intresse, förmåga och behov präglar utformning och förbättring av all verksamhet, detta bekräftade också föräldrarna. Därför har vi valt att placera förskolan på steg 7. Arbetssätt och pedagogroll Pedagogerna planerar arbetssättet utifrån barnens behov, nyfikenhet och lust (steg 1). Pedagogerna är väldigt lyhörda för barnens önskemål, t.ex. tog de tillvara att några av barnen gärna ville lära sig engelska och då infördes detta med hjälp av en räv som heter Sam. Under vårt besök pratar de äldre barnen engelska i sin samling. Sam kan bara prata engelska så pedagogen får översätta de ord barnen inte förstår. Barnen var fantastiskt duktiga på att både prata engelska och att sjunga engelska sånger. Miljö och material är tillgängligt för barnen och utnyttjas väl i lärprocessen (steg 2). Förskolan erbjuder varierande lekmiljöer såväl inomhus som utomhus. Trots att gården var väldigt liten hade pedagogerna lyckats med att ha olika lekrum för barnen. Där fanns rum för sandlek, rollekar och tillfälle att klättra. Utomhus fanns det också mycket material att använda för motorikträning och barnen använde materialet flitigt. Under vårt besök såg vi exempel på sång, rörelse, skapande verksamhet och engelska. Barnen var intresserade, pratade inte i mun på varandra utan visade respekt och hänsyn mot varandra. 5

6 Vi såg också under barnens utevistelse hur pedagogerna hade fokus på barnen och fångade alla tillfällen till inlärning. T.ex. var det ett barn som ville ta av sig sina skor för att känna på sanden och hoppa i sanden, då föreslog en pedagog att han kunde hoppa och sedan mäta hur långt hoppet var med hjälp av sina fötter. Detta resulterade i en febril aktivitet bland barnen, det skulle hämtas sopborstar så man kunde sopa rent efter varje hoppare, det blev också diskussioner om hur långt man hoppat, fötterna var ju inte lika långa. Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande (steg 3). På förskolan finns en stor ljus och härlig ateljé där barnen har möjlighet att skapa. Lek och problemlösning utgör naturliga inslag i allt lärande och arbetssätt och arbetsformer utvärderas regelbundet (steg 4). Pedagogerna uppmuntrar hela tiden barnen att reflektera för att komma på egna lösningar på problem och frågeställningar. I rektorsområdet har det också anställts två pedagoger, en matematikutvecklare och en utvecklare av språklig medvetenhet. Dessa två arbetar till största delen i förskolorna, de har hand om viss kompetensutveckling samt att handleda och vara inspiratörer. Pedagogerna dokumenterar och utvärderar regelbundet sitt eget arbete med barnens utveckling och lärande (steg 5). Detta gör de i IUP, i barnens portfolio och under utvecklingssamtalen. Pedagogerna säger under intervjun att de reflekterar och utvärderar varje dag när de är på väg hem. Reflektionerna och utvärderingarna blir inte alltid nedskrivna, men ligger alltid till grund för vidare planering. Bägge arbetslagen och ledningen har placerat sig på steg 7 i självvärderingen. Vi placerar förskolan på steg 5. För at nå upp till steg 6 behöver förskolan ha en gemensam kunskapssyn som präglar pedagogernas arbete med barnens lärande. När det gäller kunskapssynen kunde vi inte under vår granskning få en tydlig bild. Utveckling och lärande Förskolan uppmuntrar nyfikenhet och lust att leka och lära hos varje barn (steg 1). Vid besöket såg vi detta bland annat i variationen i gruppernas arbete och i skapandet, men även i barnens fria lek. Personalen arbetar under framförallt förmiddagstid med barnen i mindre grupper. Verksamhetens präglas av pedagogernas inbjudande attityd då de uppmuntrar barnens lust och nyfikenhet. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera barnens utveckling och lärande (steg 2). I den skriftliga redovisningen framkommer att pedagogerna har IUP, portfolio, utvecklingssamtal, pedagogisk handledning och egna reflektioner som underlag. Vid vårt besök såg vi bland annat såväl ifyllda IUP som barns portfolio men mindre av andra former av dokumentationer. Kontinuerliga samtal, både spontana och bestämda, med föräldrar, utöver själva utvecklingssamtalet, sker också för att följa upp varje barn. Genom samtal med föräldrar vid hämtning och lämning förs daglig kommunikation kring barnens vistelse och utveckling. Inriktningen för barnens utveckling formuleras tillsammans med föräldrarna i barnens IUP och sker i samarbete med föräldrarna under utvecklingssamtalet. Det tydligaste underlaget är dock barnens portfolio som både barn, föräldrar och pedagoger gemensamt tar del av i utvecklingssamtalen. En del av de äldre barnen på förskolan deltar också i sitt utvecklingssamtal. 6

7 Handlingsplaner används för barn i behov av särskilt stöd (steg 3). Rektor och specialpedagog tillsammans med avdelningspersonalen diskuterar förskolans barn. Specialpedagogen i området har tid på förskolan och denna är flexibel utifrån behov vilket stäms av tillsammans med rektor. Specialpedagogen arbetar på förskolan med att ge stöd och handledning i frågor kring enskilda barn, t.ex. vid kartläggning av behov och stöd samt vid formulering av åtgärdsprogram. Specialpedagogen ingår i områdets elevhälsa. Förskolan har också tillgång till annan specialistkompetens i elevhälsan såsom psykolog. På förskolan är specialpedagogens stöd efterfrågat. Pedagogerna är aktiva i sin vilja att göra det bästa för varje barn. Pedagogerna och ledningen följer upp att varje barn utvecklas rikt och allsidigt efter sina förutsättningar (steg 4). I den skriftliga redovisningen och i intervjuerna med personalen framkommer det att varje pedagog har ansvarsbarn, vilket innebär att det är pedagogens uppgift att följa upp barnen och följa upp att varje barn utvecklas utifrån sina förutsättningar. Portfolioarbetet har kommit långt på de respektive avdelningarna och där ges exempel på vad barnen är med om på förskolan, t.ex. skapande och socialt samspel på olika sätt. Matematikutvecklare samt språkutvecklare följer även upp hur pedagogernas arbete utvecklats över tid och säkerställer på så sätt att eleverna utvecklas specifikt inom dessa områden. Pedagogerna i verksamheten tycker sig se att barnens matematiska färdigheter har ökat. Verksamheten har pågått under ett år så någon utvärdering av barnens resultat/utveckling över tid har inte kunnat göras. Förskolan arbetar aktivt med samspelet mellan barnen (steg 5). Personalens gemensamma förhållningssätt är mycket tydligt och genomsyrar verksamheten. Under vårt besök ser vi mycket goda exempel på att personalen är goda förebilder för barnen och deras förhållningssätt präglar även barnens samspel. Stoppmetoden och lyssnandets pedagogik är två metoder som används på förskolan. Återkommande under dagen såväl i intervjuer med pedagoger och föräldrar samt vid besök på avdelningar ser och hör vi exempel på hur samspel och relationer är i fokus. Förskolan har ett förhållningssätt och metoder som utmanar barnens lärande och utveckling. I självvärderingen kan vi se att båda arbetslagen samt ledningen placerar sig på steg 7. Förskolan visar under vårt besök genom sitt förhållningssätt och metoder som utmanar barnens utveckling och lärande (steg 6). Vi placerar förskolan på steg 6. Vi har inte under våra intervjuer eller i den skriftliga redovisningen kunnat verifiera att förskolan bedriver att systematisk metodutveckling avseende utveckling och lärande. Föräldrainflytande Föräldrar har möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor (steg 1). I den skriftliga redovisningen kan vi se att förskolan genom den dagliga kontakten, via föräldramöten, utvecklingssamtal, enkäter, kvalitetsredovisningar och likabehandlingsplanen skapar möjligheter för föräldrar att kunna påverka i trivsel- och miljöfrågor. Denna möjlighet bekräftas också i intervjuerna med föräldrar 7

8 Föräldrar uppmuntras att engagera sig i verksamheten (steg 2). Personalen försöker på olika sätt att uppmuntra föräldrar att engagera sig. Personalen berättar att de tidigare använt hemsidan för att informera föräldrar om den dagliga verksamheten för att på så sätt skapa Enkätfråga Föräldrar Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande Förskolan samverkar med mig om mitt barns utveckling och lärande Jag har möjlighet att ha inflytande över de delar av verksamheten på förskolan som jag är berörd av Stämmer helt eller till stor del 78,5 % 89,3 % 67,8 % Stämmer helt eller till stor del Personal Jag uppmuntrar föräldrar att engagera 100 % sig i förskolans verksamhet förutsättningar för föräldrarna att ha ett inflytande över verksamhetens utformning. Kommunala regler avseende hur fria förskolorna får vara i informationsstrukturen har förändrats och hemsidan har under en längre tid varit fryst, vilket personalen upplever som negativt för föräldrarnas inflytande. För att få en bredare och mer nyanserad bild av förskolans arbete med barnen skriver avdelningarna nyhetsbrev. Andra former för att uppmuntra föräldrar att engagera sig i verksamheten är drop-in, sommarfest i parken med picnic, föräldramöte, lucia och utvecklingssamtal. Föräldrar uppmuntras också att titta i deras barns portfolio och samtala med barnet kring det de ser. Enligt enkäten upplever föräldrar att de har möjlighet att påverka och vara delaktiga (se nedanstående tabell) Förskolan följer upp föräldrars inflytande (steg 3). Genom enkäter (kommunens egen attitydundersökning och Qualis), utvecklingssamtal och daglig kontakt följer förskolan upp föräldrars inflytande. I föräldraintervjuerna framkommer tydligt hur föräldrar känner sig välkomna att på många sätt fråga eller engagera sig om de vill. Personalen är öppen för förslag och mycket villiga att samarbeta. Förskolan samverkar med föräldrarna om barnets utveckling och lärande (steg 3). Fotoramar, portfolios, utvecklingssamtal och uppföljning av enkäter är exempel på underlag för samverkan enligt den skriftliga redovisningen. Föräldrar bekräftar att det finns ett gott samarbete med förskolan kring det enskilda barnet. I intervjuerna är föräldrarna mycket nöjda med det stöd och den stimulans barnen får på förskolan. En stor del av föräldrarna menar också i enkäterna att de kan samarbeta med förskolan kring sitt barns utveckling och lärande Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra föräldrarna delaktiga (steg 4). Personalen upplever att det är mycket bra uppslutning på föräldramöten. Extern kommunikation har förskolan bl a. med socialtjänsten, Dunkers kulturhus, Konserthuset och stadsbiblioteket. Tidigare fanns det också föräldraråd på förskolan, men det dog ut. Nu har en förälder tagit saken i egna händer och startat upp ett föräldraråd. Föräldern upplever att hon har fått mycket positiv respons från ledningen gällande detta. Föräldrarna har inflytande över de delar av verksamheten som de är berörda av (steg 5). Detta kommer fram i föräldraenkäten och i intervjuer. 8

9 Arbetslagen och skolledningen har placerat förskolan på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 5. Under vårt besök och våra intervjuer vi inte kunnat verifiera att föräldrarna har inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen (steg 6). Avsaknaden av kontinuerlig föräldrarådsamverkan medför svårigheter för föräldrarna att påverka verksamhetens utformning. Organisation Slottsvångens förskola leds av rektor Lena Müller Lundgren. Förskolan består av tre grupper med 31 barn inskrivna i åldrarna 1-5. En grupp, Knopparna, har barn i åldrarna 1-2 år. I gruppen finns det 8 barn. I gruppen arbetar tre pedagoger. En grupp, Nyckelpigorna, består av 3-4 åringar. I gruppen finns det 10 barn. I gruppen arbetar två pedagoger. Tredje gruppen, Stjärnorna består av 4-6 åringar. I gruppen finns det 13 barn och 2 pedagoger arbetar i gruppen. Personaltätheten är ca 4 barn/årsarbetare. Totalt arbetar 7,6 årsarbetare på förskolan och alla har relevant utbildning för sitt uppdrag. Sjukfrånvaron är förhållandevis låg. Genomsnittlig sjukfrånvaro Granskad förskola 7,36 % Annan jämförbar?% förskola Genomsnitt 8.0 % (2008) kommunen Långtidsfrånvaron är 25 % av 7,36 % Redovisas from dag 60. Förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). Arbetet med barnen sker till största delen i respektive grupp. Personalen arbetar aktivt med att organisera förskolan i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2). Vid vårt besök såg vi flera exempel på arbete i små grupper med en ansvarig pedagog. Grupperna samarbetar vid planering, utevistelse, gemensamma aktiviteter och vid öppning och stängning. Förskolan har ett väl fungerande beslutssystem samt utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer och en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). Rektor beslutar i lednings-, personal- och budgetfrågor. Skolassistenten tillsätter vikarier när förskolan anmäler behov. Personalen fattar beslut angående den egna gruppen gällande pedagogiska och ekonomiska frågor. Förskolan leds av rektor utifrån en demokratisk arbetsordning, där personalen känner sig delaktiga. Mötesstrukturen består av APT-möten (veckomöten och personalmöten), utvecklingsgruppsmöten, teamledarmöten och ledningsgruppsmöten. Enligt enkätsvaren instämmer all personal helt eller till stor del i påståendet Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten och 100 % av personalen anser att förskolan har en bra mötesstruktur. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). Förskolan leds av rektor som ingår i områdets ledningsgrupp bestående av 5 rektorer, varav 3 arbetar heltid och 2 arbetar 80 %. Förändringar inom ledningsstrukturen kommer förmodligen att ske p g a minskat elevantal och naturlig avgång. 9

10 Anledningen till den höga ledningsbemanningen har varit projektet utsikter som har tagit mycket tid i anspråk. På förskolan finns en teamledare. Teamledaren träffar ledningen vid behov, ca en gång i månaden. Arbetet i respektive grupp leds av arbetslaget och är organiserat i planeringstid, tid för ansvarsområden och reflektionstid. Reflektionsbok är under upparbetande. Blankett för reflektion har delats ut samt begreppen intoning och uttoning tillämpas. Pedagogerna har 2,5 timmars schemalagd planeringstid i veckan. På förskolan finns det även en matematikansvarig och en språkansvarig som leder förskolans utveckling inom dessa områden och fungerar som en länk från matematik- och språkutvecklarna i området. Förskolan stänger 4 dagar/år för planering och utvärdering. Personalenkäten visar att 85,7 % av personalen instämmer helt eller till stor del i påståendet Förskolan har en väl fungerande organisation och 85,7 % anser även att Mitt arbetslag fungerar väl. Arbetslagen tar fullt ansvar för alla barns lärande och utveckling samt prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5). Varje pedagog har egna ansvarsbarn. Pedagogen följer barnens utveckling med hjälp av observationer, arbetslagsdiskussioner och egna reflektioner. En specialpedagog finns tillgänglig och stödjer pedagogerna i arbetet med barns utveckling och lärande, vilket vi fick bekräftat under intervjuerna. Det enskilda barnets utveckling och lärande följs upp med föräldrarna under utvecklingssamtalet, då individuella utvecklingsplaner upprättas. Enligt enkäten instämmer 85,7 % av personalen helt i påståendet Mitt arbetslag prioriterar och fördelar arbetsuppgifter. Förskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag (steg 6). Vår bedömning utifrån den redovisning vi har tagit del av och intervjuer vi har genomfört är att förskolans organisation är väl fungerande och strategisk. Vi ser också att det pågår ett utvecklingsarbete både i kommunen som helhet, inom skolområdet och på förskolan. Båda arbetslagen samt skolledningen placerar sig i självvärderingen på steg 7. Utifrån vårt besök konstaterar vi att förskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag (steg 6). Vår bedömning av verksamheten utifrån den dokumentation vi har tagit del av samt de intervjuer vi genomförde är att det finns en genomtänkt strategi i kommunen, lämpliga kompetensutvecklingsinsatser utvecklas och att ledningen implementerar dem i verksamheten. Vi kan dock se att de olika arbetslagen på förskolan har kommit olika långt i sitt utvecklings- och kvalitetsarbete. För att uppnå steg 7 behöver förskolan som helhet samverka för ökad måluppfyllelse. Vi placerar förskolan på steg 6. Styrning och ledarskap Rektor Gunilla Müller Lundgren leder förskolan sedan 2 år. Förskolan har egna verksamhetsmål som är kopplade till styrdokument (steg 1). Områdets tre förskolor har gemensamma verksamhetsmål och enskilda lokala arbetsplaner. På några av förskolans avdelningar såg vi arbetslagets egna mål. Förskolans egna mål är kända av personalen och förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer (steg 2). Förskolan säkerställer att personalen känner till förskolans mål genom att alla är delaktiga i planerings- och utvärderingsarbetet. Vi har kunnat konstatera vid intervjuerna att personalen känner till den lokala arbetsplanens mål för verksamheten. 10

11 Genom ett tydligt organiserat ledarskap med arbetslagsledare och rektor samt en fungerande mötesstruktur säkerställs ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. Enkätfråga Stämmer helt eller till stor del Föräldrar I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget Förskolans mål är kända av föräldrarna 71,4 % Personal 100 % 100 % 71,5 % 71,5 % 100 % Förskolans mål är kända av föräldrarna (steg 3). Enligt föräldraenkäten känner 71,4 % av föräldrarna till förskolans mål. Vi har sett att den lokala arbetsplanen i kapprummen och dessutom är förskolans lokala arbetsplan tillgänglig på förskolans hemsida. Förskolan bör synliggöra målen mera på förskolan. Förskolan har ett ledarskap som skapar delaktighet och förståelse på alla nivåer (steg 3). Ledningen skapar delaktighet genom öppenhet och ansvarsdelegering. Vid våra samtal med personalen kunde vi bekräfta att personalen känner sig delaktiga och har förståelse för ledarskapet på alla nivåer. Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer och ledarskapet är tydligt och strategiskt (steg 4). Den välfungerande organisationen, strategiska möteskulturen och personalens delaktighet i beslutsfattande vittnar om ett välfungerande ledarskap. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten och ledningen stimulerar till stor variation (steg 5). Inför kvalitetsredovisning gör arbetslagen en utvärdering av målen. Enkätsvaren analyseras och personalen gör självvärderingar enligt Qualis kvalitetssäkringsmodell. Utifrån resultaten sätts nya mål. En gemensam måldokumentation utarbetas för förskolorna i området. Denna kompletteras sedan med för skolans mål resp. gruppens mål utifrån vilken förskolan arbetar. Ett arbetslag samt ledningen placerar sig på steg 6 i självvärderingen och ett arbetslag placerar sig på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 6. Att ledningen har strategier för att koppla nytänkande till förskolans mål och långsiktiga utveckling har vi inte kunnat verifiera under vårt besök. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1). Förskolan ger kontinuerlig information till föräldrarna via den dagliga kontakten, extra samtal och anslag i 11

12 kapprummen. Enligt enkäten instämmer 72,1 % av föräldrarna helt eller till stor del i att de får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan. Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2). Den tydliga mötesstrukturen bidrar till informationsflödet inom arbetslagen. Mail förmedlas till föräldrar som har lämnat sin e-postadress till förskolan. Veckobreven har tidigare funnits på hemsidan. Enligt enkäten instämmer 100 % av personalen helt eller till stor del i att förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. Föräldrarna får god och kontinuerlig information om verksamheten som är relevant för deras barn och det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3). Hemsidan och den dagliga kontakten med föräldrarna används för att delge kontinuerlig information, likaså utvecklingssamtalen. Vid vårt besök kunde vi bevittna att förskolan använder sig av många olika kanaler för att sprida information. Genom värdegrundsarbete, likabehandlingsplan, uppdragsdialog, social samvaro och ett nära samarbete med närsamhälle arbetar förskolan för ett gott internt och externt samtalsklimat. All personal instämmer helt eller till stor del i att vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation och att vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. Även under våra samtal med personalen och föräldrarna framkom detta. IT används för att förbättra service och kommunikation både internt och externt (steg 4). Förskolans hemsida är dock inte aktuell och uppdaterad. Informationen på hemsidan upplevs också som något torftig och allmän. Förskolan kommunicerar endast delvis med hjälp av e-post. Internet och kommunens intranät används i verksamheten. Kommunen har en pågående fortbildningsinsats i PIM (praktisk IT- och mediekompetens) för all personal för att öka IT kunskaperna. Ledningen och ett arbetslag placerar sig i självvärderingen på steg 6. Det andra arbetslaget placerar sig på steg 7. Vi har konstaterat att föräldrarna får god och kontinuerlig information om verksamheten som är relevant för deras barn och det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3). Till viss del används IT för att förbättra service och kommunikation både internt och externt (steg 4) Vi konstaterar att förskolan har en öppen kommunikation med skola, socialtjänst, myndigheter och andra intressenter (steg 5). Men förskolan når inte steg 4 till fullo. Vår samlade bedömning placerar förskolan på steg 4. Det är en samlad bedömning, vilket innebär att förskolan inte når steg 4 till fullo, men når steg 5 till fullo. För att nå steg 4 och högre steg måste förskolan utveckla den digitala kommunikationen och utveckla hemsidan t ex. med att publicera informationsbrev regelbundet. Då förskolan når steg 4 fullt ut kommer förskolan automatiskt att kunna nå steg 5. Kompetens Förskolan har en hög andel medarbetare med utbildning för barn och förskolan har en planför introduktion av nyanställda (steg 1). Alla pedagogerna på förskolan har en adekvat utbildning för arbete med barn. En hög andel, 71 % av pedagogerna, har högskoleutbildning. Kommunen har en gemensam plan för introduktion av nyanställda. Rektor går igenom organisationen, arbetstider, lokaler, fackliga ombud, tystnadsplikt, konferenser m.m. Arbetslaget har ansvar för att den nyanställde känner sig välkommen på förskolan och får kännedom om verksamheten. Inom arbetslaget utses också en mentor om den nyanställde är nyexaminerad. 12

13 Kompetensutveckling är kopplad till individernas och verksamhetens behov (steg 2). Förskolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner och avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling (steg 3). Varje år upprättas en kompetensutvecklingsplan för hela rektorsområdet. Varje anställd har också en individuell kompetensutvecklingsplan som utvärderas och revideras vid uppdragsdialogen (medarbetarsamtalet). Förskolan avsätter kronor per år och pedagog till kompetensutveckling. Vår bedömning är att förskolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling också i jämförelse med andra förskolor. Granskad förskola Jämförbar Qualisförskola Helsingborg Jämförbar Qualisförskola Uppsala Andel medarbetare med utbildning för arbete med barn Andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Avsatta medel för kompetensutveckling per medarbetare 100 % 71 % % 75 % % 61 % Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs regelbundet (steg 4) i pedagogiska diskussioner och vid uppdragsdialogen, vilken rektorerna har både med arbetslaget och individuellt. Detta fick vi bekräftat under intervjuerna med ledningen och med pedagogerna. Förskolan har en hög andel pedagoger med högskoleutbildning och har hög personaltäthet. Vid behov tas vikarier in, dessa får sitt foto och namn uppsatt i entrén så att föräldrarna vet vem de kan vända sig till. Det var efter föräldrarnas önskemål som denna rutin infördes. Förskolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på lång och kort sikt samt att kompetensutvecklingen är kopplad till förskolans långsiktiga utveckling (steg 5). Förskolan följer stadens rekryteringsguide vid nyanställning. Man gör också en kravprofil på den man söker för att på så sätt få rätt man på rätt plats. Förskolan har alltid lärarkandidater vilka ofta rekryteras när det blir någon ledig tjänst. Man har också ett system Tell me för korttidsvikariat. Förskolan vänder sig till skolassistenten som sedan bokar en vikarie, detta fungerar mycket bra enligt ledning och personal. Det finns en tydlig koppling mellan förskolans, arbetslagen och individens behov av kompetensutveckling (steg 6). Detta kopplas till uppdragsdialogen som rektor har med pedagogerna. Pedagogerna får bara gå på sådan kompetensutveckling som de sagt att de behöver individuellt och i arbetslaget. Ledningen anordnar gemensam kompetensutveckling som förskolan eller hela området är i behov av. 13

14 Ledningen har placerat sig på steg 6 medan arbetslagen placerat sig på steg 5 och steg 7. Vi placerar förskolan på steg 6 eftersom vi anser att det saknas planer och metoder för att kompetensutvecklingen prövas och uppdateras successivt, vilket krävs på steg 7. Resursutnyttjande Område Kostnad per barn Granskad förskola senaste år Genomsnitt kommunen år Totalkostnad per barn Totalkostnad exkl lokaler Lokalkostnad per barn Uppgift saknas Rektor följer upp budgeten varje månad och några gånger per år görs budgetuppföljningen tillsammans med en ekonom. Förskolan har under de senaste två åren legat på ett överskott, förra bokslutet låg förskolan kronor. I samband med varje prognos träffar ledningen sin ekonom och rättar budgeten utifrån ändrade volymtal under året (steg 1-2). Förskolan har själv ansvar för lek och förbrukning, de får 600 kr/ barn. På APT mötena redovisas budgetförutsättningarna och där diskuteras även vad man vill satsa på. Det senaste året har man valt att satsa på upplevelser (steg 3). Det finns metoder för hur resurshanteringen utvecklas på flera nivåer (steg 4). Personalen har olika ansvarsområden bl.a. en ekonomiansvarig. Under fyra veckor på sommaren görs sammanslagningar av förskolorna i området. Barnen på förskolan vi besökte får vara på Tornerhjelms förskola, vilken har en stor härlig gård att vara på. Förskolorna i området har en gemensam vaktmästare, en gemensam specialpedagog samt en gemensam Qualisansvarig. Ett effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten (steg 5), vilket framgår av personalenkäterna där 5 instämmer helt, 1 instämmer till stor del och 1 har svarat vet ej. Förskolan använder sig mycket av närmiljön och kulturutbudet i staden. En dag i veckan ger sig en grupp iväg på något, det kan vara en promenad till parken, till biblioteket eller annat. Vikarier tas bara in om det verkligen behövs. På förskolan finns ett multihandikappat barn och under vårt besök var assistenten sjuk och det sattes in vikarie. Vikarien blev placerad i barngruppen och en ordinarie personal tog hand om assistentbarnet. De ordinarie pedagogerna känner till rutiner och annat kring barnet vilket gör att barnet känner sig trygg. Två arbetslag placerade sig på steg 5 och ledningen placerade sig på steg 6 i självvärderingen. Vi placerar förskolan på steg 5. För att nå steg 6 behöver förskolan tydligare kunna visa att kvaliteten är hög i förhållande till förutsättningar och insatta resurser. Image Förskolan låter verksamhetens olika delar på sitt eget sätt bidra till förskolans image (steg 1). Det är en förskola med gott rykte och med en trygg och stabil personal. Efterfrågan på plats är hög och just nu står det 40 barn i kö. Förskolan gör försök att påverka sin image (steg 2). Pedagogerna säger att de pratar positivt och engagerat om förskolan i alla sammanhang. De 14

15 visar också upp sig på ett positivt sätt på förskolans dag. Var sjätte vecka har de infört besöksdagar, där föräldrar som vill ha in sina barn kan komma på besök och se verksamheten. Förskolan har flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv (steg 3). När de är utanför förskolan har de västar på barnen med förskolans namn på. De finns med i lokalpressen vid positiva händelser. Vid intervjuerna med pedagoger och föräldrar bekräftades att förskolan har förbättrat sin image över tid (steg 4). Qualis-enkäter och attitydenkäter samt det antal barn som står i kö till förskolan bekräftar att förskolan har metoder för att kontinuerligt veta vilken image de har (steg 5). Förskolan har en god image (steg 6). Föräldraenkäten visar att 85,7% kan rekommendera förskolan till sina vänner. Förskolan fick införa besöksdagar pga. det stora antal föräldrar som vill besöka förskolan. Ledningen placerade sig på steg 7 och de två arbetslagen placerade sig på steg 6 i självvärderingen. Vi placerar förskolan på steg 6, för att nå steg 7 måste förskolan arbeta systematiskt för att utveckla sin image, vilket vi inte kunnat verifiera. Slutomdöme (förbättringsområden och starka sidor etc.) Slottsvångens förskola är en trivsam och trygg förskola. Både personal, barn och föräldrar uppger att de trivs bra. Förskolan håller en relativt hög kvalitet inom flertalet av kvalitetsområdena. Förskolan uppnår minst steg 3 inom alla kvalitetsområdena, vilket är minimikravet för att bli certifierad. Förskolan blir därför certifierad enligt Qualis certifieringsmodell med 98 poäng. Starka sidor: Granskningen visar att flertalet av förskolans starka sidor finns inom huvudprocesserna, såsom trygghet och trivsel, delaktighet i lärprocessen och utveckling och lärande. Inom stödprocesserna finns förskolans starka sidor inom organisation, kompetens och image. Områdena är viktiga att tillvarata och fortsätta utveckla. Förbättringsområden: Det område som förskolan främst behöver utvecklas är kommunikation. Tydliga digitala kommunikationsvägar behöver utvecklas och tydliggöras. Hemsidan behöver också utvecklas så att förskolans unika verksamhet tydliggörs. Tillgången till information behöver också förbättras. Ett generellt förbättringsområde för hela förskolan är att utveckla en systematik för alla förskolans processer. 15

16 Vi vill tacka förskolan för det varma bemötandet vi fick vid vårt besök och tacka för den dokumentation vi fick oss tillsänt. Vi vill även gratulera förskolan till Qualiscertifieringen. Hofterup den 20 maj 2011 Jessica O. Håkansson Lena Nilsson Bilaga: Sammanställning av poäng 16

17 Qualis certifiering förskola - poängmatris Förskola Slottsvångens förskola Delkriterium Faktor Steg Poäng Poängsammanställning Slottsvångens förskola 103 Certifiering - lägst 60 Maxpoäng 126 Villkor Alla delkriterium steg 3 eller högre A Trygghet och trivsel 2 x 12 B Delaktighet i lärprocessen 2 x 14 C Arbetssätt och pedagogroll 2 x 10 D Utveckling och lärande 3 x 18 E Föräldrainflytande 2 x 10 F Organisation 1 x 6 G Styrning och ledarskap 2 x 12 H Kommunikation 1 X 4 I Kompetens 1 x 6 J Resursutnyttjande 1 x 5 K Image 1 x 6 17

18 18