729G27 Ansats, antaganden och angreppssätt Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop
Dagens Lite inför seminariet Filosofiska antaganden och forskningsansatsen Metoder 2
Några ord inför seminariet Ämnet Problemet Syftet Frågan vad tänker ni (preliminärt) att ni ska göra? 3
Frågor Sätt att visa på forskningens relevans Den här frågan är unik (sällan sant) 4
Frågor FoU - utgifterna, som uppgick till knappt 118 miljarder under 2011, motsvarade 3,37 procent av Sveriges BNP. (både privat och offentlig) Thomson Reuter Totalt står Sverige för en dryg procent av världsproduktionen som den återspeglas i databasen. källa SCB: http://www.scb.se/statistik/uf/uf0301/2011a01a/uf0301_2011a01a_sm_uf16sm1301.pdf 5
6 källa SCB: http://www.scb.se/statistik/uf/uf0301/2011a01a/uf0301_2011 A01A_SM_UF16SM1301.pdf
7 källa SCB: http://www.scb.se/statistik/uf/uf0304/2011a01/uf0304_2011a0 1_SM_UF13SM1201.pdf
Frågor Sätt att visa på forskningens relevans Den här frågan är unik (sällan sant) Vi har inte gjort den här typen av forskning/studie tidigare Det här perspektivet har inte belysts tidigare Det här perspektivet har inte belysts i den här kontexten tidigare Det här har studerats eller förståtts på fel sätt tidigare 8
Frågor Sätt att visa på forskningens relevans Den här frågan är unik (sällan sant) Vi har inte gjort den här typen av forskning/studie tidigare Det här perspektivet har inte belysts tidigare Det här perspektivet har inte belysts i den här kontexten tidigare Det här har studerats eller förståtts på fel sätt tidigare era frågor ska kunna besvaras i en kandidatuppsats! Begränsa. 9
Frågor Design av dashboards Design av dashboards genom två prototyper Design av dashboards genom två parallella prototyper Effekten av tidigare användning för användbarheten hos två parallella dashboardprototyper Effekten av tidigare användning för upplevd användbarhet hos en objekt- och en listbaserad designlösning för dashboards 10
11 Ramverk och teori
Ramverk och teori Man väljer sin publik 12
Inramning Man väljer sin publik Akademi, praktik, undervisning Grupper inom akademin Visa till vilken litteratur (kunskap) man bidrar Inramning och litteratur visar också (implicit eller explicit) vilka antaganden man gör om hur man når kunskap. 13
Filosofiska antaganden Fyra filosofiska antaganden Ontologiskt verklighetens natur Kvalitativ forskning acceptera idén om multipla verkligheter. Exempelvis rapportera om hur olika människor upplever sin situation, sitt liv etc. Det finns dock en skala. Epistemologiskt kunskap och vägen dit Vi känner sanning och får kunskap genom att förstå människors subjektiva upplevelser och erfarenheter. Forskaren försöker komma nära sina informanter Axiologiskt värderingar och värden i forskning Forskare inom kvalitativa fältet gör sina värderingar kända. De positionerar sig värdemässigt. Metodologiskt forskningsprocessen, verktygen Induktion, beroende av forskarens erfarenhet av att samla in och analysera data. Emergent forskningsansats (follow the data). 14
Ontologi Varför? Metodologi Lins Epistemologi Hur? Metod: Frågeställningar Referenser Insamling Analys Narrativ Validering Samstämmighet Axiologi syfte 15
16 Analytiska linser
Linser Postpositivism vetenskaplig (scientific) åskådning där varje orsakssamband inte nödvändigtvis måste inträffa (som i positivismen) utan har en sannolikhet att inträffa. Kopplingar till kvantitativ forskning (vanligt i design ex. vis) med element såsom reduktionism, logik, empiricism, determinism och orsak-verkan Tror på många perspektiv mer än fler verkligheter. Olika approacher i olika sammanhang, ibland motstridiga uppfattningar osv 17
Linser Social konstruktivism subjektiva betydelser (meanings) skapas för att förstå verkligheten i relation till egna upplevelser. Dessa betydelser skapas också i interaktion med andra (socialkonstruktivism) samt i relation till historiska och kulturella normer. Man utgår inte från en teori utan från folks förståelse och bild(er) av verkligheten. Forskarens roll viktig förstå varför man tolkar som man gör utifrån sina egna konstruerade betydelser sin förståelse av verkligheten. 18
Linser Transformativa ramverk forskning för att ge en röst åt marginaliserade grupper och förbättra deras situation. Som participatory action research även involverande och inte forskning om, utan tillsammans med subjekt. 19
Linser Postmodernism medvetandegörande av hierarkier, förtryck, kontroll osv i relation till grupper, dock utan agenda för förändring (se ovan). Språk viktigt (namn på yrkesroller osv) En postmodernistisk etnografi kan handla om the centrality of media-created realities and the influence of information technologies 20
Linser Pragmatism fokus på utkomster av forskningen. Inte dedikerad till någon specifik filosofi eller verklighetsuppfattning. Välja metoder och tekniker baserat på vad som fungerar i situationen, kan använda många metoder för att samla in och analysera, verkligheten är det som fungerar nu och inte relaterad till någon sida i dualismen objektivitet vs. subjektivitet. Forskning situerad socialt, historiskt, politiskt. 21
Linser Feminism (1800-talet, 1960-1980, 1990-nu) kvinnors roll i relation till sociala historiska skeden, domination, orättvisor osv. Vill skapa kollaborativa och icke exploaterande förhållanden. Transformativ forskning. Genus socialt konstruerat. Kritisk teori och kritisk rasteori (~1930) skapa förutsättningar för subjekt att förändra sig, engagera sig och reflektera över sin situation. Raskritiskt innebär att skapa berättelser av minoriteter som motvikt till vita berättelser. Ras socialt konstruerad. Queerteori (1970-tal) ifrågasätter och underminerar tanken att vi bara har en identitet, som är oföränderlig och normal. Handikappteori (disability studies, ~1970) handikapp skapas av sammhällets strukturer och är inte något en person besitter. Arbetet går ut på att anpassa forskningsfrågor, arbetsmetoder och datapresentation för tillgänglighet. 22
Forskningsansats Metod: Frågeställningar Referenser Insamling Analys Narrativ Validering 23
Metoderna Arbetssätt för att finna kunskap 24
Metoderna Arbetssätt för att finna kunskap Narrativ Fenomenologi Grounded theory Etnografi Fallstudie 25
Metoderna Narrativ forskning: Passar forskningsfrågan för narrative forskning? Passar bäst för att samla in detaljerade historier från en enskild individ eller några få individer. Situera historierna genom att försöka förstå i vilken kontext de uppstått deras upplevelser/erfarenheter (job, hem), kultur ( biologisk, etnisk) historisk (tid, plats). Analysera genom Restorying i ett ramverk och/eller genom att skapa en berättelse lik den i en bok med dramaturgiska inslag där kronologi är viktigt. Involvera deltagarna 26
Metoderna Narrativ forskning: Två typer av narrativ: Narrativ indelade med avseende på hur analysen sker: Narrativen kan vara de som deltagarna har delat med sig av. Då försöker man hitta teman i de narrativen (tematisk). De kan också vara berättelser man försöker bygga upp, alltså berättande av ett narrative (strukturell). Sen kan analysen fokusera på hur berättelsen uppstår i interaktion dialogiskt och performativt. Narrativ indelade efter typ av narrativ: biografi, autoetnografi, livshistoria, verbal historia. 27
Metoderna Narrativ forskning: Att använda storytelling i användarcentrerad design Syftet med denna uppsats är att utforska hur storytelling kan användas för att driva en designprocess inom tjänstedesign framåt. Uppsatsen har en forskning genom design-ansats och är i form av fallstudie där ett företag behöver hjälp med att förstå hur deras användare upplever företagets tjänst. Storytelling användes i studien på två olika sätt, dels som meningskapande och dels som ett sätt att utforska. Berättelser samlades in från intervjuer med företaget och användare. I intervjuerna med användarna används en mängd olika storytelling-tekniker för att locka fram berättelser. Utifrån de insamlade berättelserna skapandes användarprofiler, kundresor och metaberättelser. Jeanette Bendelin 28
Metoderna Fenomenologisk forskning Studiet av folks genomlevda upplevelser, upplevlserna är medvetna, dessa ska beskrivas (inte förklaras!) Mening skapas i förståelsen av en individs upplevelse(r). Bracketing hjälper forskaren att se beskrivningen Intervjuer Hitta vad och hur genom stegvisa abstraheringar Målet finna essensen av fenomenet 29
Metoderna Fenomenologisk forskning Passar frågan för fenomenologi, alltså: utreds den genom att individer frågas om sina upplevelser? Är det viktigt att förstå dessa för att utveckla verksamhet, policys, osv. Ett fenomen ska studeras, såsom Att söka jobb Rädsla Pendla till jobbet Moral Säkerhet 30
Metoderna Grounded theory (grundad teori) Använd när det saknas teori. Fråga, studera svar, återvänd och fråga om klargöranden till ämnet saturerats. (Kanske 20 till 60 intervjuer behövs.) Två (tydliga) varianter Strukturerad Konstruktivistisk 31
Metoderna Etnografi Studiet av en kulturdelande grupp Designetnografi Hitta viktiga koncept för forskning Utveckla specifika artefakter Driva innovation Evaluera design Utforska contexter Identifiera framväxande trender och teman 32
Metoderna Etnografi Strategier för snabb etnografi (Millen, 2000) Begränsa fokus Multipla (interaktiva) observationstekniker Datorstödd analys 33
Metoderna Fallstudie Studiet av ett fall i den verkliga världen, samtida kontext eller sammanhang (ett fall i ett begränsat system, bounded system). Ett fall eller fler kan studeras. Många källor används och fallet beskrivs och ett tema förklaras. Fall: Intrinsiskt intressant för att det är unikt eller utmärkande Instrumentellt används för att visa något Tillvägagångssättet beskrivs detaljerat, liksom skeendena 34
Metoderna Fallstudie Studera aspekt av fallet eller hela fallet Triangulering viktigt Dokument Register Intervjuer Direkt observation Deltagande observation Fysiska artefakter Studera och jämför med andra fall (när det är applicerbart) 35
36