216-1-29 Verksamhetsrapport Strama Uppsala län 215
Innehåll 1. Mått och mål... 2 1.1 Öppenvård... 2 1.2 Slutenvård... 3 1.2.1 Akademiska sjukhuset... 3 1.2.2 Lasarettet i Enköping... 6 1.3 Resistensövervakning... 8 2. Aktiviteter... 8 2.1 Öppenvård... 8 2.1.1 Vårdcentraler och lokalt smittskydds- och antibiotikaansvariga... 8 2.1.2 Barnhälsovården... 8 2.1.3 Föreläsningar för AT-läkare och på läkarnas grundutbildning... 8 2.1.4 Utbildning för sjuksköterskor... 9 2.1.5 MASarna inom Uppsala län... 9 2.1.6 UVI-screening... 9 2.1.7 Närakuten... 1 2.1.8 Mellansvenskt läkemedelsforum... 1 2.2 Slutenvård... 1 2.2.1 Utbildning om provtagning och provhantering vid odlingar... 1 2.2.2 Antibiotikaprofylax... 1 2.2.3 AT-läkare och ST-läkare... 1 2.2.4 Läkarmöten... 1 2.2.5 Antibiotic stewardship... 11 2.2.6 Infektionsverktyget... 11 2.2.7 Journalgranskningar... 11 2.2.8 Antibiotikaansvariga på kliniker... 15 2.3 Övrigt... 16 2.3.1 Samarbeten... 16 2.3.2 Information riktad till allmänheten... 16 2.3.3 Studentprojekt angående neuroborrelios... 16 3. Sammansättning Strama Uppsala län... 16 1
1. Mått och mål 1.1 Öppenvård Ett av förskrivningsmålen för 215 var att antibiotikaanvändningen mätt i recept per 1 invånare skulle minska jämfört med 214. Användningen minskade med 3 %: från 341 till 331 recept per 1 invånare och år. Se figur 1. Recept/1 invånare och år 5 4 3 2 1 Antibiotikaförsäljning (J1 exkl metenamin) via recept till patienter i Uppsala län Källa: ehälsomyndigheten 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 1. Antibiotikaanvändningen i Uppsala län 26 215. Ytterligare ett förskrivningsmål var att minst 8 % av alla recept på luftvägsantibiotika till barn 6 år skulle utgöras av penicillin V. Bland vårdcentraler och husläkarmottagningarna i länet var siffran 74 %, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med under 214. Se figur 2. Andel pcv av totala antalet recept på luftvägsantibiotika* till barn -6 år i Uppsala län 21-215, Vårdcentraler i Uppsala län Källa: ehälsomyndigheten *pcv, amoxicillin, amoxi-klav, cefalosporiner och makrolider 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 21 211 212 213 214 215 Figur 2. Andel penicillin V av expedierade recept på luftvägsantibiotika till barn. Förskrivare på vårdcentraler i Uppsala län. Enligt ett tredje förskrivningsmål skulle andelen kinoloner av recept på urinvägsantibiotika till kvinnor 2
18 79 år minska jämfört med under 214. Andelen kinoloner minskade från 6,6 till 5,9 %. Se figur 3. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Andel kinoloner av totala antalet recept på urinvägsantibiotika* till kvinnor 18-79 år i Uppsala län 21-215, Vårdcentraler i länet Källa: ehälsomyndigheten *pivmecillinam, nitrofurantion, trimetoprim, norfloxacin och ciprofloxacin 21 211 212 213 214 215 Figur 3. Andelen kinoloner av recept på urinvägsantibiotika till kvinnor. Förskrivare på vårdcentraler i Uppsala län. Ett mål från Folkhälsomyndigheten är att andelen inte ska överstiga 1 %. Det fjärde förskrivningsmålet för primärvården var att minska antibiotikaförskrivningen vid akut bronkit jämfört med under 214. Data över respektive vårdcentrals antibiotikaförskrivning till akuta bronkiter visades på vårdcentralerna under året. För varje vårdcentral var alla data anonyma förutom siffran för den egna vårdcentralen. Under 214 förskrevs antibiotika (J1 exkl. metenamin) mot 17 % av de 2 858 akuta bronkiterna på länets vårdcentraler. Under 215 förekom något färre akuta bronkiter, 2 722, och andelen som fick antibiotika ökade till 22 %. Övergripande data över antibiotikaanvändningen finns presenterat på Strama Uppsala läns hemsida www.lul.se/stramauppsala. 1.2 Slutenvård Ett förskrivningsmål för slutenvården under 215 var att minska användningen av cefalosporiner och kinoloner. Karbapenemanvändningen skulle inte öka. 1.2.1 Akademiska sjukhuset På Akademiska sjukhuset ökade användningen av rekvirerad antibiotika (J1 exkl. metenamin + rifampicin) med 1 % under året: från 174 457 214 till 175 353 under 215. Antibiotikaförskrivningen via recept minskade med 4 %, från 446 44 214 till 429 984 215. Användningen relaterad till vårdproduktion ökade med 3 %, från 57 /1 vårddagar 214 till 59 /1 vårddagar 215. Se figur 4 och 5. 3
7 Receptförskriven och rekvirerad antibiotika (J1 inkl rifampicin)* Akademiska sjukhuset 21-215 Källa: ehälsomyndigheten 6 5 4 3 2 1 Rekvirerad Via recept 21 211 212 213 214 215 Figur 4. Receptförskriven och rekvirerad antibiotika, Akademiska sjukhuset, Uppsala. *exkl. metenamin. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Antibiotikaanvändning (J1*+rifampicin) på Akademiska sjukhuset i samt /1 vårddagar 21-215, per halvår. Källa: ehälsomyndigheten och ProDiver. /1 vårddagar 7 6 5 4 3 2 1 /1 vårdagar Figur 5. Rekvirerad antibiotika relaterad till vårdproduktion, Akademiska sjukhuset, Uppsala. *exkl. metenamin. Användningen av kinoloner minskade med 5 % på sjukhuset och förskrivningen via recept minskade med 7 % vilket ledde till en total minskning med 6 % jämfört med föregående år. Cefalosporinerna ökade både via rekvisition (5 %) och recept (1 %), den totala ökningen var 4 %. Karbapenemer förskrivs knappt på recept. Användningen på sjukhuset minskade med 1 % under 215. Se figur 6 och 7. 4
Rekvirerad antibiotika till Akademiska sjukhuset 213-215, per år. Källa: ehälsomyndigheten. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 213 214 215 Figur 6. Användningen av olika antibiotikasubstansgrupper på Akademiska sjukhuset, Uppsala. /år, 213 215. 25 Receptförskriven antibiotika på Akademiska sjukhuset 213-215, per år. Källa: ehälsomyndigheten. 2 15 1 5 213 214 215 Figur 7. Expedierade antibiotikarecept förskrivna på Akademiska sjukhuset. 5
1.2.2 Lasarettet i Enköping Antibiotikaanvändningen på Lasarettet i Enköping minskade med 6 %, från 19 419 214 till 18 177 215. Antibiotikaförskrivningen via recept minskade med 3 %, från 38 513 214 till 37 354 215. Se figur 8. 8 Receptförskriven och rekvirerad antibiotika (J1 inkl rifampicin)* Lasarettet i Enköping 21-215 Källa: ehälsomyndigheten 7 6 5 4 3 2 1 Rekvirerad Via recept 21 211 212 213 214 215 Figur 8. Antibiotikaanvändningen på Lasarettet i Enköping. *exkl. metenamin Användningen av rekvirerad antibiotika i relation till vårdproduktion ökade med 4 % det senaste året, från 67 /1 vårddagar 214 till 7 /1 vårddagar 215. Se figur 9. 12 1 8 6 4 2 Antibiotikaanvändning (J1*+rifampicin) på Lasarettet i Enköping i samt /1 vårddagar 21-215, per halvår. Källa: ehälsomyndigheten och ProDiver. /1 vårddagar 8 7 6 5 4 3 2 1 /1 vårddagar Figur 9. Rekvirerad antibiotika relaterad till vårdproduktion, Lasarettet i Enköping. *exkl. metenamin. Receptförskrivningen av kinoloner var oförändrad under 215 jämfört med 214, användningen på lasarettet minskade dock med 11 %. Den totala minskningen blev 3 %. Cefalosporinerna minskade 6
både via recept (41 %) och rekvisition (7 %), vilket ledde till en total minskning med 15 % jämfört med föregående år. Karbapenemanvändningen minskade med 37 % under 215. Se figur 1 och 11. 25 2 15 1 Receptförskriven antibiotika från Lasarettet i Enköping 213-215, per år. Källa: ehälsomyndigheten. 213 214 215 5 Figur 1. Expedierade antibiotikarecept förskrivna på Lasarettet i Enköping. 12 Rekvirerad antibiotika till Lasarettet i Enköping 213-215, per år. Källa: ehälsomyndigheten. 1 8 6 4 213 214 215 2 Figur 11. Användning av olika rekvirerade antibiotikagrupper på Lasarettet i Enköping. 7
1.3 Resistensövervakning Ett mål för 215 var att arbeta för ett bättre system för att få tillgång till antibiotikaresistensdata. Mikrobiologen går ut i en ny upphandling av nytt labdatasystem i början av 216. Förhoppningen är att nytt system ska kunna tas i drift efter sommaren 216 alternativt början av 217 och innebära förbättrade möjligheter att plocka ut statistik avseende resistensläget. Under 215 har Mikrobiologen också anslutit sig till Svebar, vilket förhoppningsvis kommer att innebära möjligheter att plocka ut lokala resistensdata så snart Svebar centralt är klara med sin valideringsprocess. 2. Aktiviteter 2.1 Öppenvård 2.1.1 Vårdcentraler och lokalt smittskydds- och antibiotikaansvariga Alla länets vårdcentraler fick erbjudande om Strama-besök under våren och hösten. Under våren besöktes alla länets 43 vårdcentraler, under hösten 29 st. Sedan 1 januari 215 finns på varje ackrediterad vårdcentral i länet en lokalt smittskydds- och antibiotikaansvarig läkare och sjuksköterska 1. Under året har Strama i samarbete med smittskyddsenheten informerat om detta nya uppdrag. De lokalt smittskyddsansvariga har också vid två tillfällen under året fått utbildning om sitt ansvar. Detta som en specifik utbildningsdag 15226 samt i samband med Smittskyddsenhetens utbildningsdag i maj. Återkoppling av vårdcentralernas lokala antibiotikaförskrivning, både kvantitativt och kvalitativt i förhållande till Stramas mål och gällande behandlingsrekommendationer, har gjorts kontinuerligt vid besöken. Under året har också vårdcentralerna fått i uppdrag att arbeta systematiskt med kvalitetsutvecklingen av Strama-arbetet lokalt under ledning av lokalt smittskyddsansvarig läkare och sjuksköterska. Vårdcentralerna har tillsammans med Strama fått rannsaka sina rutiner för handläggning av infektioner och baserat på detta ge sig själva uppdrag att utveckla områden där förbättringspotential funnits. Under hösten deltog också Smittskyddsenheten i besöken, med information om provtagning samt HIV, som ett led i arbetet gentemot de lokalt smittskyddsansvariga. Informationsbroschyren om asymtomatisk bakteriuri skickades ut till alla vårdcentraler i länet. 2.1.2 Barnhälsovården Under året bekräftades att implementering av Stramas BVC-program inom BHV var slutförd och att alla BVC som bedriver föräldrautbildning informerar om materialet på något sätt. 2.1.3 Föreläsningar för AT-läkare och på läkarnas grundutbildning Som tidigare år har alla AT-läkare inom primärvården i Uppsala fått utbildning gällande antibiotikaresistens och diagnostik av vanliga infektioner i primärvård. Under året har också kontakt tagits med kursledningen på infektionskliniken gällande ett närmare samarbete kring Stramafrågorna inom läkarutbildningen. Inga konkreta diskussioner påbörjades dock under året. 1 I uppdraget som lokalt smittskydds- och antibiotikaansvarig läkare respektive sjuksköterska ingår: att medverka i den epidemiologiska övervakningen, att bistå smittskyddsläkaren vid bedömningen av epidemiologiska situationer på fältet, att sprida information angående nyheter inom smittskyddet inom sitt område, att fungera som rådgivare till annan vårdpersonal inom primärvården i området i deras smittskyddsarbete, att informera om förekomst av antibiotikaresistens och rationell antibiotikaanvändning samt att delta i den utbildning inom smittskyddsområdet som smittskyddsläkaren anser behövs för att fullgöra uppdraget. Utbildningen ingår i åtagandet och är obligatorisk. 8
2.1.4 Utbildning för sjuksköterskor Strama hade ansvar för utbildning om infektioner i primärvård under vidareutbildningen till distriktssköterskor. 2.1.5 MASarna inom Uppsala län Under året etablerades ett kontaktnätverk med MASarna (medicinskt ansvariga sjuksköterskor) i länets alla kommuner. Föreläsningar hölls för sjuksköterskor och undersköterskor i följande kommuner: Älvkarleby, Knivsta och Håbo. Föreläsningarna innehöll information och diskussion om nödvändigheten av ett anpassat arbetssätt för att minska spridningen av resistenta bakterier inom vård och omsorg. Områden som togs upp var bland annat urinvägsinfektioner (UVI), sårinfektioner, asymtomatisk bakteriuri, vårdhygien och antibiotikabehandling. Via MASarna spreds broschyren om asymtomatisk bakteriuri till särskilda boenden i länet. 2.1.6 UVI-screening För åttonde året i rad har screeningodling av urinvägspatogener inom primärvården genomförts för att få en uppfattning om det faktiska resistensläget gällande urinvägspatogenen E. coli ute i samhället. Inkluderade var urinodlingar från kvinnor äldre än 15 år med stark misstanke om nedre urinvägsinfektion med anamnes på akut debut av täta och smärtsamma trängningar. Exkluderade var barn, män, multisjuka, individer på särskilda boenden och patienter som legat på sjukhus de senaste sex månaderna och patienter med KAD. Vidare exkluderades urinodlingar som del i utredning av oklara infektionstillstånd. Under 2 februari 11 mars 215 samlades urinodlingar in från kvinnliga primärvårdspatienter med misstänkt akut nedre okomplicerad urinvägsinfektion. Screeningen stoppades när 1 E. coli-odlingar identifierats. Årets screening innehöll totalt 162 odlingar. 28 % av odlingarna var negativa (inkluderar analyssvaren positiv blandflora, växt av bakterier samt ingen växt av bakterier ). Bland de 12 positiva E. coli-odlingarna var sex ESBL-bildande. Alla dessa var känsliga för pivmecillinam och nitrofurantoin som rekommenderas i första hand vid behanling av okomplicerad akut cystit hos kvinnor. Resultatet av screeningen redovisas i diagrammen nedan. (Se figur 12 och 13). Andel resistens (%) 4 35 3 25 2 15 1 5 Ampicillin Cefadroxil Kinoloner (=Nal 22-8) 28 29 21 211 212 213 214 215 Mecillinam Nitrofurantoin Trimetoprim Figur 12. Escherichia coli, antibiotikaresistens enligt Stramas UVI-screening inom primärvården i Uppsala län 28 215. Resistensen är fortsatt låg mot mecillinam (pivmecillinam) och nitrofurantoin som rekommenderas mot akut cystit hos kvinnor. 9
Andel ESBL-bildande E. coli 8% 6% 4% 2% % 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 13. Andel ESBL-bildande E. coli i Stramas UVI-screening 28 215. Av de sex ESBL-bilande E. coli-kolonierna som fanns 215 var 5 st ESBL-A och 1 st ESBL-M. Alla dessa var känsliga för pivmecillinam och nitrofurantoin. 2.1.7 Närakuten Närakuten har fått Strama-besök en gång under året. Under besöket diskuterades rutiner för hantering av infektioner i relation till Närakutens specifika verksamhet. Varje månad ger dessutom Stramas apotekare Närakuten återkoppling på deras antibiotikaförskrivning relaterat till antalet läkarbesök. Antalet antibiotikarecept (ATC-kod J1 exkl metenamin) per läkarbesök (allmänmedicin och ortopedakuten) var 11 % högre under 215 än under 214. 2.1.8 Mellansvenskt läkemedelsforum Strama hade en monter på Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro i februari. Informationsmaterial som delades ut var bl a Stramas behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård och vår broschyr om asymtomatisk bakteriuri (ABU) hos äldre. 2.2 Slutenvård 2.2.1 Utbildning om provtagning och provhantering vid odlingar Strama har sedan tidigare tillhandahållit utbildning för sjuksköterskor och undersköterskor på infektionskliniken avseende normalflora, provtagningsteknik, betydelsen av en detaljerad remiss och provhantering vid odlingar, samt dessa faktorers betydelse för resistensutveckling. Materialet har uppdaterats med hjälp av informationsansvarig BMA Therese Lindgren på mikrobiologen. Under hösten har Strama även erbjudit samma utbildning till sjuksköterskor och undersköterskor vars klinik har besökts på läkarmöten. Under hösten har infektionsmottagningen, infektionsavdelningen och urologavdelningen erhållit utbildning. Målsättningen var att även nå ut till kardiologen och internmedicin under hösten men dessa har senarelagts och planeras bli till våren 216. 2.2.2 Antibiotikaprofylax Strama har stått för undervisning i antibiotikaprofylax på specialistsjuksköterskeutbildningarna. 2.2.3 AT-läkare och ST-läkare Strama har undervisat AT-läkare och ST-läkare kring antibiotikarekommendationer och resistens ur ett slutenvårdsperspektiv. 2.2.4 Läkarmöten På grund av att ingen läkare var ansluten till Strama slutenvård under vårterminen besöktes inga 1
kliniker under denna period. Under hösten besöktes kardiologen, internmedicin och urologen med presentation av förskrivningsdata, statistik från infektionsverktyget, resistensdata från mikrobiologen och riktade föreläsningar relevanta för respektive klinik (t.ex. tandläkarprofylax på kardiologen), patientfall och aktuella behandlingsriktlinjer. 2.2.5 Antibiotic stewardship Planering inför att starta antibiotic stewardship (antibiotikaronder) på 3E har påbörjats under hösten och första besöket planeras bli den 11 januari. 2 gånger per vecka kommer 1-2 infektionsläkare gå igenom alla patienter som står på antibiotika eller som eventuellt ska bli insatta på antibiotika. Syftet är att belysa utvärdering av antibiotikaterapi och minska användningen av bredspektrumantibiotika. 2.2.6 Infektionsverktyget Strama är representerat och arbetar aktivt i förvaltningsgruppen för infektionsverktyget på såväl sjukhus- som landstingsnivå. Bland annat har Strama deltagit i arbetet med att ta fram manual för standardrapporter, planeringen runt utbildning av superanvändare i infektionsverktyget och validering av data. 2.2.7 Journalgranskningar 2.2.7.1 Blododling före intravenös antibiotika och dokumentation i journal Kontroll av följsamhet till rekommendationer för empirisk antibiotikabehandling på Akademiska sjukhuset genom den årliga kontrollen av blododlingsfrekvens före insättning av intravenös antibiotika i behandlande syfte har utförts. De första 1 patienter under 215 som via akutmottagningen sattes in på intravenös antibiotika i behandlande syfte, har ingått i journalgranskningen. Av totalt 1 patienter blododlades 2 patienter x3 före insättning av intravenös antibiotika, 82 patienter x2. 3 patienter blododlades x1 och 13 stycken blododlades ej (Figur 14). Fördelningen mellan medicinskt ansvariga enheter visas i figur 15. Blododlingsfrekvens uppdelat på medicinsk enhet vid inskrivning visas i Figur 16. Blododling före insättning av intravenös antibiotikabehandling Akutmottagningen Akademiska sjukhuset, 215 Totalt 1 patienter 2% 13% 3% 82% odlingar 1 odling 2 odlingar 3 odlingar Figur 14. Blododling före insättning av intravenöst antibiotika i behandlande syfte, akutmottagningen Akademiska sjukhuset 215. 11
Medicinsk tillhörighet vid inskrivning Akutmottagningen Akademiska sjukhuset, 215 31% 8% 29% inf kir kir trauma 1% 31% med orto Figur 15. Medicinsk tillhörighet vid inskrivning, akutmottagningen Akademiska sjukhuset 215 Blododling före insättning av intravenös antibiotikabehandling akutmottagningen Akademiska sjukhuset 215 Antal patientfall 35 3 25 2 15 1 5 inf kir kir trauma med orto odlingar 1 7 1 4 1 odling 1 1 1 2 odlingar 26 23 26 7 3 odlingar 1 1 3 odlingar 2 odlingar 1 odling odlingar Figur 16. Blododling före insättning av intravenös antibiotikabehandling uppdelat på medicinsk ansvarig enhet, akutmottagningen Akademiska sjukhuset. Jämförelse med tidigare resultat Olika metoder och urval har använts vid journalgranskning 213 och dessförinnan. År 214 användes samma metod som 215. 214 års resultat som inkluderade 98 patienter (2 patienter uppfyllde inte inklusionskriterierna) påvisade att 76 patienter blododlades x2 före insättning av intravenös antibiotika, ytterligare 5 blododlades x1. Således var det 77,55 % som blododlades x2 (Figur 17). 12
Blododling före insättning av intravenös antibiotikabehandling akutmottagningen Akademiska sjukhuset våren 214 3 25 antal patientfall 2 15 1 blododl 1 blododl 2 blododl 5 inf kir med ort ger ÖNH gyn medicinsk tillhörighet Figur 17. Blododling före insättning av intravenös antibiotikabehandling, akutmottagningen Akademiska sjukhuset våren 214. Enligt 215 års granskning som presenterats ovan var det 84 % som blododlades x2 alternativt x3. Således har blododlingsfrekvensen ökat med 6,45 %. Både år 214 och 215 var det kirurgen som hade högst andel ej blododlade före insättande av intravenöst antibiotika och medicin som hade näst högst andel. 2.2.7.2 Patienter med ceftriaxonbehandling på infektionsmottagningen Journalgranskning har utförts på patienter som juni - augusti 215 blev insatta på behandling med ceftriaxon via infektionsmottagningen. Syftet var att undersöka indikation för insättning, diagnos vid epikris eller slutanteckning i samband med behandlingsslut, behandlingstid samt behandlingsförlopp. Totalt ingick 3 patienter som hade en behandlingstid med ceftriaxon mellan 1 dygn till som mest 17 dygn. Figur 18 visar indikation vid insättande av ceftriaxon och figur 19 diagnos efter ceftriaxonbehandling. Indikation vid Ceftriaxoninsättning infektionsmottagningen Akademiska sjukhuset juni - aug 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Oklar inf Erysipelas Sårinf Pn Febril UVI Osteomyelit Kutan abscess Septisk artrit i sätesregionen Figur 18. Indikation vid ceftriaxoninsättning, infektionsmottagningen Akademiska sjukhuset. 13
12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Diagnos efter ceftriaxonbehandling Infektionsmottagningen Akademiska sjukhuset juni - augusti 215 Figur 19. Diagnos efter ceftriaxonbehandling, infektionsmottagningen Akademiska sjukhuset. Vid insättandet av ceftriaxon var behandlingsorsak i 9 fall oklar infektion. Vid epikris/slutanteckning diagnosticerades 2 av patienterna fortsatt som oklar infektion, 3 som erysipelas, 1 maxillarsinuti, 1 pyelonefrit, 1 tonsillit och 1 spondylodiskit. Behandlingsförlopp för 27 av 3 patienter presenteras i figur 2. 14
Behandlingsförlopp (antal dagar/antibiotikasort) för 27 av de 3 patienter som behandlats med ceftriaxon via Infektionsmottagningen juni - aug 215 pat 22 pat 28 pat 21 pat 24 pat 4 pat 13 pat 32 pat 33 pat 26 pat 2 pat 1 pat 29 pat 15 pat 11 pat 8 pat 5 pat 34 pat 2 pat 16 pat 3 pat 19 pat 14 pat 6 pat 27 pat 17 pat 31 pat 9 Långtidsbehandling alt ej färdigbehandlade 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 3 Figur 2. Behandlingsförlopp för 27 av de 3 patienter som behandlats med ceftriaxon via infektionsmottagningen Akademiska sjukhuset. (3 patienter exkluderades på grund av oklar antibiotikabehandling/behandlingstid före insättandet av ceftriaxon). Av dessa 27 patienter blev 21 initialt insatta på ceftriaxon. Den totala behandlingstiden var som mest 28 dagar och som minst 8 dagar för de patienter som vid journalgranskningen hade avslutat antibiotikabehandlingen. 15 av patienterna fick behandling med ceftriaxon samt ytterligare ett preparat och resterande 12 stycken behandlades med ceftriaxon samt ytterligare två preparat eller fler under den totala behandlingstiden. 3 patienter var inte färdigbehandlade alternativt var insatta på långtidsbehandling när journalgranskningen utfördes. Resultatet av journalgranskningen presenterades i oktober 215 för läkarna på infektionskliniken. 2.2.8 Antibiotikaansvariga på kliniker Strama har arbetat för införandet av antibiotikaansvariga läkare inom varje verksamhetsområde på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Totalt har 13 verksamhetsområden infört antibiotikaansvariga läkare: akutsjukvården, barnsjukhuset, Enköping kirurgiskt centrum, Enköping medicinskt centrum, geriatriken, handkirurgen, hematologi och onkologi, intern- och lungmedicin, kardiologen, ortopeden, psykiatrin, urologen samt öron-, näs- och halssjukdomar. 15
2.3 Övrigt 2.3.1 Samarbeten Strama har på olika sätt samarbetat med Folkhälsomyndigheten (FoHM). Bland annat har apotekare Gunilla Stridh Ekman bistått i planering av nationell Strama-utbildning. Hon har även bistått FoHM med data över antibiotikaanvändningen i länet. Samarbetet med Läkemedelskommittén/Enheten för kunskapsstöd har fortsatt, bl a i form av deltagande på Mellansvenskt läkemedelsforum. 2.3.2 Information riktad till allmänheten I samband med Europeiska antibiotikadagen 18 november anordnades en informationsinsats i samarbete med landstingets informationsavdelning baserat på material från Folkhälsomyndigheten. Den huvudsakliga informationskanalen var sociala medier (#skydda antibiotikan). I samband med detta skrev Smittskyddsläkaren även en debattartikel till UNT. Strama har även spridit patientinformation om asymtomatisk bakteriuri (ABU) och broschyren Frisk utan antibiotika via vårdcentraler och länets MASar. På vårdcentralsbesöken påminner vi även om Folkhälsomyndighetens patientinformationsblad om olika infektionstillstånd. 2.3.3 Studentprojekt angående neuroborrelios Stramas apotekare och allmänläkare har handlett en apotekarstudent som gjort ett 3 hp examensarbete om handläggningen av patienter med misstänkt neuroborrelios i länet. För fastställande av rätt diagnos krävs lumbalpunktion för påvisning av antikroppar. En journalgranskning gjordes av de patienter som år 214 blev registrerade med diagnoskoden A692, Infektion orsakad av Borrelia Burgdoferi inom sjukvården i länet. Detta gjordes för att identifiera i vilken utsträckning Läkemedelsverkets rekommendationer följs när diagnosen neuroborrelios ställs. Studien visade att 88 % av alla 84 patienter som var registrerade med diagnoskoden A692 och med misstänkt neuroborrelios inom primärvården inte handlades enligt riktlinjerna och fick antibiotika förskrivet. Inom slutenvården var det 61 % av totalt 23 patienter som inte handlades enligt riktlinjerna. Majoriteten förskrevs antibiotika utan prover på ryggmärgsvätska. 3. Sammansättning Strama Uppsala län Strama Uppsala läns operativa grupp har under 215 bestått av: Gunilla Stridh Ekman, apotekare, 1 % Jenny Sandberg, samordnare, 1 % Anna Hanehöj Pohjola, sjuksköterska, 5 % (föräldraledig fr o m oktober 215) Jenny Kostov Bredberg, sjuksköterska, 5 %, vikarie fr o m oktober 215 Ove Andersson, allmänläkare, 35 % t o m 15531, därefter 3 % Malin André, allmänläkare, 5 %, t o m juni 215 Margareta Almkvist, allmänläkare, 1 %, t o m 15331 Heidi Lindbäck, allmänläkare, 2 % fr o m 15817 Elisabeth Löwdin, infektionsläkare, 25 % fr o m höstterminen Siri Kurland, infektionsläkare, 25 % fr o m höstterminen Ordförande har varit Fredrik Sund, verksamhetschef infektionssjukdomar. Ordförandeskapet har periodvis delegerats till apotekare Gunilla Stridh Ekman respektive smittskyddsläkare Mats Ericsson. Anna-Karin Smekal, infektionsläkare och klinisk mikrobiolog, har representerat 16
mikrobiologen på ett antal arbetsgruppsmöten. Hon har även deltagit i Strama slutenvårdsmöten. Gunilla Stridh Ekman med kollegor 17