Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 149. valtuustonsihteeri@espoo.fi eller tfn 043 824 8888

Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 149 Sammanträde Tid 09.06.2014 måndag kl. 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi eller tfn 043 824 8888 Ärenden Ärende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 3 2 Val av protokolljusterare 4 3 1-4 Godkännande av bostadsprogrammet (Bordlagt 14.4 och 5 19.5.2014) 4 5-6 Beviljande av proprieborgen för Keskinäinen Kiinteistö Oy 13 WeeGees lån 5 Utlåtande om mellanrapporten av arbetsgruppen som 16 bereder lagen om metropolförvaltning 6 7-9 Åtgärder som föranleds av månadsrapporten för april 2014 49 7 Givande av utlåtande om förslag i enlighet med 52 kommunstrukturlagen att överföra en fastighet från Vichtis till Esbo 8 Ändring av stadgorna för bildningssektorn samt nämnderna 55 och direktionerna 9 Godkännande av ändring av detaljplanen Mattby centrum II, 56 Mattberget i stadsdel 23 Mattby, område nr 312007 10 Godkännande av detaljplanen Kortesbacken (östra delen av 62 Kalajärvi II) och därtill hörande detaljplaneändring i stadsdel nr 85 Kalajärvi, område nr 721000 11 Godkännande av detaljplanen Holmparken II och därtill 76 hörande detaljplaneändring i stadsdel 22 Olars, område nr 322 300 12 Fråga om daghemmens och skolornas behov av sanering 99 och ersättande lokaler samt om att förebygga problem med inneluften (Bordlagt 14.4 och 19.5.2014) 13 Fråga om planeringen av Kägeluddens tunnel (Bordlagt 107 19.5.2014) 14 Fråga om användningen av logen vid Barona 111 15 Motion om boende till skäligt pris (Bordlagt 14.4 och 114 19.5.2014) 16 Motion för att främja projektet Aalto Village (Bordlagt 118 19.5.2014) 17 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat 122 (Bordlagt 19.5.2014) 18 Motion om att öka invånarnas möjligheter att underhålla 127 lekparker och påverka beslutsfattandet om närservice i det egna bostadsområdet 19 10 Motion om sysselsättning av långtidsarbetslösa i Esbo 133 20 Motion om att tjänsterna utvecklas utgående från personalens 137 idéer 21 Motion om att utveckla tjänsterna inom familjearbetet 139

Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 09.06.2014 Sida 2 / 149 Esbo 28.5.2014 Markku Torkki

Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Valtuusto 09.06.2014 Sida 3 / 149 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Förslag Redogörelse Ordförande konstaterar att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande den 28.5.2014 och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 67.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 4 / 149 2 Val av protokolljusterare Förslag Till protokolljusterare väljs representanter för SDP och SFP.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 5 / 149 4236/10.04.00/2013 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion 8 20.1.2014 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion 12 10.2.2014 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion 20 24.3.2014 Stadsstyrelsen 99 31.3.2014 Fullmäktige 45 14.4.2014 Fullmäktige 59 19.5.2014 3 Godkännande av bostadsprogrammet (Bordlagt 14.4 och 19.5.2014) Beredning och upplysningar: Anne Savolainen, tfn 040 353 3582 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Bilaga Redogörelse 1 Valtuustoryhmien kommentit 2 Asunto-ohjelma muutosesityskommentit 3 Asunto-ohjelma muutosesitys lisäkommentit Kilpi 4 Bostadsprogrammet Bostadsprogrammet har utarbetats för att verkställa målen i Berättelsen om Esbo i fråga om boende och bostäder och för noggrannare inriktning av verksamheten. I programmet presenteras medel att motarbeta segregation och svara på Esbobornas olika boendebehov genom att erbjuda förutsättningar för en bostadsproduktion och ett tomtutbud som är förmånligt och mångsidigt. Vidare presenteras mål och åtgärder som ska möjliggöra en mångsidig produktion av bostäder till skäliga priser, stöda olika invånargruppers boende, bidra till en balanserad utveckling av stadscentrumen och bostadsområdena samt främja användningen av förnybara energikällor och förbättra energieffektivitet vid boendet. Utkastet till bostadsprogram har behandlats på ett fullmäktigeseminarium 21.10.2013. Efter fullmäktigeseminariet har fullmäktigegrupperna framfört sitt utlåtande om utkastet. Ändringar har gjorts på basis av utlåtandena. Lokal- och bostadssektionen har behandlat bostadsprogrammet 24.3.2014 och stadsstyrelsen 31.3.2014. Stadsstyrelsens ändringar har beaktats i bilagan. Beslutshistoria

Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 6 / 149 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion 20.1.2014 8 Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Lokal- och bostadssektionen förslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner bostadsprogrammet. Behandling Ordföranden understödd av Hyrkkö föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Ärendet bordlades enhälligt. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion 10.2.2014 12 Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Lokal- och bostadssektionen föreslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Åkerlund att ärendet bordläggs.. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion 24.3.2014 20 Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Lokal- och bostadssektionen förslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Särkijärvi följande ändringar i kapitel 1.2 Åtgärder: 2 ny formulering: Esbo godkänner detaljplaner och bygger kommunalteknik för årsproduktionen av bostäder enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu 2 500 bostäder). Av den nya

Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 7 / 149 produktionen byggs minst 20 procent (nu 500 bostäder) som statsstödda hyresbostäder med skäliga hyror. 5 ett tillägg till slutet: Vid byggandet av nya områden motarbetas segregation genom schemaläggning av den fritt finansierade produktionen och den statsstödda produktionen. 11 ny formulering: Staden främjar aktivt nya sätt att bygga bostäder, t.ex. gruppbyggande, kollektivboende, träbyggande och urbana småhus. 12 ny formulering: Staden skapar förutsättningar för att dubbla den årliga småhusproduktionen under fullmäktigeperioden. 13 ny formulering: Esbo höjer antalet tomter som överlåts för byggande av egnahemshus i egen regi till i genomsnitt 100 per år. 16 ett tillägg till slutet: Staden utreder olika sätt att främja möjligheterna till självständigt boende för långvarigt bostadslösa. 17 första meningen, ny formulering: Esbo överlåter minst en tomt per år till produktion av studentbostäder och förutsätter att staten gör detsamma. 18 ett tillägg till slutet: tillsammans med bland annat Esbo Bostäder Ab. 19 ett tillägg till slutet: till exempel genom att höja tomtexploateringsgraden och genom att utveckla planbestämmelserna, med beaktande av boendetrivseln och naturvärdena. 21 ett tillägg till slutet: för att dämpa kostnaderna för bostadsproduktion. Vid förnyelsen av parkeringsnormerna ser staden till att byggandet av små bostäder inte försvåras med parkeringsnormer som är bundna till antalet bostäder. Följande åtgärder tilläggs: - Esbo följer med invånarnas önskemål om boende och gör önskemålen till en central utgångspunkt för planering och beslut. - I planläggningsöversikten presenteras en bedömning av bostadstomternas tillräckligt. - Ibruktagande av obebyggda bostadstomter främjas aktivt genom att hinder för byggandet utreds och avlägsnas. - I detaljplaneringen undviks faktorer som höjer kostnaderna för byggande och boende (t.ex. bilplatser, hissbehov, alltför detaljerade planbestämmelser, markens byggbarhet) - Byggande av små bostäder, speciellt intill goda kollektivtrafikförbindelser, säkerställs och byggandet av små bostäder i småhus möjliggörs också.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 8 / 149 - Stadens hyresbostäder planeras med tanke på den högsta arean som bostadsbidraget täcker. - Utbudet av stadens hyresbostäder utvecklas genom att man också erbjuder kopplade småhus och små flerbostadshus. - Esbo ombesörjer kvaliteten på byggande och underhåll så att ett hälsosamt boende kan tryggas. - Esbo stad för en kontinuerlig, öppen dialog med byggföretag och byggherrar om bostadsbyggande och utveckling av boende. - Esbo effektiverar byggnadstillsynen genom att påskynda handläggningen av bygglovsansökningar. - Esbo ser till att det finns stödboende för patienter inom missbruksvård och psykiatrisk rehabilitering. Dessutom befullmäktigar lokal- och bostadssektionen att göra stilistiska ändringar och att komplettera beskrivningen i kapitel 1.3 Verkställande och uppföljning. Kalliola föreslog följande tillägg: Esbo effektiverar planläggningen så att planläggarens rester tas i effektivt bruk som tomter. Kilpi föreslog följande tillägg: 1 För att motverka segregation och för att öppna en möjlighet till ett bättre liv också för Esbobor med små inkomster ska Esbo Bostäder Ab:s produktion göras mer mångsidig genom att inkludera bostädsrätts- och delägarbostäder. 2 Det blir möjligt för hyresgäster vid Esbo Bostäder Ab att lösa in sina bostäder i enlighet med det som stadgats i lagen om inlösen av arava- och räntestödsbostäder. Vilske understödd av Hyrkkö framställde följande förslag till ändring: Punkt 7 i föredragandens förslag ändras till följande: Esbo Bostäder Ab:s hyresbostadsproduktion höjs till 400 bostäder per år före utgången av programperioden och antalet höjs vid behov så att det årliga målet enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu 500 bostäder) nås. Staden säkerställer att Esbo Bostäder Ab får de tomter som bolaget behöver. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Kalliolas och Kilpis förslag förföll i brist på understöd.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 9 / 149 Ordföranden frågade om ordförandens förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget. Ordföranden konstaterade att det framställts ett från föredragningen avvikande, understött förslag vilket föranledde omröstning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen lokal- och bostadssektion godkände Vilskes förslag med 5 röster mot 4. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Förslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet med följande ändringar: 2 ny formulering: Esbo godkänner detaljplaner och bygger kommunalteknik för årsproduktionen av bostäder enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu 2 500 bostäder). Av den nya produktionen byggs minst 20 procent (nu 500 bostäder) som statsstödda hyresbostäder med skäliga hyror. 5 ett tillägg till slutet: Vid byggandet av nya områden motarbetas segregation genom schemaläggning av den fritt finansierade produktionen och den statsstödda produktionen. 7 Esbo Bostäder Ab:s hyresbostadsproduktion höjs till 400 bostäder per år före utgången av programperioden och antalet höjs vid behov så att det årliga målet enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu 500 bostäder) nås. Staden säkerställer att Esbo Bostäder Ab får de tomter som bolaget behöver. 11 ny formulering: Staden främjar aktivt nya sätt att bygga bostäder, t.ex. gruppbyggande, kollektivboende, träbyggande och urbana småhus. 12 ny formulering: Staden skapar förutsättningar för att dubbla den årliga småhusproduktionen under fullmäktigeperioden. 13 ny formulering: Esbo höjer antalet tomter som överlåts för byggande av egnahemshus i egen regi till i genomsnitt 100 per år. 16 ett tillägg till slutet: Staden utreder olika sätt att främja möjligheterna till självständigt boende för långvarigt bostadslösa. 17 första meningen, ny formulering: Esbo överlåter minst en tomt per år till produktion av studentbostäder och förutsätter att staten gör detsamma. 18 ett tillägg till slutet: tillsammans med bland annat Esbo Bostäder Ab.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 10 / 149 Stadsstyrelsen 31.3.2014 99 19 ett tillägg till slutet: till exempel genom att höja tomtexploateringsgraden och genom att utveckla planbestämmelserna, med beaktande av boendetrivseln och naturvärdena. 21 ett tillägg till slutet: för att dämpa kostnaderna för bostadsproduktion. Vid förnyelsen av parkeringsnormerna ser staden till att byggandet av små bostäder inte försvåras med parkeringsnormer som är bundna till antalet bostäder. Följande åtgärder tilläggs: - Esbo följer med invånarnas önskemål om boende och gör önskemålen till en central utgångspunkt för planering och beslut. - I planläggningsöversikten presenteras en bedömning av bostadstomternas tillräckligt. - Ibruktagande av obebyggda bostadstomter främjas aktivt genom att hinder för byggandet utreds och avlägsnas. - I detaljplaneringen undviks faktorer som höjer kostnaderna för byggande och boende (t.ex. bilplatser, hissbehov, alltför detaljerade planbestämmelser, markens byggbarhet) - Byggande av små bostäder, speciellt intill goda kollektivtrafikförbindelser, säkerställs och byggandet av små bostäder i småhus möjliggörs också. - Stadens hyresbostäder planeras med tanke på den högsta arean som bostadsbidraget täcker. - Utbudet av stadens hyresbostäder utvecklas genom att man också erbjuder kopplade småhus och små flerbostadshus. - Esbo ombesörjer kvaliteten på byggande och underhåll så att ett hälsosamt boende kan tryggas. - Esbo stad för en kontinuerlig, öppen dialog med byggföretag och byggherrar om bostadsbyggande och utveckling av boende. - Esbo effektiverar byggnadstillsynen genom att påskynda handläggningen av bygglovsansökningar. - Esbo ser till att det finns stödboende för patienter inom missbruksvård och psykiatrisk rehabilitering. Dessutom befullmäktigar lokal- och bostadssektionen att göra stilistiska ändringar och att komplettera beskrivningen i kapitel 1.3 Verkställande och uppföljning.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 11 / 149 Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Elo understödd av Sistonen m.fl. föreslog följande: "Formuleringen på åtgärd nummer 10 ändras till: Esbo Bostäder Ab påbörjar byggandet av minst 300 statsstödda hyresbostäder per år och antalet höjs vid behov så att det årliga målet för markanvändning, boende och trafik (nu 500 bostäder) nås. Staden säkerställer att Esbo Bostäder Ab får de tomter som bolaget behöver. Esbo har som mål att öka antalet statsstödda hyresbostäder regionalt under följande avtalsperiod för markanvändning, boende och trafik och att Esbo Bostäder Ab:s mål för bostadsproduktion höjs till 400 bostäder per år." Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett understött förslag som avvek från föredragningen, vilket föranledde omröstning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen godkände Elos förslag med 8 röster mot 7. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Fullmäktige 14.4.2014 45 Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet som ändrades vid mötet. Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Uotila understödd av Sistonen föreslog bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning beslutade fullmäktige enhälligt att bordlägga ärendet till nästa fullmäktigesammanträde. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Fullmäktige 19.5.2014 59 Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 12 / 149 Behandling Laukkanen föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 13 / 149 1871/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 137 12.5.2014 4 Beviljande av proprieborgen för Keskinäinen Kiinteistö Oy WeeGees lån Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn 043 824 6040 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige beviljar stadens proprieborgen på följande sätt: Låntagare Långivare Lånebeloppet Lånetid Amorteringar Keskinäinen kiinteistöosakeyhtiö WeeGee på basis av konkurrensutsättning högst 9 miljoner euro, lånet används i sin helhet för att betala ett lån som förfaller till betalning 28.10.2014, Esbo stad har beviljat proprieborgen för lånet högst 5 år efter att borgensförbindelsen undertecknats amortering i jämnstora rater Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor, fast referensränta eller annan referensränta som används allmänt Säkerhet Garantiprovision Ingen kontrasäkerhet förutsätts för borgen En garantiprovision på 0,05 procent på lånets medelsaldo uppbärs för borgen. Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige befullmäktigar stadsdirektören att avtala om sådana små ändringar i villkoren för huvudförpliktelsen, för vilka borgensmannens tillstånd behövs. Dessa små ändringar kan till exempel gälla: - en ändring av amorteringarna och raternas betalningsdatum på ett sätt som inte påverkar den ursprungliga lånetiden, - en ändring av referensräntan, - en ändring av marginalen. Bilaga 5 Tilinpäätös 2013 6 Talousarvio 2014

Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 14 / 149 Redogörelse WeeGee Oy (nedan WeeGee) som är ett av Esbo stad helägt bolag anhåller om Esbo stads proprieborgen för ett lån på högst 9 miljoner euro. Esbo fullmäktige har 30.8.2004 i 8 beviljat proprieborgen för WeeGee för två lån på sammanlagt 17,5 miljoner euro. Lånet användes för sanering av fastigheten och för tillbyggnad. Arbetet blev färdigt 2005 och i lokalerna fungerar nu fem museer, Futurohuset, Etelä-Tapiolan lukio, en musiklekskola, ett kafé och en museibutik. Av museerna hör Esbo moderna konstmuseum EMMA, Esbo stadsmuseum KAMU och Helinä Rautavaaras museum till Esbo stads koncern. I lokalerna finns också Finlands Leksaksmuseum Hevosenkenkä och Finlands Urmuseum. På basis av den tidigare borgen lyftes två lån under åren 2004 och 2005. Det är fråga om ett lån på 8,5 miljoner euro på 10 år med amortering i jämnstora rater, som förfaller till betalning 2015 och ett bulletlån på 9 miljoner euro som förfaller till betalning i sin helhet 28.10.2014. WeeGee omorganiserar sina lån så att bulletlånet ersätts med ett lån på högst 9 miljoner euro med amortering i jämnstora rater på högst fem år. Tidtabellen för återbetalning av det nya lånet skulle bättre motsvara WeeGees framtida kassaflöde med rimliga nivåer för finansieringsvederlag. Esbo stad äger WeeGees hela aktiestock och därför krävs ingen kontrasäkerhet. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 12.5.2014 137 Förslag Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige beviljar stadens proprieborgen på följande sätt: Låntagare Långivare Lånebeloppet Lånetid Amorteringar Keskinäinen kiinteistöosakeyhtiö WeeGee på basis av konkurrensutsättning högst 9 miljoner euro, lånet används i sin helhet för att betala ett lån som förfaller till betalning 28.10.2014, Esbo stad har beviljat proprieborgen för lånet högst 5 år efter att borgensförbindelsen undertecknats amortering i jämnstora rater Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor, fast referensränta eller annan referensränta som används allmänt

Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 15 / 149 Säkerhet Garantiprovision Ingen kontrasäkerhet förutsätts för borgen En garantiprovision på 0,05 procent på lånets medelsaldo uppbärs för borgen. Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige befullmäktigar stadsdirektören att avtala om sådana små ändringar i villkoren för huvudförpliktelsen, för vilka borgensmannens tillstånd behövs. Dessa små ändringar kan till exempel gälla: - en ändring av amorteringarna och raternas betalningsdatum på ett sätt som inte påverkar den ursprungliga lånetiden, - en ändring av referensräntan, - en ändring av marginalen. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 16 / 149 298/00.04.00/2014 Stadsstyrelsen 151 26.5.2014 5 Utlåtande om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn 050 525 2706 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Markku Takala, tfn 050 368 4161 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige beslutar att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning: Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 17 / 149 markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till 2050. Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Ur regionperspektivet är endast modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning. Därför borde metropolförvaltningens uppgifter i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösningen för flera årtionden. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer. - 2. Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 18 / 149 motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Innehållet i metropolplanen och uppgifterna som lämnas åt kommunerna bör anpassas så att kommunerna kan planera markvändningen effektivt tillsammans med markägarna. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. Att frånta NTM-centralen uppgifter med anknytning till markanvändningen skulle påskynda planläggningen och byggandet. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner bör anslutas till den. Omfattande uppgifter: En risk är att alternativet med en omfattande metropolförvaltning ökar kostnaderna. Det löser inte problemet med hållbarhetsunderskottet, utan höjer skattegraden. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. Därmed är det föreslagna kärnområdet med tio kommuner fel. Att bilda en ny förvaltningsnivå försvagar dessutom sannolikt kommuninvånarnas demokrati. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 19 / 149 specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Att splittra utbildningen skulle avveckla en väl betjänande, målinriktad helhet med vilken man kan hjälpa studerandena att hitta meningsfulla studievägar och främja livslångt lärande. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Modellen skulle splittra anordnandet av svenskspråkig yrkesutbildning. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerande i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalternas betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 20 / 149 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen även på lång sikt. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTM-centralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. När målet är samkommunsmodellen, avtalar kommunerna, inte staten, om dess förvaltning i grundavtalet. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet och invånarnas delaktighet bör bedömas i förhållande till dess uppgifter. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 21 / 149 Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton kommunerna (eller de sexton kommunerna som nämns i rapporten) efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering Finansieringen av metropolförvaltningens verksamhet bör i huvudsak basera sig på kommunernas betalningsandelar. En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafik- och infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 22 / 149 är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader. I den omfattande modellen pekar mellanrapportens ton snarare på upprättande av en tung organisation som i hög grad ersätter eller överlappar kommunernas verksamhet. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. - Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 23 / 149 I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering. Tilläggsmaterial Redogörelse - Begäran om utlåtande om halvtidsrapporten från den arbetsgrupp som bereder lagen om metropolförvaltningen - Halvtidsrapport från den arbetsgrupp som bereder lagen om metropolförvaltningen 1.4.2014 - Ryhmien kommentit koottuna Enligt regeringens strukturpolitiska program från 29.8.2013 ska metropolområdets konkurrenskraft säkerställas, segregationen förebyggas och planering och förverkligande av markanvändning, boende och trafik effektiveras genom att gynna kommunsammanslagningar i området och som genom att som stöd för detta bilda en metropolförvaltning vars högsta beslutande organ är en fullmäktige som utses genom val. Finansministeriet tillsatte den 4 oktober 2013 enligt riktlinjerna i regeringens strukturpolitiska program en arbetsgrupp med uppgift att bereda lagen om metropolförvaltningen. Arbetsgruppens uppgift är bland annat att bereda förslag till metropolförvaltning, till ordnande av finansieringen och till beslutsfattande samt till metropolförvaltningens regionala befogenheter. Arbetsgruppen bereder bland annat också förslag till uppgifter som metropolförvaltningen skulle sköta. Arbetsgruppen ska lämna in sin slutrapport i form av en regeringsproposition senast 15.9.2014. Enligt uppdraget skulle arbetsgruppen också lämna in en mellanrapport senast 31.3.2014. Arbetsgruppens mellanrapport publicerades 1.4.2014. Mellanrapporten innehåller möjligheter som arbetsgruppen har kartlagt och arbetsgruppens preliminära förslag till inrättandet av en metropolförvaltning. Arbetsgruppen uppskattar i mellanrapporten att metropolförvaltningen juridiskt sett kan genomföras antingen genom självstyre i ett större

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 24 / 149 förvaltningsområde än en kommun enligt 121 4 mom. i grundlagen eller som en tvångssamkommun med en fullmäktige som utses genom val. Valet av juridisk modell för genomförandet påverkas bland annat av omfattningen och vikten av de uppgifter som åläggs metropolförvaltningen, finansieringens storlek samt rättsverkan av uppgifterna för kommunerna, samkommunerna och andra intressegrupper i området. Utlåtandena begärs in senast 4.7.2014 kl. 16. I mellanrapporten presenteras två alternativa modeller för inrättandet av metropolförvaltningen. 1. Modellen med en begränsad mängd uppgifter - Metropolförvaltningen skulle sköta åtminstone de uppgifter som krävs för att uppställda mål ska nås. Uppgifterna vore i huvudsak strategiska och endast delvis operativa. - En lämplig förvaltningsmodell vore en tvångssamkommun med en fullmäktige som utses genom val. - Finansieringsmodellen skulle vara kommunernas betalningsandelar. - Avgränsningen kunde vara större; i mellanrapporten föreslås sexton kommuner. - Vid val kunde metropolområdet eventuellt utgöra en enda valkrets, men andra modeller är möjliga om den lokala representationen framhävs. 2. Den omfattande modellen - Metropolförvaltningen skulle omfattande sköta uppgifter inom sitt verksamhetsområde. Uppgifterna vore så heltäckande, mångsidiga och funktionellt enhetliga som möjligt. Målet vore också att olika uppgiftsområden stöder varandra så effektivt som möjligt. Uppgifterna vore både strategiska och operativa. - En ändamålsenlig förvaltningsmodell skulle vara självstyre i ett större förvaltningsområde än en kommun enligt 121 4 mom. i grundlagen. - Självständig finansieringsmodell. Arbetsgruppen föreslår beskattningsrätt för metropolförvaltningen (inkomstskatt). - Avgränsningen vore snävare; i mellanrapporten föreslås att tio kommuner lyder under metropolförvaltningen (s.k. kärnområde). - Metropolområdet skulle utgöra en valkrets. Finansministeriet begär att de instanser som nämns i distributionslistan ger ett utlåtande om mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltningen i synnerhet när det gäller nedanstående frågor. Remissinstanserna ombeds bedöma förslagen i mellanrapporten inte bara ur den egna kommunens/organisationens synvinkel utan också med tanke på metropolområdet som helhet. Kommunerna kan utöver egna utlåtanden även lämna utlåtanden tillsammans med andra kommuner.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 25 / 149 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? 1 b. Vilken av de alternativa modellerna är mest ändamålsenlig för inrättande av metropolförvaltningen? 1 c. Om ingen av modellerna är ändamålsenlig, ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås i regeringens riktlinjer. 2. Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) 2 c. De föreslagna alternativen för ordnandet av val och tryggandet av invånarnas deltagande 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp Stadsdirektören konstaterar att rapportens innehåll och utkastet till utlåtande under beredningens gång presenterats i fullmäktiges förhandlingskommittés kommunreformsgrupp. Medlemmarna har haft möjlighet att kommentera dess innehåll. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 26.5.2014 151 Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår till fullmäktige att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning:

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 26 / 149 Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till 2050. Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Ur regionperspektivet är modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning i metropolförvaltningens startskede, om man beslutar att framskrida stegvis. Metropolförvaltningens uppgifter borde i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösningen att organisera förvaltningen i metropolens startskede. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 27 / 149 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer. - 2. Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Av funktionella skäl bör inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner anslutas till metropolorganisationen i startskedet. Omfattande uppgifter: Kostnaderna som en omfattande metropolförvaltning medför ska ägnas särskild uppmärksamhet. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen, som redan samarbetar regionalt. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 28 / 149 samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Det är möjligt att modellen inte ger så stort mervärde för den svenskspråkiga yrkesutbildningen. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster. 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen i metropolens startskede. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTMcentralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 29 / 149 organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning som väljs genom direkta val, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som ökar demokratin och öppenheten, förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur. Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter kan finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 30 / 149 staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafikoch infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader. Modellen med omfattande uppgifter har mer risker gällande förverkligande och funktionalitet än den med snäva uppgifter. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker, som måste beaktas i den fortsatta beredningen: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 31 / 149 - Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering. Behandling Elo understödd av Hyrkkö föreslog följande ändring: "I utlåtandet stryks följande stycke på sida 6: Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader." Efter detta ändrade föredraganden beslutsförslaget i sin helhet så det lyder enligt följande: "Stadsstyrelsen föreslår till fullmäktige att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning: Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande:

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 32 / 149 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till 2050. Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Ur regionperspektivet är endast modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning. Därför borde metropolförvaltningens uppgifter i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösningen för flera årtionden. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer. - 2. Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 33 / 149 Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Innehållet i metropolplanen och uppgifterna som lämnas åt kommunerna bör anpassas så att kommunerna kan planera markvändningen effektivt tillsammans med markägarna. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. Att frånta NTM-centralen uppgifter med anknytning till markanvändningen skulle påskynda planläggningen och byggandet. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner bör anslutas till den. Omfattande uppgifter: En risk är att alternativet med en omfattande metropolförvaltning ökar kostnaderna. Det löser inte problemet med hållbarhetsunderskottet, utan höjer skattegraden. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. Därmed är det föreslagna kärnområdet med tio kommuner fel. Att bilda en ny förvaltningsnivå försvagar dessutom sannolikt kommuninvånarnas demokrati. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 34 / 149 möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Att splittra utbildningen skulle avveckla en väl betjänande, målinriktad helhet med vilken man kan hjälpa studerandena att hitta meningsfulla studievägar och främja livslångt lärande. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Modellen skulle splittra anordnandet av svenskspråkig yrkesutbildning. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster. 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen även på lång sikt. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTMcentralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. När målet är samkommunsmodellen, avtalar kommunerna, inte staten, om dess förvaltning i grundavtalet. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 35 / 149 Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet och invånarnas delaktighet bör bedömas i förhållande till dess uppgifter. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur. Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton kommunerna (eller de sexton kommunerna som nämns i rapporten) efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering Finansieringen av metropolförvaltningens verksamhet bör i huvudsak basera sig på kommunernas betalningsandelar. En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 36 / 149 infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafikoch infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader. I den omfattande modellen pekar mellanrapportens ton snarare på upprättande av en tung organisation som i hög grad ersätter eller överlappar kommunernas verksamhet. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. - Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 37 / 149 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering." Elo återkallade sitt förslag och gjorde understödd av Hyrkkö ett nytt helhetsändringsförslag med följande lydelse: Stadsstyrelsen föreslår till fullmäktige att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning: Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till 2050.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 38 / 149 Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Ur regionperspektivet är modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning i metropolförvaltningens startskede, om man beslutar att framskrida stegvis. Metropolförvaltningens uppgifter borde i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösningen att organisera förvaltningen i metropolens startskede. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer. - 2. Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 39 / 149 landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Av funktionella skäl bör inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner anslutas till metropolorganisationen i startskedet. Omfattande uppgifter: Kostnaderna som en omfattande metropolförvaltning medför ska ägnas särskild uppmärksamhet. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen, som redan samarbetar regionalt. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Det är möjligt att modellen inte ger så stort mervärde för den svenskspråkiga yrkesutbildningen. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 40 / 149 Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster. 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen i metropolens startskede. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTMcentralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning som väljs genom direkta val, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som ökar demokratin och öppenheten, förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 41 / 149 Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter kan finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafikoch infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter Modellen med omfattande uppgifter har mer risker gällande förverkligande och funktionalitet än den med snäva uppgifter. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 42 / 149 kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker, som måste beaktas i den fortsatta beredningen: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. - Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering. Myllärniemi understödd av Hyrkkö föreslog att ärendet bordläggs. Ordföranden konstaterade att det hade lämnats ett understött förslag om bordläggning och att de följande inläggen därför ska gälla bordläggningen av ärendet. Efter att diskussionen om bordläggning hade avslutats, konstaterade ordföranden att förslaget kräver omröstning. Ordföranden föreslog att de som stöder bordläggning röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget till bordläggning röstar "nej". Stadsstyrelsen godkände ordförandes röstningsordning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen förkastat Myllärniemis förslag till bordläggning med 9 röster mot 6. Röstningslistan bifogas till protokollet.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 43 / 149 Ordföranden konstaterade att behandlingen av ärendet fortsätter. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det har framställts förslag som avviker från föredragandens förslag som inte kan godkännas enhälligt, vilket föranleder omröstning. Vid omröstningen konstaterade ordförande att stadsstyrelsen förkastat Elos ändringsförslag med 10 röster mot 5. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen föreslår till fullmäktige att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning: Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till 2050. Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning?

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 44 / 149 Ur regionperspektivet är endast modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning. Därför borde metropolförvaltningens uppgifter i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösning för flera årtionden. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer. - 2. Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Innehållet i metropolplanen och uppgifterna som lämnas åt kommunerna bör anpassas så att kommunerna kan planera markvändningen effektivt tillsammans med markägarna. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. Att frånta NTM-centralen uppgifter med anknytning till markanvändningen skulle påskynda planläggningen och byggandet. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner bör anslutas till den.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 45 / 149 Omfattande uppgifter: En risk är att alternativet med en omfattande metropolförvaltning ökar kostnaderna. Det löser inte problemet med hållbarhetsunderskottet, utan höjer skattegraden. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. Därmed är det föreslagna kärnområdet med tio kommuner fel. Att bilda en ny förvaltningsnivå försvagar dessutom sannolikt kommuninvånarnas demokrati. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Att splittra utbildningen skulle avveckla en väl betjänande, målinriktad helhet med vilken man kan hjälpa studerandena att hitta meningsfulla studievägar och främja livslångt lärande. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Modellen skulle splittra anordnandet av svenskspråkig yrkesutbildning. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 46 / 149 Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster. 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen även på lång sikt. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTMcentralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. När målet är samkommunsmodellen, avtalar kommunerna, inte staten, om dess förvaltning i grundavtalet. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet och invånarnas delaktighet bör bedömas i förhållande till dess uppgifter. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur. Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 47 / 149 kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton kommunerna (eller de sexton kommunerna som nämns i rapporten) efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering Finansieringen av metropolförvaltningens verksamhet bör i huvudsak basera sig på kommunernas betalningsandelar. En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafikoch infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 48 / 149 I den omfattande modellen pekar mellanrapportens ton snarare på upprättande av en tung organisation som i hög grad ersätter eller överlappar kommunernas verksamhet. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. - Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 49 / 149 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 150 26.5.2014 6 Åtgärder som föranleds av månadsrapporten för april 2014 Beredning och upplysningar Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen, tfn 046 877 3187 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige höjer - anslagen i uppgiftsområde 46 Kollektivtrafik med 3,8 miljoner euro, - anslagen i egendomsslag 92 Jord- och vattenområden med 7,42 miljoner euro, - anslagen i egendomsslag 94 Fasta konstruktioner och anläggningar med 9,156 miljoner euro. Bilaga Redogörelse 7 Vuoden 2014 huhtikuun kuukausiraportti 8 Kommunaltekniska projekt som fortsätter 2014 9 Tuloskortit 30.4.2014 Ändring av budgeten Anslagen för kollektivtrafiken överskrids med 3,8 miljoner euro eftersom budgeten har gjorts på andra grunder än bokföringen av utgifterna för året. Beskrivning av ändringen av bokföringsgrunden Esbo köper kollektivtrafiken av samkommunen Helsingforsregionens trafik. Staden betalar årligen sin andel till samkommunen som täcker utgifterna för ordnande av trafiken. Ända till slutet av 2012 har praxis varit att det som anslag i budgeten har reserverats stadens andel som täcker samkommunens kostnader enligt vad som har planerats. Den kommunala andelen har inte justerats under budgetåret till att motsvara inkomst- och utgiftsramen utan det möjliga över- eller underskottet har beaktats först vid definieringen av den kommunala andelen för följande år. Bokföringsförfarandet har inte följt den allmänna prestationsprincipen. I slutet av 2013 beslutade staden att övergå till bokföring enligt prestationsprincipen, vilket betyder att man för varje år bokför alla verkliga utgifter som utgifter och behandlar över- och underskotten som fordringar

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 50 / 149 och skulder. Ändringen i bokföringsförfarandet förbättrade resultatet för de tidigare åren med drygt 9 miljoner euro i bokslutet för 2013. Vid beredningen av budgeten för 2014 planerades att 3,3 miljoner euro av överskotten från de tidigare åren används. Eftersom det nya bokföringsförfarandet ännu inte var i bruk räknades denna summa inte med i anslaget i budgeten för 2014. På grund av detta saknas 3,3 miljoner euro i budgeten. Av de kommunala andelarna som Esbo betalat har det fram till 31.12.2013 samlats överskott på sammanlagt 9,3 miljoner euro. Man har planerat att använda överskottet under 2014 2016. I budgeterna för 2015 2016 beaktas den planerade användningen av överskottet. Det nya bokföringsförfarandet kommer dock att orsaka avvikelser i anslagen till den del som användningen av överskottet avviker från det som planerats. En ytterligare utmaning orsakas av att stadens bokslut upprättas före samkommunens bokslut. Därför bokförs över- och underskottet i stadens bokslut på basis av förhandsuppgifterna och informationen rättas under det nya bokföringsåret till att motsvara samkommunens bokslut. Bokslutet för år 2013 Enligt förhandsuppgifterna var överskottet 0,9 miljoner euro år 2013. I samkommunens slutliga bokslut var överskottet dock endast 0,4 miljoner euro. Skillnaden mellan förhandsuppgifterna och utfallet, 0,5 miljoner euro, rättades i bokföringen för 2014 i mars. Rättelsen ökar behovet av anslag med 0,5 miljoner euro för år 2014. Av markanskaffningsanslagen har det redan använts 2,5 miljoner euro under årets första kvartal. Med inköpsbeslut och markanvändningsavtal har det dessutom bundits cirka 4 miljoner euro till anskaffning av allmänna områden samt till köp av tomtdelar. Under år 2014 behöver privata markägare inte betala skatt för realisationsvinsten om de säljer mark till kommunen. Detta lär öka möjligheterna till köp av råmark. Behovet av tilläggsanslag bedöms vara 6 miljoner euro. Dessutom behövs 1,42 miljoner euro för intern överföring av stadens markegendom. Stadsstyrelsen beslutade att överföra en tomt som var i affärsverket Esbo logistiks balansräkning till baskommunens markegendom enligt de strategiska riktlinjerna för stadens egendom. Inom egendomsslaget Fasta konstruktioner och anläggningar, blev 3,429 miljoner euro av anslagen inom 941 Trafikleder och 5,727 miljoner euro inom 948 Kommunaltekniska avtal oanvända för projekt som nämns i budgeten för 2013 och som ännu inte har slutförts. Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att de sparade anslagen, sammanlagt 9,156 miljoner euro, överförs till anslagen för arbetsprojekt som fortsätter år 2014. Orsaken till att projekten fortsätter är antingen att planeringen har försenats eller att tidtabellen har blivit uppskjuten. En lista över dessa projekt finns som bilaga.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 51 / 149 Beslutshistoria Stadsstyrelsen 26.5.2014 150 Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen 1 antecknar april månads månadsrapport för kännedom, 2 beslutar att överföra från egendomsslag 91 Immateriella tillgångar - 100 000 euro till kostnadsställe 90090 Övriga teknik- och miljötjänster för fortsatt utveckling av serviceboksystemet, - 170 000 euro till kostnadsställe 90090 Övriga teknik- och miljötjänster för digitalisering av registret för vägmärken, 3 föreslår att fullmäktige höjer - anslagen i uppgiftsområde 46 Kollektivtrafik med 3,8 miljoner euro, - anslagen i egendomsslag 92 Jord- och vattenområden med 7,42 miljoner euro, - anslagen i egendomsslag 94 Fasta konstruktioner och anläggningar med 9,156 miljoner euro. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 52 / 149 816/00.01.00/2013 Stadsstyrelsen 224 12.8.2013 Fullmäktige 113 19.8.2013 7 Givande av utlåtande om förslag i enlighet med kommunstrukturlagen att överföra en fastighet från Vichtis till Esbo Beredning och upplysningar: Timo Kuismin, tfn 050 544 7261 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunstrukturlagen 14, att Esbo stad inte ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, 927-430-1-83, till Esbo stad eftersom kommungränsen ska behandlas som en helhet. Samtidigt meddelar fullmäktige att inga anmärkningar gjorts om ärendet. Redogörelse Vichtis kommun i Ollila by har ägaren till en fastighet vid gränsen till Esbo bett om lov av Vichtis kommun att överföra sin fastighet till Esbo stad. Esbo och Vichtis har inte i ett tidigare skede av ärendet understött att fastigheten överförs till Esbo stad och även Lantmäteriverkets utlåtande har varit negativt. Finansministeriet har uppmanat Esbo stad ger sina invånare och andra som anser att saken berör dem möjlighet att framställa anmärkningar om ärendet enligt 14 3 mom. i kommunstrukturlagen. Möjligheten att framställa anmärkningar har kungjorts på Esbo stads anslagstavla 14.4.2014 och tidsfristen för att lämna in anmärkningar har gått ut 15.5.2014. Inte en enda anmärkning har framställts. Finansministeriet ber efter detta Esbo och Vichtis om ett utlåtande om förslaget och anmärkningar som gäller det före 25.7.2014. Ärendet behandlas i Vichtis kommunstyrelse 26.5.2014 och beslutsförslaget är fortsättningsvis negativt. Eftersom det i Esbo inte har framställts en enda anmärkning om ärendet har heller inte Esbo någon orsak att ändra sin tidigare ståndpunkt. Beslutshistoria

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 53 / 149 Stadsstyrelsen 12.8.2013, 224 Förslag Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunindelningslagens 11, att Esbo stad inte ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, 927-430-1-83, till Esbo stad eftersom kommungränsen ska behandlas som en helhet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige 19.8.2013 113 Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunindelningslagens 11, att Esbo stad inte ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, 927-430-1-83, till Esbo stad eftersom kommungränsen ska behandlas som en helhet. Behandling Ruoho understödd av Simon Elo m.fl. föreslog följande hemställan: "Fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunindelningslagens 11, att Esbo stad ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, 927-430-1-83, till Esbo stad, eftersom ändringen främjar de i kommunindelningslagens 2 avsedda målen för utvecklande av kommunindelningen samt förbättrar servicen och levnadsförhållandena för invånarna i området, verksamhetsmöjligheterna för näringarna samt samhällsstrukturens funktionsduglighet i området i enlighet med 2, 3 och 4 mom. i kommunindelningslagens 4." Efter avslutad diskussion presenterade ordföranden för godkännande en redogörelse över de förslag som framlagts. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden konstaterade att det har framställts ett ändringsförslag som inte kan godkännas enhälligt vilket föranleder omröstning. Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Ruohos ändringsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände stadsstyrelsen förslag med rösterna 37 mot 35 och 1 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 54 / 149 Stadsstyrelsen 26.5.2014, 155 Ruoho, Lahtinen, Simon Elo, Huhta, Pajunen, Byman, Laukkanen och Järvenpää reserverade sig mot beslutet, som finns som bilaga till protokollet. Beslutsförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunstrukturlagen 14, att Esbo stad inte ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, 927-430-1-83, till Esbo stad eftersom kommungränsen ska behandlas som en helhet. Samtidigt meddelar fullmäktige att inga anmäkrningar gjorts om ärendet. Behandling Sonkeri understödd av Häggmann en föreslog följande ändring: "Jag föreslår att Esbo understöder att fastigheten överförs till Esbo." Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett understött förslag som avvek från föredragningen, vilket föranledde omröstning. Vid omröstningen konstaterade ordförande att stadsstyrelsens förkastat Sonkeris ändringsförslag med 10 röster mot 5. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. Sonkeri reserverade sig mot beslutet -

Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 55 / 149 8 Ändring av stadgorna för bildningssektorn samt nämnderna och direktionerna Stadsstyrelsen behandlar ärendet vid sitt sammanträde 2.6.2014. Stadsstyrelsens förslag delas ut åt ledamöterna per e-post under vecka 23 och delas ut på papper vid mötet.

Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 56 / 149 6270/10.02.03/2011 Stadsplaneringsnämnden 186 26.11.2013 Stadsplaneringsnämnden 44 23.4.2014 Stadsstyrelsen 144 12.5.2014 9 Godkännande av ändring av detaljplanen Mattby centrum II, Mattberget i stadsdel 23 Mattby, område nr 312007 Beredning och upplysningar: Leena Kaasinenm tfn 050 347 5943 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen: Fullmäktige godkänner ändringen av detaljplanen Mattby centrum II Mattberget som omfattar tomt 4 i kvarter nr 23 294 i stadsdel 23 Mattby, ritning nr 6794, daterad 3.5.2013 och justerad 14.4.2014, område nr 312 007. Tilläggsmaterial - Mattby centrum II, åtgärdslista - Mattby centrum II, planbestämmelser 1 - Mattby centrum II, planbestämmelser 2 - Mattby centrum II, detaljplanekarta - Mattby centrum II, uppdaterad detaljplan - Mattby centrum II, illustration - Mattby centrum II, perspektivbild Redogörelse På tomten där det funnits Fortums värmekraftverk planeras bostadshus i 5 till 8 våningar. Bilplatserna placeras i en parkeringsanläggning under marken. Byggrätten ökar från 1 500 m 2 våningsyta till 14 000 m 2 våningsyta. Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta:

Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 57 / 149 Förslag till detaljplanen Mattby centrum II Mattberget som omfattar tomt nr 4 i kvarter nr 23 294 i stadsdel 23 Mattby, ritning nr 6794, område nr 312 007. Aktualisering Initiativet till ändringen av detaljplanen togs av Fortum Power and Heat Oy med en ansökan om detaljplaneändring som var daterad 23.11.2011. Aktualiseringen kungjordes i stadens annonstidningar under namnet Mattby centrum II Mattberget 10.4.2013. Program för deltagande och bedömning För ändringen uppgjordes ett särskilt program för deltagande och bedömning som godkändes den 2.4.2013. Beskrivning av området Planområdet är beläget i Mattbys centrum 500 600 meter från gallerian Iso Omena österut strax intill Mattbergsparken. Kring Mattbergsparken har det byggts ett höghusområde på 2000-talet. Antalet våningar varierar mellan 4 och 8. På norra sidan om planområdet ligger ett kvartersområde för bilplatser, på västra sidan en tomt för flervåningshus och Mattbergsparken och på södra sidan vid gatan Mattberget ligger flervåningshus. I närheten av planområdet, vid gatan Mattliden, ligger Mattlidens skola, gymnasium och daghem. Tomten som planändringen gäller ägs av Fortum Power and Heat Oy och arealen är 8 015 m². På tomten fanns tidigare Fortums värmekraftverk som togs ur bruk och revs. Den nya bebyggelsen planläggs alltså på ett område som nyligen har varit bebyggt invid en sluttning med skog och berg i dagen. Trafiken på Västerleden förorsakar buller och försämrar luftkvaliteten. Gällande generalplan och detaljplan