Esbo stad Protokoll 87. Fullmäktige Sida 1 / 1

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Esbo stad Protokoll 87. Fullmäktige Sida 1 / 1"

Susanne Maj Olofsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Fullmäktige Sida 1 / / Stadsstyrelsen Fråga om praxis med undantagslov i norra Esbo Beredning och upplysningar: Mauri Hämäläinen, tfn Merja Kiviluoto, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Ulf Johanssons och 15 andra ledamöters fråga av om praxis med undantagslov i norra Esbo och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Johansson understödd av Byman m.fl. föreslog följande hemställan: Fullmäktige hemställer att stadsstyrelsen utser en trepersoners tjänstemannaarbetsgrupp för att övervaka att tillstånd för undantagsbygglov följer markanvändnings- och bygglagens paragraf om att byggnaden ska passa in i den byggda miljön och landskapet. I arbetsgruppen bör ingå områdesarkitekten, en representant för byggnadstillsynen samt en för miljösektorn. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens förslag hade godkänts enhälligt. Ordföranden frågade om Johanssons förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta. Ordföranden föreslog att de som understöder Johanssons förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Johanssons förslag till hemställan med 35 röster mot 20 och 10 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Liite Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. 8 Äänestyslista 87 esityslistan asia 12 Tilläggsmaterial - Valtuustokysymys

2 Fullmäktige Sida 2 / 2 Redogörelse Ulf Johansson och 15 andra fullmäktigeledamöter lämnade en fråga till stadsstyrelsen om praxis med undantagslov i norra Esbo och i synnerhet om förfarandet med undantagslov kring Bodom träsk samt stilen och färgen på nya byggnader. Ledamöterna som undertecknat frågan anser att byggnaderna inte uppfyller kravet i mom. i markanvändnings- och bygglagen. Byggnaden skall passa in i den byggda miljön och landskapet samt uppfylla kraven på skönhet och harmoni. I frågan nämns som exempel ett i byn beläget ljusrött stenhus som blev färdigt 2014 (Tillstånd UUS L ) vid Gunnarsvägen. I frågan nämns dessutom ett stenhus som byggts i fjol. Fullmäktigeledamöterna anser att det kulturhistoriskt värdefulla området har tagit bestående skada med detta stenhus i två våningar. Ledamöterna nämner att huset gränsar till en golfbana vars nybyggen förtjänstfullt anpassats till landskapet. Ansökan om undantag för det projekt som ledamöterna nämner anhängiggjordes 2003 då generalplanen för norra och mellersta Esbo ännu inte hade aktualiserats. Sökanden ansökte om undantagslov för ett 520 m2 stort bostadshus med en bostad i två våningar och för sammanlagt 80 m2 stora ekonomibyggnader. På området gällde vid den tiden generalplanen för Esbos norra delar, del I, enligt vilken projektet ligger på byområde AT. Området är dessutom kulturhistoriskt värdefull miljö. Enligt generalplanebestämmelsen tillåts på området fastighetsbildning som passar in i det existerande byggnadsbeståndet och bymiljön och byggande av fristående småhus i 1 2 våningar med en bostad. Aktualiseringen av generalplanen för norra och mellersta Esbo kungjordes I och med att planeringen av generalplanen har framskridit har stadsplaneringscentralen särskilt granskat och preciserat förutsättningarna för hur och när avgöranden som gäller planeringsbehov och undantag kan förordas så att projektet inte medför olägenheter med tanke på planläggningen eller annan reglering av områdesanvändningen före generalplanens ikraftträdande. I praktiken har stadsplaneringscentralens linje alltså skärpts allteftersom generalplaneringen i norra och mellersta Esbo har preciserats. Genom avgöranden som gäller planeringsbehov och/eller undantagsbeslut får man alltså inte försvåra planeringen av markanvändningen, man ska lämna planeringsmån och man får inte begränsa planläggningsalternativen i alltför hög grad. Dessutom beaktas kravet på jämlik behandling av markägarna och om övriga allmänna förutsättningar för byggande uppfylls. Under den tid generalplaneringen i norra och mellersta Esbo pågår är det dock inte ändamålsenligt att helt hindra byggande, utan tillstånd för byggande beviljas efter en särskilt noggrann prövning och med tonvikt på ersättande byggande. För närvarande bereder stadsplaneringscentralen ett förslag till byggförbud i zonen Kalajärvi - Ring III med anknytning till generalplanen för norra och mellersta Esbo för stadsplaneringsnämndens sammanträde Stadsmuseet ansåg i tiden i sitt utlåtande om ovannämnda tillståndsansökan att de gamla åkerarealerna vid västra stranden av

3 Fullmäktige Sida 3 / 3 Bodom träsk bör hållas öppna och att bostadsbyggande inte ska tillåtas på platsen enligt ansökan. I tillståndsbeslutet ansågs då att det trots de kulturhistoriska målen för bevarande kan placeras ett mindre bostadshus (ca 350 m²) än det sökta i norra och nordvästra delen av det område som föreslagits som stamlägenhet. Det nya bostadshuset kunde placeras på lägenhet 2:112 som betraktas som en enda byggplats så att det placeras nordväst om det befintliga bostadshuset och en bergig kulle i mitten av lägenheten och så att körförbindelsen ordnas via den befintliga anslutningen. Behörig myndighet i tillståndsärendet var då Nylands miljöcentral (numera NTM-centralen) eftersom det var fråga om byggande på ett strandområde utan en detaljplan eller en sådan generalplan med rättsverkningar där det särskilt bestäms att generalplanen eller en del av den kan användas som grund för beviljande av bygglov (MBL 72 1 mom. och 2 mom.). I och med en ändring i markanvändnings- och bygglagen har behörigheten i fråga fr.o.m övergått till kommunen. Stadsplaneringschef Kari Moilanen gav Nylands miljöcentral ett positivt utlåtande i ärendet (Dnr ) med följande villkor: - Byggplatsen ska vara endast lägenhet Rnr 2:112 i sin helhet. - Bostadshuset ska placeras nordväst om det befintliga bostadshuset och den bergiga kullen, dock inte på den gamla åkerarealen i lägenhetens norra del. - Byggnaderna ska placeras på minst 20 meters avstånd från mittlinjen på Gunnarsvägens körbana. - Bostadshusets våningsyta får vara högst 350 m². - Byggnaderna och förbindelserna ska placeras så att terrängen och skogsbilden bevaras så väl som möjligt både i byggnadernas närhet och längre ifrån sett. - Byggnadernas form, material och färger ska harmoniera med omgivningen. - I ansökan om bygglov ska sökanden visa att det finns tillräckligt med hushållsvatten att tillgå och att avloppsvattnet tas hand om så att ytoch grundvattnet inte förorenas. - Körförbindelse till Gunnarsvägen ska ordnas från den existerande anslutningen. Stadsplaneringschefen konstaterade också att när man bl.a. beaktar de villkor som ställts för projektet lämpar sig projektet för platsen och stämmer överens med målen för planläggningen och byggandet därmed inte medför olägenheter med tanke på planläggningen eller annan reglering av områdesanvändningen och inte försvårar möjligheterna att uppnå målen för skyddet av den byggda miljön. Undantaget leder inte till byggande som har betydande konsekvenser och medför inte andra betydande skadliga miljökonsekvenser eller andra betydande och skadliga konsekvenser. Följaktligen uppfylls förutsättningarna för beviljande av undantag och det finns särskilda skäl till undantag. Nylands miljöcentral fattade ett positivt beslut i ärendet (UUS L ). Beslutet innehöll samma villkor som tidigare föreslagits i

4 Fullmäktige Sida 4 / 4 Beslutshistoria Stadsstyrelsen stadsplaneringscentralens utlåtande. I villkoren framfördes alltså bl.a. att bostadshusets våningsyta får vara högst 350 m² och att byggnaderna och förbindelserna ska placeras så att terrängen och skogsbilden bevaras så väl som möjligt både i byggnadernas närhet och längre ifrån sett och att byggnadernas form, material och färger ska harmoniera med omgivningen. Byggnadstillsynscentralen beviljade bygglov för huset år 2009 på grundval av det tidigare beviljade villkorliga beslutet om undantag, så projektet har varit anhängigt ganska länge. Gunnnarsvägen 69 är ett nybyggnadsprojekt vid vilket slutsynen förrättades (tillstånd nr ). Det är fråga om en byggnad i s.k. herrgårdsstil med rappade fasader (ljusröda). Bygglovet har beviljats på grundval av ett undantagsbeslut och det har i samband med bygglovet bedömts att projektet passar in i omgivningen och uppfyller förutsättningarna för beviljande av bygglov. Förslag Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Ulf Johanssons och 15 andra ledamöters fråga av om praxis med undantagslov i norra Esbo och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Beslut Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

5 Fullmäktige Sida 5 / 5

Relevanta dokument

Esbo stad Protokoll 90. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 90. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 13.06.2016 Sida 1 / 1 1979/2016 06.00.00 Stadsstyrelsen 172 30.5.2016 90 Fråga om flyttning av hälsovårdstjänsterna i Mattby till Hagalund och flyttning av Bolagskogs hälsostation till servicetorget