Verksamhetsplan 2013 2015 Kommunfullmäktiges beslut 2012-06-25 verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan
Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 1 Inledning 2 1.1 Dokumentstruktur 2 Vision och strategiska områden 3 Sammanfattande analys: 4 2 Piteå i omvärlden 4 3 Bakgrund Piteå kommun 6 3.1 Kommunens ekonomi 6 3.2 Ekonomiskt läge och prognos för 2012 9 3.3 Nämndernas resultat 9 3.4 Planeringsförutsättningar och prognos för perioden 2013-2015 11 4 Trender och tendenser 12 5 Budget 2013-2015 - ekonomi 16 5.1 Budgetantaganden och förutsättningar 2013-2015 17 6 Finansiell analys 2013-2015 18 7 God ekonomisk hushållning 21 8 Ekonomiskt sammandrag 32 Resultatbudget 32 Ekonomiska mått 32 Kassaflödesbudget 33 Balansbudget 33 Driftbudget - totalt per styrelse/nämnd 34 Driftbudget ramökningar/engångsanslag i VEP 2012-2014 36 Driftbudget ramneddragning -0,09% enligt riktlinjer 37 Driftbudget ramökningar/engångsanslag och ramneddragningar 38 Investeringsbudget - totalt per styrelse/nämnd 39 Driftbudget kapitalkostnader pga investeringar 41 Investeringsbudget sammandrag per objekt 43 9 Styrelsens/nämndernas budget 51 Kommunfullmäktige 51 Revision 53 Kommunstyrelsen - gemensamt/central pott 54 - Kommunledningskontoret 58 Barn- och utbildningsnämnden 60 Kultur- och fritidsnämnden 65 Miljö- och byggnämnden 69 Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning 72 Räddningsnämnden 75 Socialnämnden 78 Teknik- och servicenämnden - gemensamt 82 - Fastighets- och servicekontoret 84 - Teknik- och gatukontoret 87 Överförmyndarnämnden 89 1
Inledning 1 Inledning 1.1 Dokumentstruktur Budgetdokumentet består av följande delar: Beskrivning av Piteå kommuns styrprinciperr Sammanfattande analys med Bakgrund världsekonomin, nationell ekonomii och kommunens ekonomi samt trender och tendenser Budgetbeslut 2013-2015 ekonomi Finansiell analys beskriver kommunens finansiella ställning s i ettt rullande åttaårsperspektiv God ekonomisk hushållning består av de mål och målindikatorer som i Piteå kommun indikerar om verksamhetenn bedrivs med God ekonomisk hushållning Ekonomiska sammanställningar redovisar hur budgetbeslutet påverkat kommunens ekonomiska ställning samt vilka äskanden som beviljats Nämndsvisa redovisningar avseende ekonomiska sammanställningar och resurstillskott mm samt de mål och målindikatorer som kommunfull- mäktige fastställer och följer upp verksamheten i enlighet med Piteå kommuns styrmodell Strukturen beskriver b hur r vision, mål och nyckeltal bryts ned från kommunfullmäktige till respektive nämnd/bolag.. Kommunfullmäktige styr genom verksamhetspv plan och andra styrande dokument. Styr- ochh ledningsprocess Bilden ovan visar hur gången ser ut i kommunens styr- och ledningsprocess för att knyta ihop ekonomi och verksamhetens resultat. En väl fungerande process där månadsbokslut (kommunen)) och delårsbokslut (kommun och koncern) signalerar eventuella obalanser och/ eller förändringar löpande under året. Slutligt resultat avrapporteras i årsredovisningen. Med årsredovisningen som grund beslutarr kommun- ekono- fullmäktige om ansvarsfrihet och God misk hushållning. Resultat ochh analyser i årsredovisning utgör tillsammans med omvärldsanalys grund för riktlinjer inför kommande års budgetarbete. I verksamhetsplan, årsbudget och koncernbudget fastställs mål för de fyra strategiska områdena samt för personal och ekonomi. 2
Inledning Vision Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala pitebor upplever att - det är hit man kommer när man kommer hem. Strategiska områden Förutsättningar beskrivs för Barn och unga Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet Personal Piteborna möter engagemang och ett gott värdskap i kontakt med våra medarbetare. Service med god kvalitet skapas genom yrkesstolthet i arbetet. Utbildning, arbete och näringsliv Genom satsningar på utbildning och näringsliv skapas tillväxt som har en avgörande betydelse för kommunens utveckling Demokrati och öppenhet Piteå präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Vi verkar för ett tillåtande klimat genom att både ta intryck av och ge avtryck i omvärlden Livsmiljö Piteå erbjuder en trygg och lustfylld livsmiljö med omsorg och utvecklingsmöjligheter i livets alla skeden. Här är det positivt att bo, verka och LEVA. Ekonomi God ekonomisk hushållning skapar utrymme för verksamhetsutveckling och investeringar. God ekonomi är en förutsättning för goda resultat och hög måluppfyllelse. Medborgardialog Piteborna ska uppleva delaktighet i verksamheterna samt i utveckling av det framtida Piteå. Kund- och brukardialog är en viktig del i kommunens styr- och ledningssystem. Dialogen indelas i fyra perspektiv; Information - där lättillgänglig och aktuell information är grund för delaktighet och inflytande. Piteborna ska få veta vad de får för sina skattepengar. Konsultation metoder där kommunen ställer frågor till piteborna, exempelvis medborgar- och kundundersökningar i olika former. Delaktighet metoder där medborgare ges förutsättningar att delta och framföra åsikter redan vid framtagandet av förslag. Medbestämmande resultat från olika undersökningar ska utgöra ett av många beslutsunderlag inför budget och verksamhetsplan. 3
Sammanfattande analys Piteå i omvärlden Sammanfattande analys I de följande avsnitten redovisas hur utgångsläget för arbetet med årsbudget 2013 och Verksamhetsplan 2013-2015 såg ut när budgetberedningens arbete påbörjades i början av maj 2012. 2 Piteå i omvärlden I kommunens senaste omvärldsanalys framträder trender som kommer att påverka och beröra hela samhället över tid. Tre av de viktigaste trenderna är: Arbetsmarknad och befolkningsutveckling, antalet i arbetsför ålder minskar, färre ska försörja fler. Världsekonomin förändrad maktstruktur inom världsekonomin förändrar spelplanen och balansen i världsekonomin. Klimatförändringar påverkar miljö, hälsa, ekonomi. Piteå kommun har initierat ett arbete med en gemensam avsiktsförklaring, med företag, föreningar och andra aktörer i samhället för att möta ovanstående utmaningar. Målet är att skapa tillväxt med framtidstro, lämna en god miljö till nästa generation, utveckla Piteå som attraktiv ort att leva och verka i samt stärka varumärket Piteå. Avsiktsförklaringen innehåller två mål: 43 000 invånare år 2020 Halverad ungdomsarbetslöshet 2011 jämfört med december 2009. Målen ska nås genom fyra olika fokusområden: Gemensamt ansvar för ökad befolkning Jobb och tillväxt ger framtidstro En god miljö för nästa generation Ett gott värdskap stärker den goda bilden av Piteå Världsekonomin Oron kring situationen i de skuldsatta EMUländerna, i synnerhet Grekland men även andra länder kring Medelhavet, skapade stor turbulens i de finansiella marknaderna under hösten och vintern 2011. Följden blev kraftigt stigande räntor i krisländerna och fallande börser världen över. Oron och osäkerheten kring det politiska systemets förmåga att bemästra problemen ledde även till en abrupt avmattning i den ekonomiska aktiviteten, inte bara i krisländerna utan också i många andra länder, både inom och utom eurozonen. Signaler i slutet av april 2012 pekade på att det värsta var över och att botten nåddes under vintern. Mycket talade då för att situationen stabiliserats och att en ökning i den ekonomiska aktiviteten under perioden 2012 2013 förutspåddes. Nu i maj har den smärtsamma omställning befolkningen i Grekland tvingas gå igenom för att hantera den ekonomiska krisen i landet skapat sådan politisk oro att någon ny regeringen inte kunnat utses. Allt talar för att nyval kommer utlysas. Samtidigt är det flera länder inom eurozonen som står inför kraftiga finanspolitiska åtstramningar. Det medför en svag ekonomisk tillväxt i många europeiska länder de kommande åren. Inte heller i USA, världens största ekonomi, är förutsättningarna för en stark återhämtning särskilt goda. Hushållens skuldsättning är mycket hög samtidigt som fastighetsmarknaden fortfarande plågas av ett stort överutbud av osålda hus. Detta bådar inte för att USA:s hushåll kommer att ta på sig sin traditionella roll som världskonjunkturens primus motor. Även USA har stora problem med de offentliga finanserna med stort budgetunderskott och hög statsskuld, som politikerna förr eller senare måste ta itu med. Mycket talar för att världsekonomin står inför en fortsatt besvärlig situation, när såväl hushåll som stater ska avveckla stora delar av de skulder de har dragit på sig under de senaste decenniernas kreditexpansion, recessioner och efterföljande krishantering. Nationell ekonomi Tidigare bedömningar har utgått från att skuldkrisen i Europa kommer att lösa sig under ordnade former, men att detta kommer att ta tid. Den bedömningen kvarstår trots den nu skärpta grekiska krisen. Det innebär att oron för ett finansiellt sammanbrott kommer att kvarstå under lång tid men att den efterhand gradvis lättar. Utvecklingen i euroområdet bedöms mot den bakgrunden bli svag under det första halvåret i år. Även om Sverige inte har några problem med offentliga finanser, drabbades ekonomin av en avmattning under hösten och vintern 2011, med ett kraftigt fall i BNP under 2011 års sista kvartal. Avmattningen speglade en kombination av återhållsamhet bland svenska hushåll till följd 4
Sammanfattande analys Piteå i omvärlden av den internationella oron och fallande exportefterfrågan. Året har inletts med relativt låg ekonomisk aktivitet, men förutses förbättras under resterande del av året. I sin Ekonomirapport om kommunernas och landstingens ekonomi per 2012-04-26 gör Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömningen att Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) kommer öka med 0,6 procent 2012 och med 2,6 procent år 2013. Procentuell 2010 2011 2012 2013 förändring USA 3,0 1,7 2,4 2,8 Tyskland 3,6 3,1 0,9 2,1 Storbritannien 2,1 0,7 0,3 2,0 Världen 5,1 3,6 3,4 4,1 Sverige 5,7 3,9 0,6 2,6 Som framgår av tabellen ovan, beräknas tillväxten 2012 vara mycket låg i Europa (i tabellen representerat av Tyskland, Storbritannien och Sverige). Den globala tillväxten hålls uppe av tillväxtekonomierna och då i synnerhet Kina. Sysselsättningen har under 2010 och första halvåret 2011 återhämtat en stor del av den nedgång som skedde i samband med finanskrisen 2008/2009. Den tvära inbromsningen i ekonomin fjärde kvartalet 2011 märks först i år på sysselsättningen. Nedgången bedöms inte bli tydligt märkbar. Samtidigt är tillväxten under innevarande år och första halvan av nästa år inte tillräckligt stark för att lyfta sysselsättningen. Sammantaget innebär det en i stort sett oförändrad sysselsättning 2012 och 2013 jämfört med året innan, se följande diagram. 5
Sammanfattande analys Bakgrund Piteå kommun 3 Bakgrund Piteå kommun 3.1 Kommunens ekonomi Under den lågkonjunktur som drabbade kommunsektorn i början på 1990-talet, med starkt minskade skatteintäkter, redovisade Piteå kommun mycket starka resultat. 4% 3% 2% Resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, % Piteå Liknande kommuner Riket 160 140 120 100 80 60 40 20 0-20 Årets resultat 1993 2011, mkr Piteå kommun Kommunkoncernen -93-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 -11 Resultatminskningenn som uppträdde i slutet av 90-talet hade sin förklaring i det förändrade skatteutjämningssystemet där framför allt skogslänen var stora förlorare. De förändringar som genomförts i skatteutjämningssystemet innebär att Piteå nu är betydligt känsligare för försämringar i skatteunderlagets utveckling än under 90-talskrisen, vilket förtydligas i följande diagram. Mellan 1993 och 2012 uppgår differensen till 13,1 procentenheter. Skatteintäkter och generella statsbidrag 1993 2012 % Kommunalskatt Generella statsbidrag 100% 80% 1% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Prognos Piteå kommun har genomfört ett strukturellt sparbeting under perioden 2005-2009 motsva- 24 mkr och rande 50 mkr, under 2010 ytterligaree 2011 vardagsbesparingarr med 5 mkr, det vill säga totalt 799 mkr under perioden 2005-2012. Under samma period harr ramökningar beviljats med 119 mkr, varav 60 mkr till socialnämnden. Sammantaget en ökning med 40 mkr. Arbetet medd att stärka ekonomin har möjliggjort att kommunen kunnat tillskjuta medel till ökade behov utifrånn volymökningar och omvärldsför- ändringar. Det aktuella budgeteradee resultatet 2012 i relation till skatteintäkters r och generella statsbidrag uppgår u till 0,34 procent medan helårsprognosen indikerar 0,30 procents utfall det vill säga långt under fastställd målnivå. För att nå kommunens mål, som är 2-3 procent, skulle det behövas en resultatförbättring på mellan 32,9 mkr och 52,22 mkr. 60% 40% 20% 0% 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Den sedan år 2006 neråtgående trenden för kommunens resultat i relation tilll skatteintäkter och generella statsbidrag vände tillfälligt uppåt åren 2009 och 2010, medan det för f år 2011 återigen vände nedåt. Det gäller såväl s Piteå som för jämförbara kommuner och riket. Prognosen för 20122 visar på ett försämrat resultat jämfört med 2011 (-18,8 mkr). För att nå kommunenss mål, att resultatet ska uppgå till 2-3 procent av skatter och generella statsbidrag, skulle det prognostiserade resultat uppgå till minst 38,88 mkr. Vid en analys av nettokostnaden per invånare framgår att Piteå P ligger högre än strukturellt liknande kommuner menn i paritet med riket. Investeringar Investeringsbudgeten förr år 2012 uppgår till 324,3 mkr. Per P sista aprill har 27,1 mkr investerats. HelårsprognoH osen pekar på att 142,6 mkr kommerr nyttjas, vilket utgör 44 procent av 6
Sammanfattande analys Bakgrund Piteå kommun budgeten. Det innebär att 115,5 mkr ska upparbetats under årets resterande åtta månader. Nedan visas större investeringsprojekt under året. 120 100 80 Likviditet antal dagar Investeringsprojekt Prognos (mkr) Ombyggnad Infjärdenområdet 15,0 Miljöinvestering Strömbacka 13,5 Ombyggnation gator 8,8 ETP Energitjänsteprojekt 8,5 Parkeringshus Löjan 5,0 Skärgårdspaketet 4,7 Muddringsplan 4,6 Likviditet Under perioden har likviditeten i kommunen ökat bland annat på grund av återbetalning av slutlig skatteavräkning för år 2010 samt återbetalning av utlämnat lån till Pireva. Under perioden har utbetalning av den individuella delen av tjänstepensionen för 2011 belastat likviditeten. AB PiteEnergi ingår från mars månad i koncernkontosystemet. Den prognostiserade investeringsnivån indikerar en försämring av likviditet i jämförelse med april månads utfall. I följande diagram visas likviditeten under perioden med avstämning den 15:e och sista varje månad. 600 500 Likvida medel januari - april 2012 (mkr) Totalt Reservfond Kommunens behållning Bolagens behållning 60 40 20 0 Med en betalningsberedskap på 30 dagar avses att kommunen klarar sina ekonomiska åtaganden i 30 dagar utan att nya likvider kommer in. Soliditet Kommunens mål att inte ha några lån är uppfyllt sedan 2002, vilket främst bidrar till att soliditeten i Piteå kommun ligger högre än genomsnittet för riket. Piteå liksom riket har haft en fallande trend till och med år 2009. Helårsprognosen för 2012 indikerar en marginell förbättring av soliditeten i jämförelse med bokslutet 2011. Förklaringen är att i prognosen antas de kortfristiga skulderna minska samtidigt som resultatet är positivt (förändring av det egna kapitalet). 100 80 60 40 20 2004 2006 2008 2010 2012 Prognos Soliditet, % Soliditet Soliditet, inkl total pensionsskuld 400 300 0 2004 2006 2008 2010 Prognos 2012 200 100 0 1 jan 16 jan 31 jan 15 feb 1 mar 15 mar 30 mar 16 apr 30 apr Kommunens likviditetsmål är en betalningsberedskap på minst 30 dagar. Prognosen pekar på en betalningsberedskap om 57 dagar. Pensioner Pensionsskuldsåtagandet för kommunen beräknas vid årsskiftet uppgå till 1 278 mkr, enligt beräkningar från KPA. En ökning med 13 mkr i jämförelse med skulden per 2011-12-31. Vid en jämförelse mellan totala pensionsförpliktelser och beräknat värde på pensionsfonden, framgår att 1 109 mkr återlånas till verksamheten. Problematiken med pensionsskuldens belastning på den kommunala ekonomin, både resultatmässigt och likviditetsmässigt har beaktats i strategin att klara ett resultat som motsvarar 2-3% av skatteintäkter och generella statsbidrag. I 2012 års penningvärde motsvarar det mellan 39-58 mkr i årsresultat. Reserv- /pensionsfonden beräknas vid årsskiftet uppgå till 169 mkr. Av de medel som förvaltas av 7
Sammanfattande analys Bakgrund Piteå kommun extern kapitalförvaltare uppgår marknadsvärdet per 2012-04-30 till 92 mkr. Koncernen Piteå Kommunföretag AB I koncernen Piteå Kommunföretag AB ingår förutom moderbolaget de helägda dotterbolagen Piteå Näringsfastigheter AB, Piteå Renhållning och Vatten AB, AB PiteBo, Piteå Hamn AB, AB PiteEnergi och Renen i Piteå AB. Därutöver ingår även det delägda bolaget Nolia AB (33 %). Koncernens resultat för perioden efter finansiella poster uppgår till 12,5 mkr, vilket är aningen lägre än samma period föregående år. AB PiteBo redovisar ett högre resultat för perioden jämfört med samma tid föregående år, här ligger dock en reavinst på ca 2,5 mkr. Koncernen AB PiteEnergi redovisar en lägre vinst för samma period. 120 100 80 60 40 20 0 Årets / periodens nettoresultat koncernen Piteå Kommunföretag AB (mkr) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 April Likviditeten i koncernen inklusive fordran/skuld till Piteå kommuns koncernkonton, uppgår per 2012-04-30 till 94,4 mkr. I jämförelse med 2011-12-31 har likviditeten sjunkit med 14,4 mkr. Koncernens nyupplåning har i april 2012 ökat med 23,6 mkr, i jämförelse med 2011-12-31. AB Pitebo har under perioden januari-april 2012 sålt 16 lägenheter på Strömnäs till Pite Golfklubb. Vidare har styrelsen beslutat göra en genomlysning av bolagets fastighetsbestånd som eventuellt kan leda till en försäljning av en del av beståndet. Skälet är att skapa ett ekonomiskt utrymme till nyproduktion och underhåll av fastighetsbeståndet. Bolaget planerar för nyproduktion av ytterligare bostäder i Bergsviken, Rosvik och centrala Piteå med tidigaste byggstart under början av 2013. Tillskottet beräknas till ca 80 lägenheter. För AB PiteEnergi prognostiseras ett överskott för helåret 2012 om 42,3 mkr. Vädrets makter påverkar verksamheten i mycket stor utsträckning. År 2012 har första tertialet varit mildare än ett normalår med ca 5 procent och ännu mer jämfört med tertial 1 2011. Fjärrvärmeförsäljningen har prognostiserats ner beroende på den milda inledningen av året samt problem med leveranser av hetvatten från leverantören. De mätfel som leverantören har konstaterat för perioden 2009-10--2011-12 kommer dock att bidra mycket positivt och innebära att budgeterat resultat för affärsområdet ser ut att kunna hållas. I dotterbolaget PiteEnergi Handel har försäljningsprognosen reviderats ner, där även marginalen på såld el varit ett problem under första tertialet framförallt på grund av volymrisken. Detta kommer att påverka helårsresultatet negativ. Ekforsaffären, vilken bedöms fortgå under hela året, samt minskade kostnader gör att resultatet ändå bedöms resultera i samma utfall som budget. För Piteå Hamn AB känns exporten av sågade trävaror till Nordafrika alltjämt stark. Godsvolymerna är i nivå med 2011, men resultatet på helåret 2012 förväntas bli avsevärt starkare än 2011 och överträffa budget på grund av ökade flöden av pappersprodukter. Utvecklingen hos de globala skogsindustrikunderna har en stor påverkan på godsflöden och bolagets långsiktiga utveckling och betydelse vad gäller hållbara transporter för det regionala näringslivet. För industrins räkning har bolaget även ett ansvar att tillsammans med Piteå kommun ta fram vilka systemlösningar på järnväg som gynnar utvecklingen mot mer gods på järnväg i framtiden kopplat till Norrbotniabanans genomförande och med målsättningen att om möjligt flytta gods från väg till järnväg och sjöfart. För koncernen Piteå Näringsfastigheter AB har konkurser och flytt av verksamheter under 2011 medfört att vakansgraden är historiskt hög och det har påverkat intäktssidan negativt. Ett omfattande arbete har under årets första fyra månader 2012 lagts på att attrahera nya hyresgäster. Efterfrågan är dock låg på grund av den rådande konjunkturen. Stort fokus har bland annat lagts på Acusticumområdet för att utveckla samverkan mellan kommun, LTU och näringsliv. För Piteå Renhållning och Vatten AB har inflödet av material på Bredviksberget ökat vilket medför mer intäkter. 8
Sammanfattande analys Bakgrund Piteå kommun Vid Degergängets vattenverk har arbetet med att installera UV-ljus färdigställts enligt tidsplan och idrifttagande gått bra. En VA-utredning med åtgärdsförslag för vatten- och avloppsfrågor i ett antal områden utanför kommunens verksamhetsområden för vatten- och avloppstjänster har tagits fram. I syfte att åstadkomma ett ökat skydd för kommunens huvudvattentäkt föreslås att ett verksamhetsområde för vatten och avlopp på Hemlunda och delar av Vitsand inrättas. Inom affärsområdet Avfall och Återvinning pågår arbete med vidareutveckling av metod för sluttäckning av Bredviksbergets deponi. Anläggningen ses över och anpassas efter framtida behov, bland annat skapas nya upplagsytor i anslutning till kommande sluttäckning och samarbete utvecklas med externa aktörer som berörs på olika sätt. För Nolias del har fyra mässor genomförts under januari-april 2012. De tre utbildningsmässorna uppnår budgeterat resultat. När det gäller förstagångsmässan Nolia Trädgård & Antik lyckades bolaget inte locka antikutställarna, vilket medför ett sämre resultat för mässan. Huvuddelen av intäkterna förväntas dock inflyta under perioden juni-augusti, där prognosen ser bra ut för både Euro Mine Expo och Stora Nolia. 3.2 Ekonomiskt läge och prognos för 2012 Kommunen uppvisar ett resultat för perioden januari-april på +10,8 mkr och en prognos för helåret på +5,9 mkr. I förhållande till budgeten är det prognostiserade resultatet 0,3 mkr sämre. Förbättringen jämfört med mars månads bokslut beror främst på högre skatteintäkter. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste skatteprognos per 26 april pekar på en förbättring i förhållande till budget med 12,5 mkr inklusive generella statsbidrag. Förbättringen kan i huvudsak härledas till förbättrade prognoser för avräkningen av skatteintäkter. Förändringen av arbetade timmar fjärde kvartalet 2011 var mer gynnsam än vad prognosmakarna räknade med i februariprognosen, vilket betyder att utvecklingen under 2012 startar från en högre nivå. Det i sin tur medför en positivare förutsägelse för skatteintäkterna. Vidare har 2012 års premie för avtalsförsäkringar ytterligare sänkts i förhållande till budgeterat belopp i VEP 2012 (förbättring 5 mkr). Den reformerade sjukförsäkringen har medfört en betydande minskning av inflödet av sjukersättningsfall till AFA Sjukförsäkring. Dessutom är den finansiella avkastningen på kapitalet god. Med anledning av detta har AFA Försäkring informerat parterna om att premierna för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) och Avgiftsbefrielseförsäkring kan komma att återbetalas för år 2008 och eventuellt även för år 2007. Beslut kommer innan sommaren. 3.3 Nämndernas resultat Nämndernas utfall för perioden januari - april uppgår till +6,2 mkr, vilket är 2,5 mkr högre än motsvarande period 2011. Helårsprognosen visar på nämndresultat om -2,1 mkr vilket innebär en försämring av periodens utfall med 18,2 mkr under årets åtta återstående månader. Tre nämnder prognostiserar underskott om tillsammans -15,2 mkr enligt följande: Socialnämnden -13,6 mkr Teknik- och servicenämnden -1,2 mkr Kultur- och fritidsnämnden -0,4 mkr Kommunfullmäktige och fyra nämnder: kommunstyrelsen, miljö- och byggnämnden, räddningsnämnden och överförmyndarnämnden prognostiserar positiva resultat, vilka tillsammans beräknas till +3,2 mkr. Två nämnder: barn- och utbildningsnämnden, och nämnden för arbetsmarknadsfrågor prognostiserar nollresultat. I det följande kommenteras budgetutfallet för socialnämnden, teknik- och servicenämnden, kultur- och fritidsnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning dvs. nämnder med budgetunderskott och nollresultat. Samtliga KF KS gem KLK BUN KFN MBN NAV RN SN TSN ÖFN Nämndernas utfall januari april samt helårsprognos 2012, mkr Utfall jan apr 2012 Prognos helår 2012 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2 4 9
Sammanfattande analys Bakgrund Piteå kommun Nämndprognosernas utveckling 2005-2011 Under perioden 2005 2011 har differensen mellan nämndernas helårsprognos och faktiskt utfall varierat mellan 2,6 mkr och +21,2 mkr, med ett genomsnitt på +7,5 mkr. Vid ett tillfälle har det faktiska utfallet varit sämre än prognosen i delårsrapporten augusti. Trots att avvikelsen i förhållande till skatte- och statsbidragsintäkter i procent endast uppgår till mellan -0,16 procent och + 1,30 procent är beloppen inte oväsentliga. Arbete pågår fortlöpande för att förbättra precisionen i prognosarbetet. Socialnämnden Om socialnämndens prognos slår in (-13,6 mkr) blir det sjätte året i rad som nämnden redovisar underskott, men andra gången med ett underskott som är större än -10,0 mkr. Det är främst inom avdelningen Stöd och omsorg det är strukturell obalans mellan ekonomi och verksamhet (-11,4 mkr inklusive personlig assistan och försörjningsstöd). Administrativa avdelningen prognostiserar ett underskott på 1,7 mkr pga. kostnader för införandet av det nya IT-verksamhetssystemet. För äldreomsorgen prognosiseras ett mindre överskott, +0,4 mkr. Teknik- och servicenämnden Nämnden prognostiseras ett underskott om -1,2 mkr hänförligt till vinterväghållningen 2012. Nederbördsmängden för perioden var 1,3 meter att jämföra med normalårets 1 meter. Sättningarna vid parkeringsdäcket Coop Forum har utretts och kostnaden beräknas till 0,6 mkr. Lokaler och bostäder har ett underskott för perioden och prognostiserar även underskott för helåret beroende på ökad fastighetsskötsel, underhåll samt minskade hyresintäkter. Kultur- och fritidsnämnden Redovisar underskott på -0,2 mkr för perioden. För helåret prognostiseras underskott på -0,4 mkr. Underskotten både för perioden och prognosen för helåret är hänförliga till Studio Acusticum, som är egen resultatenhet. Antal timmar som utförs av timanställda ökar och simhallarna står för den största delen. Stadsbiblioteket slog besöksrekord under Världsbokdagen med 1 589 besökare. Barn- och utbildningsnämnden Resultatet januari - april visar överskott på 1,8 mkr. Barn och utbildning har under första tertialet haft positiva månadsresultat trots fler barn inom förskola och underskott på personalkostnaderna inom gymnasiet. Underskottet inom gymnasieskolans 10 personalbudget (pga avvecklingskostnader) har balanserats upp av återhållsamhet av övriga kostnader inom gymnasiet och att den interkommunala ersättningen är i balans för vårterminen. Underskottet fram tom april inom förskolan har balanserats upp av överskott inom främst grundskola och fritids. Prognosen för helåret är fortfarande noll trots att allt tyder på fler platser till hösten inom förskolan än vad som var prognosticerat. Antalet halvtidsplatser minskar och antalet yngre barn ökar till hösten. På grund av den beslutade minskningen av personaltäthet som träder ikraft hösten 2012 så torde underskottet bli mindre än tidigare beräknat. Den ökade sjuklönekostnaden inom främst förskolan är oroande. Sjuklönekostnaden tillsammans med ett större semesteruttag har ökat kostnaderna för vikarier kraftigt det första tertialet jämfört med samma period 2011. Grundskola och fritids beräknas gå med mindre överskott på grund av den minskade personaltätheten inom fritids. Det är även en viss volymminskning inom särskolan inför hösten- 2012. Prognosen är baserad på antagandet att den interkommunala ersättningen inom gymnasieskolan kommer att vara i balans hela året, att det blir ca 30 fler platser inom förskolan till hösten än tidigare beräknat samt att fritidsverksamheten klarar personalminskningen inom budget. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens periodresultat uppgår till 1,6 mkr. Det beror främst på högre bidrag avseende subventionerade anställningar samt lägre kostnader för Kommunalt Arbetsmarknadsprogram (KAP). Då behovet av utbildning är stort och arbetslösheten bland ungdomar fortsätter att vara hög, har nämnden beslutat att omfördela medel inom ram. Detta medför att helårsprognosen blir noll. Extra medel har tillförts subventionerade anställningar samt vuxenutbildning. Ungdomsarbetslösheten har minskat jämfört april 2011. Samtidigt har den grupp som befinner sig längst från arbetsmarknaden i åldersgruppen 18-24 år ökat starkt både i absoluta tal (från 104 till 138 personer) och i relativa (från 15 till 22 procent).
Sammanfattande analys Bakgrund Piteå kommun 3.4 Planeringsförutsättningar och prognos för perioden 2013-2015 Allt fler tecken tyder på att konjunkturen är på väg att vända upp igen. Men även om många tecken pekar rätt kvarstår att skuldkrisen i Sydeuropa fortsätter lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms därför inte bli mycket mer än måttlig. BNP beräknas öka 0,6 procent i år och 2,6 procent 2013. Den låga tillväxten ger inte utrymme för någon sysselsättningsökning. Arbetslösheten fortsätter därför att stiga en bit in på 2013. Uppgången i arbetslösheten blir dock måttlig. Från och med 2014 antas det bli bättre fart i svensk ekonomi. Bedömningen för åren 2014 2016 är att arbetslösheten gradvis tar sig ner mot 6 procent. Ekonomin beräknas nå jämvikt 2016 då arbetsmarknadsläget och löneutvecklingen är i samklang med en inflation på 2 procent. Nedan redovisas hur utgångsläget var för årsbudget 2013 och Verksamhetsplan 2013-2015 när budgetberedningens arbete påbörjades i början av maj 2012. Resultat 2012 2013 2014 2015 VEP 2012 9,7 6,6 3,3 Efter Riktlinjer 5,4 6,6 3,3 Helårsprognos per april 2012 5,9 Utgångsläget var VEP 2012-2014 med svagt positivt resultat för år 2013 och något sämre resultat för år 2014. Årets första prognos från Sveriges kommuner och Landsting (SKL) i februari över skatteunderlagets utveckling visade på en försämring av skatte- och statsbidragsintäkterna på ca -1,0 mkr för år 2012. SKL:s prognos i april visade däremot på förbättringar mot februaris prognos (13,5 mkr för år 2012). För 2013 innebar prognosen en förbättring av skatteintäkterna med drygt 18,2 mkr. Samtidigt visade preliminära beräkningar av kostnadsutjämningen och LSSutjämningen en försämring med ca 16,4 mkr. En blygsam förbättring med 1,8 mkr. Av nedanstående diagram visas skatteunderlagets utveckling från år 1992 till 2010 samt prognos för åren 2011 till 2015 enligt SKL 26 april 2012. 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 3,00 4,90 2,27 1,90 0,7 4,04 3,72 3,07 2,39 Skatteunderlag % förändring 1992-2015 2,11 4,72 5,65 3,27 7,47 6,0 6,36 5,41 5,5 5,38 4,67 4,3 Riket Piteå Riket ex regeleffekter Av diagrammet framgår att skatteunderlagets förändring under den senaste djupa lågkonjunkturen och finanskrisen 2009-2010 var nere på lägre nivåer än under krisen i början av 1990- talet. 5,95 5,28 4,23 3,09 2,5 SKL räknar med att perioden efter 2012 växer skatteunderlaget i en relativt jämn takt runt 4 % per år trots att förhållandena på arbetsmarknaden skiftar. Sysselsättningen beräknas vara på i stort sett oförändrad nivå. Men samtidigt ökar pensionsinkomsterna, vilket drar upp skatteunderlagstillväxten. Dessutom ökar inkomster av arbetsmarknadsunderstöd. År 4,40 3,80 2,99 3,19 5,64 5,45 4,60 5,29 5,22 4,29 1,50 1,43 3,20 2,10 1,27 3,70 3,80 3,0 4,30 3,70 11
Sammanfattande analys Trender och tendenser 4 Trender och tendenser Barn och unga Antal barn som har varit placerade utanför hemmet ökade med sju personer till 88 (58 pojkar och 30 flickor) jämfört med samma period 2011. Andel utredningar av barn och unga som överstiger 4 månaders utredningstid har ökat kraftigt från 25 procent april 2011, 50 procent dec 2011 och uppgår till 60 procent mars 2012. Socialtjänsten anger följande orsaker till ökningen, - Ökat inflöde av ärenden som leder till utredning under både 2010 och 2011 - En ansträngd arbetssituation hos barn- och ungdomsutredarna har medfört att antal utredningar per handläggare minskats som arbetsmiljöåtgärd. - Större krav ställs vid dokumentation och uppföljning av insatser. Mer omfattande insatser kräver tätare uppföljning. - Utifrån ovanstående har en kö av utredningar byggts upp under våren vilket troligen kommer påverka hela 2012. Som mest har kön bestått av ett 50-tal ärenden. Utbildning, arbete och näringsliv Befolkningsutveckling Befolkningen har minskat per sista mars med 33 personer sedan årsskiftet. Minskad befolkning under första kvartalet avviker inte från trenden då den funnits med vissa undantag under 2000- talet. 41 000 40 950 40 900 40 850 40 800 40 750 40 700 40 650 Piteå kommuns befolkning 2010 2011 2012 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Under januari mars föddes det 104 barn, vilket är lika med mars 2011och 2010 föddes 92 barn. Andel äldre ökar Generationsväxlingen börjar nu synas i möjlig arbetskraft, antalet i arbetsför ålder har minskat med 219 personer jämfört med mars 2011. I Piteå är antal invånare under 18 år färre (800 personer) än antal invånare över 65 år. Samtidigt har antal invånare över 80 år ökat med 72 personer under ett år. Befolkningsprognosen visar på en fortsatt utveckling av en åldrande befolkning, och samtidigt en ökande befolkning med 140 invånare till år 2020. 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Befolkningsutveckling och prognos 0 18 19 64 65 Totalt 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 Ovanstående resultat visar vikten av att fortsätta den kraftsamling och samarbetet med föreningsliv och näringsliv som påbörjats genom arbetet Piteå attraktivt och uthålligt. Huvudmålen i det arbetet bygger på ökad befolkning och minskad arbetslöshet, i syfte att Piteå ska vara en attraktiv boende och etableringsort. Hur ser studenter på att arbeta i Piteå kommun Piteå kommun har deltagit i en undersökning bland studenter som studerar till civilekonomer och civilingenjörer för att se hur Piteå kommun uppfattas som arbetsgivare. Piteå kommun får ett gott resultat som arbetsgivare inom offentlig sektor, och nomineras till kandidat som en av Sveriges tre bästa kommuner i marknadsföring bland studenter. Utbildning Under perioden når Piteå goda resultat i öppna jämförelser av grundskolan där Piteå når plats 45 av 290 kommuner, fler elever ger positiva svar på skola och undervisning, Jobb och tillväxt. Piteå är beroende av att befinna sig i en stark region för att klara av att möta generationsväxlingen. I Norrbotten har 395 personer varslats under januari-april 2012, att jämföra med 127 personer under samma period 2011. Under 2010 startade fler företag än någonsin i landet, så även i Piteå som nådde rekord med 8,7 per 1000 invånare 2010. Ökningen bedöms bero på lagändringar om sänkt aktiekapital och slopad revisionsplikt. I Piteå sjönk nystartade företag under 2011 från 8,7 företag till 8,4 per 1000 invånare 2011, 12
Sammanfattande analys Trender och tendenser vilket fortfarande är en hög nivå. Tendensen håller i sig och har redan i mars nått till 3,7 företag per 1000 invånare, en förbättring på 25 procent jämfört med samma period 2011. Antal nya företag per 1000 invånare Mars 2012 Mars 2011 Mars 2010 Helår 2011 3,7 3,1 2,0 8,4 % 6 5 4 3 2 1 Öppet arbetslösa Totalt 2011 Ungdomar 2012 Totalt 2012 Näringslivsklimatet är komplext att analysera. I Insikt som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i början av 2011 kom Piteå på plats 34 av 160 kommuner. Urvalet utgörs av dem som haft ärende med kommunen under året. I Svenskt Näringslivs ranking som genomfördes hösten 2011 sänks Piteås placering med 57 platser och rankas på plats 204. I Piteå deltog 100 företag (21 inom handeln). Enligt Företagarna och Upplysningscentralens ranking hamnar Piteå på 14:e plats i landet när det gäller uthållig tillväxt för företagen. Innovativ energikommun Piteå ligger fortfarande långt fram både nationellt och internationellt när det gäller förnyelsebar energi, allt från att använda restprodukter för ny energi till en bra plats för vindkraft. Daniel Solander Energy Arena, kallas det centrum som ska samla aktörer inom energisektorn och marknadsföra Piteå som innovativ energikommun. Samarbetet med Vietnam fortsätter och Piteå har via SIDA fått anslag för fortsatt samarbete. En återresa har skett under perioden. Målet för vietnameserna är att få en försöksanläggning där de kan framställa elektricitet från risskal. Arbetslöshet Arbetslösheten har i likhet med tidigare år minskat under årets första månader. I april 2012 var den öppna arbetslösheten 3,0 procent (777 personer). Den öppna ungdomsarbetslösheten uppgick till 3,4 procent (129 personer), vilket är 0,2 procentenheter högre än samma månad 2011. Arbetslösheten för utrikesfödda är 15,7 procent vilket är 0,5 procentenheter högre än april 2011. 0 Den totala ungdomsarbetslösheten hade i april 2012 minskat till 16,6 procent vilket är 2,5 procentenheter högre än länet. I Piteå är det 3,4 procent unga i öppen arbetslöshet vilket är lägre än länet, medan det är 13,2 procent unga i åtgärd eller program, vilket är högre än länet. % 20 15 10 5 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ungdomsarbetslöshet Piteå öppet Länet öppet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt är 637 unga upp till 24 år arbetslösa varav, 129 öppet arbetslösa och 508 sökande i program med aktivitetsstöd. Av de i program, har 138 unga varit arbetslösa minst 18 månader och är inskrivna i jobb och utvecklingsgarantin. Det är en ökning med 34 unga jämfört med april 2011. Försörjningsstöd Det är totalt 547 hushåll som fått försörjningsstöd, vilket är 41 hushåll färre än april 2011. Tiden som varje hushåll fått försörjningsstöd under årets första månader har ökat något jämfört med samma period föregående år. Andelen unga hushåll med försörjningsstöd uppgår till 201 hushåll (212 personer). Samtidigt minskar genomsnittstiden i stöd från 2,8 till 2,7 månader. Orsak till försörjningsstöd Januari-april 2012 Piteå program Januariapril 2011 Arbetslöshet 58,6% 56,0% Sjukdom 29,0% 24,1% Övrigt 12,4% 19,9% Länet öppet+program 13
Sammanfattande analys Trender och tendenser Demokrati och öppenhet Piteå anges som ett gott exempel för medborgardialog av Sveriges Kommuner och Landsting både på demokratidagen och i faktablad för dialoger. Under perioden har metoden medborgarbudget provats i PiteåPanelen. I dialogen har medborgarna framfört önskemål om bredare process inför olika besparingsförslag. Detta i samband med nämndernas arbete med förslag till kommunfullmäktige på besparingar utifrån riktlinjer för budget 2013. Tillgänglighet Arbetet för att förbättra tillgängligheten fortsätter. Utbildning av förtroendevalda och nyckelpersoner är genomförd, kommunövergripande arbetsgrupp startad, webbsida utvecklad, varje förvaltning har en samordnare. Integration Av de flyktingar som ankom 2009 är det 21 av 36 (58 %) som valt att stanna i Piteå, vilket uppfyller målet om minst 50 procent. Antalet flyktingar som väljer att bo kvar i Piteå tre år efter ankomst. Kvinnor Män April 2012 8 13 21 (58 %) April 2011 19 ( 34 %) Helår 2011 11 (58 %) Skillnader i andel mellan de olika tertialen beror på att volymen är så pass låg att enskilda flyttningar in och ut påverkar stort. Livsmiljö Trygghet Hemtjänst, olika boendeformer för äldre, gruppbostad och personlig assistans är viktigt för att piteborna ska känna trygghet genom livet. Under april tog socialnämnden beslut om tre ärenden för gruppbostad. Med dessa finns det totalt en kö på fem personer varav två har en väntetid över ett år, ytterligare två ärenden är på väg upp till beslut. Samhällsbyggnad Piteå kommun har beslutat om en förändrad organisation från 2013 där samhällsbyggnad, från fysisk planering till kompetensförsörjning organiseras i en gemensam förvaltning. Modern samhällsbyggnad handlar om att erbjuda attraktiva och varierande bostäder, god infrastruktur och en bostadsmiljö som erbjuder såväl trygghet som möjligheter för hälsosamma och miljövänliga val i vardagen. Därför är det viktigt att Piteå når 22:a plats för årets friluftskommun i landet och utsetts till bästa idrottskommun i Norrbotten. Möjlighet till vatten- och stadsnära bostäder utökas genom att 39 tomter på Långskataområdet och 20 tomter på Klubben släpps till försäljning. Antal bygglovsansökningar under perioden minskar med 50 procent jämfört med 2011, och återgår till samma nivå som 2010. Minskningen kan bero på att antal ansökningar var ovanligt stort under april 2011, inför en ny Plan- och bygglag som trädde i kraft maj 2011 med förväntat högre bygglovavgifter. Antal inkomna ansökningar om bygglov April 2012 April 2011 April 2010 Helår 2011 151 296 154 513 Folkhälsa Sjukpenningtalet fortsätter att stiga i kommunen och är fortfarande högre än länet. Personlig assistans ligger i paritet med antal ärenden för december 2011 vilket var en ökning med 6 ärenden under hela föregående år. För 2012 är det en hög nivå redan från början av året. Två nya ärenden har dessutom tillkommit från Försäkringskassan där kommunen betalar de första 20 timmarna. Trots att antal personer är relativt lika så har antal beviljade timmar ökat med drygt 300 sedan årsskiftet. Hemtjänsten minskar något jämfört med samma period 2011 både i antal ärenden och i beviljade timmar. Jämfört med december 2011 är det dock en liten ökning. 14 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Sjukpenningtalet Piteå Länet 201204 201104 201112 201012
Sammanfattande analys Trender och tendenser Uthållig kommun Resor med kollektivtrafiken fortsätter öka. Under perioden har antal resor ökat med drygt 9 000 resor (5,5 %) jämfört med samma period föregående år. Resor med kollektivtrafik April 2012 April 2011 April 2010 Helår 2011 172 452 163 429 154 362 378 190 I Miljöaktuellts ranking 2011 över Sveriges alla 290 kommuner kommer Piteå på plats 43 vilket är bäst i Norrbotten. Rankingen speglar kommunernas hållbarhetsarbete. 15
Budget 2013-2015 - ekonomi 5 Budget 2013-2015 - ekonomi Som framgår av analysen ovan såg de finansiella förutsättningarna ut på följande sätt när budgetarbetet påbörjades i maj 2012: 2012 2013 2014 2015 VEP 2012 9,7 6,6 3,3 Efter Riktlinjer 5,4 6,6 3,3 Helårsprognos per april 2012 5,9 Kommunfullmäktiges beslut redovisas nedan. Beslutet innehåller ramökningar, engångsanslag och ramneddragningar till nämnderna samt ny beräkning av skatteintäkter och generella statsbidrag per april 2012. RESULTAT 2013-2015 2013 2014 2015 Årets resultat enl VEP 2012-2014 i december 6,6 3,3 samt justeringar i KF 20 februari 2012 Finansiering: Skatteunderlag ny prognos SKL febr 2012 3,1-0,1-3,5 Skatteunderlag ny prognos SKL april 2012 15,1 10,4 3,7 Prel kostnadsutjämning för år 2013-15,7-15,7-15,7 Prel LSS-utjämning för år 2013-0,7-0,7-0,7 Priser i pott hos KS (ingår i nämndernas priser, kvar 0,5 mkr för el) 7,0 7,0 7,0 Avskrivningar lägre än VEP 2012-2014 3,2-0,3-2,7 Övriga poster -0,2-0,2-0,3 Summa finansiering 11,8 0,4-12,2 Ramneddragningar nämnder: Ramneddragning -0,9% 17,5 17,5 17,5 Länstrafiken besparing TSN 2,1 2,1 2,1 Ramneddragning volymminskning BUN 2,1 10,7 16,4 Summa ramneddragningar nämnder 21,7 30,3 36,0 Tillskott till nämnder: Ramökning (riktlinjer samt äskat 2013) -5,7-4,8-2,4 Engångsanslag (riktlinjer samt äskat 2013) -5,4 Drift pga investeringar (äskat) -0,9-1,0-0,1 Prisökningar (7,5 mkr i central pott, fördelat 7,0 mkr) -7,0-7,0-7,0 Summa ramtillskott nämnder -19,0-12,8-9,5 Resultat - Kommunfullmäktiges beslut 21,1 21,2 24,7 Resultatet i relation till skatter o bidrag, % 1,07% 1,05% 1,18% 16
Budget 2013-2015 - ekonomi 5.1 Budgetantaganden och förutsättningar 2013-2015 I planeringsprocessen med Verksamhetsplan och budget 2013-2015 finns bland annat följande förutsättningar beaktade: Kommunfullmäktiges fastställda riktlinjer inför budgetarbetet 2013-2015 Regeringens vårproposition Kommunens omvärldsanalys Fördjupad månadsrapport med prognos per april 2012 I budgetdokumentet har följande antaganden gjorts: Löneökning snitt 2,8% år 2012 och 3%/år åren 2013-2014 i central pott till kommunstyrelsens förfogande Prisökning fördelat 7,0 mkr till nämnder för priser exklusive el för år 2013. I central pott hos Kommunstyrelsen återstår 0,5 mkr för eventuell ökning av elpriserna. Åren 2014-2015 finns ca 1,5 %/ år i central pott till kommunstyrelsens förfogande (7,5 mkr/år). Priskompensation fördelas för dessa år till styrelse/nämnder för utvalda varu- och tjänstegrupper efter modell som utarbetats till VEP 2012-2014. Utveckling av skatteunderlaget ökning av skatteunderlaget beräknas med 3,7% och 3,8% för åren 2012 respektive 2013 enligt prognos från Sveriges kommuner och landsting den 26 april 2012 (2011-års skatteunderlag är uppjusterat till 3,2% från 2,9%). Befolkningsutveckling i beräkningen ingår minskad befolkning med 16 personer jämfört med 1 januari 2012 (40 926 invånare). Kostnadsutjämning preliminär uppdatering av beräkningen presenterades av SKL i april 2012 Kostnadsutjämningen för LSS - preliminär uppdatering av beräkningen presenterades av SKL i april 2012 Sociala avgifter de lagstadgade arbetsgivaravgifterna är oförändrade 31,42%, de avtalsenliga avgifterna 1,88% för år 2012 i nämndernas budgetramar. Totalt 40,13% för år 2012 (KP-pension ingår med 6,83%). För år 2012 sänktes avtalsförsäkringarna tillfälligt till 0,21% (sänkningen budgeterades centralt, innebär totalt 38,46%). För år 2013 är de preliminära avgifterna enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samma som för år 2012 (38,46%). Avtalsförsäkringarna fastställs i december av AFA:s styrelse. Ingen sänkning är budgeterad för år 2013. Pensionsskulden KPA:s beräkning av pensionskostnader och pensionsskuld den 16 december 2011, ingen förändring mot VEP 2012-2014 (ny beräknings beställs av KPA i augusti 2012). Ingen skattehöjning i förslaget 22:03 kr. För år 2013 finns förslag om skatteväxling med landstinget för övertagande av hemsjukvården med 0:22 kr. Ny utdebitering blir då 22:25 kr. 17
Finansiell analys 2013-2015 6 Finansiell analys 2013-2015 De ekonomiska konsekvenserna av budgeten framgår av den finansiella analysen nedan. Mkr 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 36,5 23,5 36,3 Årets resultat 24,7 5,9 21,1 21,2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Utfall Prognos Budget Plan 24,7 Resultatet för år 2013 är bättre än i VEP 2012-2014. Skatte- och statsbidragsintäkterna har förbättrats marginellt mot VEP. Beräkningarna baseras på prognos från Sveriges Kommuner och Landsting per april 2012. I Riktlinjerna i mars togs beslut om ramneddragningar för nämnderna med 0,9 % motsvarande -17,5 mkr. Vidare fick Socialnämnden tillskott för försörjningsstödet med 8 mkr (4 mkr ramökning, 4 mkr engångsanslag år 2013). I Kommunfullmäktiges beslut finns tillskott till nämnderna med totalt 15,6 mkr, varav ramökningar 8,6 mkr, engångsanslag 4,2 mkr, prisökningar 7,0 mkr samt ramneddragningar -4,2 mkr (inklusive tillskott i Riktlinjerna till Socialnämnden). Som framgår av grafen ovan är resultaten för åren 2013-2015 i paritet med utfallet för år 2011. Det årliga resultatmålet ligger i intervallet 39-59 mkr. Prognosticerade resultatet år 2012 är hämtat från den fördjupade månadsrapporten januari-april 2012. Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, % 3,0 % 2,0 1,0 2,1 1,3 2,0 1,30 1,07 1,05 1,18 0,0-1,0 0,30 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ÅR Utfall Prognos Budget Plan Ovan beskrivs samma som i föregående graf, fast uttryckt i resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Målnivån är fastställd till 2-3%, vilket innebär att resultatet under kommande planperiod ligger under fastställd målnivå. Prognosen för nyckeltalet i delårsrapporten per april 2012 uppgår till 0,3% vilket är marginellt sämre än budgeterat. 18
Finansiell analys 2013-2015 dagar 120 Likviditet, kommunen 100 80 87 97 60 40 61 65 57 50 45 42 20 0 År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Likviddagar Målnivå (30 dagar) Likviditeten i kommunen beräknas minska under perioden 2013-2015. Det beror dels på de låga resultaten 2013-2015 som redovisas i de föregående graferna, dels på den höga investeringsvolymen under perioden. Trots försämringen av likviditeten klaras målsättningen under 2013-2015. År 2015 uppgår betalningsberedskapen till 42 dagar, vilket fortfarande är över målnivån. % Soliditet, kommunen % 75 77,3 73,9 78,5 79,2 78,8 78,8 78,6 78,5 55 35 37,4 35,3 40,0 37,0 36,8 37,6 38,3 38,7 15-5 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Soliditet Soliditet inkl total pensionssk Soliditeten minskar marginellt under kommande planperiod. Resultatet är för svagt i förhållande till de investeringar som görs, dvs kommunen investerar mer än vad det årliga resultatet klarar av att finansiera, vilket innebär att investeringarna i praktiken finansieras genom att ta från sparade likvida medel. Trots detta är soliditeten mycket stark, vilket uteslutande beror på att kommunen inte har några lån. 19
Finansiell analys 2013-2015 Nettoinvesteringsvolymen liggerr högt under hela kommande planperiod. Värdet för 2012 är en prognos och ligger 182 mkr under budgeterade investeringar för året. De budgeterade investeringarna för f åren 2013-2015 (132,4 mkr, 115 mkr respektive 115 mkr) har ökats med uppskattad u förskjutning av investeringar från år 2012 (30 mkr 2013, 40 mkr 2014 och 40 mkr 2015) för att visa hela investeringsvolymenn respektive år. Som framgått av föregående grafer klarar kommunen dessa höga investeringsvolymer utan attt soliditeten påverkas i någon högre grad. Förr likviditetenn får det påverkan och under planperioden minskar likvid- dagarna med 15 dagar från 57 dagar till 42 dagar. Sammanfattande kommentar I jämförelse med VEP 2012-2014 innebär Kommunfullmäktiges beslut en förbättring av de finansiella nyckeltalen, trots att resultatmålet inte nås år 2013. Finansiella nyckeltal Resultatt i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Likviditet; betalningsberedskap i dagar. Soliditet. Mål 2,0-3,0% Minst 30 dgr Inga lån KF: :s beslut VEP 2012 2014 VEP 2013 2015 för år 2013 för år 2013 Nej, 0,34% Nej, 1,07% Ja, 37 dagar Ja, 50 dagar Ja, 0 lån Ja, 0 lån Tillskottt från Piteå kommun till kommunala bolag. 0 kr Ja, 0 tillskott Ja, 0 tillskott I Riktlinjerna beslutades att Socialnämnden med stöd av Kommunstyr relsen under r hösten ska genomföra en total genomlysning av nämndens hela verksamhetsområde i syfte att a få ett bredare beslutsunderlag. Det innebär att större delen av Socialnämndens budget ska behandlas under höstens budgetarbete. 20