Att implementera en vårdkedjemodell för sårbara äldre vari består utmaningen?

Relevanta dokument
Vårdkedjan för sköra äldre hur kan den förbättras?

Vårdkedjan för multisjuka äldre - hur kan den förbättras?

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Riktlinje för samverkan inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården

Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Uppföljning av HS-avtalet

Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Uppföljning av Team trygg hemgång

ALLT DET GODA En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa SUNNE SPA 25 APRIL 2017

Fungerande team med den enskilde i centrum

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Vårdplaneringsteam i Örebro kommun

Välkommen till Omsorgsförvaltningen

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal

Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Vilken är socialtjänstens roll i in och utskrivningsprocessen? Nära vård och hälsa. Seminarium 5 april 2019

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Dokumentationsgrupper HSL SSK och Rehab

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Vårdkedja från akutmottagning till eget boende

Uppföljning av Team trygg hemgång

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett

Sammanställning Det goda livet workshop Vårdsamverkan Fyrbodal

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet.

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT

Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation

Sammanfattning av implementering av distansmöte via video vid samordnad vård-och omsorgsplanering i Västra Götaland:

Bra planering, trevlig och lyssnande handläggare

Bättre liv för sjuka äldre

Kontaktmannaskap. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Välkomna till Skaraborg!

Förutsättningar för äldres beslutsfattande, inflytande och kontroll i kommuner som infört respektive inte infört LOV

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Tryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre

Ny teknik nya yrkesroller inom vård och omsorg?

Medicinsk vårdplanering VPL

Objektspecialist för samordnad vård och omsorgsplanering via distans

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Kontaktuppgifter för privata utförare av hemtjänst AFH Funktion/verksamhetsområde Telefon E-post

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Utvärdering av Brukarrevision 2006 Göteborgs Stad. Lena Johansson-G, Social Resursförvaltning Christina Norman, FoU i Väst/GR

Individuell uppföljning i ord boende 2016

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Primärvård 2015 läkarbesök. Region Gävleborg

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom äldreomsorgen 2012

Anhörigas perspektiv på den Nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen. Göteborg 13 september 2017 Lena Gustavsson

Lokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Rapport om Förkortad process

Vernissage. 17 december 2012 kl Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Metod Samma distriktssköterskor som Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS

MVT. Kistamässan

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

Individuell plan enligt SoL och HSL Till nytta för brukarna?

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

Så här jobbar vi med SIP i Nykvarn, Salem och Södertälje En gemensam lokal rutin

Förtydligande av samordningsansvar för SIP

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

Ett hållbart ledarskap

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

Så upplever medborgarna vård- och omsorgsplanering inför utskrivning från Östersunds sjukhus. - Resultat av medborgarenkät 2017

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Innehåll tillsynsrollen

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov

ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG

Äldre Lättläst version

Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse

Transkript:

Att implementera en vårdkedjemodell för sårbara äldre vari består utmaningen? Anna Dunér, Staffan Blomberg, Henna Hasson Post doc forskare, Vårdalinstitutet vid Lunds och Göteborgs universitet

Syfte Att studera processen att införa en ny vårdekdjemodell, för att belysa några av de utmaningar som är involverade.

Analysmodell De involverades handlingar i implementeringsprocessen förstås som formade av hur de Förstår Vill Kan (Inspirerad av Lundquist, 1987)

Metod 44 kvalitativa intervjuer Ledningsnivå Mellanchefsnivå Operativ nivå Uppstarts-, mellan- och slutfasen av implementeringsprocessen.

Förstå Designa i dialog Nå ut Omsätta de övergripande målen i praktiken

Vill Länkar till tidigare och parallella projekt Vad har vi att vinna?

Kan Operativt samarbete Osäkerhetens dilemma Accept i organisationen (-erna) Nödvändiga resurser

Slutsatser Viktigt att beakta de olika organisationernas traditioner när en ny arbetsmodell utformas och introduceras. Ledningens betydelse är stor både symboliskt och faktiskt. Information är nödvändigt men svårt, uttänkt strategi och ihärdighet behövs. Den nya modellen måste uppfattas som relevant i förhållande till de problem som de involverade aktörerna erfar i sitt dagliga arbete. I samtliga inblandade organisationer och på alla nivåer. Intressekonflikter, revirtänkande och rädsla för det nya innebär ofrånkomliga utmaningar.

De äldres inflytande vid vård- och omsorgsplaneringsmöten Helene Berglund, Anna Dunér, Staffan Blomberg och Karin Kjellgren Syfte Att beskriva och analysera äldre personers inflytande vid vård- och omsorgsplanering, i hemmet och på sjukhus Specifika frågeställningar Vad kännetecknar mötenas struktur och interaktion? Vilka initiativ, diskussioner och beslut äger rum? Vilka likheter och skillnader kan identifieras mellan vård- och omsorgsplanering i hemmet och på sjukhus?

Genomförande Direkta observationer av vård- och omsorgsplaneringar kring enskilda äldre som skall skrivas ut eller precis har skrivits ut från sjukhus. Ljudinspelningar som skrivits ut och analyserats. 9 observationer av vård- och omsorgsplaneringar på sjukhus (VPL) genomförda av ett interprofessionellt team bestående av biståndshandläggare, sjuksköterska och arbetsterapeut/sjukgymnast. 10 observationer av planeringar i hemmet (PLIH) genomförda av ett interprofessionellt team med en case manager (ssk, som har ett samordningsansvar), biståndshandläggare och arbetsterapeut/sjukgymnast.

Bakgrundsinformation Brukares kön Brukares ålder Antal deltagare Tid Anhöriga med Hemtjänst personal med PLIH 5 män 5 kvinnor 74-96 Snitt: 5,2 Variation: 4-6 Snitt: 37 min Variation: 22-50 min Ja: 6 Nej: 4 Ja: 6 Nej: 4 VPL 5 män 4 kvinnor 77-96 Snitt: 7,2 Variation: 5-9 Snitt: 36 min Variation: 23-46 min Ja: 8 Nej: 1 Ja: 0 Nej: 9

Talutrymme (räknat antal ord) PLIH Äldre Anhöriga Professionella VPL Äldre Anhöriga Professionella

Struktur och interaktion Förutbestämd agenda Samtalsflöde Kommunika - tionsstil Kommunikationsstrategi Professionellas agenda Olika mötesstruktur Sammanfattning Avbrott Upprepning Internt samtal Parallellt samtal Vänlig atmosfär Grad av vardagligt språk Förhandling Övertalning Stöd

Initiativ och diskussion Omsorg, vård och rehabilitering Aktuell hjälp (omsorg, vård, rehab) Framtida hjälp Medicinsk behandling och medicinering Grad av nöjdhet Begränsningar Livssituation Social situation Aktiviteter Fysisk hälsa Psykisk hälsa Existentiella frågor Livshistoria Sjukhusvistelse och utskrivning

Beslut Beslut om hjälp (omsorg, vård, rehab) eller direkt åtgärd Samma hjälp Ny hjälp Vänta och se Acceptera eller avböja Omedelbar åtgärd Framtida åtgärd Oklart beslut Oklar innebörd Oklar ansvarsfördelning Icke-beslut Ej fullföljd behovsbedömning Ingen lösning Ingen respons

Teman Balansera mötets fokus Möjliggörande och hindrande strukturer

Slutsatser De äldres inflytande begränsas av organisatoriska regler och strukturer oavsett var vård- och omsorgsplaneringen äger rum. De äldre förefaller dock få ett större talutrymme vid vård- och omsorgsplanering i hemmet. Viktigt att diskutera de professionellas möjligheter att skräddarsy individuella lösningar för att öka de äldres inflytande.